När vi var samer
”Jag insåg att inget skett av en slump, det fanns en plan från statens och maktens sida att vi skulle försvinna. Och jag var den perfekta skogssamen; jag visste inte ens att jag var det. Jag visste knappt var skogssamer var! Det äcklade mig.”
”När vi var samer” är en serieroman som fokuserar på skogssamernas historia. Författaren och tecknaren Mats Jonsson har själv skogssamiska rötter men har saknat kunskap om sina släktingars kultur. Hans farfar var same men var tvungen att sälja sina renar och blir ”svensk”.
Skillnaden mellan skogssamerna och de mer omtalade fjällsamerna är att de är verksamma i skogen under hela året. De flyttar alltså inte upp till fjället på sommaren. Skogssamerna är en utsatt grupp som oftast glöms bort och inte exotiseras på samma sätt som fjällsamerna. De led av fattigdom, hög barnadödlighet och utanförskap.
Den mest kända skogssamen var Kristina Katarina Larsdotter (1819-1884) som också kallades ”Stor-Stina”. Hon var främst känd för sin längd (218 cm) och var en av världens längsta kvinnor. Jonsson skildrar delvis hennes liv, hur hon visade upp sig mot betalning men inte respekterades som person då hon blev förminskad till ett utställningsföremål.
Jonsson går igenom skogssamernas historia som sträcker sig från 1800-talet till nutid. Boken handlar främst om svenska statens övergrepp och kulturella folkmord mot samerna och koloniseringen av Sápmi. Uppgifterna och de historiska dokumenten kan vara lite luddiga vilket medfört att Jonsson ibland fått göra gissningar om vilka faktauppgifter som är trovärdiga och inte.
Ironiskt nog, har seriealbumet inte främst uppmärksammats för sitt budskap om samernas förtryck utan på grund av Jonssons kritik mot Stockholm och hans hemlängtan till Ådalen, Ångermanland. I en artikel i DN uppger Jonsson att Stockholm har gjort honom ”folkilsk”. Flera skribenter hakade på i sina egna artiklar där de uttryckt sitt eget missnöje för Stockholm.
Trots denna oväntade debatt, blev serieromanen den första tecknade serien som blev nominerad till Augustpriset 2021. Jonsson var så glad att seriekonsten äntligen uppmärksammades att han inte brydde sig om att han inte vann. Tecknaren hoppas dock att seriens faktiska budskap om rasismen mot skogssamerna kommer att tas mer på allvar framöver, istället för att vrida om budskapet till att allt (som vanligt) måste handla om Stockholm och storstadsbornas naturromantik.
Serien finns tillgänglig på svenska på vårt bibliotek. Utkommer som talbok 28 december på Legimus.
Mats Jonsson var även närvarande på Bokmässan 2021. Se programmen ”När vi var samer” och ”Samisk ursprung” kostnadsfritt online.
Autisterna
”Efter att ha studerat Doris Lessings biografier och författarskap placerar psykiatrikern Michael Fitzgerald henne inom autismspektrumet. Sällan har en Nobel pristagare sett mer irriterad ut än när Reuters reporter i oktober 2007 stoppade den 87-åriga Lessing på gatan för att berätta att hon hade tilldelats litteraturpriset.
– Oh, Christ, suckade hon och viftade avvärjande. (…)
När hon senare fick veta att Svenska Akademin i sin prismotivering kallade henne ”den kvinnliga erfarenhetens epiker” fnös hon: ”Löjligt. Men de måste väl hitta på någonting att säga.”
”Autisterna” är en personlig essä av Clara Törnvall som diagnostiserades med högfungerande autism vid 42-års ålder. I denna bok berättar hon om sin uppväxt som autistisk och skildrar autism ur både ett historiskt perspektiv och genusperspektiv.
Det finns och har funnits förutfattade meningar gällande flickor med högfungerande autism. Länge har diagnoserna anpassats efter pojkar och män. Törnvall beskriver ett formulär som hon fick fylla i som utgick från ”manliga” intressen. Flera frågor rörde tv-spel, bilar, bilmärken och förutsatte att autister avskyr att läsa skönlitteratur. Törnvall tror att detta beror på att diagnosen ofta ställs av män vilket innebär att de letar efter något som de kan identifiera sig med, istället för att se individen.
Detta medför att många autistiska flickor inte får rätt diagnos och därmed inte får den hjälp de behöver. Törnvall trycker också på att flickor och pojkar oftast uppfostras på olika sätt. Flickorna lär sig att vara flitiga och anpassa sig socialt redan som barn.
Törnvall berättar om hur autister ofta har en tendens att uppfatta saker bokstavligt. Som exempel tar hon Greta Thunberg som medverkade i ett amerikansk tv-program 2019. Programledaren frågar om Greta känner skuldkänslor mot mamman som är operasångare och inte längre flyger pga. familjens miljöengagemang. Greta svarar då ärligt att hon inte bryr sig. Detta leder till en skrattattack i publiken som uppfattar henne som dryg men Törnvall menar att Greta tog frågan bokstavligt och att de felaktigt läste in ett underliggande budskap i det hon sa. Denna felkommunikation är vanlig bland personer med autism och Aspergers syndrom, vilket försvårar vardagen.
Autister kan också ha svårt att uppfatta tid och rum. Törnvall berättar att hon är ansiktsblind och har svårt med lokalsinnet. Även rutiner och allt som kräver fysisk och praktisk ansträngning är svårt. Törnvall berättar om hur hon gick förbi en staty i parken flera gånger och kände sig vilsen. Vid ett senare tillfälle insåg hon att parken var större än hon först hade trott och att det faktiskt fanns flera identiska statyer.
Törnvall intervjuar flera autister som berättar om sina specialintressen. En av respondenterna är besatt av Marylin Monroe och har bilder på filmstjärnan överallt i hela lägenheten samt en tatuering. En annan respondent är fascinerad av troll eftersom personer med funktionsvariationer ofta jämförts med dem i folksagor. Förr i tiden misshandlades många autistiska barn pga. okunskap då föräldrarna trodde att deras barn blivit utbytt mot en trollunge.
Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Utkommer som talbok 22 december.
Tidskrifter 2022
Här är en uppdaterad lista över bibliotekets tidskrifter och nyhetstidningar för kommande år 2022.
Jobbiga tjejer
”En av killarna vid Timmys bord säger något kul så att de andra börjar skratta. Timmy hänger på, fast han gör det en hjärtskärande sekund efter de andra. Herregud. (…) Timmy kanske är lik henne. Han måste ju i alla fall veta att folk skvallrar om honom så fort det har hänt något.
Undrar hur det känns? Hur mycket han bryr sig? Fram tills alldeles nyss skulle Tilde ha gissat: inte så mycket. Nu gissar hon: en hel del. Kanske jättemycket.” (sid 100)
”Jobbiga tjejer” är uppföljaren till ”Fula tjejer” och andra delen i serien. Boken tar upp flera olika ämnen bland annat grupptryck, cyberbullying och jämställdhet mellan könen. Ett återkommande tema är vikten av att våga stå upp för sig själv och göra sin röst hörd istället för att vara passiv och acceptera orättvisor.
I denna bok får vi återigen följa trion Eleni, Jasmine och Tilde. Efter att ha löst fallet med Instagram-kontot ”Fula tjejer” har förövaren bytt skola men miljön i klassrummet har inte förbättrats. Tjejerna får fortfarande stå ut med de omogna killarnas kommentarer och en manlig lärare som saknar förmågan att styra upp situationen. Mobbningen har blivit värre och killarna tycker att tjejerna har börjat bli ”jobbiga” eftersom de har börjat säga ifrån istället för att vara tysta offer.
Mitt i detta elände brinner skolans gympasal ned. Snart börjar fler och fler byggnader brännas ned. Eleni som är udda och lite utstött blir genast misstänkt, vilket leder till ytterligare mobbning. Hon var ute och rastade hunden i närheten just när byggnaderna brann. Bilder på henne hamnar ännu en gång på sociala medier utan hennes samtycke men denna gång av rasistiska vuxna som misstagit henne för en invandrarkille. Snart sprider sig ryktena som en löpeld.
Tjejgänget får nog av att lärarna och polisen inte gör något åt problemen och bestämmer sig för att ta saken i egna händer. Det visar sig att en TikTok-utmaning kan vara boven i dramat och att ”pyromanen” kanske inte är en skummis eller seriemördare utan finns bland dem på skolan. Jasmine inser att hon själv kanske är en pyroman eftersom hon inte kan sluta fantisera om eld och blir besatt av att titta på klipp på YouTube som visar saker som brinner.
Boken finns att låna på vårt bibliotek på svenska och som talbok via Legimus.
Lisa Bjärbo och Johanna Lindbäck var närvarande på Bokmässan 2021. Se programmet ”Tjejkollektivets kraft” som de medverkade i.
Midnattsbiblioteket
”If you aim to be something you are not, you will always fail.”
”Midnattsbiblioteket” är en roman av den brittiska författaren Matt Haig. I denna berättelse får vi följa den 36-åriga huvudpersonen Nora Seed som har lidit av depression under en längre tid.
Hennes katt hittas död, hon får sparken från sitt jobb då hon alltid blir försenad och har tappat kontakten med sin bror. Hennes liv är fullt av misslyckande då hon gett upp sina drömmar: att gifta sig, ta OS-medalj i simning, spela i ett band, bli glaciärforskare m.m.
Nora bestämmer sig för att ta sitt liv vid midnatt men istället för att dö hamnar hon i ett bibliotek där hon träffar sin gamla skolbibliotekarie från skoltiden, Mrs Elm. Böckerna i biblioteket är portaler till alternativa universum, liv som Nora hade kunnat leva om hon inte gett upp sina drömmar.
Nora prövar på olika liv men alltid är det något som kommer i vägen. Att uppfylla vissa drömmar innebär att hon måste ge upp talanger från sitt ursprungliga liv som hon egentligen värdesätter högt utan att inse det.
När hon gifter sig i ett liv, blir hon genast olycklig då hennes make är kontrollerande och missunnsam. När hon tar OS-medalj ger hon upp sina filosofi studier. När hon startar ett band tillsammans med sin bror och blir en berömd rockstjärna, dör han eftersom han börjar missbruka droger. När hon blir mamma i ett liv, slutar hon ge grannens son pianolektioner vilket innebär att han hamnar i dåligt sällskap och blir kriminell. När hon blir glaciärforskare, hamnar hon mitt på Nordpolen och blir jagad av isbjörnar.
Nora börjar så småningom inse att gräset inte är grönare på andra sidan. Kanske finns inte det perfekta livet? Eller är hon egentligen ganska nöjd med att bara vara sig själv?
Romanen är delvis inspirerad av Haigs egna erfarenheter med psykisk ohälsa. För 20 år sedan var han nära att ta sitt liv genom att kasta sig från en klippa i Ibiza men bestämde sig för att fortsätta leva. Han blev istället en berömd författare som sålt 3 miljoner böcker världen över och blivit översatt till 40 språk!
Boken finns tillgänglig på svenska på vårt bibliotek och som talbok via Legimus.
Nya Novellix-noveller
Idén till Novellix föddes när Lena Hammargren befann sig på tågstationen i Uppsala. Hon ville ha något att läsa på tåget. Resan hem till Stockholm skulle bara ta 40 minuter. Efter att ha fått syn på Pixi-böckerna framme vid Pressbyråns kassa föddes idén till Novellix. Novellix skulle vara som en Pixi-bok för vuxna!
Novellix-novellerna är ca 40 sidor och innehåller berättelser från flera kända författare som Tove Jansson, Håkan Nesser, John Ajvide Lindqvist m.m.
Källa: Novellix.se
Fantastikens månad – läsutmaning
Bodens stadsbibliotek håller en läsutmaning på Goodreads under hela november med temat fantastik. Bocka av så många punkter som möjligt på utmaningslistan. Samma bok kan användas för att bocka av flera punkter.
Tre vinnare kommer att utses i slutet av november, som vinner en valfri bok som hämtas på stadsbiblioteket.
Utmaningen:
- En karaktär som är äldre än 200 år
- Någon uttalar en trollformel
- En skräckbok
- Det finns zombies
- En bok med en karta i
- Det finns ett hemsökt hus
- Det finns en utvald
- En high fantasybok
- Huvudpersonen har ett svärd
- Boken utspelar sig på ett rymdskepp
- En tonåring startar en revolution
- Finns djur som kan tala
- Det finns drakar
- Huvudpersonen ger sig ut på en lång resa
- Boken baseras på antik mytologi
- En science fictionbok
- Boken har illustrationer
- Någon reser i tiden
- De slåss mot demoner
- Det finns spöken
- Huvudpersonen är inte helt mänsklig
- En fantastikbok skriven av en författare som egentligen är mest känd i en annan genre
- En författare som skriver under pseudonym
- En urban fantasy
- Någon reser i olika dimensioner/världar
- Naturen har en framträdande roll
- En magisk realismbok
- Det finns en förbannelse
- Det finns en profetia
- Det finns ett viktigt magiskt föremål
Nya böcker – oktober 2021
Lesbiska ligan
”Nu hade alla hon älskat vänt henne ryggen. Hon skruvade på ringen och vred den av fingret, höll upp den framför ansiktet. Tårarna blandades med regndropparna och hon brydde sig inte om att människor hastade förbi bakom henne med huvudena hukande under paraplyer. (…) Det fanns ingen anledning att behålla ringen. Margit skulle aldrig få den, ingen annan kvinna heller.”
”Lesbiska ligan” av Mian Lodalen är en historisk roman som är baserad på en verklig händelse (alterfiktion). 1943 var sista gången i svensk historia som någon blev straffad för att vara homosexuell. Händelsen blev känd som ”Lesbiska ligan”, ett alkoholindränkt svartsjukedrama mellan ett flertal lesbiska/bisexuella kvinnor som spårade ur.
I denna bok får vi främst följa Eva Lindberg (1899-1978), Margit Bernhardina Zacke (1904-1943) och Elin Gunvor Lindquist (1913-1976). Vi får en inblick i hur det var att vara lesbisk och osäker på sin könsidentitet på 40-talet. Lindberg beskriver sig som en ”manskvinna” som känner sig mer bekväm i kortklippt frisyr och herrkostym. Även Lindquist beskrivs som maskulin och kan möjligtvis ha identifierat sig som en transperson.
Lindberg gifte sig däremot med en man, Gösta och bar då mer stereotypa kvinnokläder som kofta och kjol. Lindberg kände sig dock aldrig nöjd när hon förnekade sin identitet och skilde sig. Även om de flesta män var oförstående beskrivs Lindbergs man som en av de få som faktiskt var empatisk eftersom de fortsatte vara vänner. När Gösta kallades in till förhör för att läsa polisrapporten där Lindbergs sexliv beskrevs mycket ingående, vägrade han att läsa eftersom han ansåg att det var för privat.
Anledningen till att svartsjukedramat mellan kvinnorna blev en rättssak, berodde på att Lindberg brutit sig in i en lägenhet där Zacke och Lindquist befann sig. Hon var vid detta tillfälle full eftersom hon var alkoholist och betedde sig hotfull, samt utsatt de övriga kvinnorna för telefontrakasserier.
Zacke tillkallade polisen som arresterade Lindberg som fortfarande var alkoholpåverkad och berättade i detalj om sitt sexliv för polisen. De övriga kvinnorna blev då också inblandade och ljög för att skydda sig själva. Alla inblandade blev dömda till 5-6 månaders straffarbete förutom Margit som dog i tuberkulos. Kvinnorna förlorade även sina jobb, särskilt Lindquist som arbetade inom försvaret.
1944 avkriminaliserades homosexualitet men klassades då istället som en psykisk sjukdom. Inte förrän 1979 togs homosexualitet bort från Socialstyrelsens register över sjukdomar, trots att Riksdagen redan uttalat sitt stöd för homosexuella år 1973. År 2009 fick HBTQ-personer i Sverige samma rättigheter då de officiellt fick gifta sig. Kampen fortsätter dock i många delar av världen, ibland kan även rättigheter tas bort så det är viktigt att vara medveten om vår egen svenska historia.
Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och utkommer som talbok på Legimus 9 november.