När vi var samer

”Jag insåg att inget skett av en slump, det fanns en plan från statens och maktens sida att vi skulle försvinna. Och jag var den perfekta skogssamen; jag visste inte ens att jag var det. Jag visste knappt var skogssamer var! Det äcklade mig.”

 

”När vi var samer” är en serieroman som fokuserar på skogssamernas historia. Författaren och tecknaren Mats Jonsson har själv skogssamiska rötter men har saknat kunskap om sina släktingars kultur.  Hans farfar var same men var tvungen att sälja sina renar och blir ”svensk”.

Skillnaden mellan skogssamerna och de mer omtalade fjällsamerna är att de är verksamma i skogen under hela året. De flyttar alltså inte upp till fjället på sommaren. Skogssamerna är en utsatt grupp som oftast glöms bort och inte exotiseras på samma sätt som fjällsamerna. De led av fattigdom, hög barnadödlighet och utanförskap.

Den mest kända skogssamen var Kristina Katarina Larsdotter (1819-1884) som också kallades ”Stor-Stina”. Hon var främst känd för sin längd (218 cm) och var en av världens längsta kvinnor. Jonsson skildrar delvis hennes liv, hur hon visade upp sig mot betalning men inte respekterades som person då hon blev förminskad till ett utställningsföremål.

Jonsson går igenom skogssamernas historia som sträcker sig från 1800-talet till nutid. Boken handlar främst om svenska statens övergrepp och kulturella folkmord mot samerna och koloniseringen av Sápmi. Uppgifterna och de historiska dokumenten kan vara lite luddiga vilket medfört att Jonsson ibland fått göra gissningar om vilka faktauppgifter som är trovärdiga och inte.

Ironiskt nog, har seriealbumet inte främst uppmärksammats för sitt budskap om samernas förtryck utan på grund av Jonssons kritik mot Stockholm och hans hemlängtan till Ådalen, Ångermanland. I en artikel i DN uppger Jonsson att Stockholm har gjort honom ”folkilsk”. Flera skribenter hakade på i sina egna artiklar där de uttryckt sitt eget missnöje för Stockholm.

Trots denna oväntade debatt, blev serieromanen den första tecknade serien som blev nominerad till Augustpriset 2021. Jonsson var så glad att seriekonsten äntligen uppmärksammades att han inte brydde sig om att han inte vann. Tecknaren hoppas dock att seriens faktiska budskap om rasismen mot skogssamerna kommer att tas mer på allvar framöver, istället för att vrida om budskapet till att allt (som vanligt) måste handla om Stockholm och storstadsbornas naturromantik.

Serien finns tillgänglig på svenska på vårt bibliotek. Utkommer som talbok 28 december på Legimus.

Mats Jonsson var även närvarande på Bokmässan 2021. Se programmen ”När vi var samer” och ”Samisk ursprung” kostnadsfritt online.

Autisterna

”Efter att ha studerat Doris Lessings biografier och författarskap placerar psykiatrikern Michael Fitzgerald henne inom autismspektrumet. Sällan har en Nobel pristagare sett mer irriterad ut än när Reuters reporter i oktober 2007 stoppade den 87-åriga Lessing på gatan för att berätta att hon hade tilldelats litteraturpriset.

– Oh, Christ, suckade hon och viftade avvärjande. (…)

När hon senare fick veta att Svenska Akademin i sin prismotivering kallade henne ”den kvinnliga erfarenhetens epiker” fnös hon: ”Löjligt. Men de måste väl hitta på någonting att säga.”

”Autisterna” är en personlig essä av Clara Törnvall som diagnostiserades med högfungerande autism vid 42-års ålder.  I denna bok berättar hon om sin uppväxt som autistisk och skildrar autism ur både ett historiskt perspektiv och genusperspektiv.

Det finns och har funnits förutfattade meningar gällande flickor med högfungerande autism. Länge har diagnoserna anpassats efter pojkar och män. Törnvall beskriver ett formulär som hon fick fylla i som utgick från ”manliga” intressen. Flera frågor rörde tv-spel, bilar, bilmärken och förutsatte att autister avskyr att läsa skönlitteratur. Törnvall tror att detta beror på att diagnosen ofta ställs av män vilket innebär att de letar efter något som de kan identifiera sig med, istället för att se individen.

Detta medför att många autistiska flickor inte får rätt diagnos och därmed inte får den hjälp de behöver. Törnvall trycker också på att flickor och pojkar oftast uppfostras på olika sätt. Flickorna lär sig att vara flitiga och anpassa sig socialt redan som barn.

Törnvall berättar om hur autister ofta har en tendens att uppfatta saker bokstavligt. Som exempel tar hon Greta Thunberg som medverkade i ett amerikansk tv-program 2019. Programledaren frågar om Greta känner skuldkänslor mot mamman som är operasångare och inte längre flyger pga. familjens miljöengagemang. Greta svarar då ärligt att hon inte bryr sig. Detta leder till en skrattattack i publiken som uppfattar henne som dryg men Törnvall menar att Greta tog frågan bokstavligt och att de felaktigt läste in ett underliggande budskap i det hon sa. Denna felkommunikation är vanlig bland personer med autism och Aspergers syndrom, vilket försvårar vardagen.

Autister kan också ha svårt att uppfatta tid och rum. Törnvall berättar att hon är ansiktsblind och har svårt med lokalsinnet. Även rutiner och allt som kräver fysisk och praktisk ansträngning är svårt. Törnvall berättar om hur hon gick förbi en staty i parken flera gånger och kände sig vilsen. Vid ett senare tillfälle insåg hon att parken var större än hon först hade trott och att det faktiskt fanns flera identiska statyer. 

Törnvall intervjuar flera autister som berättar om sina specialintressen. En av respondenterna är besatt av Marylin Monroe och har bilder på filmstjärnan överallt i hela lägenheten samt en tatuering. En annan respondent är fascinerad av troll eftersom personer med funktionsvariationer ofta jämförts med dem i folksagor. Förr i tiden misshandlades många autistiska barn pga. okunskap då föräldrarna trodde att deras barn blivit utbytt mot en trollunge.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Utkommer som talbok 22 december.

Jobbiga tjejer

”En av killarna vid Timmys bord säger något kul så att de andra börjar skratta. Timmy hänger på, fast han gör det en hjärtskärande sekund efter de andra. Herregud. (…) Timmy kanske är lik henne. Han måste ju i alla fall veta att folk skvallrar om honom så fort det har hänt något.

Undrar hur det känns? Hur mycket han bryr sig? Fram tills alldeles nyss skulle Tilde ha gissat: inte så mycket. Nu gissar hon: en hel del. Kanske jättemycket.” (sid 100)

”Jobbiga tjejer” är uppföljaren till ”Fula tjejer” och andra delen i serien. Boken tar upp flera olika ämnen bland annat grupptryck, cyberbullying och jämställdhet mellan könen. Ett återkommande tema är vikten av att våga stå upp för sig själv och göra sin röst hörd istället för att vara passiv och acceptera orättvisor.

I denna bok får vi återigen följa trion Eleni, Jasmine och Tilde. Efter att ha löst fallet med Instagram-kontot ”Fula tjejer” har förövaren bytt skola men miljön i klassrummet har inte förbättrats. Tjejerna får fortfarande stå ut med de omogna killarnas kommentarer och en manlig lärare som saknar förmågan att styra upp situationen. Mobbningen har blivit värre och killarna tycker att tjejerna har börjat bli ”jobbiga” eftersom de har börjat säga ifrån istället för att vara tysta offer.

Mitt i detta elände brinner skolans gympasal ned. Snart börjar fler och fler byggnader brännas ned. Eleni som är udda och lite utstött blir genast misstänkt, vilket leder till ytterligare mobbning. Hon var ute och rastade hunden i närheten just när byggnaderna brann. Bilder på henne hamnar ännu en gång på sociala medier utan hennes samtycke men denna gång av rasistiska vuxna som misstagit henne för en invandrarkille. Snart sprider sig ryktena som en löpeld.

Tjejgänget får nog av att lärarna och polisen inte gör något åt problemen och bestämmer sig för att ta saken i egna händer. Det visar sig att en TikTok-utmaning kan vara boven i dramat och att ”pyromanen” kanske inte är en skummis eller seriemördare utan finns bland dem på skolan. Jasmine inser att hon själv kanske är en pyroman eftersom hon inte kan sluta fantisera om eld och blir besatt av att titta på klipp på YouTube som visar saker som brinner.

Boken finns att låna på vårt bibliotek på svenska och som talbok via Legimus.

Lisa Bjärbo och Johanna Lindbäck var närvarande på Bokmässan 2021. Se programmet ”Tjejkollektivets kraft” som de medverkade i.