Girl Made of Stars

”Even girls made of stars are captives, bound at the wrists and traded like property. Even girls made of stars aren’t asked, aren’t believed, aren’t considered worth the effort unless they can offer something in return. Even girls made of stars buy into those lies sometimes.”

 

”Girl Made of Stars” är en engelsk ungdomsroman av Ashley Herring Blake som berör sexuellt våld, samtycke och civilkurage.  Blake har tidigare varit lärare, specialpedagog, terapeut och låtskrivare.

Huvudkaraktären Mara identifierar sig som en bisexuell feminist. Hon förespråkar för kvinnors rätt till sina kroppar och har en egen tidning på skolan som fokuserar på jämställdhet. Hon har just gjort slut med sin partner Charlie som är osäker på sin könsidentitet och beskrivs som en icke-binär transperson. Trots detta är de fortfarande goda vänner och kan stötta varandra i svåra tider.

Men en dag får hon veta att hennes tvillingbror Owen, som hon står väldigt nära, har blivit anklagad för våldtäkt på en av hennes bästa vänner, Hannah. Övergreppet skedde när hon var full och medvetslös. Owen försvarar sig och menar att han hade rätt till att ha sex med henne eftersom hon var hans flickvän trots att hon inte kunde ge sitt samtycke. Både skolan och tvillingarnas mor, som också är en övertygad feminist, försvarar Owen och anser att Mara borde hålla tyst om sanningen.

”What else is there to do? What else is there for any girl to do, when everyone but her can forget everything like a random bad dream?

Mara slits mellan kärleken till sin bror och sina egna moral. Hon bestämmer sig till slut för att lita på sin bästa vän och börjar demonstrera på skolan för kvinnors rättigheter. Samtidigit slits traumatiska minnen upp från Maras barndom då hon blev utsatt för sexuella trakasserier från sin mattelärare. Mara har ensam burit på denna hemlighet i många år men inser vikten av att stoppa förövare innan de utsätter fler tjejer för samma sak.

Boken finns i nuläget endast tillgänglig på engelska.

Rädda maten och klimatet

”Att rota i sopor förknippar de flesta med fattigdom och misär. Men i och med det västerländska samhällets absurda slöseri så är sanningen snarare det motsatta. Har du tillgång till en medelstor livsmedelsaffärs sopor behöver du knappt handla någon mat längre.  Att dumpstra är att leva i lyx och bota sin klimatångest på samma gång.”

Andreas Jakobsson är en frilansjournalist och skriver för Aftonbladet, Magasinet Filter och Magasinet Hunger. Han driver även bloggen ”Dumpstringslyx” där han berättar om hur han minskat sin konsumtion genom att ta vara på mat som slängs av livsmedelsaffärerna.

Flera ton mat slängs varje år i onödan, vilket påverkar både miljön och de lägre samhällsklasserna. Jakobsson menar att det inte är de enskilda hushållen som är de största bovarna. Matsvinnet är ett problem på nationell nivå och är en politisk fråga.

Jakobsson berättar att det finns olika anledningar till att maten slängs av de anställda. Till exempel kan en förpackning ha blivit lite kantstött eller en frukt i en förpackning har ruttnat vilket leder till att de övriga frukterna slängs.

Författaren har utgått från Livsmedelsverkets rekommendationer, smak och lukt när han valt ut vilka sopor som fortfarande är ätbara. Ibland kan produkter som gått ut sköljas av eller skrubbas och stekas i ugnen där bakterierna dör.

Jaboksson intervjuar även butiksägare, forskare, mikrobiologer, politiker med flera för att undersöka varför maten slängs och statistiken är missvisande.

Vid flera tillfällen har Jakobsson stött på polisen som menar att dumpstring är olagligt. Det finns däremot ingen lag som säger att det inte går att återvinna maten som slängs eftersom slängd mat inte längre får säljas och därför inte har något ekonomiskt värde. Trots detta har Jakobsson blivit ombedd att lägga tillbaka sina fynd i soporna.

Däremot ser polisen ofta genom fingrarna då de inte kontrollerar om fynden läggs tillbaka. Det finns mycket okunskap bland polisen om vad dumpstring är och vilka lagar som gäller, vilket gör det hela godtyckligt.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska.

När verkligheten överträffar dikten

”Jag drömde också om ett bröllop.” nickade Jasmina. ”Här i Knutby. I kapellet. Sedan vände sig bruden och brudgummen mot varandra så att man kunde se deras profiler. Först trodde jag att det var Sindre…”

”Men det var inte Sindre.” sa Jasmina. ”Det var… Herren Jesus. Och Eva var hans brud.”

Jonas Bonnier är en författare och företagsledare som arbetat på företaget Bonnier som drivs av hans familj. Han sitter även i konststyrelsen och är ordförande för Stora Journalistpriset.

Knutby är en kriminalroman som är delvis baserad på det verkliga Knutbydramat. År 2004 skedde ett antal mord i Knutby som blev kända över hela Sverige och omskrivna i tidningarna. De skyldiga var pastorn Helge Fossmo och barnflickan Sara Svensson. Pastorns fru mördades och man antar att han även mördade sin förra fru även om bevis saknades.

Förövarna uppgav religiösa skäl som motiv för morden, då de trodde att de mördades själar skulle återvända hem till Gud. Församlingen beskrivs som en sekt som präglades av religiös fanatism och sexuella maktrelationer.

”Jag tror i grunden att alla historier handlar om gott och ont, och om passagen mellan gott och ont. Alla i den här boken möter omständigheter som gör att de ställs inför den där passagen. Det är en historia om hur man passerar från god till ond.” – Jonas Bonnier i intervju med Babel, Svt Kulturnyheter

Bonniers roman är endast delvis baserad på verkligheten för att respektera offrens kvarlevande släkt och vänner. Bonnier berättar i en intervju med Babel att han ville undersöka händelserna och berätta konkret hur mordet ägde rum. Han berättar att ju mer han undersökte händelseförloppet desto underligare kändes hela historien.

Berättelsen börjar år 1997 då Sindre Forsman (Helge Fossmo) och hans fru Kristina (Heléne) flyttar till Knutby där Sindre ska bli pastor i Filadelfia-församlingen. Den första delen berättas ur Kristinas perspektiv.

Berättelsen inleds med Kristinas död och berättar händelseförloppet innan tragedin. Församlingen präglas av religiöst grupptryck och starka könsroller. Kristina ifrågasätts av församlingen, alltifrån hennes utseende till hennes klädsel.

Efter Kristinas död skiftar perspektivet till Eva Skoog (Åsa Waldau) som tror sig vara Jesus brud och barnflickan Anna Andersson (Sara Svensson). Församlingen påstår sig vara utvald av Gud och pastorn är övertygad om att Guds budskap förmedlas via hans drömmar.

Romanen har fått viss kritik för att vara slätstruken och passa bättre i ljudboksformat. Vissa kritiker anser att verkligheten överträffar dikten och att det redan har skrivits mycket om Knutbydramat. Händelserna har filmatiserats och det finns till och med en musikal. Den positiva kritiken är att Kristina (Heléne) framställs som trovärdig och mänsklig.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som e-bok via Bibblo.se och utkommer som talbok via Legimus 7 december.

Kärleken till havet

”Jag tänkte på det hela tiden. Hur någon som alltid har funnits bara kan försvinna.”

 

”Väntan på vind” av Oskar Kroon är årets vinnare av Augustpriset i barn- och ungdomslitteratur. Kroon har arbetat som journalist för olika dagstidningar men omskolade sig senare i livet till bagare.

Berättelsen handlar om huvudpersonen Vinga som besöker sin morfar på sommaren.  Vingas morfar är en lustig gammal man som bor ensam på en glest befolkad ö och kan förutspå vädret. Vinga och hennes morfar förenas i sin gemensamma kärlek till havet och hittar tillflykt i skärgården långt bort från storstadens stress och krav.

Boken berör ämnen som skilsmässa, sorg och utanförskap. Vinga beskrivs som rödhårig och fräknig och har inga vänner. Hon är däremot väldigt förtjust i havet och drömmer om att bli sjöman. När hennes morfar visar henne en gammal sjöoduglig snipa, börjar hon att reparera den för att förverkliga sin dröm att segla runt ön.

Vinga träffar en mystisk svartklädd tjej som heter Rut. Hon är Vingas motsats då hon är populär och längtar hem till fastlandet. Medan Vinga är introvert och föredrar det lugna livet på ön, är Rut en partytjej som hellre hade tillbringat sommaren med att festa med sina kompisar. Trots sina olikheter blir tjejerna vänner och börjar så småningom få känslor för varandra.

Men Rut är trots allt väldigt osäker i sig själv och en konflikt blossar upp mellan tjejerna då Vinga hamnar i dagstidningen för en upptäckt på ön som Rut gjort men inte får någon berömmelse för.

Berättelsen handlar om förändring och sorg men också att kunna gå vidare i livet. Boken handlar om döden men också om nytt liv då Vingas lillebror föds. Vinga känner sig utanför i skolan och hemma hos pappas nya familj eftersom hon inte vill dela med sig av pappan men blir mer självständig och börjar frigöra sig när hon blir förälskad i Rut och finner sin passion för sjöfart.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och kan lånas som e-bok via Bibblo.se och som talbok via Legimus.