Så irrar spöket vilset

”Att helt plötsligt se alla sina tillhörigheter se ut som en hög sopor, det var riktigt smärtsamt.”

 

”Tokyo Ueno Station” är en japansk roman som handlar om Kazu, en hemlös mans spöke. Berättelsen utspelar sig i den kejserliga Tokyo Ueno parken som är stadens största park, vackert smyckad med körsbärsblommor om våren och ståtliga museum. Men parken visar även samhällets mörkare sida då den också är hem till över 500 uteliggare, som alltid städas bort när fint folk som kejsaren kommer på besök. Kazu var en av dem när han fortfarande levde.

Kazu tvingades lämna sin familj i Fukushima för att arbeta i Tokyo på grund av deras ekonomiska situation. Som många andra japanska män är Kazu en frånvarande far som prioriterar karriären. Detta är något som han får ångra då hans son, Koichi och frun, Setsuko går bort tidigt i livet. Fukushima-olyckan är ett återkommande tema i berättelsen då Kazu blickar tillbaka på minnena från sin hemstad.

”Att jag fortfarande kunde höra Setsukos arga röst på det där sättet, betydde det att jag fortfarande avskydde den, trots att hon var död?” (sid 138)

Berättelsen är skriven 2014 men blev aktuell igen i och med de Olympiska spelen som skulle ha hållits i Japan 2020 (vilket ironiskt nog inte blev av då mer olycka drabbade världen i och med COVID-19). De Olympiska spelen äger rum i arenan som Kazu hjälpte till att bygga 1963. Han var en av Japans många grovarbetare som utnyttjades och sedan glömdes bort.

”I storstäderna Tokyo, Yokohama och Osaka hände det ofta att ungdomsgäng gav sig på de hemlösa. De använder ibland bräder eller slagträn av metall, ibland tänder de eld på skjulen. Andra gånger slänger de in smällare och när de hemlösa skräckslagna springer ut kastar de sten på dem. (…) När sedan de hemlösa förlorar medvetandet av alla slag och sparkar skjuter de fyrverkeripjäser från nära håll så att de blir blinda, eller hugger dem ohejdat med knivar…” (sid 122)

Författaren Yu Miri berättar i en intervju med Zoom Japan att hon skriver för de som ”inte har någonstans att ta vägen”. Hon har själv levt ett svårt liv kantat med psykisk ohälsa och självmordstankar sedan barndomen. Hennes mor tog med henne en dag på en motorcykeltur och försökte köra ner i havet för att ta livet av både sig själv och Miri. Lyckligtvis överlevde hon och insåg att hon måste lämna hemmet och modern. Hon började med teater och att skriva pjäser och böcker.

Hon valde att fokusera på offren från Fukushima-olyckan och grovarbetarnas situation eftersom de är utsatta grupper vars röster sällan blir hörda. Miri påpekar att än idag finns det japaner som påverkas av Fukushima-olyckan men inte får det stöd som de behöver från samhället. När Kazus spöke irrar omkring i Ueno-parken och tjuvlyssnar på de förbipasserandes konversationer är han precis lika osynlig som de övriga uteliggarna, även de som fortfarande är vid livet.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska.

Torka aldrig tårar utan handskar

”Jag vill, i mitt liv, få älska någon som älskar mig.”

 

”Torka aldrig tårar utan handskar” är en tv-serie som är baserad på Jonas Gardells trilogi: Kärleken, Sjukdomen och Döden. Varje bok i serien är ett avsnitt. Berättelsen utspelar sig 1982 i Stockholm då HIV- och AIDS-pandemin just brutit ut. Berättelsen fokuserar på den största riskgruppen, unga homosexuella killar.

Vi får följa ett antal färgstarka karaktärer: Benjamin som är strikt religiös och vuxit upp som Jehovas vittne, Rasmus från den lilla värmländska orten Koppom som blev mobbad under uppväxten, Paul som är väldigt feminin och spelar lite bimbo men egentligen är mycket klok och flera andra.

Benjamin är ute och missionerar som vanligt när han en dag knackar på Pauls dörr och blir inbjuden. Paul som är i färd med att plocka fram julpyntet flörtar med Benjamin och upplyser honom om att det är uppenbart att han också är homosexuell. Benjamin får en chock men inser att det är sant. Men dessa två livsstilar krockar med varandra och han blir tvungen att välja. Benjamin väljer kärleken.

Benjamin blir dock inbjuden till Pauls julfest där flera andra gaykillar också dyker upp. En av dem är Rasmus som just flyttat från Värmland till Stockholm för att leva ut sina begär, vilket han inte kunde på den mindre orten där alla pratade bakom ryggen på honom eller skrek skällsord. Benjamin och Rasmus blir kära efter en snöig romantisk julpromenad och flyttar eventuellt ihop trots att Rasmus inte är troende.

Benjamin hemlighåller sitt förhållande för familjen och säger att Rasmus bara är en vän. Rasmus tar detta mycket personligt och börjar vara otrogen mot sin pojkvän trots att Benjamin inte är intresserad av att ha ett öppet förhållande. Till slut får Rasmus HIV efter att han haft oskyddat sex med flera killar.

Det glada kompisgänget blir sorgligt nog mindre och mindre då sjukdomen sprider sig mellan männen. Några av de som blir smittade begår självmord på grund av skammen. Till slut kan inte ens Paul hålla modet uppe då han har både svamp i munnen och är mycket trött men trots detta försöker fira jul med de andra som vanligt. Julmiddagen blir dock endast en liten sallad och det är bara två kvar i gänget som har överlevt.

De dödas föräldrar vill inte veta av sina söners pojkvänner och bryr sig mer om sina egna rykten. Historier ljugs ihop att de hade flickvänner och dog i cancer. Men Paul bestämmer sig att han minsann ska dö med värdighet eftersom han är stolt över den han är.

Gardell lånar mycket från sitt eget liv då han själv är homosexuell och överlevt HIV- och AIDS-pandemin. Han har också skrivit mycket om sitt förhållande till sin tro och Gud, ett sökande som återfinns i Benjamins karaktär då han blir tvungen att ompröva hela sin världsbild.

Berättelsen blir också en viktig historielektion om hur personer som inte passade in på samhällets normer blev behandlade illa av sjukvården. När Paul läser i tidningen om en man som dött i AIDS på grund av en blodtransfusion, benämns han som ”oskyldig” vilket ifrågasätts.

Filmen finns att låna på vårt bibliotek på svenska. Låna även i bokform, alla tre delar finns i bibliotekets regnbågshylla. Vi har även en klassuppsättning av den första delen i serien.

Nadjas hemliga värld

”Vad är det där? frågar dottern och pekar på böckerna i olika färger och mönster som väller ur resväskan.

”Nadjas dagböcker, svarar jag. allt hon har för sig på dagarna, hur hon mår, om hon är sjuk eller frisk.”

Dottern stannar upp för en sekund. ”Men inte hennes egna väl? Det är ju inte hon som har skrivit?”

Sedan skrattar hon och tillägger: ”Tänk om det enda Nadja kunde göra var att skriva dagbok och ingen visste om det. Hon kanske egentligen är musikkritiker och bara lyssnar på jättekonstig musik på nätterna när ingen hör. Och tycker att alla andra har dålig pitch när de sjunger Mamma Mu.”

”Om Nadja” är den lesbiska genusvetaren och socialantropologen Fanny Ambjörnssons biografi om sin syster Nadja som föddes med flera funktionsvariationer. Hon hade en grav CP-skada efter att hon fick för lite luft när hon föddes. Nadja var blind, kunde inte prata eller gå och var i behov av assistenter dygnet runt. Nadja avled år 2020 då hon var 34 år gammal.

Ambjörnsson har baserat biografin på anteckningar som Nadjas assistenter skrivit genom åren och familjens egna observationer. Hon diskuterar däremot om det är möjligt att beskriva en person på ett rättvis sätt, om hen saknar en egen röst. Nadja älskade musik, ramsor och sagor i ljudboksformat – kanske var hon i själva verket en musikkritiker? Nadjas hemliga inre värld förblir ett mysterium både för läsaren och för systern.

Vi får ta del av assistenternas vardag med Nadja, som fungerar som hennes förlängda armar och ben. Den mest lojala är Jessica som följde Nadja från förskolan till graven trots dålig lön, övertid och helgarbete, även när hon själv hade småbarn.

Så småningom ändras reglerna för vilka anteckningar vårdarna får föra, detta i syfte att skydda patienternas integritet. Konsekvensen blir dock att Nadja endast blir ett anonymt objekt, då allt fokus hamnar på om hon hostat mer än vanligt. I de tidigare anteckningarna syns Nadjas personlighet mer tydligt, hon ler när hon hör det ikoniska musikstycket i reklamen för Gevalia på TV, är fascinerad av åskan, kan göra vissa aktiviteter som att smaka på bulldeg och tycker att dans är tråkigt.

Ambjörnsson går även igenom hur personer med funktionsvariationer behandlats historiskt. I många fall blev dessa barn utraderade ur familjen, som mörka hemligheter att skämmas för. Hon berättar också om hur flera experiment gjordes av bland annat tandvården då med patienternas hälsa som insats. Barnen matades med stora mängder godis och socker tills de tappade alla tänder.

Ambjörnsson diskuterar även hur det är att tillhöra fler minoriteter samtidigt. Familjen går på en musikal om Förintelsen och märker att nästan alla grupper finns representerade i familjen: judar, funktionsvariation och HBTQ.

Vi får även lära känna resten av familjen. Ambjörnssons mor blir dement på slutet och har svårt att komma ihåg sina barn. Hon minns Nadja eftersom hon stack ut men inte Nadjas tvillingsyster Liv som föddes utan funktionsvariationer och aldrig skapade några problem vilket medförde att hon blev lite bortglömd.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Utkommer som talbok via Legimus 9 mars. Finns även som e-bok via Elib.

Film om amerikansk omvändelseterapi

”Love was always moving, always pushing us forward – always in action – and we often had no choice but to submit to where it led us.” – Garrard Conley

 

”Boy Erased” är en HBTQ-film från 2018 som är baserad på en verklig historia. Berättelsen utspelar sig i Arkansas, USA och är baserad på Garrard Conleys självbiografi med samma namn. Conley är homosexuell och hans familj är kristna baptister. När det kom ut att han var homosexuell efter att hans rumskamrat som våldtagit honom avslöjat honom, blev han tvungen att gå i så kallad omvändelseterapi för att ”bota” sin sexuella läggning.

I denna film får vi följa den fiktiva gestalten Jared Eamons som är baserad på Garrard Conley. Han är 18 år och har precis insett att han är homosexuell. Precis som Conley har han blivit våldtagen av en annan man men blir trots detta beskylld, både för själva våldtäkten och för sin dragning till män. Jareds far är en högt uppsatt man inom Baptist-kyrkan och tvingar honom att genomgå omvändelseterapi.

Jareds mor (som spelas av Nicole Kidman) är dock en mer sympatisk figur i berättelsen. Både modern och Jared börjar så småningom ifrågasätta både kyrkan och faderns homofobi.

Ledaren för omvändelseterapin, ”Love in Action” är Sykes som även har en son som deltar. Trots att han varken är läkare eller utbildad psykolog, anser han att han har möjlighet att bota homosexualitet genom att förnedra deltagarna med olika övningar. Bland annat pekar han på stereotyper, kriminalitet i släkten samt övriga sjukdomar som alkoholism som avgörande faktorer för att ett barn blir homosexuellt trots att det egentligen inte finns någon koppling.

Jared lär känna de övriga deltagarna som alla har olika strategier för att ta sig igenom terapin. En av deltagarna Jon tar terapin på största allvar och undviker att röra vid andra män genom att hälsa med att göra honnör. En annan deltagare Gary spelar bara med för att inte behöva genomgå värre förnedring. En av de lesbiska deltagarna Sarah har extrem ångest och bekänner sina ”synder” i en predikan. Hon blir också tillsagd att ranka de homosexuella männen efter deras maskulinitet/femininitet, vilket Sykes ser som ett mått på hur syndiga de är.

Berättelsen har ett någorlunda lyckligt slut för Jared då mamman kommer och hämtar honom men trycker också på att alla inte har samma stöd hemma. Sykes son Cameron blir nedtryckt och tvingas lägga sig i en kista medan de slår honom med biblar. Han orkar till slut inte mer och bestämmer sig för att ta sitt liv. Slutet inger dock visst hopp då Jared försonas med fadern och skriver en bok och en tidningsartikel i Times om sina upplevelser.

Filmen finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska med svenska undertexter.

Fädernas missgärningar

”Hon är rädd för depressionen. Den går som en skugga, en jätte, runt hennes hus med långsamma obönhörliga steg. Om hon håller på så här och fuckar upp sina rutiner är det som att hon lämnar dörren öppen. Så att den där jätten kan huka sig och kliva in och ta henne.”

 

”Fädernas missgärningar” är den sjätte delen av Åsa Larssons serie om Rebecka Martinsson. ”Till offer åt Molok” kom ut 2012 och nu har Larsson äntligen gett karaktären Rebecka Martinsson ett avslut.

Boken är en klassisk deckare men också till stor del en relationsroman. Berättelsen utspelar sig år 2013 i Kurkkio (Pajala, Norrbotten) och börjar med pensionären Ragnhild Pekkari som lidit av psykisk ohälsa under en lång tid och därmed beslutat sig för att skida ut ensam på nattskaren och ta sitt liv. När hon bestämmer sig för göra upp en eld och att ta en sista kafferast får hon plötsligt ett telefonsamtal. Hennes bror Henry Pekkari är spårlöst försvunnen.

Ragnhild är dock inte särskilt oroad för sin bror som hon inte haft kontakt med på 31 år. Han fick ta över familjens gård men blev alkoholiserad och misslyckad som person. Gården ligger på en liten ö ute i Torneälven och Ragnhild, som är en trogen djurvän, inser plötsligt att broderns hund kanske kommer att svälta ihjäl därute. Hon bestämmer sig därför att skjuta upp sina självmordsplaner och beger sig ut till ön där hon inte bara hittar brodern död på soffan i det smutsiga och förfallna huset utan också ett lik i hans frys.

Liket visar sig vara den kända boxarens Börje Ströms pappa. Mordet skedde 1962 och är därför preskriberat. Ragnhild och Börjes öde sammanflätas på grund av dessa underliga omständigheter. Dessa två sårande själar hittar kärleken och passionen i varandra.

Samtidigt får Rebecka Martinsson ännu fler fall på sitt bord då två utländska prostituerade tjejer hittas döda in snön. Hon brottas även med sina egna relationsdrama bland annat sin ex-pojkvän Krister som numera dejtar en idrottstjej som är tokig i sociala medier och sin taskiga och någorlunda sexistiska kollega Carl von Post som just blivit tillförordnad chefsåklagare. Rebecka och Ragnhild visar sig även ha kopplingar då hennes bortgångna mor Virpi var fosterbarn i Pekkaris familj.

Boken är någorlunda lång på 560 sidor men har ett lättläst och vardagligt språk. Miljöbeskrivningar är målande och igenkänningen är stor för oss norrbottningar. Även de passionerade kärleks- och sexscenerna skildras på ett fint sätt, utan att vara smaklösa. Innehåller dock några scener med grafiskt våld mot hundar men det kanske man nästan har förväntat sig vid det här laget…

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som e-bok på Bibblos nya sida efter Koha-bytet där man lätt kan söka efter e-böcker och e-ljudböcker.

Lesbisk romantik på 1700-talet

”- Jag har längtat efter det här.

– Att få dö?

– Att få springa.”

 

”Porträtt av en kvinna i brand” är ett franskt kostymdrama från 2019 om lesbisk kärlek och könsroller på slutet av 1700-talet. Handlingen utspelar sig på en isolerad ö i Bretagne. Huvudpersonen Marianne är konstnär och har fått i uppdrag av en rik adelsdam att måla av hennes dotter Héloïse som ska giftas bort till en betydligt äldre man i Milano som hon aldrig har träffat.

Héloïses blivande make vill ha ett porträtt av henne eftersom han inte vill gifta sig med en ful kvinna. Hennes personlighet är mindre viktig. Eftersom detta är en tid innan fotografierna är en målning som skickas via roddbåt den enda lösningen. En annan manlig konstnär har försökt måla av Héloïse men misslyckats, troligtvis för att han inte kunnat sympatisera med hennes utsatta situation. Marianne får istället måla av henne i smyg eftersom Héloïse vägrar att sitta som modell.

Héloïse motsätter sig det arrangerade äktenskapet eftersom hon vill kunna välja sin egen framtid och dessutom i hemlighet är lesbisk. Hennes syster mötte samma öde då hon också skulle giftas bort till en man, men valde att istället ta sitt liv genom att hoppa från en klippa.

Kvinnornas utsatta situation på 1700-talet är ett återkommande tema genom filmens handling. Både de homosexuella och de heterosexuella kvinnorna är förtryckta av patriarkatet och dåtidens könsroller. Pigan Sophie som är gravid men inte är redo att bli mamma ännu, väljer att göra abort med dåtidens mått (slita ut fostret med ett metallverktyg utan bedövning). Även Héloïses mor som skulle kunna ses som en antagonist var utsatt för samma sak som hennes döttrar men ifrågasätter inte orättvisorna.

Till och med Marianne som är den mest frigjorda och självständiga kvinnan i berättelsen är också påverkad av könsrollerna då hon inte får lära sig om den manliga anatomin genom att teckna manliga nakenmodeller, vilket begränsar hennes karriär då hon inte får teckna vissa motiv.

Filmen är regisserad av Céline Sciamma som själv identifierar sig som en lesbisk kvinna. Hon har även regisserat filmen ”Tomboy” som handlar om en ung icke-binär transperson.

Filmen har vunnit flera fina priser bland annat pris för ”Bästa Manus” i Cannes Film Festival 2019 som är ett av de mest prestigefyllda filmpriserna. Sciamma vann även ”Queerpalmen” i Cannes och är intressant nog den första lesbiska kvinnan som fick det, trots att priset delats ut sedan 2010.

Filmen finns att låna på vårt bibliotek på franska (med svenska undertexter) och som e-film via Cineasterna.

Ärren bär jag med stolthet

”En kort stund är jag som paralyserad. Tusentals tankar far genom huvudet men jag lyckas inte fånga en enda av dem. Men så möts jag av killarnas blickar. Med dödsskräck i ögonen står de halvt gömda bakom en dörr. Stilla och alldeles tysta, endast iklädda kalsonger. De tittar på mig som om de förväntar sig att jag ska lösa den fruktansvärda situationen vi just hamnat i, på samma sätt som jag går emellan under ett av alla deras syskonbråk. Men det här kan jag inte lösa. Lågorna är för stora. Hettan är för stark.” (sid 16)

”Ärren bär jag med stolthet” är sexbarnsmamman Emma Schols självbiografi som är skriven i samarbete med Frida Funemyr. Schols överlevde en brand i sitt hus i Edsbyn morgonen 3 september 2019. I denna bok berättar hon om sina upplevelser och livet efter branden.

Schols väcktes av två av sina söner som lekte på nedervåningen. Branden tros ha startat på grund av en sliten datorladdare men Schols vet inte säkert. Nedervåningen var redan i lågor and Schols öppnade ytterdörren för att sätta sina söner i säkerhet. Detta ledde dock till att syre kom in, vilket orsakade en explosion. Schols skyddade sönerna med sin kropp.

Trots att hon redan var skadad, låste hon ut sönerna så att de inte skulle komma in igen och begav sig mot den brinnande övervåningen där de övriga fyra barnen befann sig. Trappan brann och skinnet på Schols fotsulor flög av när hon sprang. Hon lyckades med nöd och näppe rädda det minsta barnet Mollie som bara var två år och var kvar i spjälsängen.

De övriga barnen hade varit smarta nog att ta sig ut själva och hämta hjälp från grannarna. Grannfrun blev dock så rädd när hon såg sin oigenkännliga sönderbrända granne att hon sprang iväg gråtandes i chock. Familjens hund blev tyvärr kvar inne och somnade in av röken.

Schols hade fått 93 procent brännskador och skulle egentligen inte ha överlevt. Hon fördes till brännskadecentrum vid akademiska sjukhuset i Uppsala. Hon var nedsövd och opererades 70 gånger. De pumpade in 40 liter vatten i henne. När läkarna var tvungna att vända på henne, var smärtan olidlig.

I början kunde hon inte äta, dricka, prata, gå eller sitta. Hon fick inte träffa sina barn och började bli orolig att alla inte hade klarat sig. Hon drömde mardrömmar och led av vanföreställningar. Schols inbillade sig till och med att en av hennes söner dött och att alla lurade henne med falska fotografier! Sonen mådde dock bra och fick tillsammans med sina syskon till slut träffa sin mamma. Den minsta blev dock rädd då hon inte kände igen sin mamma eller förstod att hon var skadad eftersom hon räddat hennes liv.

Schols systrar arrangerade så att hon fick träffa sin idol Carola Häggkvist, som blivit berörd av hennes öde. Hon hyllades på sociala medier och i TV men möttes även av omotiverat hat. Hennes äktenskap klarade inte av påfrestningarna och hon hade dessutom blivit förälskad i sin betydligt äldre vän Ola. Folk i byn la näsan i blöt och skrev elaka kommentarer att hon borde ha dött i branden men Schols känner att de positiva kommentarerna ändå balanserade ut näthatet.

Successivt växte hennes hår ut igen, hon kunde gå och äta själv igen. Idag är hon fysiskt aktiv igen och kan med hjälp av olika hjälpmedel bege sig ut på skogspromenad, löparrundor och till och med bergssklättring.

Schols hoppas att hennes berättelse kommer att inspirera människor som har det svårt och visa att man aldrig ska ge upp hoppet.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och utkommer som talbok 28 februari.

Samernas nationaldag – 6 februari

Samernas nationaldag firas över hela Sápmi sedan 1993, för att hedra minnet av det första samiska landsmötet som hölls i Trondheim den 6 februari 1917. Landsmötet i Trondheim samlade för första gången samer från norr till söder över nationsgränserna för att diskutera gemensamma frågor.

Samerna är ett av världens ursprungsfolk och det enda i Europa. De har förtryckts historiskt, på 1600-talet av Svenska kyrka då det var olagligt för samerna att utöva sin religion och kultur. Om en same jojkade eller spelade på trummor kunde hen få dödsstraff. Kyrkan trodde att samerna utförde trollkonster och tvingade dem att konvertera till kristendomen.

På 1800-1900-talen utsattes samerna för biologisk rasism. Samerna ansågs vara underlägsna och ha ett särskilt utseende. Deras kroppar mättes och fotograferades. Även idag uppstår konflikter då renskötseln påverkas negativt av gruvdrift, vattenkraftverk, tjuvjakt m.m.

(Källa: samer.se)

Boktips:

Stöld, Ann-Hélen Laestadius: Roman om den samiska renskötardottern Elsa som blir hotad av en tjuvjägare som dödat hennes ren. Skildrar samernas situation i nutid då Elsa tidigt blir medveten om rasismen och sin utsatthet som same efter hatbrottet. Belyser även den utbredda psykiska ohälsan och höga självmordsstatistiken bland unga samiska män.

Himlabrand, Moa Backe Åstot: Ungdomsroman med HBTQ-tema. Den tonåriga renskötaren Ánte har alltid vetat att han vill ta över familjens renar men möter fördomar på grund av samernas syn på homosexualitet och könsroller.

Sameblod: Film från 2016 som berör samernas situation under 30-talet. I denna film får vi följa Elle Marja, en samisk tjej som går i nomadskola för samer och utsätts för dåtidens rasbiologiska mätningar. Handlar främst om identitet och att förneka sin kultur, då Elle Marja bestämmer sig för att bli ”svensk”.

Alla hjärtans dag – läsutmaning

I februari håller Goodreadsgruppen ”Ung i Norrbotten” en läsutmaning. Bocka av 14 punkter och vinn en valfri bok. 3 vinnare kommer att utses och boken hämtas på Bodens stadsbibliotek eller annat valfritt bibliotek inom Norrbotten.

Ni kan även välja att skriva ett boktips på Goodreads och har då också chans att vinna.

Läsutmaningen:

1. Kärlek till ett djur
2. Ohälsosam kärlek
3. Olycklig kärlek
4. Kärlek till världen
5. Kärlek till en plats
6. Kärleksfull vänskap
7. Kärlek över generationsgränser
8. Kärlek vid första ögonkastet
9. Förbjuden kärlek
10. Self love
11. Syskonkärlek
12. En kärleksgåva
13. Hatkärlek
14. Vänskap som blir kärlek