Idag fick vi besök av den norrbottniska författaren Andrea Lundgren som kom till Björknäsgymnasiet för att berätta om sitt författarskap. Andrea kommer ursprungligen från Vittjärv och har tidigare varit elev på gymnasieskolan.
Eleverna hade läst Andreas nya novellsamling ”Nordisk fauna” som utspelar sig i norrbottnisk miljö. Novellerna är till viss del abstrakta och varje huvudperson liknas med ett djur som ingår i den nordiska faunan.
Hon intervjuades av ett antal elever från Estetiska programmet och berättade bland annat om skrivprocessen, gestaltning och självcensur.
Elevernas favorit var novellen ”Flickvännen”. Huvudpersonen Anna är väldigt förälskad i sin pojkvän men blir med tiden alltmer undergiven honom tills hon till slut förvandlas till en hund. Eleverna kunde relatera till detta; hur man blir påverkad av en dominerande partner i en kärleksrelation.
Andrea diskuterade hur man kan tänka kring genus i berättelser som utgår från förstapersonsperspektivet. Som exempel tog hon berättarösten från den första novellen ”Fågeln skriker om natten” vars kön inte nämns förutom i ett kort stycke då han letar efter sina kalsonger. Påverkar berättaröstens kön läsarens tolkning av berättelsen och möjlighet att identifiera sig med karaktären? Antar man att berättarrösten är av samma kön som författaren eller utgår man från sig själv? Eleverna funderade kring detta.
Andrea diskuterade också hur man hittar sin egen stil som författare samtidigt som man influeras och inspireras av andra. De musikintresserade eleverna från Estetiska programmet funderade om en författare måste hitta sitt eget ”signatursound” precis som en musikproducent. Andrea influerades av författaren och litteraturkritikern Birgitta Trotzigs tunga, djupa och lite pompösa stil då hon skrev novellen ”Fadershålet” som handlar om relationen mellan en alkoholiserad far och en dotter som lider av posttraumatisk stress.
I novellsamlingen ingår även bilder som Andreas sambo illustrerat. Andrea diskuterade hur bild och text samspelar eller kontrasterar med varandra exempelvis hur novellen ”Katten” visar en bild på en gris istället. Vilka associationer får man från ett visst djur? Kan kulturell kontext påverka hur man tolkar djuret?
En gris kan symbolisera ett smutsigt ofint djur men också ses som intelligent och sällskaplig. Grisen används för att symbolisera hur berättarjaget i novellen ”Katten” ser på sin bror Jimmy och hans dubbla natur då han har sina positiva egenskaper men samtidigt har en förvrängd kvinnosyn och begått ett sexualbrott mot en tjej på en fest.
Om ni vill läsa ”Nordisk fauna” finns den som klassuppsättning och som talbok via Legimus.
”Jenny tittade på muggen. Den var väldigt färggrann. Och det var ändå ett starkt varumärke. Man fick medge att den utstrålade något som kunde betraktas som distinkt nordiskt, och nordiskt var väldigt rätt. Finsk design ägde en berättigad dignitet ute i världen, och vad kunde vara mer finskt än Mumintrollet?
