En mörk berättelse om krigets gråzoner

”Min brors kista sänks ner i gropen och ett kors med mitt namn, bara annorlunda stavat, sätts sedan på graven. (…) Jag tittar på korset med namnet Claus och tänker att jag borde byta ut det mot ett annat kors med namnet Lucas. (…) Tåget är nog ingen dum idé.” (sid 426)

 

Agota Kristof (f. 1935 – d. 2011) var en exilförfattare från Ungern som skrev för att överleva. I sin självbiografi ”Analfabeten” berättar hon om flykten från sitt hemland efter Ungernrevolten 1956. Av alla sina personliga tillhörigheter prioriterade hon att ta med sig en tjock ordbok och en anteckningsbok. Kristof skrev flera politiska texter, i hopp om att kunna skapa en förändring i samhället.

Hon kunde inte överleva genom att skriva på sitt modersmål ungerska utan var tvungen att översätta sina texter ord-för-ord på franska. Kristofs unika sätt att skriva har influerat många författare bland annat den japanska författaren Haruki Murakami som skriver både på sitt modersmål och engelska. I sin självbiografi ”Författare till yrket” berättar Murakami om hur han influerats av Kristof:

”Franskan var ett främmande språk hon hade lärt sig som vuxen (eller snarare blivit tvungen att lära sig). Men genom att skriva på ett främmande språk lyckades hon skapa en helt egen, ny litterär stil. Den fina rytmen i de korta meningarna, det enkla, raka uttryckssättet, de exakta beskrivningarna utan eftertänksamma utvikningar. Ändå lyckades hon skapa en gåtfull atmosfär, en känsla av att något mycket viktigt som inte är utskrivet döljer sig i texten.” (sid 36, Författare till yrket, Haruki Murakami)

Det abstrakta, det som inte står utskrivet, utan ligger dolt mellan raderna är precis det som utmärker Kristofs trilogi som innefattar tre kortromaner; ”Den stora skrivboken”, ”Beviset” och ”Den tredje lögnen”. Trilogin är en mörk fiktiv berättelse men är också ett vittnesmål på krigets grymhet från en överlevares perspektiv. Fokus ligger på hur människan påverkas av trauma och på gråzonerna mitt emellan, hur ett offer kan övergå till att själv bli en förövare. Vem är det då som bär skulden?

Den första romanen ”Den stora skrivboken” handlar om tvillingarna Lucas och Claus som flytt från den fiktiva ”Stora staden” för att komma undan krig och svält. Modern överger dem och lämnar dem hos deras mormor, ”Häxan”, en elak kvinna med alkoholproblem och dålig hygien.  Pojkarnas far antas vara vid fronten och hans öde är ovisst. Tvillingarna bestämmer sig för att föra en krigsdagbok över den absurda och grymma tillvaron. Pojkarna visar sig så småningom vara opålitliga berättare, de fyller dagboken med lögner.

Lucas och Claus anpassar sig efter krigssituationen; de blir emotionellt avtrubbade och förfäras inte längre av grymheterna som sker runt omkring dem. De härdar sig genom att slå varandra och ”öva krig” genom att svälta sig och ligga stilla i flera timmar. ”Häxan” och andra förövare blir galna på tvillingar. De känner äckel men kanske ändå en gnutta beundran gentemot bröderna som vägrar att vara offer och vika sig. Trots detta finns det empati för de utsatta och svaga begravt djupt inne i pojkarna. Bland annat hotar de med att offentligt skämma ut byns präst som utnyttjat den fattiga grannflickan ”Harläppen” sexuellt, om han inte hjälper henne och hennes svältande familj ekonomiskt.

Den första delen slutar med att tvillingarna separeras från varandra efter att Claus flyr över gränsen genom att använda deras fars lik som sköld för att undvika elstängslet. I efterhand blir det alltmer oklart om detta verkligen skedde eller om Lucas lider av en psykos och bara föreställt sig detta då han inte längre kan skilja på sanning och lögn. Finns det egentligen bara en tvillingbror? Och vem av dem är i så fall den riktiga? Detta är en fråga som aldrig besvaras utan är öppen för läsarens tolkning.

Agota Kristofs självbiografi ”Analfabeten” är mycket kortfattad med sina 52 sidor men är intressant läsning för att få ökad förståelse för trilogin och dess budskap. Hela trilogin finns tillgänglig på vårt bibliotek som samlingsvolym och som talböcker via Legimus.

Slutet

”I ett oändligt universum, med oändliga möjligheter, är allt som händer osannolikt.

(…) Det var väl lättare att skjuta upp det till framtiden. Fast nu går ju inte det längre.”

 

Mats Strandberg är främst känd för Engelsforstrilogin (Cirkeln, Eld, Nyckeln) som han skrev i samarbete med Sara Bergmark Elfgren. Strandberg har nominerats till Augustpriset och fått god kritik för sina böcker som riktar sig till både vuxna och ungdomar.

Slutet är en preapokalyptisk berättelse där en komet dömt mänskligheten till sin undergång. Huvudkaraktären Simon är 17 år och har bara en sommar kvar att leva. Strandberg valde att fokusera på ungdomar eftersom det är i denna ålder som man står inför viktiga val inför vuxenlivet.

Strandberg uttrycker detta om sin historia:

”Jag förstod direkt att den här berättelsen måste handla om tonåringar. För dem ställs allt extra mycket på sin spets. Hur hinner man leva ett helt liv på bara några månader? Vilka vill de vara med när världen går under, sina föräldrar eller sina vänner? Vilka val gör de när sex och droger inte längre kan få långtgående konsekvenser?”

Det dröjer inte länge förrän samhället försöker anpassa sig efter den förebådande katastrofen. Kometen namngivs, fotbolls-VM arrangeras i förtid och en app för att dokumentera mänsklighetens historia för utomjordiskt liv utvecklas.

Karaktärerna finner olika strategier för att hantera ångesten inför döden. Vissa förnekar katastrofen likt de som förnekar klimatförändringarna. Andra anförtror sig åt religioner och sekter eller festar vilt och begår brott eftersom rättsystemet har kollapsat. Simon blir snart indragen i ett mordmysterium där han blir oskyldigt anklagad för mord på sin kompis. Var finns rättvisan när allt hopp är förlorat?

Persongalleriet är varierat med karaktärer som trots allt inte vill ge upp hoppet och fortsätter leva i nuet. Vi får träffa Lucinda som var döende i cancer innan kometen kom, som finner tröst i att hon inte längre är ensam med sin ångest och den gravida Emma som planerar sitt ofödda barns framtid.

Trots bokens tunga ämne, ligger fokus på psykologin bakom karaktärerna och hur de hanterar sina känslor. Simon sluter sig först invändigt och vill undvika kontakt med nära och kära eftersom det gör för ont men inser att hans liv är för kort för detta. Berättelsen trycker på vikten att fortsätta orka varje morgon och fånga dagen, vilket drar paralleller till verkliga problem som depression, självmord och krig.

Boken finns tillgänglig på svenska och som gruppuppsättning på vårt bibliotek. Finns även som e-bok via Bibblo.se och talbok via Legimus.