StoryGraph – vinn gratis e-böcker

StoryGraph är ett alternativ till Goodreads som ger dig möjlighet att skapa boklistor, delta i läsutmaningar och få digitala boktips. Läs efter ditt humör! Böckerna är kategoriserade: emotional, lighthearted, mysterious, hopeful, funny, challenging, reflective, dark, informative, tense, inspiring och adventurous. Ni kan importera ert bibliotek från Goodreads om ni vill använda båda plattformarna för extra många digitala boktips.

Varje månad hålls tävlingar då e-böcker delas ut gratis, förutsatt att de finns tillgängliga inom Sverige. Uppge mejladress och välj Sverige som land för att delta.

Slaven från Tornedalen

”Palten började, palten satte punkt. Att äta palt var som att födas och dö, det var fullkomligheten, där fanns allt som behövdes för en människokropp. Och när palten var uppäten sa den aldrig amen. När den var uppäten hade man själv försvunnit. (…) Inget fanns där längre, utom palten.”

 

Mikael Niemis senaste bok ”Sten i siden” för oss till Tornedalen och utspelar sig under ett flertal generationer. Vi får följa en fattig torparfamilj på 30-talet som är skuldsatta och blir involverade i en stor vägkonflikt.

Vi får möta Eino och Wilhelm, två bröder som jämförs med Kain och Abel från Bibeln. Eino är en hårt arbetande man som utnyttjas, till gränsen på slavarbete. För att lösa sin familjs ekonomiska konflikt börjar han utvinna tallolja. Arbetet är tungt och beskrivs målande av Niemi. Allt från stubbarna, jorden och lättnaden när den svarta tjäran äntligen rinner ut levandegörs och vi får ta del av Einos innersta känslor. Dock slutar inte affären lyckligt, Eino har blivit lurad att arbeta gratis och får inga pengar för sitt slit, tvärtom får han betala stora summor till de som lurat honom. Detta är ett av de många tornedalska ödena i romanen, grundat i den verkliga historien.

Romanen är mörk och kantas av förtryck. Språket och identiteten går förlorad, till och med tvångssterilisering sker då en 15-årig flicka blivit gravid och vägrar berätta vem fadern är. Tornedalsk mytologi och fantasy inslag finns även med då karaktären Siw börjar hallucinera och höra röster från vattnet, möjligtvis en  symbol för förtrycket som tornedalingarna genomlevt. Hennes doktor stämplar henne som psykotisk men kan samtidigt relatera till hennes sorg då han själv har samiskt arv.

Viljan att stå upp för sina rättigheter finns dock med alla karaktärerna, de börjar strejka för bättre villkor och kräver att rättvisan skipas. Karaktärerna finner lycka i de små ögonblicken som när de äntligen kan äta palt igen efter att inte ätit sig mätta på länge eller när de får cykla för första gången, något som vi i nutid tar för givet. Niemi nämner Arne Ylipää och Arne Isaksson som var stora tornedalska författare på sin tid som är viktiga vittnesmål för förtrycket. Flera karaktärer är baserade på verkliga människor som genomlevt denna tid, dock med fingerade namn och fiktiva inslag.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, som talbok via Legimus och som e-bok via E-lib.

Drömmen om Paris

”Jane är så otroligt vacker, säger jag till A.

Jane är inte vacker, avbryter Claude, she’s a piece of sex.”

 

”Flicka 1983” är en berättelse med biografiska inslag av kulturjournalisten, modellen och skådespelaren Linn Ullman. Hon medverkade bland annat i Jan Troells tolkning av ”Utvandrarna” och ”Nybyggarna”.

I denna bok får vi följa berättarjaget som är 55 år. Hon blickar tillbaka på sin tid som 14-åring som drömmer om att bli modell i den romantiska staden Paris. Denna dröm förverkligas precis som den gjorde i verkligheten i Ullmans liv men den hade ett högt pris.

Flickan blir infångad av den anonyma fotografen som endast benämns som A och hans medarbetare Claude. Dessa två män kommer sedan att anmälas för sexuellt våld mot minderåriga flickor men detta är något som sker långt i framtiden i kölvattnet av MeToo. Flickan är inte oskuld men utlovas en plats på förstasidan i Vogue i utbyte mot sexuella tjänster.

Berättarjaget är ett tacksamt offer eftersom hon är ensam i Paris utan vuxet sällskap och är i en beroendeställning till dessa två män som utnyttjar henne. Hon försöker hanka sig fram med sina språkkunskaper men franskan i skolan var aldrig något som lockade vilket leder till att hon har svårt att kommunicera med omgivningen. Flickan försöker hitta solidaritet bland tjejkompisarna men de övriga modellerna har samma attityd som männen. Om man inte tål att de tafsar har man inget där att göra, anser de.

Ullman berättar om huvudkaraktären från en psykologisk synvinkel. Hon har distanserat sig från det svåra genom att skapa en låtsaskompis som hon benämner som ”skuggsystern”. Det sker dock en del upprepningar då karaktären delvis ältar mycket men även onödiga detaljer upprepas som till exempel att hon har en röd mössa.

Vi återkommer till berättarjagets 55-åriga version som lever mitt i Corona-pandemin. En åldrande och delvis dement mor kräver uppmärksamhet och omsorg. Inköpslistor faxas för mat och andra nödvändigheter som ska beställas under lockdown. Man anar att modern lever i det förflutna. Även A som blivit pensionär förfaller, blir en skugga av sitt forna skräckinjagande jag. Bilden i Vogue som berättarjaget gett upp allt för har sedan länge försvunnit och blivit ”lost media”.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, som e-bok via E-lib och som talbok via Legimus.

Värma händer

”Hon tillät sig vandra några minuter av minnen. Minnen av hans vackra ansikte som hon knappt kommer ihåg längre, av deras samtal, brev och hans ögon som är så lika Tinas.”

 

”Värma händer” är en fortsättning på serien om Betty som skulle kunna beskrivas som historisk feelgood. I den andra delen av serien får vi följa Betty under 1940-talet. Hennes dotter, Martina har nu hunnit bli fem år och Bettys nya roll som ung och för det mesta ensamstående mor skildras. Nya utmaningar uppstår då flickan är i trotsåldern, men även svårare ämnen som barnaga och kvinnomisshandel diskuteras.

Betty är olyckligt gift med Carl-Axel som börjar bli alltmer våldsam. Han spelar bort deras pengar, blir ofta full och lider av svår psykisk ohälsa som därmed utvecklas till självmordstankar, något som tyvärr är vanligt när HBTQ-karaktärer skildras i historiska sammanhang. Intressant nog är våldet inte helt riktat mot kvinnorna då även Carl-Axels manliga älskare utsätts för hans vrede.

Flickans judiska far, universitetslektorn Martin Fischer visar sig vara i livet men ett komplicerat kärleksdrama uppstår då den nazistiska doktorn ljugit för Betty och undanhållit Fischers brev vilket leder till missförstånd. För att göra Bettys situation ännu värre får hon reda på att Fischer gift om sig med en dansk kvinna och har skaffat ytterligare barn med henne.

Dessutom vill inte doktorn lämna Betty ifred då hon är hans idealiska ”ariska” kvinna. Detta förvirrar Betty som söker en trygg fadersgestalt men samtidigt dras till doktorn sexuellt då han trots sin ondska utstrålar en alldeles särskild charm. Även dottern blir en bricka i spelet då doktorn spelar rollen som snäll farfar som skämmer bort henne med godis och presenter.

Serien om Betty diskuterar bland annat minoriteternas situation men man märker även att de får vara som vanliga människor med fel och brister. Fischer blir en karaktär med grå moral då han ofta skyller på antisemitismen för att rättfärdiga både sin otrohet mot den nya frun samt hans bristande intresse för dottern han har med Betty. Detta är dock något som delvis problematiseras då Betty ifrågasätter honom och till slut lär sig att stå upp för sig själv och ställa krav.

Boken finns tillgänglig på svenska på vårt bibliotek och som talbok via Legimus. Läs först ”Räkna Hjärtslag” som är den första delen av serien.

TikTok favoriter – Det slutar med oss

”Vi har alla en gräns. För vad vi är beredda att stå ut med innan vi knäcks. När jag gifte mig med din pappa visste jag precis var min gräns gick. Men långsamt, för varje incident, tänjdes min gräns lite till. Första gången din pappa slog mig ångrade han det genast. Han svor att det aldrig skulle hända igen. Andra gången han slog mig ångrade han sig ännu mer. Tredje gången var det mer än ett slag.”

”Det slutar med oss” är en ungdomsroman som handlar om kvinnomisshandel som ärvs i generationer. Berättelsen är baserad på författarens Colleen Hoovers barndomstrauma då hon växte upp med en pappa som slog mamman så hårt att han knäckte sina knogar.

I denna bok får vi följa blomsterhandlaren Lily Bloom som just förlorat sin pappa. Hon känner sig däremot kluven då pappan misshandlat mamman under hela hennes uppväxt. Hon intalar sig själv att detta aldrig kommer att hända henne tills hon träffar den snygga och charmiga neurokirurgen Ryle och sexuell attraktion uppstår.

Men hon ser inte varningstecknen då han redan vid deras första möte på en terrass på taket, röker hasch, beter sig aggressivt, förstör utemöbler och objektifierar henne. Hans problematiska beteende blir bara värre då han förföljer henne, letar upp var hon bor och bönar om sex. Något som kan tyckas märkligt och kanske lite sexistiskt men berättelsen trycker också på vikten av att inte skuldbelägga kvinnor som misshandlas av sina män. Skulden bör enbart ligga på förövaren. Boken tar också upp de misshandlade kvinnornas situation när barn är med i bilden då Lily upptäcker att hon är gravid efter ha blivit misshandlad.

Boken har också ett sidospår då Lily blickar tillbaka på sin barndom vilket sker via hennes gamla dagboksanteckningar då hon låtsas prata med den amerikanska komikern och talkshowvärden Ellen DeGenes som blir en slags trygg moders gestalt som saknas i hennes liv (vilket kanske inte åldrats så bra med tanke på hur kontroversiell DeGenes blivit på senare år). Vi får även ta del av de hemlösas perspektiv då Lily som tonåring blir vän med en hemlös pojke, Atlas som delar hennes erfarenheter och därmed blir en slags själsfrände.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på både svenska och engelska samt som klassuppsättning. Boken finns även tillgänglig som talbok på både svenska och engelska samt som e-bok via E-lib.

Tik Tok favoriter – Heartstopper

”You can’t tell whether people are gay by what they look like.”

 

”Heartstopper” är en HBTQ-berättelse i fyra delar som började som en gratis webb-serie på Webtoon och sedan tog världen med storm. Serien har både blivit populär på TikTok och filmatiserats som en tv-serie på Netflix.

Vi får följa två killar som heter Nick och Charlie som går på en pojkskola i England. Charlie har haft det jobbigt på sistone. Han har blivit mobbad för sin sexuella läggning eftersom han är den enda killen på skolan som är öppet homosexuell. Detta har påverkat hans psykiska hälsa, vilket lett till att han skadar sig själv för att stilla ångesten han känner varje morgon som han tvingar sig upp för att gå till skolan. För att göra saker ännu värre, börjar hans före detta pojkvän Ben att bete sig obehagligt.

Heartstopper Volume One: The million-copy bestselling series, now on Netflix!: 1 : Oseman, Alice: Amazon.it: Libri

Nick är lite äldre än Charlie och går inte i samma klass men när de läser en kurs tillsammans hamnar de bredvid varandra. Nick är en stereotypisk ”jock” som har stora muskler och spelar häftiga sporter som rugby. Men han har också en mjukare sida. Han älskar att baka kakor och pratar flytande franska eftersom hans pappa, som han inte har så mycket kontakt med, är fransman och bor i Paris.

HEARTSTOPPER — chapter 4 - 10 vulnerable Content warning: This...

En romans börjar spira mellan de två vännerna. Fokuset ligger på känslor och serien förblir för det mesta hoppfull även om vi får glimtar av en mörkare sida då homofobin alltid är närvarande. Även fördomar om hur en person som är gay ska bete sig och se ut, diskuteras då omgivningen har svårt att acceptera att Nick är en manlig bisexuell sportkille.

Tre delar av serien finns att låna på vårt bibliotek på engelska. Ni kan även läsa den gratis på Webtoon. Serien är lättläst med luftiga sidor och lite text.

TikTok favoriter – Kirke

”Jag slutade sjasa iväg mina djur när männen kom. Jag lät dem driva omkring som de ville, i trädgården, under borden. Det roade mig att se männen gå bland dem, darrande inför deras tänder och onaturliga tamhet. Jag låtsades inte vara dödlig. Jag visade mina tindrande, gula ögon närsomhelst tillfälle gavs. Inget av det gjorde någon skillnad. Jag var ensam och kvinna, det var det som räknades.”

”Kirke” är en äventyrsroman som är baserad på grekisk mytologi, återberättad ur ett feministiskt perspektiv. Vi får möta halvguden Kirke som var mest känd för sina häxkonster och hennes roll i Odyssén. Boken är prisbelönt och har bland annat vunnit priset för bästa fantasy-roman på Goodreads 2018 samt blivit populär bland yngre bokälskare på TikTok.

Vi får följa Kirke genom hennes barndom i gudarnas salar där hon sticker ut med sin naiva men empatiska personlighet. Gudarna har ingen nåd, dricker och festar, piskar sina fiender. Kirke träffar eventuellt en dödlig fiskare som hon blir handlöst förälskad i och förvandlar honom till en gud. Men han älskar trots detta en annan, den vackra nymfen Skylla. Grön av avund förvandlar Kirke henne till ett skräckinjagande vidunder och blir förvisad till en isolerad ö.

Kirke blir utsatt som kvinna när slitna sjömän anländer till ön. Trots hennes gudomlighet, ses hon bara som ett lätt offer på grund av hennes kön. Efter en traumatisk våldtäkt litar hon inte mer på män och förvandlar dem alla till grisar vare sig de är goda eller onda.

När den kända hjälten Odysseus eventuellt anländer till ön, blir även hans besättning förvandlade till grisar. Han löser detta med list som slutar i en passionerad kärleksaffär med Kirke, trots att han redan är gift.

I denna roman vänder sig Miller ifrån tolkningen av Kirke som en förförisk häxa som lurar hjälten i säng. Man kan även ana kopplingar till MeToo då hennes sexuella trauma med män är en viktig del av berättelsen. Odysseus sätts inte heller på piedestal bara för att han är den kända manliga hjälten och äventyraren. Man anar en mörkare sida hos honom, då han beskrivs som en dominant man som armbågar sig fram med våld och ruvar på hämnd så fort någon vänder sig emot honom.

Vi får även se hur det går för Kirke efter hjälten seglat iväg då hon blir ensam kvar med deras son. Hon skildras som en ensamstående mor, som gör allt för att skydda sonen men samtidigt motsägelsefullt nog inte kan hantera barnets trotsålder. Hon lägger magiska förtrollningar över honom när hon inte kan hantera hans utbrott, vilket kanske kan liknas med hur barn med neurologiska funktionsvariationer tvångsmedicineras. Intressant nog är Kirke långt ifrån en perfekt kvinna och mor trots romanens feministiska inriktning.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och engelska. Ni kan även låna den som e-bok på E-lib och som talbok med fulltext på Legimus. Boken är även filmatiseras som tv-serie.

Ett lyckligare år

”Jag måste för min del säga: hade Kristus varit en kvinna, hade jag aldrig kunnat älska honom.” – Pontus Wikner

 

”Ett lyckligare år” är en historisk HBTQ-berättelse av komikern Jonas Gardell som är baserad på en verklig historia. Boken är uppdelad i två delar: den första delen som belyser 1800-talets syn på homosexualitet och den andra delen som utspelar sig på 1970-talet då Gay Power rörelsen i Örebro gjorde sina röster hörda för att protestera mot orättvisorna.

I den första delen får vi möta en av 1850-talets mest kända svenska filosofer, Pontus Wikner (1837-1888). Han var djupt religiös och studerad i sin ungdom på Uppsala universitet. År 1884 utnämndes han till professor i filosofi på Kristiania universitet (som är det äldsta universitet i Norge, numera känt som Universitet i Oslo). Han hade dock en hemlighet som han bar på: han var homosexuell and hade en förbjuden romans med vännen Herman.

Gardells berättelse är alterfiktion, vilket innebär att han lever sig in i Pontus och Hermans situation på 1850-talet och berättar på ett skönlitterärt sätt deras historia varvat med facklitterära/biografiska inslag. Gardell själv är på sätt och vis närvarande i texten och dyker till och med upp vid ett tillfälle.

Wikner var tvungen att förneka sin kärlek till Herman då han både saknade ord för att beskriva deras kärlek och homosexualitet var så skamfyllt att de inte ens vågade förbjuda den eftersom de var rädda att folk skulle begå ”otukt mot naturen” och därmed straffas av Gud. Wikner, likt Gardell själv, slits mellan sin kristna tro och sin längtan efter kärleken till en man.

Olyckligt nog gifter sig båda männen med kvinnor som de egentligen inte älskade och Wikner skriver en text vid namn ”Psykologiska självbekännelser” baserat på sina dagböcker. Denna text förseglas i en blecklåda för att öppnas igen under ”ett lyckligare år”. Wikner hade trots allt hopp för att de som var annorlunda en dag skulle bli fria att älska vem de ville. Hans bok gavs ut postumt 1971.

I den andra delen hoppar vi lite abrupt till 1970-talet. Gardell berör HBTQ-personernas kamp för jämställdhet. Vi får se en modig man ställa sig upp och fråga statsministern om det inte är dags för HBTQ-frågor att få ett utrymme i den politiska debatten. Vi får se det gulliga lesbiska paret Vanja och Kerstin som la ut en annons i Aftonbladet att de tänkte gifta sig trots att detta inte var tillåtet förrän 1995. Vi får se deras första demonstration då de får oväntat stöd från en blind äldre dam i rullstol som dyker upp och sedan mystiskt försvinner, något som syns på de gamla fotografierna.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, som talbok via Legimus och som e-bok via Elib.