Månad: april 2021

Publicerat

Bläddra – app för e-böcker på minoritetsspråk

”Bläddra” är en app från Kungliga Biblioteket där man kan läsa e-böcker på Sveriges minoritetsspråk. I nuläget finns endast samiska och romani chib tillgängliga men det finns planer på att även inkludera de övriga minoritetsspråken: finska, meänkieli och jiddish.

Om ni väljer samiska i appen kan ni välja mellan: sydsamiska, nordsamiska, pitesamiska, lulesamiska och umesamiska.

Om ni väljer romani chib i appen kan ni välja mellan: arli, kelderash, kale, lovari och svensk romani.

Ladda ned appen kostnadsfritt i Google Play eller App Store.

Tips på samiska böcker som finns i appen:

Publicerat

Så jävla kallt

”Lutar mig bakåt i snöhällen. Ovanför oss lyser Orions bälte, Polstjärnan och i botten av mörkret syns ett lätt norrsken, vitt och kanske lite rosa. De fuskar på turistfotografierna, med flera minuters slutartid och förstärkta färger. Det är aldrig sådär lysgrönt på riktigt. Det ser mest ut som moln, bara flyktigare. Ingen sa att du var flyktig, Hem. Ingen sa att du kunde ta slut.”

”Så jävla kallt” av Lova Lakso är en ungdomsroman om en spännande resa från det kalla Piteå med illaluktande pappersbruk till sydligare trakter. Huvudpersonen Karla är en typisk tonåring som inte klär på sig när det är kallt utan går omkring och fryser i kalla skor.

Hon motiverar detta med att det inte är hennes fel att Norrbotten är så kallt, hon vill känna sig snygg och unik. Detta är ett tema genom berättelsen då Karla kämpar med en slags inre litenhet och längtar efter att uppnå någonting stort, men samtidigt inte riktigt vet vad det är som hon egentligen vill.

Kylan och isoleringen samt mobbning i skolan efter det kommit ut att hon haft sex med flera olika killar är vad som tänder gnistan. Karla börjar sälja julgranar i hopp om att kunna åka till varmare länder med bästa kompisen Kaja och pojkvännen Aziz.

Problem uppstår då hennes älskade hund Hemingway måste avlivas eftersom hon är gammal och sjuk.  Karla är utom sig av sorg och är inte mogen nog för att bearbeta sina känslor så hon rymmer omgående hemifrån tillsammans med Kaja och Aziz. De har dock ingen plan för var de ska ta vägen och saknar ekonomiska resurser för att finansiera resan.

När pengarna börjar ta slut får gänget hitta på mer eller mindre kreativa lösningar, vilket också visar deras olika personligheter. Kaja är en skicklig överlevare men också kleptoman och vet hur man bäst snattar i affärer. Trots detta är hon en person som bryr sig om andra då hon även hjälper de som har det svårt i samhället.

När gänget liftar med några rumäner i deras gamla sunkiga bil, visar Kaja sympati och förståelse då hon försöker kommunicera med dem via Google translate och stjäl varma sovsäckar så att de ska kunna överleva kylan då de antas vara hemlösa.

Kaja blir på sätt och vis en motsatskaraktär till Karla då hon är mogen och ansvarig medan Karla är mer självisk och omogen. Aziz som flytt med sin persiska familj har också ett visst samhällsengagemang men är mer ärlig då han inte vill stjäla utan köper saker på rea eller förlitar sig på sina kontakter även om detta leder till mycket fylla och sex.

Boken handlar också om privilegier då Kaja är same och har problem med sin pappa som är alkoholist och Aziz drömmer om att hjälpa andra flyktingar i Turkiet, medan Karla inser att hon egentligen har det ganska bra.

Karla blir däremot väldigt känslig för grupptryck då hon blir beroende av de andra två. Hon stjäl från affärer fast hon egentligen inte vill och blir eventuellt tvungen att konfrontera Aziz när han går över gränsen med sina sexuella fantasier.

Precis som titeln skvallrar om, innehåller språket  mycket svordomar men är samtidigt rappt och roligt vilket ger boken flera slagkraftiga repliker/oneliners.

Boken finns på vårt bibliotek på svenska som klassuppsättning, som e-bok via Bibblo.se och som talbok via Legimus. Gå även med i vår Goodreads-grupp ”Ung i Norrbotten” där ni kan prata om boken och hur det är att vara ung i Norrbotten generellt sett.

Publicerat

En förbjuden film om mänskliga rättigheter

”Jag kommer aldrig att förlåta Lindas mördare. De är obildade människor, de förstör religionen.

Ibland vill jag bara skrika men jag kan inte.”

 

”Papicha” (algerisk slang för ”cool brud”) är en viktig film som utspelar sig under 90-talets Algeriet. De muslimska extremisterna har ockuperat landet och för med sig sin negativa kvinnosyn. Kvinnorna får inte längre klä sig hur de vill och blir tvingade att följa en massa godtyckliga regler som egentligen inte har något syfte. Bland annat får de inte sjunga eller stå upp medan de dricker eftersom Satan alltid tittar.

Filmen som är regisserad av Mounia Meddours, har delvis självbiografiska inslag. Handlingen är hämtad från verkligenheten vilket har lett till att filmen censurerats i hemlandet trots Oscars-nomineringen.

I filmen får vi följa 18-åriga Nedjma (smeknamn ”Papicha”) som är en ung tjej som bara vill leva som vanligt. Hon smyger iväg på förbjudna fester där hon säljer sina hemmasydda klänningar. Trots att kvinnorna måste täcka håret och bära slöja eller burka numera, låter inte Nedjma detta stoppa hennes dröm om att bli designer.

Nedjma går på ett universitet som endast har kvinnliga studenter. Männen i hennes omgivning förtrycker Nedjma och hennes väninnor. Hon får höra att utbildning och att själv välja sina kläder är en synd. Det sexuella våldet är alltid närvarande då männen förtrycker med våldtäkt, pistoler, affischer som uppmanar till att bära burka och till och med läkemedel i maten som ska minska sexlusten och på något vis göra kvinnorna mer följsamma.

En av Nedjmas väninnor blir bortgift med en man som hennes manliga släktingar valt ut men inser att hon är gravid med sin hemliga pojkvän. En annan väninna blir misshandlad av sin pojkvän när han inser att hon skaffat sig en utbildning och går på universitetet.

Männen är dock inte de enda förövarna i filmen då även beslöjade kvinnor klädda i svart predikar samma budskap istället för att stötta sina medsystrar. Vi får se kvinnorna attackera Nedjmas franska lärare mitt under en föreläsning eftersom de anser att arabiska är det enda språket som Allah godkänner och bryter sig in i Nedjmas lägenhet mitt i natten. Även ett mord sker i filmen och då är förövaren en kvinna i burka som också är extremist.

Trots det ständiga hoten som hänger över Nedjma bestämmer hon sig för att hålla en modevisning på universitetet med klänningar sydda av slöjor för att framföra sitt budskap och protestera mot orättvisorna. När allt verkar gå bra och alla tjejerna har roligt stormas modevisningen av beväpnade män och Nedjma förlorar flera vänner.

Extremisterna är villiga att göra allt för att tysta ned kvinnorna, även om det innebär att gå över lik. Tyvärr, är detta inte fiktion då detta är en självbiografisk berättelse och den verkliga Papicha fått sin film censurerad. Kampen för kvinnornas rättigheter fortsätter, även 30 år senare.

Filmen finns på vårt bibliotek och som e-film via Cineasterna.

Publicerat

Hur jämställda är vi i Sverige?

”Den första muminboken kom 1945 och Tove använde viktiga personer runt sig som inspiration. Den lugna och trygga Too-ticki har sin förebild i livskamraten Tuulikki Pietilä. Samkönade relationer avkriminaliserades så sent som 1971 i Finland. Romansen med teaterregissören Vivica Bandler inleddes 1946, när samkönade relationer inte var accepterade i Finland. Tove lät därför muminfigurerna Tofslan och Vifslan vara kodord för Tove och Vivica. Den skrämmande figuren Mårran var en symbol för hotet mot deras kärlek.” (sid. 189 – 190)

”Queera tider” av Edward Summanen är en facklitterär bok om HBTQ+ från ett historiskt perspektiv. HBTQ är en förkortning för homosexuella, bisexuella, transpersoner och det någorlunda kontroversiella paraply begreppet queer. Ibland är även ett A inkluderat vilket står för ”asexuella” (personer med lågt eller inget intresse för sex).

I denna bok förklarar Summanen olika termer och flaggor som finns för att förklara HBTQ+ identiteter ytterligare som icke-binär transperson (person som identifierar sig som könsneutral eller båda/några av könen samtidigt) och intersexperson (född med två biologiska kön).

Summanen har intervjuat flera personer i boken för att få olika perspektiv. Han berör även flera historiska och berömda personer som identifierade sig som HBTQ+ som till exempel Mumins författare Tove Jansson och Karin Boye som var bisexuella.

Den samiska aktivisten och konstnären Timimie Märak intervjuas för att även få med minoritetsbefolkningens perspektiv.  Steve Sjöquist som överlevde HIV och AIDS-pandemin på 80-talet och idag mår bra tack vare de förbättrade bromsmedicinerna berättar också om sina upplevelser.

Summanen går igenom historiska händelser kopplat till HBTQ+. Här är en tidslinje över några händelser som tas upp i boken:

  • 600 f.Kr. – Sapfo, den första kända kvinnliga poeten, skriver kärleksbrev till andra kvinnor, vilket ger upphov till ordet ”lesbisk” efter ön Lesbos.
  • 1713 – Ulrika Eleonora Stålhammar tros vara den första svenska icke-binära transpersonen i Sverige då hen lever som både man och kvinna. Hen blir arresterad och hamnar i fängelse.
  • 1882 – Danska konstnären Lili Elbe är den första transpersonen i världen som genomgår könsbekräftande kirurgi.
  • 1932 – Eva-Lisa Bengtsson startar den första klubben för transpersoner.
  • 1943 – Sista gången som någon straffas för att vara lesbisk i Sverige. Händelsen är också känd som ”Lesbiska ligan”.
  • 1944  – Samkönat sex avkriminaliseras men HBTQ-personer blir inte byxmyndiga förrän vid 18 års ålder.
  • 1950 – RSFL, som är Sveriges äldsta organisation för HBTQ-personer, grundas.
  • 1966 –  Rolf Dunås föreslår i Uppsala Nya Tidning att ordet ”hen” som är inspirerad av finskans könsneutrala ”hän” ska läggas till i ordlistan.
  • 1972 – Transpersoner får byta kön juridiskt och få könsbekräftande vård.
  • 1978 – Samkönat sex får samma byxmyndiga ålder som heterosexuellt sex (15 år).
  • 1979 – Demonstration i trappan på Socialstyrelsen, vilket medför att vara transperson inte längre räknas  som en psykisk sjukdom.
  • 1980 – HIV och AIDS-pandemin i Sverige. Flera homosexuella män smittas men blir dåligt bemötta av sjukvården.
  • 1995 – Samkönade par får gifta sig i Sverige men får bara kalla sig för ”partners” officiellt.
  • 1996 – En homosexuell kyss mellan två män visas på TV för första gången i programmet ”Rederiet”. En krislinje öppnades för de som ”blivit illa berörda av kyssen”.
  • 1998 – Första Prideparaden i Stockholm.
  • 2005 – Samkönade par får rätt till insemination.
  • 2009 – Samkönade par får gifta sig och får kalla äktenskapet för vad de vill. Anti-diskrimineringslag för HBTQ-personer upprättas.
  • 2013 – Steriliseringskravet för transpersoner som vill genomgå könbekräftande behandling tas bort.
  • 2014 – Första Prideparaden i Sápmi för samer.
  • 2015 – Könsneutrala pronomen ”hen” läggs officiellt till i Svenska Akademins ordlista.
  • 2016 – Ensamstående får rätt till insemination.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, som e-bok via Bibblo.se och som talbok via Legimus. Se även Umeå stadsbiblioteks intervju med författaren på YouTube!

Edward Summanen medverkade även i Bokmässan 2021 i programmet ”Transpersoner i huvudrollen”.

Publicerat

Islands existentiella ångest

The Swan (2017) - IMDb”Det var inte naturen som dödade kalven. Det var du!”

 

”Svanurinn” (isländska: svanen) är en film som utspelar sig på Island och handlar om en namnlös flickas inre resa. Hon befinner sig i övergångsperioden mellan barndomen och tonåren. Flickan som antas ha problem hemma, får bo hos sina släktingar under en sommar och arbeta på deras gård. Under denna tid träffar hon gårdens dräng som har en hemlig romans med flickans vuxna kusin.

Månadens nordiska film: Svanurinn - Hanaholmen

Vi får se den vackra men också isolerade ön med dess magnifika natur. Kusinen som återvänt från resor utomlands kritiserar föräldrarna, som är bönder, för deras gammalmodiga sätt att leva. Filmen, som är baserad på en roman med samma namn av den isländska författaren Guobergur Bergsson, är kritisk till modern teknologi. Kusinen framstår nästan som ett exotiskt inslag eftersom hon lever som en modern människa som inte förstår varför föräldrarna inte vill uppdatera sin utrustning, med tanke på den hårda konkurrensen från andra bönder.

Flickan blir så småningom vän med drängen som föredrar att skriva framför att umgås med andra människor. Han antas vara grafoman (en person som tvångsmässigt måste skriva) då han anser att hans texter som kommer finnas kvar även efter hans död, är det enda som gör honom levande. Drängens förhållande med kusinen slutar dock olyckligt då hennes pojkvän upptäcker otroheten och träffar en annan tjej, samtidigt som kusinen inser att hon är gravid och inte vet vem som är pappan.

From Iceland — The Quality of Dreams: Icelandic Director Ása Hjörleifsdóttir On The Icelandic Filmmaking Scene

I och med detta konfronteras flickan för första gången med döden. Kusinen förklarar för henne vad en abort är, då det inte finns plats och kärlek för barnet. I samband med detta hjälper flickan även till att förlösa en kalv som inom en snar framtid ska slaktas medans köttet fortfarande är mört. I en någorlunda grafisk scen med mycket blod där drängen slaktar hennes kalv, gråter flickan då hon sörjer både kalven och sin förlorade oskyldighet. Kalven blir en symbol för slutet på barndomen.

The Swan (2017) - IMDb

Vi får se olika perspektiv från mer eller mindre opålitliga berättare. Kusinen använder svanen som en symbol för män som utnyttjar och förtrycker medan flickan inte ser drängen på samma sätt. Efter en fest med fylla som spårar ur knuffar kusinen drängen i vattnet. Det är oklart om han överlever eller om denna händelse är ett positivt uppvaknande då han antas ha förvandlats till den symboliska svanen efteråt. Svanen flyger sedan fritt över det vackra isländska landskapet, fri från drängens existentiella ångest och den moderna världen och dess krav.

”Svanurinn” är en abstrakt film om en värld som både är vacker och sorglig då den fastnat i det förgångna, på både gott och ont. Även drängens saknad för barnet som han aldrig fick, som han beskriver i sin dagbok som ”en blandning mellan ett monster och en ängel”. Även flickan känner en sorg då barndomens oskuldsfullhet snart är ett minne blott då vuxenvärldens krav väntar. Filmen är dock, som sagt, väldigt abstrakt och alla karaktärer är namnlösa vilket får dem att kännas mystiska och kanske lite svårfångade.

Filmen finns på vårt bibliotek på isländska med svenska undertexter. Ni kan även låna filmen digitalt som e-film på Cineasterna.

Publicerat

En modeshow om inre skönhet

Catwalk (2020) | MovieZine”I klänningen känner jag mig som en blandning av Askungen, Törnrosa och en prinsesstårta. Det är verkligen som jag skulle ha sovit i hundra år och fått vakna upp till ett helt nytt liv. Jag är äntligen fri.” – Emma Örtlund

 

”Catwalk” är en film från 2020 om en ung kvinnas dröm om att bli modell trots sin funktionsvariation. Emma Örtlund har en intellektuell funktionsvariation och har lidit av epilepsianfall under hela sitt liv men var trots detta målveten att uppfylla sin dröm efter att en bekant, som var fotograf, sagt att hon ser bra ut på bild. Örtlund kontaktar Pär Johansson från Glada Hudikteatern och ber honom att hjälpa henne att bli modell.

Varbergare på modevisning i New York | HN

Johansson samlar ihop ett gäng som består av personer med olika funktionsvariationer för att hålla en modeshow i New York. Budskapet med showen är att belysa hur personer med intellektuella funktionsvariationer har behandlats historiskt i Sverige. Gänget får se svartvita fotografier från förr då personer med funktionsvariationer låstes in och blev behandlade som mindre värda. De blir alla illa berörda men Johansson trycker på vikten av stå upp för sig själv och sina rättigheter eftersom dessa metoder fortfarande tillämpas utomlands.

Här går Glada Hudik-teatern catwalk i New York | Elle

Vi får följa med på gängets resa från Sverige till New York. Modellerna kämpar på trots funktionsvariation och fysiska sjukdomar som gör det svårt att gå utan kryckor. En av de medverkande Alexander Rådlund har haft problem med motoriken i hela sitt liv men är beslutsam att vara med ändå. Han börjar träna med att balansera olika saker på huvudet varje dag.

Örtlund berättar att hon varit mobbad under hela sin uppväxt eftersom hon var annorlunda än de andra barnen. Hon drömde om att gå på skoldansen och att bli som Askungen men fick inte vara med. Hon förlorade också sin mamma Solveig tidigt i livet och bestämmer sig för att göra en dans på catwalken där hon plockar stjärnor till minne av mamman, eftersom hon vet att hon skulle ha varit stolt över henne.

Här går Glada Hudik-teatern catwalk i New York | Elle

Johansson stöter på problem då de måste hitta en ny lokal i New York. Efter en del stressiga moment löser det sig dock och gänget får äntligen uppträda i New York framför en publik som består av bland annat Sveriges prinsessor. En av modellerna Ida Johansson som till en början var rädd och inte vågade ta för sig, inleder med en dans i tvångströja som hon sedan sliter av sig för att visa att man inte ska låta andras fördomar krossa en.

”Catwalk” är en gullig och rörande film om allas lika värde och rätten att få vara sig själv. Örtlund säger att hon tycker det är synd att modellerna måste banta för att bli smala och vackra, det vore bättre om fler vågade trotsa normerna och vara annorlunda eftersom alla är unika.

Filmen finns på vårt bibliotek på svenska. Se också ”Hur många lingon finns det i världen?” med liknande teman, som bygger på Pär Johanssons personliga erfarenheter.

Publicerat

Sameblod

”Du är bara en lappunge som ingen vill ha.”

”Era hjärnor är inte tillräckligt utvecklade.”

 

”Sameblod” är en film från 2016 som berör samernas situation under 30-talet. I denna film får vi följa Elle Marja, en samisk tjej som går i nomadskola för samer och utsätts för dåtidens rasbiologiska mätningar.

I början av filmen får vi möta Elle Marja som gammal då hon går på sin samiska systers begravning. Denna tillställning blir alltför känslosam när Elle Marjas barnbarn, som är intresserad av sitt samiska arv dyker upp i kolt. Elle Marja har länge försökt förneka sin kultur och under hela sitt liv försökt att bli ”en riktig svensk”.

Elle Marja blickar sedan tillbaka till sin barndom då hon levde som en renskötande same. Till en början är hon inte alltför förtjust i att gå i nomadskolan och tvingas lära sig svenska. När hon inte pratar svenska utan sitt samiska modersmål blir hon och de andra barnen agade av läraren.

När Elle Marja blir utsatt för både rasism från svenskarna i hennes omgivning och rasbiologiska mätningar får hon till slut nog. Hon bestämmer sig för att hon inte vill vara same längre och klär ut sig till ”svensk” genom att stjäla en klänning och gömma sin kolt. Elle Marja går på en fest där hon träffar en snygg svensk kille från Uppsala som hon blir handlöst förälskad i, troligtvis för att han symboliserar det privilegierade svenska liv som hon önskar att hon hade. Elle Marja drömmer om att utbilda sig men får inte eftersom samer inte får vidareutbilda sig.

 

Recension: Sameblod är en gripande historia för alla

Efter en konflikt med sin syster och ytterligare misshandel från läraren bestämmer sig Elle Marja för att bränna upp sin kolt och byta namn till det svenskklingande ”Kristina”. Hon rymmer hemifrån och beger sig mot Uppsala för att träffa killen från festen.

Men hennes resa mot svenskheten blir inte lätt eftersom kulturkrockar sker och Elle Marja har varken pengar, bostad eller arbete. Hennes svenska vänner som insett att hon är same ser henne som exotisk och vill att hon ska jojka på fester trots att hon skäms. Hon lyckas dock komma in på en skola för svenskar men stöter på problem då det är dags att betala skolavgiften. Hon beger sig därför tillbaka norrut mot Lappland för att sälja sina renar.

”Sameblod” är en viktig film om Sveriges urfolk vars historia ofta har glömts bort. Även om de rasbiologiska mätningarna skedde på 30-talet sitter såren fortfarande kvar djupt inne i Elle Marja, precis som för många samer idag.

Filmen har belönats med ett flertal priser som priset för ”Bästa unga regissör” (Amanda Kernell) och ”Bästa europeiska film” på filmfestivalen i Venedig 2017, Guldbaggen, Juryns stora pris på Seattles filmfestival 2017 och ”Dragon award best nordic film” på Göteborgs filmfestival 2017.

Filmen finns att låna på svenska (och samiska) på vårt bibliotek.

Publicerat

En romsk kvinnas kamp

”Jag hade tur som föddes på sommaren. Alla som föddes på vintern överlevde inte.”

 

”Taikon” är en dokumentärfilm om den romska författaren Katarina Taikon. Hon är mest känd för sin barnboksserie Katitzi. Filmen är baserad på Lawen Mohtadis biografi om Taikon: ”Den dag jag blir fri”.

I denna film får vi se hennes kamp för romernas rättigheter. På 60-talet fanns endast 900 romer i Sverige men de fick inte leva som andra svenskar. De skulle endast vara ett ”exotiskt” inslag i den svenska kulturen och ansågs inte behöva varken utbildning, arbete eller bostäder.

I filmen får vi se romer som bor i kalla och trångbodda husvagnar under vintern. Taikon berättar att hon är tacksam att hon föddes på sommaren. Många romer som föddes under vintern överlevde inte på grund av de hårda förhållandena.

Taikon arbetade en tid på en glassbar i centrala Stockholm men fick ekonomiska problem eftersom hon var alltför generös med kunderna. Hon gav bort glassen gratis till de som hon blivit vän med och anställde alla som var arbetslösa. Taikon fick inte möjlighet att utbilda sig förrän hon var 26 år. Hon förespråkade för utbildning och menade att om romerna bara fick en chans att utbilda sig, skulle de också kunna förändra sin situation.

Flera personer som kände Taikon intervjuas i filmen bland annat hennes syster Rosa Taikon. Hon berättar att Taikon egentligen var väldigt osäker som person. Efter att ha haft alkoholproblem i flera år och hennes äktenskap spruckit, hamnar Taikon i hjärtstillestånd. Hon överlevde men fick så svåra hjärnskador att hon hamnade i koma i 13 år, tills hon dog 1995.

Taikon fick även möjlighet att medverka i en film om romer, vilket blev starten på hennes karriär som skådespelerska. Rosa Taikon berättar att filmerna om romerna var väldigt stereotypa, eftersom Taikon var tvungen att tala dålig svenska eftersom ”det inte var trovärdigt annars”.

Taikon var även politiskt aktiv då hon träffade Martin Luther King, Tage Erlander och Olof Palme. Hon krävde att politikerna skulle göra något åt romernas utsatta situation men upplevde att Palme svek henne eftersom romerna inte fick det bättre.

Filmen finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska.

Publicerat

Romernas nationaldag – 8 april

Internationella romadagen firas till minne av den första romska kongressen som ägde rum 8 april 1971. Under denna kongress bildades Romernas världsråd. Romerna har inget ”eget” land utan finns över hela världen.

Under världsrådet bestämde de dock att de skulle ha en gemensam nationalsång ”Gelem, gelem”, nationaldag och flagga. Hjulet på flaggan är en symbol för romernas koppling till Indien. Romerna har sitt ursprung i Indien och deras modersmål romani är nära besläktat med sanskrit.

Det finns ca 20 miljoner romer i världen, varav 50 000 bor i Sverige. Romerna är en av Sveriges nationella minoriteter.

Romerna kallades tidigare ”zigenare” från nygrekiskans ”atsinganos” som betyder ”de som inte vill ha kontakt med någon”. Ordet ”zigenare” är numera ett nedsättande ord. Bland annat har ordet bytts ut i Katitzi-böckerna, med undantag när ordet används som skällsord i texten. Lawen Mohtadi som redigerade den nya upplagan säger detta om ändringen:

”Vi kunde inte ta bort ordet zigenare helt. Dels för att det skulle gå emot själva handlingen i boken. Men även för att visa hur de här begreppen har funnits parallellt. Nu kunde vi förstärka insikten om att även på hennes tid fanns det olika ord och att det brukliga i dag är att säga rom.”

Romerna har fått utstå mycket diskriminering (antiziganism) i Sverige historiskt sett. Under Gustav Vasas tid ville de fördriva romerna från Sverige och hotade till och med med dödsstraff. Det är dock okänt hur många romer som fick dödsstraff. På 50-talet var många romer arbetslösa och hemlösa. Barnen fick inte gå i skolan.

En person som kämpat för romernas rättigheter är Katitzis författare Katarina Taikon. Med sina böcker har hon väckt engagemang för romernas medborgerliga rättigheter och ansetts vara Sveriges ”Martin Luther King”.

(Källa: NE.se)

Här nedan är några tips på böcker och filmer som handlar om romer:

Publicerat

Gretas kamp för klimatet

”När jag besöker alla dessa fina miljöer som slott och palats, känns det som att allt bara är ett rollspel.”

 

”Greta” är en dokumentärfilm från 2020 som handlar om den modiga miljöaktivisten Greta Thunberg. I filmen får vi följa Gretas resa från skolstrejken augusti 2018 utanför riksdagshuset till Atlanten på väg mot Amerikas kustland i monegaskiska tävlingsbåten Malizia II.

Vi får komma närmare Greta som person. Vi får se hennes kamp för klimatet men också hennes inre kamp med sig själv och sin funktionsvariation. Gretas pappa Svante finns med i bilden och stöttar henne så gott han kan. Han ger henne skjuts i elbilen och påminner henne att hon måste äta. Vi får se Greta mitt under en demonstration utomlands, då hon inte ätit något på hela dagen och pappan desperat försöker få henne att äta en banan.

 

Greta berättar också om sin uppväxt. När hon gick i skolan blev hon mobbad och blev aldrig inbjuden till de jämnåriga klasskamraternas fester. På grund av sin funktionsvariation kan hon hyperfokusera på ämnen som intresserar henne och har fotografiskt minne.

Precis som många andra som har Aspergers syndrom har hon dock lätt att fastna i detaljer. Vi får återigen se en orolig pappa då Greta sitter uppe vid datorn hela kvällen när hon egentligen borde vila. Hon har hängt upp sig på att det finns flera olika översättningar för ”skolstrejk” på franska eftersom hon ska hålla tal i Frankrike.

Vi får se Greta besöka flera fina miljöer som palats i Frankrike där hon träffar premiärministern. Gretas mål är att Parisavtalet ska uppfyllas både i Sverige och utomlands. Greta jämför miljön med en godispåse som människorna bara plockar från. Hon undrar om alla dessa möten kommer att bära frukt då flera politiker och journalister vet lite om miljön, till och med mindre än Greta själv trots att hon bara är en gymnasieelev.

In 'I Am Greta,' an unlikely celebrity grapples with fame | Grist

Vi får även se Gretas resa över Atlanten då hon och pappa Svante kämpar på havet. Greta sover i en liten tältliknande konstruktion som hon ritar roliga figurer på med tuschpenna. Att gå på toa är en utmaning i sig själv då hon får gå in i en annan tältliknande konstruktion, bara för att inse att toapappret är försvunnet.

Greta kommunicerar med familjen med sin telefon som är helt inpaketerad för att skydda den. Hon gråter då hon saknar sin mamma och syster när vatten börjar forsa in på golvet. Greta säger att hon känner att hon fått ta för stort ansvar och inte mår bra under resan. Hon kommer dock så småningom i land i Manhatta där hon möts av sina amerikanska beundrare som vinkar till henne på land.

Kampen för klimatet har dock varit svår och många som lever i förnekelse har riktat sin ilska mot Greta och hennes familj. Hon har fått flera mordhot skickat hem till sig. Hennes föräldrar oroar sig för hennes säkerhet men Greta själv är mer orolig vad som händer om hon låter dessa eländiga människor tysta ned henne.

Filmen finns på vårt bibliotek på svenska. Läs även Malena Ernmans (Gretas mamma) självbiografi.