Korruptionen i den svenska kulturvärlden

Visa källbilden”Jag noterade tidigt hans mytomani. Hans förmåga att fabulera, överdriva och skryta som ett barn. I litterära kretsar stoltserade han förstås med Katarina, Stig Larsson och Horace. Bland musiker påstod han ofta att det var han som introducerade tonsättaren Messiaen i Sverige, vilket var en ren lögn. Och i sällskap där kultur inte stod särskilt högt i kurs kunde han dra till med att det var han som introducerade jeanstyget eller pizzan i Stockholm. Hans bekräftelsebehov tycktes ibland vara omättligt. Det var en svaghet hos honom och hans sätt att blotta sårbarheten, ja, nästan skylta med den, var både odrägligt och mänskligt.”

”Klubben” är en reportagebok av journalisten Matilda Gustavsson som handlar om övergreppen och tystnadskulturen som skedde på ”Forum – Nutidsplats för kultur”.  Händelserna påverkade den Svenska Akademin där kulturprofilen Jean-Claude Arnhaults fru Katarina Frostenson satt som akademiledarmot.

Arnhault blev dömd till fängelse för ett flertal våldtäkter vilket ledde till att flera personer avgick från den Svenska Akademin och Nobelpriset som skulle ha tilldelats Olga Tokarczuk år 2018 sköts upp ett år.

Gustavsson arbetar som reporter för Dagens Nyheter och redogör i boken om hur kulturprofilen blev avslöjad för sina brott. Hon var nyanställd på DN år 2017 då hon började intervjua kvinnorna som Arnhault förgripits sig på. Författaren och journalisten blev chockad när hon insåg att övergreppen var våldsammare än hon först hade trott. 2018 tilldelades Gustavsson Stora Journalistpriset för ”Årets avslöjande”.

Trots att Arnhaults perversa natur har varit känd sedan tidigare, rådde tystnadskultur inom både den Svenska Akademin och journalistiken. Detta berodde på makten som Arnhault hade över kvinnorna och övriga medarbetare. Gustavsson berättar att hon känt sig orolig efter att hon publicerade sin artikel om de 18 kvinnor som vittnade mot Arnhault och ofta fick se sig över axeln.

Faktum var att Arnhault redan blivit anklagad för sexuella trakasserier i Expressen år 1997. Men ingen tog detta på allvar på 90-talet, vilket medförde att Arnhault gick fri och utsatte fler kvinnor för förtryck.

”Klubben” refererar till Forum som var en evenemangslokal som drevs av kulturprofilen och hans fru för pengar från Svenska Akademin. Många kvinnor som blev utnyttjade av Arnhault  jobbade svart på Forum och var rädda för att förlora sina jobb.

Gustavsson berättar också om Arnhaults bakgrund. Han är mytoman och ljög ofta om sitt förflutna för att upphöja sig själv. Han målade upp en bild av sig själv som ett geni med akademisk utbildning på ett elituniversitet i Frankrike och påstod att han hade en mor som var skådespelerska. När Gustavsson började nysta i hans förflutna visade det sig att hans mor egentligen var sömmerska och han har endast en praktiskt gymnasietutbildning som elektriker.

Gustavsson spekulerar att det kanske var just den bilden av Arnhault som folk var förtjusta i, det kändes lite extra speciellt att bli intervjuad och erkänd av en ”erotisk” fransk vinsmakare med en tjusig titel. I själva verket var Arnhaults försök att etablera sig i Frankrike misslyckade, när löpsedlarna dök upp i franska tidningar var hans namn okänt för de flesta fransmän.

”Klubben” är ett välskrivet reportage om korruption, maktspel och hur patriarkatet präglat den svenska kulturvärlden.  Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som e-bok via Bibblo. Den dömde kulturprofilens fru, Katarina Frostenson har också skrivit en bok om händelsen där hon fortsätter förneka hans brott.

Gun Love

”Eftersom mamma översatte världen för mig förstod jag att alla bar omkring på hemligheter och trasigheter och smärtsamma ord som inte gick att tvätta bort med tvål. I kyrkan kunde hon svepa med blicken över bänkarna, böja sig mot mig och viska: Pearl, älskling, alla här inne är rädda för att dö.”

 

”Gun Love” är en roman som handlar om fattigdom, kärleken mellan dotter och mor och USA:s vapenfråga. Boken är skriven av Jennifer Clement som ofta fokuserar på de utsatta människorna i samhällets lägre skikt. Clement är amerikansk-mexikan och har varit ordförande i Mexikos PEN-klubb (Poets, Essayists, Novelists) som fokuserar på yttrandefrihet och mänskliga rättigheter.

Berättelsen handlar om den 14-åriga albinon Pearl och hennes mor Margot. De är hemlösa och bor i en gammal köroduglig Mercury från 1994. Berättelsen utspelar sig i gränslandet mellan USA och Mexiko. Händelserna filtreras genom Pearls ögon som aldrig har bott i en vanlig lägenhet och ser baksätet i bilen som sitt hem.

Trots de dåliga levnadsförhållanden har Pearl en bra relation med sin mor. Margot är en romantisk drömmare som tittar på stjärnorna och brinner för musik. Hon låtsas spela piano på bilens dammiga instrumentbräda och målar naglarna i roliga färger medan Pearl låtsas köra bilen.

Allt ställs till sin spets när en man med mörkt långt hår dyker upp. Mannen heter Eli och bär alltid med sig två gevär även när han går till kyrkan. Margot blir besatt av Eli och hans vapen medan Pearl glöms bort och blir ersatt.

Relationen mellan mor och dotter försvagas då Eli mutar Pearl med cigaretter för att hålla henne borta från bilen. Eli börjar smuggla vapen med den lokala prästen som använder våld för att styra i samhället. Samhället präglas av starka könsroller då pistolerna associeras med maskulinitet och dominans medan kvinnor som Margot och deras granne Rose är underordnade männen.

”En alla hjärtans dag fick Rose en 9 mm-pistol av sergeant Bob. När en man ger en kvinna ett vapen är det för att han litar fullt och fast på henne, sa sergeant Bob. Den kommer aldrig att bli en änkemakare. Vissa pistoler är änkemakare men den här är hederlig. Den är mycket mer användbar än en chokladask. Jag kommer hellre hem och får se en rättsläkare bära ut en man som har gett sig på henne än jag kommer hem till en nybakad äppelpaj.”

Vapen och våld blir ett alltmer vanligare inslag i Pearls vardag och det slutar med att hon själv håller ett vapen i handen. Precis som att ha bilen som sovplats, blir pistolerna normaliserade i Pearls ögon eftersom hon formas av miljön hon lever i och de vuxna runt omkring henne.

”Gun Love” är däremot ingen debattbok. Berättelsen handlar delvis om hur USA:s lagar om vapen påverkar den unga Pearl men det finns också gråzoner eftersom pistolerna ibland räddar dagen. ”Gun Love” är en berättelse om familjer, de som vi föds inom och de som vi själva skapar.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska och svenska samt som e-bok via Bibblo.se och som talbok med text via Legimus. Läs också ”En bön för de stulna” av samma författare som handlar om mexikanska mödrar vars döttrar blivit kidnappade av drogkarteller.

En inre resa i den norrländska naturen

”Det enda jag vet om författaren är att han bodde ensam i en stuga i två år. Jag vill ge upp efter några veckor. Jag lägger ned Walden i bokhögen. Plockar upp Väggen istället. Nu har nästan alla kattungar i boken dött. Det gör mig glad. Kvinnan i boken säger att hon längtar till en tid då allt är dött. Då slipper hon ta någonting till sitt hjärta längre. Då slipper hon bli besviken.”

”Bete sig” är en ungdomsroman av Linda Jones. Boken är hennes debutroman och utspelar sig i Lokkjaur. Utöver att vara författare är Jones också reporter för SVT Norrbotten och bor i Luleå.

Berättelsen handlar om 19-åriga Stina som ska läsa till läkare till hösten. Efter att Stina kommit tillbaka från en längre vistelse i Thailand, berättar hennes föräldrar att de kommer att skilja sig.

Vardagen präglas av bråk och pappan super för att bedöva sin smärta. Stina bestämmer sig för att hyra en egen stuga i skärgården för att vara ensam med sina tankar.

Berättelsen är uppdelad i två delar, den ena delen utspelar sig nutid i stugan och den andra i dåtid då hon besöker föräldrarna. Miljöbeskrivningarna är målande då den norrländska naturen beskrivs.

Berättelsen handlar om överlevnad både fysisk och psykisk. Stina måste anpassa sig efter klimatet och överleva ensam i skogen utan hjälp från de vuxna. Hon lär sig att hugga ved och skaffa fram mat efter att råttorna ätit upp hennes skafferi. Dessa sysslor håller Stina sysselsatt då hon måste tvinga sig själv upp ur sängen trots att hon troligtvis är deprimerad.

Huvudpersonen passar inte in på normerna då hennes vänner och bekanta drömmer om att skaffa man och barn medan Stina värderar sin frihet och självständighet allra högst.

Boken finns att låna på svenska på vårt bibliotek och som talbok med text via Legimus.

Kärleken till havet

”Jag tänkte på det hela tiden. Hur någon som alltid har funnits bara kan försvinna.”

 

”Väntan på vind” av Oskar Kroon är årets vinnare av Augustpriset i barn- och ungdomslitteratur. Kroon har arbetat som journalist för olika dagstidningar men omskolade sig senare i livet till bagare.

Berättelsen handlar om huvudpersonen Vinga som besöker sin morfar på sommaren.  Vingas morfar är en lustig gammal man som bor ensam på en glest befolkad ö och kan förutspå vädret. Vinga och hennes morfar förenas i sin gemensamma kärlek till havet och hittar tillflykt i skärgården långt bort från storstadens stress och krav.

Boken berör ämnen som skilsmässa, sorg och utanförskap. Vinga beskrivs som rödhårig och fräknig och har inga vänner. Hon är däremot väldigt förtjust i havet och drömmer om att bli sjöman. När hennes morfar visar henne en gammal sjöoduglig snipa, börjar hon att reparera den för att förverkliga sin dröm att segla runt ön.

Vinga träffar en mystisk svartklädd tjej som heter Rut. Hon är Vingas motsats då hon är populär och längtar hem till fastlandet. Medan Vinga är introvert och föredrar det lugna livet på ön, är Rut en partytjej som hellre hade tillbringat sommaren med att festa med sina kompisar. Trots sina olikheter blir tjejerna vänner och börjar så småningom få känslor för varandra.

Men Rut är trots allt väldigt osäker i sig själv och en konflikt blossar upp mellan tjejerna då Vinga hamnar i dagstidningen för en upptäckt på ön som Rut gjort men inte får någon berömmelse för.

Berättelsen handlar om förändring och sorg men också att kunna gå vidare i livet. Boken handlar om döden men också om nytt liv då Vingas lillebror föds. Vinga känner sig utanför i skolan och hemma hos pappas nya familj eftersom hon inte vill dela med sig av pappan men blir mer självständig och börjar frigöra sig när hon blir förälskad i Rut och finner sin passion för sjöfart.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och kan lånas som e-bok via Bibblo.se och som talbok via Legimus.

Vinnare av Augustpriset 2019

Augustpriset är ett litteraturpris som är uppkallat efter August Strindberg och delas ut varje år sedan 1989. Priset delas upp i tre kategorier: facklitteratur, skönlitteratur och barn- och ungdomslitteratur.

Varje år delas även Lilla Augustpriset ut till ungdomar mellan 16-20 år som deltar i en novelltävling. Årets vinnare av Lilla Augustpriset är författaren Emma-Karin Rehnman med novellen ”En ospelad fiol”.

Barnlitteratur: ”Vänta på vind” av Oskar Koon

En berättelse om skilsmässa, ensamhet och identitet. Huvudkaraktären Vinga tillbringar sommaren hos morfar med att reparera en gammal båt. På ön hittar Vinga tillflykt från sin jobbiga tillvaro i skolan och hemma där mamman är deprimerad och pappan väntar barn med sin nya tjej.

Låna e-bok

Facklitteratur: ”Ålevangeliet” av Patrik Svensson

En facklitterär bok om ålen och filosofi kring döden. Ålen är en gåtfull fisk som många experter försökt förstå sig på. Ålen kan leva upp till 80 år, byta kön och begå självmord. Patrik Svensson filosoferar kring ålens hotade existens och hur den förde honom samman med hans numera bortgångna far.

Låna på vårt bibliotek eller som e-bok

Skönlitteratur: ”Osebol” av Marit Kapla

Osebol är en glesbygd vid Klarälven i norra Värmland. Författaren som själv är uppvuxen i byn, har intervjuat invånarna från en rad olika yrken som alla är unika på sitt eget sätt. Boken är en blandning av lyrik, biografi och reportage.

Låna på vårt bibliotek eller som e-bok

En berättelse om en sårad man

”Jag ser att motpartens advokat också konsekvent stavat barnens namn fel. Det är människor som inte vet vad barnen heter som bestämmer över dem nu.”

 

”Jag väntar i snön” är en roman av Daniel Dencik. Han är en dansk författare och filmregissör. Dencik har framförallt regisserat dokumentärer om historiska händelser och expeditioner. ”Jag väntar i snön” är en så kallad autofiktion, en blandning mellan en fiktiv berättelse och en självbiografi.

Berättelsen handlar om den danska småbarnspappan Alexander som just förlorat vårdnaden om sina två barn. Han har blivit anklagad av barnens svenska mor, som lider av en psykisk störning som gör att hon blandar ihop traumatiska barndomsminnen med verkligheten. Alexander anklagas för att ha skadat barnen som mamman lyckats vända emot honom.

Alexander blir alltmer deprimerad och sårad eftersom han saknar umgänget med barnen och känner sig hjälplös i rättsalen.  Han utpekas som skyldig trots att de inte har gått igenom de fysiska bevisen ordentligt utan endast gått på verbala anklagelser.

Alexander börjar utveckla ett starkt hat gentemot det svenska rättsystemet som eventuellt övergår till hat mot Sverige generellt sett. Den sårade mannen pekar ut feminismen och könsneutrala pronomen som syndabock. Han visar också tecken på högerextrema åsikter då han sympatiserar med terroristen Anders Behring Breivik. Huvudkaraktären framstår däremot som någorlunda förvirrad då han också uttrycker sympati med familjerna som förlorade sina barn i massakern.

Denricks roman har fått ganska hård kritik och ansetts som kontroversiell. Kritikerna pekar då på att berättelsens huvudkaraktär Alexander fungerar som en förlängning av Denrick själv eftersom romanen beskrivs som självbiografisk även om själva berättelsen är fiktiv. Kritikerna menar att tragedin med barnen används för att ursäkta huvudkaraktärens högerextrema åsikter. Om Denrick själv besitter sådana åsikter är däremot oklart.

”Jag väntar i snön” finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som e-bok på Bibblo.se.

Nora eller brinn Oslo brinn

”Det enda jag kan säga är att bilden på Nora fick det att brinna i mig, den satte bröstkorgen i brand. Den var den enda smärta som stod i proportion till den i livmodern. (…)

Jag insåg att jag inte visste hur man klättrar upp ur en evig avgrund. Att hon alltid skulle finnas där, att Nora var för evigt.”

Johanna Frid är född 1988 i Stockholm och bor i Köpenhamn. Hon debuterade 2017 med diktsamlingen ”Familieepos” som nominerades till Katapultpriset och Sveriges Radios lyrikpris. ”Nora eller Brinn Oslo brinn” är hennes första roman som också vunnit Dagens Nyheters kulturpris 2019.

”Nora eller brinn Oslo brinn” handlar om den fiktiva huvudpersonen Johanna och hennes sjukdom, endometrios. Frid skriver med humor men diskuterar också bristen på kunskap om endometrios inom sjukvården och hur kvinnorna blir bemötta.

Johannas sjukdom påverkar henne både fysiskt och psykiskt. Hon blir lätt irriterad på sin danska pojkvän, Emil och ältar väldigt mycket. När hon får syn på en bild på hans ex-flickvän, den norska skönheten Nora blir hon utom sig av avund. Johanna blir besatt av Nora , börjar cyberstalka henne och skicka otrevliga meddelande. Johanna idealiserar Nora som ett ouppnåeligt ideal som är vackrare, lyckligare och smartare än henne själv. Samtidigt genomgår hon en operation för att lindra smärtan i livmodern. Operationen som lämnar ett stort ärr över magen, skadar hennes redan dåliga självbild.

Frid kommer ursprungligen från Sverige men bor i Danmark och har läst danska på Syddansk Universitet. Boken inkluderar både meningar på danska och norska för att framföra hur Johanna känner sig i det nya samhället där de pratar ett skandinaviskt språk som hon kan förstå men trots allt ändå inte. Trots att det är svårt att anpassa sig, glöms aldrig humorn bort och vi får skratta åt en hel del lustiga fadäser.

Samtidigt är huvudkaraktären hypokritisk då hon ofta dömer ut de danska och norska karaktärerna trots att hon själv som svensk upplevt kulturkrockar. Det blir ytterligare mer ironiskt när det visar sig att Nora också lider av en sjukdom i livmodern, klamydia men Johanna ser det som ett tillfälle att trycka ned henne trots att hon själv beklagar sig för sina livmoderssmärtor. I Johannas ögon är Nora den perfekta kvinnan så hon inser aldrig att hon säger emot sig själv.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska samt som e-bok via Bibblo.se och som talbok via Legimus.

 

#MeToo tjejernas hämnd

”Det var precis som i en reklamfilm. En fotbollsstjärna och en fotomodell sitter i en blänkande röd öppen bil och ser lyckligt på varandra. (…) Själv stod jag där och fylldes av hat. Och när fotomodelltjejen la sin hand på Christians kind och såg honom djupt i ögonen trodde jag att jag skulle explodera. Jag kramade min nyckelknippa och hatade, hatade, hatade.” (sid 156)

Per Nilsson är född 1954 i Malmö och är bosatt i Sölvesborg, Blekinge. Han är utbildad till lärare i musik och matematik men är numera författare på heltid. Han skriver ungdomsromaner om viktiga ämnen som livet, döden och oro för framtiden men försöker också hitta humorn i sina berättelser. Nilsson besöker aktivt olika skolklasser runt om i Sverige för att samtala om sina böcker.

Under ett av hans många författarbesök på en skola i Malmö fick han en förfråga av en ung tjej. Hon går under det fingerade namnet ”Nora” och bad Nilsson att berätta hennes historia eftersom hon inte kunde göra det själv. En historia om hur två utsatta unga kvinnor planerade sin hämnd mot en manlig förövare och våldtäktsman.

Nora har fått uppleva sexuella trakasserier på tåget. Hon hade tack och lov känt av situationen innan och hade beredskap. När förövaren tafsade på henne högg hon honom i ena testikeln med sin nyckelknippa. Händelsen förevigades på Internet men ingen visste att det var Nora som blev utsatt.

I berättelsen ingår flera berättarröster. Alla går under fingerade namn och Nilsson har delvis dramatiserat händelserna men berättelsen är baserad på verkligheten. Vi får träffa Noras kompisar; den vackra arabiska ”Nadin” och den rebelliska ”Liv” med kortklippt frisyr och hår under armarna. Alla tre tjejer har utsatts för sexuella trakasserier och våldtäkt.

Nadin träffade en utåt sett trevlig fotbollskille som bodde i överklassområdet i Malmö. Hon blev förälskad vid första ögonkastet och flyttade in hos honom i hans lyxlägenhet. Saker och ting blev däremot inte som hon hade tänkt sig. Pojkvännen som festade mycket, kom hem stupfull en kväll. Han ville ha oralsex men Nadin ville inte eftersom hon tyckte det var obehagligt och dessutom var upptagen med en viktig skoluppgift. Pojkvännen kunde inte acceptera ett nej och våldtog Nadin. På bara 10 sekunder vändes hennes tillvaro upp och ned och Nadin var tvungen att fly från pojkvännen.

När Nora berättade om händelsen för Liv, som också blivit våldtagen när hon var full på en fest, föreslog Liv att de skulle hämnas på Nadins ex-pojkvän genom att ge tillbaka med samma medel. De två tjejerna planerade en kupp och köpte utrustning för att spela in en förnedrande porrfilm som skulle läggas upp på nätet. Nora påstår dock att hon fick kalla fötter när hon insåg att hämnd inte skulle hjälpa hennes kompis och att hon höll på att begå ett lika allvarligt brott mot ex-pojkvännen som han hade begått mot Nadin.

Berättelsen diskuterar begrepp som hämnd och rättvisa. Vad innebär det att hämnas på en person som aldrig kommer att bli bestraffad för sina brottsliga handlingar? Vad händer när ett offer övergår till att själv bli en förövare? Vad är rättvisa i ett samhälle där tjejer som blivit våldtagna inte tas på allvar?

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska , som e-bok via Bibblo.se och som talbok via Legimus.

En mormons kamp för sin utbildning

”I den där väldiga rymden kan man segla fram för sig själv i timmar, flyta runt på ett hav av tallar och buskar och klippor. Där råder en frid sprungen ur ofantligheten; den lugnar genom sin själva magnitud, som får allt mänskligt att framstå som betydelselöst. Gene var formad av denna alpina hypnos, detta tystande av det mänskliga dramat.”

I självbiografin ”Allt jag fått lära mig” berättar den amerikanska idéhistorikern Tara Westover om sin uppväxt i en fundamentalistisk mormonfamilj. Westover är uppvuxen i ett berg i Idaho där hon bodde isolerat från omvärlden med sin bipolära pappa, mamma och sex syskon. Pappan, som går under det fingerade namnet ”Gene”, hade vanföreställningar om världens undergång och var rädd för alla typer av statliga tjänster. Han hade bunkrat upp sig med att gräva ned flera tusen liter bensin, mat och vapen inför ”domendagen”. Pappan var övertygad om konspirationsteorier som Illuminati och hade svårt att skilja på verklighet och fantasi.

Familjen tvingades arbeta hårt på skroten, vilket var mycket farligt då barnen blev skadade när de skulle köra tunga metallbitar genom maskinerna. Han tillät inte familjen få sjukvård eller ta mediciner vilket ledde till att en av Westovers bröder fick en skallskada som i sin tur ledde till att han fick en psykos och började misshandla sin syster. Familjen präglades av starka könsroller, så Westover fick inget stöd från sina föräldrar trots upprepade incidenter.

Westover fick inte lov att gå i skola tills hon fyllt 16 år. Hon hade missat mycket av undervisningen och var fortfarande påverkad av pappans värderingar. Pappan var rasist och anti-semitist och hade gett henne felaktig information om Förintelsen och slaveriet, vilket kom som en chock för henne när hon fick lära sig om dessa händelser under historielektionen.

Författaren blev psykiskt påverkad av familjens misshandel. Hon fick ångestattacker och isolerade sig. Pappan klippte kontakten med henne då hon föreslog att de skulle anmäla hennes psykiskt sjuka bror efter att han dödat familjens hund och sedan hotat henne med den blodiga kniven. Mamman förbjöds även hålla kontakten med Westover eftersom hon inte kunde trotsa pappan på grund av patriarkatet (idén om att familjefadern bestämmer). Westover sörjde förlusten över sin familj men valde trots detta sina mänskliga rättigheter och utbildning.

Westover ältar väldigt mycket i sin självbiografi och berättar hur hon blev manipulerad att tro att hennes upplevelser inte var sanna och att det var hon som var tokig (också känt som gaslighting). Det finns ömhet och förlåtelse mot familjen men även delvis ursäkter, vilket är en konsekvens av hennes uppväxt. Boken trycker på vikten att stå upp för sig själv och hur utbildning är en förutsättning för att kunna tänka och handla självständigt.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, som e-bok via Bibblo.se och kommer ut som talbok 24 april.

Låna e-böcker på Bibblo.se

Bibblo.se kan man kostnadsfritt läsa e-böcker. Man får max låna 3 e-böcker per månad.

För att läsa:

  1. Registrera ett användarkonto hos Adobe och skaffa ett Adobe ID.
  2. För att läsa e-böcker i Iphone eller Ipad: Ladda ner appen Bluefire Reader från App Store gratis.
  3. För Androidenhet: Ladda ner appen Aldiko.
  4. Det går också att välja att läsa boken direkt i webbläsaren utan att ladda ned. Detta kräver internetuppkoppling.
  5. Om du vill lyssna på en e-ljudbok ladda ned appen Biblio. Appen fungerar även off-line.

Sök e-böcker:

  1. Logga in på Bibblo.se med antingen personnummer eller lånekortsnummer samt fyrsiffrig pin-kod. Om du inte har en fyrsiffrig PIN-kod kan du besöka biblioteket för att skaffa en.
  2. Sök i sökfältet efter titel eller författare. Om du endast vill få sökresultat på e-böcker tryck på orange pil och markera ”e-bok” eller ”e-ljudbok” under ”Mediatyp”.

Sök e-ljudböcker:

  1. Öppna Biblio appen och välj  Biblioteken i Norrbotten i rullistan.
  2. Logga in med ditt bibliotekskortsnummer och din PIN-kod. Observera att det inte går att logga in med personnummer längre.
  3. Sök upp den bok du vill lyssna på, klicka på Låna och sedan på Spela. Boken finns nu under Mina lån.
  4. Dina pågående lån syns i appen. Lånetiden är 28 dagar och boken försvinner automatiskt när tiden gått ut.