När passionen avtar

”Only love will save the world. Why should I be ashamed to love?”

 

”Blå är den varmaste färgen” är en fransk erotisk dramafilm från 2013 och är regisserad av Abdellatif Kechiche. Filmen vann Guldpalmen för ”Bästa film” vid Filmfestivalen i Cannes och  tilldelades Louis Delluc-priset för bästa franska film 2013. Filmen är baserad på den grafiska romanen ”Le Bleu est une couleur chaude” av den franska serietecknaren Julie Maroh.

Filmen handlar om en sextonårig fransk tjej, Adèle som är osäker på sin sexuella läggning. Hon dejtar en trevlig kille som heter Thomas men deras relation känns inte rätt. En kväll bestämmer hon sig för att följa med sin homosexuella kompis, Valentin på en gaybar och träffar punkaren Emma.

Adèle blir vän med Emma som går på konsthögskolan och har stora drömmar. De två tjejerna inleder så småningom ett passionerat förhållande som präglas av hett men också väldigt ytligt sex. När de blir lite äldre och Emma vill fokusera på sin karriär som konstnär, börjar passionen att avta och Adèle börjar vara otrogen med en manlig kollega på förskolan där hon jobbar. De börjar också längta efter att bilda familj men det är inget de diskuterar med varandra på grund av bristande kommunikation. Emma ertappar till sist Adèle med att vara otrogen och slänger ut henne efter att ha fått ett våldsamt raseriutbrott.

Filmen har fått både positiv och negativ kritik. Den positiva kritiken är att dramat är känslosamt och uttrycker flera känslor som lust, sorg och ilska.

Den negativa kritiken kommer främst från hur sexscenerna är iscensatta. HBTQ-kritiker menar att sexscenerna är överdrivna och gränsar till pornografi. Även den ursprungliga serietecknaren Julie Maroh har kritiserat filmen och tycker att det hade varit bättre att tona ned sexscenerna.

”This is all that it brings to my mind: a brutal and surgical display, exuberant and cold, of so-called lesbian sex, which turned into porn, and made me feel very ill at ease.” – Julie Maroh

Maroh uttycker också att hon hade föredragit att de istället involverade fler lesbiska kvinnor i filmskapandet. Kritikerna pekar också på att varken regissören eller skådespelarna identifierar sig som HBTQ och därför har svårt att sätta sig in i rollerna, vilket gör den lesbiska romansen mer ytlig.

Filmen använder också symbolik som bland annat mat och Emmas hårfärg. Färgen blå symboliserar passionen mellan paret som med tiden avtar då Emmas hårspray tvättas ur ju äldre hon blir. Klasskillnader och fördomar är också ett tema då Adèles konservativa föräldrar tror att kvinnorna endast är goda vänner medan Emmas familj är accepterande och bjuder dem på ostron som representerar det kvinnliga könsorganet och lesbiskt sex.

”Blå är den varmaste färgen” finns tillgänglig på vårt bibliotek på franska med svenska undertexter. Observera att filmen innehåller grafiska sexscener.

Tomboy

”I was also kind a tomboy but, it was fashionable at the time.”

– Céline Sclamma

 

”Tomboy” är en film av den franska lesbiska filmregissören Céline Sclamma. Filmen handlar om en icke-binär transperson, den 10-åriga Laure. Hen har just flyttat till en ny stad och känner ingen. Laure bestämmer sig för att skaffa sig en ny identitet som fotbollskillen Michael.

”Tomboy” berör könsroller bland barn då Michael får spela fotboll med killarna och accepteras som en i gänget medan Michaels mer feminina kompis Lisa inte får vara med. Lisa börjar så småningom få känslor för Michael eftersom hon tror att hen är en kille. Hon föredrar att umgås med Michael eftersom hen är mer mogen än killarna.

Filmen handlar om att vara osäker på sin identitet. Huvudpersonens könsidentitet och sexualitet beskrivs som neutral av filmregissören. Barnets identitet är öppen för tolkning så att alla ska kunna känna igen sig i filmens handling som berör barndomen och förpuberteten.

”It’s also an intimate film about families and, mostly, about sisterhood, the relationship between Laure and her little sister. (…) it really connects with my feelings in my personal life: being a sister, this creative relationship, the complicity and that relationship between two beings who are so different, but they complete each other.” – Céline Sclamma

Filmen handlar även delvis om maktrelationer då Laures mor som antas vara transfobisk reagerar väldigt negativt när hon får veta att Laure har skapat en ny identitet som pojke. Även Laures lillasyster blir en del av maktspelet då hon försöker försvara sitt syskon men inte riktigt kan eftersom hon själv är liten och sårbar. När Laure hamnar i slagsmål med en pojke som mobbat lillasystern, skyller mamman på Laure och tvingar hen att ta på sig en klänning och be mobbaren om ursäkt.

”Tomboy” finns tillgänglig på vårt bibliotek på franska med svenska undertexter. Filmen har vunnit flera priser och fått beröm för sitt HBTQ-tema.

Laura Dean Keeps Breaking Up With Me

”I bet that guy with four wives never worries about them being flirty because they all live in the suburbs and they have too many kids to feel sexy.

I wonder how the wives feel.”

 

”Laura Dean Keeps Breaking Up With Me” är en serie med HBTQ-tema som berör ämnen som otrohet, svartsjuka och identitet. Huvudkaraktären Frederica (Freddy) har just gjort slut med sin manipulativa flickvän Laura Dean men kan inte riktigt gå vidare och släppa taget. Trots att Laura Dean är öppet otrogen med både tjejer och killar, vill Freddy hoppas på att hon ska förändras och komma tillbaka till henne.

Identitet och språk är viktiga teman i berättelsen. Frederica och hennes vänner som också identifierar sig inom HBTQ-spektrumet lever i en värld där HBTQ är accepterat men där folk fortfarande är väldigt besatta av att sätta etiketter på varandra. Under en historielektion blossar en het diskussion upp i klassrummet, om vilka benämningar som är okej att använda när de diskuterar en tidigare borgmästare som blev avrättad på grund av att han var homosexuell. Vilka ord räknas som skällsord och vilka ord är för formella och medicinska? Hur är vårt språkbruk kopplat till samhällets normer?

Samtycke och abort är också återkommande teman, då Freddys bästa vän Doodle i hemlighet dejtar en äldre gift man i trettioårsåldern. Hon blir gravid och vill göra abort men har ingen att anförtro sig åt eftersom Laura Dean isolerar Freddy från hennes vänner.

Maktrelationerna i serien är tydliga då Laura Dean är den populäraste tjejen i skolan och balens drottning medan Freddy är en osäker och knubbig tjej. Berättelsen handlar om hur Freddy bryter sig fri från etiketten ”en av Laura Deans flickvänner” och istället lär sig att värdesätta sina riktiga kompisar och göra slut med Laura Dean en gång för alla.

Serien är vackert illustrerad med svart-vita och rosa bilder. Färgen rosa används i berättelsen för att få vissa scener och bakgrunder att sticka ut lite extra och förmedla huvudkaraktärernas känslor. Flera karaktärer har olika hudfärger och är androgyna.

Sidorna är luftiga och engelskan är lättläst. Det sker en del upprepningar men det kanske också är realistiskt med tanke på ämnet som serien berör, otrohet i relationer och att lära sig att släppa taget.

Serien finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska. I vår regnbågshylla hittar ni serier med HBTQ-tema på både svenska och engelska.

Under ditt finger

”Det känns inte som om det är jag som ligger här. Inte hon från tionde våningen i höghusområdet. Hon som ler vänligt när grannkvinnorna pratar om förlovning, falafel och parabolantenner. Det är en annan flicka, som med bultande hjärta ligger här bredvid Thea. Och hon vill röra vid Theas hår. Och hon gör det. ”

”Under ditt finger” av Kristina Aamand är en ungdomsroman om hedersvåld och förtryck mot muslimska unga tjejer. Aamand är en dansk författare som har skrivit flera böcker sedan 2007 men ”Under ditt finger” är den första som översatts till svenska.

Titeln är ett arabiskt talesätt: ”Du vill inte hamna under mitt finger. Uppför dig ordentligt, annars kommer folk att peka finger åt dig”. Huvudpersonens Sheherazade är döpt efter konkubinen från ”Tusen och en natt” som varje kväll måste hitta på ny en  saga för kung Shahriâr för att slippa avrättas.

Sheherazades liv är baserat på lögner. Hon ljuger för både sig själv, sina klasskamrater och sin familj. Egentligen vill Sheherazade inte leva efter islams regler, hon vill sluta bära slöja, röka, dricka alkohol och festa på kvällen precis som de andra tonåringarna i hennes ålder. Hon vill bara vara en vanlig tonårstjej och hålla på med sina fanzines som är en blandning mellan ett collage och en tidning.

Hon har också börjat ifrågasätta sin sexuella läggning då hon börjar bli romantiskt och sexuellt attraherad av sin bisexuella tjejkompis Thea. När mamman ertappar henne tillsammans med Thea blir Sheherazade tvungen att tala med en vis muslimsk man som berättar om blommor och bin och hur äktenskapet med mannen är en muslimsk kvinnas enda funktion.

Sheherazades familj präglas av pappans sjukdom. De flydde från kriget när Sheherazade var 7 år efter att pappan blivit fängslad och torterad efter att ha protesterat mot diktaturen i en av sina diktsamlingar. Pappan lider av PTSD vilket leder till att han får raseriutbrott så fort han blir påmind om krigets våld oavsett om det är musik från grannarna eller otäcka nyhetsinslag på teve. Han är våldsam, förstör möbler och misshandlar mamman som mår psykiskt dåligt och är självmordsbenägen.

Sheherazade blir vän med Sohane, en 17-årig knubbig muslimsk tjej som tidigare varit gift med en man som misshandlade henne. När Sohane begår självmord och familjen försöker mörka det får Sheherazade till slut nog och flyr till flickvännen Thea.

”Under ditt finger” är en berättelse som berör situationen för muslimska arabiska kvinnor i Danmark. Rasism och nationalism har på senare tid blivit större problem i Danmark särskilt då några politiker inom Dansk Folkeparti uttryckt negativa åsikter gentemot invandrare. Berättelsen har fått viss kritik för att Sheherazades klasskompisar och lärare framstår som överdrivet oförstående till att hon har slöja och att hennes mamma vägrar låta henne sova i samma stuga som pojkarna under skolresan.

”Under ditt finger” finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som talbok via Legimus.

Me, Earl and the Dying Girl

”There was just something about her dying that I had understood but not really understood, if you know what I mean. I mean, you can know someone is dying on an intellectual level, but emotionally it hasn’t really hit you, and then when it does, that’s when you feel like shit.”

 

”Me, Earl and the Dying Girl” är en film baserad på boken med samma namn av Jesse Andrews. Andrews syfte med berättelsen var att beröra humor och sorg samtidigt på ett sätt som kändes naturligt och realistiskt. Författaren trycker på att många böcker om sorg eller döden handlar om att de lidande måste lära sig något vackert, vilket han ville undvika i sin berättelse.

Filmen handlar om den introverta gymnasieeleven Greg och hans enda vän Earl. De har varit vänner sedan barnsben men kommer från väldigt olika bakgrunder då Earl är mörkhyad, har många syskon och bor i ett fattigt område medan Greg är ensambarn och bor med sina föräldrar. Tillsammans gör de cyniska indie-filmer som gör narr av olika klassiker.

En dag berättar Gregs mamma att Rachel, en tjej som Greg känner ytligt, har fått leukemi. Hon anser att Greg och Earl borde bjuda in henne och muntra upp henne med sina filmer. Varken Greg eller Rachel är särskilt förtjusta i idén men försöker i alla fall umgås för att göra föräldrarna nöjda.

Det slutar med att Rachel trots allt blir kompis med Greg och Earl, då hon visar sig vara den enda som tycker att deras filmer är roliga. När Rachel börjar tappa håret efter sin behandling bestämmer Greg och Earl sig för att göra en film om henne.

Killarna försöker hålla sig positiva men Rachel blir bara sämre vilket blir jobbigt och stressigt för Greg som inte hittar inspirationen till filmen och dessutom måste ansöka till college trots sina dåliga betyg. Greg blir aldrig nöjd med filmen men börjar ifrågasätta sig själv efter att han hamnat i konflikt med både Rachel och Earl. Kanske är det trots allt tanken som räknas?

”Me, Earl and the Dying Girl” finns som film, ljudbok, talbok och som gruppuppsättning på engelska och svenska.

Girl

”I made it through my darkest, most challenging times. I am a professional dancer and a unique, brave, strong woman that knows exactly who she is and what she wants. Now, I can proudly say that I am transgender.” – Nora Monsecour

 

”Girl” är en film med HBTQ-tema av den homosexuella filmregissören Lukas Dhont. Berättelsen är baserad på en verklig transperson, Nora Monsecour. Hon var tidigare ballettdansös men dansar numera modern dans i Tyskland. Dhont och Monsecour träffades i 15-årsåldern då de ännu inte kommit ut med sina identiteter och hittade stöd hos varandra. ”Girl” är Dhonts hyllning till Monsecour and hennes dans.

Filmen handlar om den 15-åriga Lara (spelad av balettdansösen Victor Polster) och berör puberteten och det tuffa klimatet inom balettvärlden. Lara har just börjat ta hormoner men de har inte börjat verka ännu vilket medför att hon känner sig annorlunda än de andra tjejerna. Hon har svårt att kontrollera sin kropp när hon dansar balett på grund av hennes fysik. Lara skäms för att visa sitt könsorgan för de andra tjejerna i omklädningsrummet och försöker tejpa för det vilket leder till blödningar och infektioner efter danslektionerna.

Lara har en pappa som stöttar henne och gör sitt allra bästa för att få henne att inse att hon duger och har talang. Ingen mamma syns till och pappan får ensam ta hand om sin deprimerade tonårsdotter och hennes sexåriga lillebror som fortfarande inte förstått att hans storasyster inte längre heter Victor. Trots att hon har en kärleksfull familj har Lara svårt att prata om känslor. När hon blir mobbad och förnedrad av de som hon trodde var hennes tjejkompisar, gör Lara allt hon kan för att pappan inte ska få veta eftersom hon är rädd för att ytterligare tynga ned honom.

Detta slutar tyvärr olyckligt då Lara börjar hålla inne sina känslor vilket till slut leder till självmordstankar och självskadebeteende. Detta illustreras i en otäck scen då Lara skär i sitt könsorgan med en sax men ångrar sig och ringer ambulansen. Hon får hjälp av ambulanspersonalen och sin pappa. Efter denna olyckliga händelse försöker Lara trots allt kämpa på och gå vidare med sitt liv och sin könskorrigerande behandling.

”We made a film with some hard, honest scenes. Scenes that might be disturbing to watch, but that are crucial to show. I do not want to sugarcoat my experiences or hide away my darkest thoughts. I shouldn’t have to — they are real and not uncommon in the trans community. Though my story does not include this final event, it’s a thought that lingered in my mind every day. 

Girl also shows the importance of a loving and supportive home, like the home I was fortunate to grow up in. Children should be able to talk openly with their family and their friends. Girl is not a horror movie — it has a message of courage, bravery and passion. ” – Nora Monsecour

Filmen har fått både positiv och negativ kritik. Valet av skådespelare har kritiserats då Victor Polster som till slut blev utvald till rollen som Lara inte själv är en transperson. De fanns sex tjejer som provspelade rollen som Lara men inte valdes ut på grund av att deras balettkuskaper inte höll måtten enligt Dhont. Kritikerna anser däremot att det är fel att skådespelarna som identifierade sig som transpersoner inte fick en chans till rollen och tycker det är synd att så många HBTQ-berättelser fokuserar på psykisk ohälsa istället för att normalisera HBTQ.

Monsecour har bemött kritiken och argumenterar att Lara inte representerar alla transpersoners upplevelser utan är en personlig berättelse baserad på hennes egen tonårstid då hon mådde väldigt dåligt psykiskt. Monsecour trycker på att självskadebeteende och självmord hos tonåringar ofta är impulsivt och att det därför att viktigt för omgivningen att vara uppmärksam på alla tecken.

Filmen har franskt och flamländskt tal med svenska undertexter. Filmen finns tillgänglig för utlån på vårt biblioteket. Observera att filmen innehåller scener som berör känsliga ämnen som självskadebeteende, könsdysfori, nakenhet och sexualitet.

Den skandalomsusade presidentsonen och drömprinsen

”O, fathers of my bloodline! O, ye kings of olde! Take this crown from me, bury me in my ancestral soil. If only you had known the mighty work of thine loins would be undone by a gay heir who likes it when American boys with chin dimples are mean to him.”

 

”Red, White & Royal Blue” är Casey McQuistons debutroman som är inriktad till målgruppen New Adult (sena tonåren och 20-årsåldern). Hennes romantiska ungdomsroman har blivit en succé och toppat bästsäljarlistan i New York Times. McQuistons har delvis baserat berättelsen på sina egna intressen då hon är intresserad av politik och identifierar sig som en bisexuell kvinna.

McQuistons fick idén till boken under presidentvalet 2016 då hon inspirerades av två böcker som hon läste; ”The Royal We” och en biografi om Hillary Clinton. Författaren funderade kring de litterära stereotyperna; den charmiga prinsen som inte kan uttrycka känslor och den rebelliska presidentsonen som hamnar i skandaler och gör livet surt för sina föräldrar. McQuistons tyckte att det vore roligt och intressant att kombinera dessa två stereotyper i en kärlekshistoria.

Alex Claremont-Diaz är son till den (tråkigt nog) fiktiva första kvinnliga presidenten som blev vald efter Barack Obama. Han är 21 år och kommer ursprungligen från Mexiko. Hans drömkarriär är att själv bli politiker och efterträda sin mor. Olyckligtvis nog hamnar han i en skandal med den 23-åriga prinsen av Wales, Henry under ett bröllop då de hamnar i slagsmål efter att ha druckit några glas öl vilket slutar med att de välter en flera meter hög bröllopstårta.

Alex blir tvungen att åka till England och umgås med prinsen för att få händelsen att verka som en olycklig fadäs och reparera banden mellan USA och England. Efter att ha motvilligt umgåtts med Henry börjar han däremot ifrågasätta sitt omotiverade hat gentemot honom och upptäcker att han också har en sårbar sida.

Alex har sedan collegetiden förnekat sin sexuella läggning men börjar motvilligt utveckla känslor för Henry. Henry verkar känna likadant men oroar sig för ytterligare skandaler eftersom det finns förlegade regler och traditioner som försöker förneka hans identitet som homosexuell.

”Red, White & Royal Blue” är en berättelse som delvis fokuserar på politik och diskriminering gentemot HBTQ-personer och andra minoriteter. Trots detta trycker också berättelsen på hopp för framtiden och vikten av att förändra orättvisa system och stå upp för vem du är.

McQuistons gör en jämförelse med dagens politiker och kungligheter som har stora möjligheter och resurser att skapa förändring i samhället med aktivister som har få materiella fördelar men trots detta gör så gott de kan med vad de har. När Alex och Henry blir svikna av sina rika föräldrar och förlorar sina positioner, efter att deras kärleksbrev läckt ut på internet, är det frivilliga HBTQ-aktivister som stöttar dem istället. Detta illustreras i en rolig scen då HBTQ-aktivisterna ”Dykes on Bikes” jagar iväg motdemonstranterna och de religiösa extremisterna – på cykel!

Boken finns i nuläget endast tillgänglig på engelska. I vår regnbågshylla kan ni hitta HBTQ-böcker på både svenska och engelska.

Mezzosopranens svanesång för jorden

”Vad händer med dem som bara råkar vara lite blyga? Vad händer med dem som mår fysiskt dåligt av att prata inför andra? Vad händer med den stora del av befolkningen som saknar den där sociala kompetensen vi idag värderar högre än allting annat?”
(Sid 196-197)

 

Malena Ernman är operasångare, Schlager-vinnare och mamma till den kända klimataktivisten Greta Thunberg. Ernman berättar om den personliga krisen som familjen gick igenom när Greta började må psykiskt dåligt i tioårsåldern.

Mobbning och utanförskap var något som präglade Gretas barndom. Hon hade inga kompisar i skolan och grät ensam i skolmatsalen efter en lektion då de visade en film om hur plast förorenar världshaven.

Greta klarade inte av en vanlig skolgång men fick hjälp av några duktiga pedagoger som undervisade henne i biblioteket. Mamma Ernman uttrycker att det är förfärligt att barn med funktionsvariationer endast får hjälp av frivilliga pedagoger och att detta borde integreras i undervisningen. Pedagogen som hjälpte Greta fick bryta mot reglerna men hon kände att det var viktigt att inte låta Gretas skolgång gå förlorad. Ernman berättar att Greta egentligen är mycket intelligent och har fotografiskt minne.

Greta har fått diagnoserna Aspergers syndrom och OCD vilket påverkade hela familjen. De fick göra upp ett schema för att klara vardagen. När Greta började utveckla ätstörningar började de använda schemat som en strategi för att hålla koll på Gretas kost. Även Gretas lillasyster har lidit av psykiska problem som tvångstankar, vilket medfört att hon varit tvungen att utföra vissa ritualer som att bara gå på varannan gatsten.

Ernman har själv lidit av psykisk ohälsa och har fått diagnosen ADHD, depression och panikångest. Hon skriver att hon ibland känner sig otillräcklig och har haft svårighet att stötta barnen. Ibland är hon själv barnet.

Ernman har fått kritik för att hon skrivit om döttrarnas diagnoser eftersom vissa kritiker anser att de är för unga för att ge sitt samtycke. Ernman och hennes döttrar argumenterar emot detta eftersom de anser att det är viktigt att våga diskutera psykisk ohälsa öppet och sprida kunskap.

Ernman diskuterar också klimatfrågan som är väldigt viktig för hela familjen. Förr reste familjen mycket med flyg då Ernman hade turné över hela världen men färdas numera endast i en miljövänlig elbil. Hon diskuterar också vikten av att ändra sina vanor eftersom maxgränsen för koldioxidutsläpp nåddes redan på 80-talet.

”Alla är så vana vid att allt ska anpassas efter deras egna behov. Människor är som små bortskämda barn. Och sen gnäller de på oss barn för att vi är lata och bortskämda. Jag vet att vi som har Aspergers inte har förmågan att uppfatta ironi för så står det ju i manualen som alla gubbar har skrivit om såna som jag – men jag tror inte att ironi kan beskrivas så värst mycket bättre än såhär.” – Greta Thunberg (sid 122)

Ernman trycker på vikten att låta unga tjejer som Greta ta plats. Greta har tyvärr fått erfara mycket kritik som gränsar till personangrepp då hennes kön, ålder och funktionsvariation sätts i fokus istället för att ge henne konstruktiv kritik. Ernman anser att detta förminskar hennes dotter och andra engagerade ungdomar som trots allt ska leva på vårt förorenade jordklot i framtiden.

Ernmans självbiografi ”Scener ur hjärtat” finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som talbok via Legimus.

Prinsesssaga om civilkurage

”Elena är en klurig spelare, men Ali kör mer på känn. Han lägger snabbt kort som Elena snappar åt sig och vinner med. Stella tycker synd om honom. När hon får ett stoppkort är det dags att hjälpa en kompis.

– Tänk om det skulle vara så lätt i verkligheten.  Att man bara tar fram ett kort när man vill säga stopp, säger Elena, och får plötsligt något mörkt i blicken.” (sid 95)

Madeleine Bernadotte är född 10 juni 1982 på Drottningholms slott. Hon är prinsessa av Sverige och hertiginna av Hälsingland och Gästrikland. Hon bor numera i USA, Florida tillsammans med maken Christopher O’Neill och sina tre barn.

Prinsessan Madeleine har skrivit boken ”Stella och hemligheten” i samarbete med World Childhood Foundation som grundades av hennes mor Drottning Silvia. Hon har skrivit boken tillsammans med Karini Gustafson-Teixeira och Marie Oskarsson.

Berättelsen handlar om Stella som nyligen flyttat till Sverige från USA då hennes föräldrar skilt sig. Prinsessan beskriver Stella som en busig pojkflicka som också har en känslig sida. Hon inspirerades av Astrid Lindgrens Pippi-böcker när hon skapade karaktären.

Stella blir kompis med en svensk flicka som heter Elena. En dag berättar Elena en fruktansvärd hemlighet som Stella absolut inte får föra vidare; hon har blivit utsatt för sexuella trakasserier av sin styvpappa.

” När jag kom ner till frukost satt han där vid köksbordet i kalsonger. Jag kunde inte äta. Han kallade mig sin lilla docka och sa att jag aldrig får berätta om honom för en enda människa. Han såg konstig ut i ögonen när han sa det. Mamma skulle inte tro mig. Hon gillar ju honom.”

Prinsessan var närvarande vid Bokmässan i Göteborg och diskuterade vilka teman som hon ville ta upp i sin bok och hur det kan hjälpa att stötta utsatta unga tjejer. Medverkande vid seminariet var förläggaren Ulrika Caperius, generalsekreteraren för Childhood Paula Guillet De Monthoux, barnpsykologen Anna Norlén, medförfattaren Marie Oskarsson och journalisten Tara Moshizi.

Författarna berättade att de besökt olika skolklasser för att samtala om boken med yngre barn. De fick olika respons beroende på vilken klass de besökte. Vissa barn hade lättare att relatera till temat kring skilsmässa och invandring då Stellas mamma skilt sig och bor kvar i USA.

I en annan klass träffade författarna en flicka som hade blivit utsatt för samma övergrepp som Elena men trots detta kände att hon kunde småprata om vardagliga saker som att hon nyss bytt frisyr. Medförfattaren tror att prinsessans berättelse hjälpte till att avdramatisera det tunga ämnet och fungera som ett stöd för det utsatta barnet.

Prinsessan upplevde i sitt samarbete med Childhood att ansvaret ofta faller på barnet när det gäller övergrepp eftersom utsatta barn brukar föredra att anförtro sig åt en kompis istället för en vuxen person. Bernadotte trycker på vikten av att stå upp för sig själv men också att våga be om hjälp när man upplever att man själv eller någon annan blivit illa behandlad.

Prinsessan diskuterade också hur beröring utan samtycke kan upplevas som obehagligt för vissa barn och hur viktigt det är att alla får bestämma över sin egen kropp. Det kan även finnas andra situationer som kan göra ett barn obekvämt även om det inte finns övergrepp med i bilden. Några exempel är moster Charlotte som vill gosa med barnen även när de säger ifrån och då Stella blir anfallen av grannens glada hund. Prinsessan trycker på vikten av att låta omgivningen veta hur man känner i sådana situationer och våga stå upp för sig själv.

Den största utmaningen med att skriva boken var att alla medverkande befann sig på olika platser i världen. Bernadotte hade ursprungligen tänkt skriva en bok om övergrepp för målgruppen 3-9 år men märkte att det var en stor skillnad att skriva för yngre barn jämfört med målgruppen 9-12 år.

Om boken hade varit inriktad till en äldre målgrupp hade berättelsen kunnat vara mer ingående och mörkare men Bernadotte kände att barn mellan 9-12 år är en grupp som man sällan riktar in sig på när det gäller litteratur om övergrepp vilket medför att de blir osynliggjorda. Prinsessan tänkte att en barnbok kan vara ett bra sätt att nå ut till både de utsatta barnen och deras kompisar som får bära bördan av hemligheten.

Stellas namn betyder stjärna och är den latinska varianten av Estelle som också är namnet på Prinsessan Madeleines systerdotter. Hon valde namnet eftersom det påminde henne om Nordstjärnan som alltid visar vägen hem till Sverige. Nordstjärnan är också en symbol för kungahuset.

”Stella och hemligheten” finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som talbok via Legimus.

En berättelse om att må piss under puberteten

”Jag bläddrar längs bak till dödsannonserna. De sista från artonhundratalet är döda nu. Nu handlar det oftast om människor från tiotalet och tjugotalet. En kort dikt, kanske en bild på ett kors eller en liljekonvalj. Ibland ett emblem på ett fotbollslag. Jag undrar vad jag skulle välja. (…)

Jag läser en kort dikt om svalor och börjar gråta. Personen är född på femtiotalet. Tänk om mamma dör, vart skulle jag ta vägen? (…) Det är lika bra att vara förberedd, gråta nu och inte sen. Folk kan dö när man minst anar det, hjärtstopp i sömnen, kan vara hur friska som helst, det bara händer.”

Sandra Beijer är född 10 augusti 1984 i Stockholm och är bloggare, copywriter, författare och krönikör. Hon driver en av Sveriges största bloggar och har översatt den feministiska diktsamlingen ”Mjölk och honung” av Rupi Kaur.

Beijers nya bok ”Mellan oss” handlar om Minna som går igenom puberteten. När hon börjar på högstadiet bestämmer hon sig för att överge sin gamla nördiga bästa kompis för en ytligare bekantskap med nya snyggare tjejer. Hon börjar sminka sig hårt och försöker desperat få killarnas uppmärksamhet.

När hon går igenom puberteten blir Minna alltmer uppmärksam om förändringarna som sker i hennes kropp vilket medför att hon får komplex för att hon är rak i kroppen och har små bröst. På internet ljuger hon om sin ålder och säger att hon är 17 år och berättar ingående för okända vuxna män att hon har sex med sin (påhittade) pojkvän. Hon blir också utsatt för sexuella trakasserier både från en blottare som stryker omkring i området, killar på internet och klasskompisar som kommenterar hennes korta kortbyxor och kjolar.

Minna visar också tecken på tvångstankar då hon ofta måste utföra olika ritualer som att släcka och tända lyset på toaletten eller gå på vissa gatstenar när hon korsar övergångsstället,  annars kommer ingen kille vilja bli ihop med henne.

”Boken handlar då om en tolvårig tjej som mår piss. Som man gör. Att skriva den var att helt förflytta sig till högstadiet igen. Det var som en korridor av minnesdörrar som slogs upp på vid gavel. Hur saker doftade, kändes och smakade. Det är inte lätt att vara tolv, men å andra sidan inte särskilt lätt att va trettiofyra heller.” – Sandra Beijer om ”Mellan oss” på bloggen Elle.se

Beijer närvarade vid Bokmässan i Göteborg och berättade under seminariet ”Att skildra högstadietiden” om sin bok. Beijer valde att låta handlingen utspela sig under en kortare tidsperiod eftersom det ofta sker stora förändringar hos tonåringar när de börjar högstadiet och hamnar i nya klasser med nya kompisar. Beijer berättade att Minna och hennes nya kompisar blir speglingar av varandra i takt med att Minna förändras för att passa in i den nya gruppen.

”Mellan oss” finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, som e-bok via Bibblo.se och som talbok via Legimus.