Publicerat

Män som hatar kvinnor

”Jag börjar fantisera om en värld där kvinnor är rädda för mig.”

 

”Incel” är skriven av överläkaren och psykiatrikern Stefan Krakowski.  Han har wallraffat (använt en falsk identitet) för att undersöka incel-rörelsen. En incel (engelska: involuntary celibate) är en vuxen man som aldrig haft en sexuell relation och därmed blivit bitter och hatisk mot alla kvinnor. De flesta incel-män tenderar också att ha högerextrema åsikter (rasism, homofobi, transfobi etc.).

Ironiskt nog myntades begreppet ”incel” år 1997 av en kvinna som gick under namnet ”Alana”. I början hade inte termen samma laddade betydelse som idag utan användes bara av de som hade svårt med kärleksrelationer. ”Alana” lämnade forumet när hon insåg att hennes problem bottnade i att hon egentligen var lesbisk, vilket ledde till att termen hamnade på villovägar. Ett fåtal incel-män motsätter sig den nya incel-rörelsen och menar att de inte hatar någon utan bara är ensamma och mår psykiskt dåligt.

Krakowski har undersökt olika forum på nätet både svenska och amerikanska, där incel-männen träffas och interagerar med varandra. De har en unik subkultur med sina egna slang och konspirationsteorier. Grupptrycket är starkt och endast ett fåtal utvalda får tillgång till dessa forum, efter ha genomgått ett test som visar att de uppfyller vissa kriterier. Incel-männen är väldigt kritiska mot svenska medier som de anser är vinklade.

Även våld och mord har förekommit t.ex. identifierade sig massmördaren Elliot Rodger (2014 Isla Vista killings) som en incel. Ofta är det ensamma gärningsmän som begår dessa attacker, det finns ingen organiserad ledning vilket gör det svårt för polisen att övervaka dem. Majoriteten av alla incel som begår terrorattacker har däremot skrytigt om sina planer på sociala medier innan brottet ägde rum.

Krakowski intervjuar flera incel-män, en kvinnlig incel (femcel) samt en kvinnlig sexarbetare som har incel-kunder. Han drar kopplingar till olika diagnoser och funktionsvariationer. Många incel-män befinner sig inom autismspektrumet, är deprimerade och diskuterar online hur de bäst ska ta sina liv.

Det finns ett utpräglat självhat bland dessa män, som ofta värdesätter det fysiska utseendet allra högst. En grupphierarki existerar där de ”snygga” männen står högst upp i samhället (chad) medan de ”fula” männen står längst ned (incel).

Detta vi-och-dom tänk leder till osannolika konspirationsteorier som sprids på nätet för att rättfärdiga kvinnohatet och rasismen. Incel-männen riktar ofta sitt hat mot par där kvinnan är ljus och mannen är mörkhyad eftersom de anser att dessa män felaktigt har överträffat dem.

Boken finns att låna på vårt bibliotek på svenska. Läs även ”Thailandssvenskarna” med liknande teman, där författaren också har wallraffat.

Publicerat

Vem har sagt något om kärlek?

”Lova bara att vi håller kontakten och att ni ringer om något händer. Nu har ni ju mobiler.”

”Vi lovar” säger systrarna.

Jag laddar ner alla appar som jag själv använder till deras telefoner, så att vi ska kunna hålla kontakten på flera sätt.

I slutet av januari får jag ett meddelande av Maya på Whatsapp. Det står: ”I do not want to be killed.” (…) Sedan dess har jag inte lyckats kontakta någon av dem.” (sid 217)

”Vem har sagt något om kärlek?” är en självbiografi av Elaf Ali som föddes 1987 i Irak men tvingades fly under Saddam Husseins regim till Sverige då hon var 5 år.  Boken handlar om det hedersförtryck hon utsattes för och till viss del fortfarande utsätts för av sin familj.

Ali berättar om hur förtrycket började när hon fick sin första mens som 10-åring. Plötsligt fick hon inte längre göra samma saker som sina bröder även om hon tidigare tillåtits. Hon fick inte utöva någon form av sport, cykla, rida eller använda tamponger. Preventivmedel som p-piller och stav var förbjudna trots att hon led av endometrios.  Även simlektionerna utgick eftersom hennes far ringt till skolan och meddelat att hon drog skam över familjen när hon visade sig i bikini. Skolan såg därmed till att Ali blev portad från badhuset trots att hon själv inte ville. Arrangerat äktenskap började diskuteras och är något som hennes mor fortfarande försöker tvinga henne till, även i vuxen ålder.

Hon fick inte längre interagera med män och pojkar överhuvudtaget eftersom detta skulle leda till att hon vanärade familjens ”heder”. Ali berättar om flera tillfällen som hennes far varit hotfull och våldsam, ibland till och med hotat med hedersmord. Hon blir anklagad för otukt när hon som 13-åring har en manlig internetkompis, blir kallad hora när hon tar en selfie med grannen i studentkorridoren trots att han redan har en flickvän och blir överfallen av pappan när hon pratar med en gammal kollega i en videobutik. Trots att utomstående bevittnar detta har ingen civilkurage nog att gripa in.

Ali diskuterar och problematiserar i sin biografi varför detta fick fortgå. Hon ifrågasätter om skolan och det svenska samhället i stort har blivit alltför politiskt korrekta när de inte tar hänsyn till de muslimska flickornas egna vilja i rädsla för att inte respektera deras föräldrars tro, och därmed utmålas som ”rasister”. Ali diskuterar även om det är rätt att minderåriga barn tillåts använda slöja i skolan. Hon respekterar de vuxna kvinnorna i hennes närhet, såsom hennes mor, som självmant valt att använda slöja men menar att det kan finnas en risk att ett barn tvingats av sina vårdnadshavare mot sin vilja, vilket är något som skolan och det svenska samhället inte tar hänsyn till.

Ali intervjuar även sina föräldrar i boken. Pappan, som nu ångrar sitt beteende, berättar om kulturen som han vuxit upp i. I Irak håller släkten ihop och anledningen till att döttrarna gifts bort till släktingar trots incest är för att mödrarna vill kunna hålla kontakt med dem. En bortgift dotter anses som hennes mans ägodel och ”tillhör” därför inte familjen längre.

Ali reser även till Irak där hon träffar sina kusinbarn Mona och Maya som är 13-15 år. Detta möte gör Ali alltmer medveten om sina privilegier som svensk. Systrarnas far kidnappades vilket ledde till att de blev ”föräldralösa” i samhällets ögon på grund av patriarkatet. De fick inte träffa sin mor som förlorade vårdnaden över dem då hon ansågs vara misslyckad som kvinna för att hon förlorat sin man, trots att detta skedde på grund av omständigheter utanför hennes kontroll. Systrarna börjar må psykiskt dåligt och skadar sig själva, samt utsätts för hedersvåld. Ali vet ej om de fortfarande är vid livet.

När Ali ställer sina manliga släktingar i Irak mot väggen och ifrågasätter hur man kan behandla någon man älskar på detta sätt, möts hon av oförstående och kyla. Till svar får hon: ”Vem har sagt något om kärlek?”.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som talbok via Legimus.

Publicerat

Madonnan vid Nilen

”Det är inga lögner, det är politik.”

 

”Madonnan vid Nilen” är Scholastique Mukasongas debutroman. Romanen utspelar sig under 70-talets Rwanda då folkgruppen tutsierna började bli alltmer diskriminerade av majoritetsfolket hutuerna. 1994 skedde folkmordet i Rwanda. Mukasonga är själv en överlevare från tragedin då hon flydde till Frankrike 1992 precis innan folkmordet skedde.

Det har länge funnits spänningar mellan tutsierna och hutuerna. Tutsierna har länge hyllats av de vita eftersom de ansågs vara mer lika den ”kaukasiska rasen” enligt dåtidens rasbiologiska mätningar. Tyskland koloniserade Rwanda 1894 och efter första världskriget tilldelades Belgien Tysklands gamla kolonier.

Belgarna förvärrade motsättningarna mellan tutsierna och hutuerna då de ansåg att tutsierna var överlägsna. Efter andra världskriget blev dock rollerna ombytta då hutufolket som fortfarande var en majoritet började diskriminera tutsierna som hämnd för att de själva diskriminerades av de vita.

Denna roman som jämförts med ”Flugornas herre” utspelar sig på en kristen flickskola bredvid källan där Nilen har sitt ursprung. På denna skola går endast hutufolkets elit, flickor som är döttrar till högt uppsatta män i samhället och ska giftas bort i politiska syften. Även några tutsier är in kvoterade men de blir diskriminerade för sitt ursprung. Två av dessa är Veronica och Virgina som är några av karaktärerna som vi får följa i boken.

Motsättningar uppstår när en staty av Jungfrun Maria som är målad i svart reses på skolan. Eftersom Jungfrun Maria var en vit kvinna har statyn nu ett utseende som påminner om tutsierna när den har målats om. Detta är startskottet för en massaker på skolan då antagonisten Gloriosa bestämmer sig för att vandalisera statyn och byta ut näsan mot en näsa som liknar hutuernas näsa. Gloriosa som är dotter till en högt uppsatt man sveper in skolan i ett nät av lögner. Hennes syfte är att driva iväg och döda skolans tutsielever vars skönhet hon avundas.

Vi får även se tutsi-flickorna skildrade från männens blickar. Det sexuella våldet är alltid närvarande då skolans präst är pedofil och de vita sexualiserar tutsierna som de ser som exotiska och dyrkar som gudinnor. Veronica blir vid ett tillfälle drogad av en galen vit man som klär ut henne till gudinna och skapar ett tempel med bilder på nakna tutsi-flickor. Veronica hoppas förgäves att hon ska kunna utnyttja detta för att fly från hutuerna men detta förstärker endast Gloriosas hat och avundsjuka.

Men det finns även en smula hopp då några hutuer ställer sig på tutsiernas sida. Vägen till frihet är dock lång och förtrycket sätter djupa spår.

Boken finns att låna på vårt bibliotek på svenska. Utkommer som talbok 16 maj på Legimus.

Publicerat

Så jävla kallt

”Lutar mig bakåt i snöhällen. Ovanför oss lyser Orions bälte, Polstjärnan och i botten av mörkret syns ett lätt norrsken, vitt och kanske lite rosa. De fuskar på turistfotografierna, med flera minuters slutartid och förstärkta färger. Det är aldrig sådär lysgrönt på riktigt. Det ser mest ut som moln, bara flyktigare. Ingen sa att du var flyktig, Hem. Ingen sa att du kunde ta slut.”

”Så jävla kallt” av Lova Lakso är en ungdomsroman om en spännande resa från det kalla Piteå med illaluktande pappersbruk till sydligare trakter. Huvudpersonen Karla är en typisk tonåring som inte klär på sig när det är kallt utan går omkring och fryser i kalla skor.

Hon motiverar detta med att det inte är hennes fel att Norrbotten är så kallt, hon vill känna sig snygg och unik. Detta är ett tema genom berättelsen då Karla kämpar med en slags inre litenhet och längtar efter att uppnå någonting stort, men samtidigt inte riktigt vet vad det är som hon egentligen vill.

Kylan och isoleringen samt mobbning i skolan efter det kommit ut att hon haft sex med flera olika killar är vad som tänder gnistan. Karla börjar sälja julgranar i hopp om att kunna åka till varmare länder med bästa kompisen Kaja och pojkvännen Aziz.

Problem uppstår då hennes älskade hund Hemingway måste avlivas eftersom hon är gammal och sjuk.  Karla är utom sig av sorg och är inte mogen nog för att bearbeta sina känslor så hon rymmer omgående hemifrån tillsammans med Kaja och Aziz. De har dock ingen plan för var de ska ta vägen och saknar ekonomiska resurser för att finansiera resan.

När pengarna börjar ta slut får gänget hitta på mer eller mindre kreativa lösningar, vilket också visar deras olika personligheter. Kaja är en skicklig överlevare men också kleptoman och vet hur man bäst snattar i affärer. Trots detta är hon en person som bryr sig om andra då hon även hjälper de som har det svårt i samhället.

När gänget liftar med några rumäner i deras gamla sunkiga bil, visar Kaja sympati och förståelse då hon försöker kommunicera med dem via Google translate och stjäl varma sovsäckar så att de ska kunna överleva kylan då de antas vara hemlösa.

Kaja blir på sätt och vis en motsatskaraktär till Karla då hon är mogen och ansvarig medan Karla är mer självisk och omogen. Aziz som flytt med sin persiska familj har också ett visst samhällsengagemang men är mer ärlig då han inte vill stjäla utan köper saker på rea eller förlitar sig på sina kontakter även om detta leder till mycket fylla och sex.

Boken handlar också om privilegier då Kaja är same och har problem med sin pappa som är alkoholist och Aziz drömmer om att hjälpa andra flyktingar i Turkiet, medan Karla inser att hon egentligen har det ganska bra.

Karla blir däremot väldigt känslig för grupptryck då hon blir beroende av de andra två. Hon stjäl från affärer fast hon egentligen inte vill och blir eventuellt tvungen att konfrontera Aziz när han går över gränsen med sina sexuella fantasier.

Precis som titeln skvallrar om, innehåller språket  mycket svordomar men är samtidigt rappt och roligt vilket ger boken flera slagkraftiga repliker/oneliners.

Boken finns på vårt bibliotek på svenska som klassuppsättning, som e-bok via Bibblo.se och som talbok via Legimus. Gå även med i vår Goodreads-grupp ”Ung i Norrbotten” där ni kan prata om boken och hur det är att vara ung i Norrbotten generellt sett.

Publicerat

Hur jämställda är vi i Sverige?

”Den första muminboken kom 1945 och Tove använde viktiga personer runt sig som inspiration. Den lugna och trygga Too-ticki har sin förebild i livskamraten Tuulikki Pietilä. Samkönade relationer avkriminaliserades så sent som 1971 i Finland. Romansen med teaterregissören Vivica Bandler inleddes 1946, när samkönade relationer inte var accepterade i Finland. Tove lät därför muminfigurerna Tofslan och Vifslan vara kodord för Tove och Vivica. Den skrämmande figuren Mårran var en symbol för hotet mot deras kärlek.” (sid. 189 – 190)

”Queera tider” av Edward Summanen är en facklitterär bok om HBTQ+ från ett historiskt perspektiv. HBTQ är en förkortning för homosexuella, bisexuella, transpersoner och det någorlunda kontroversiella paraply begreppet queer. Ibland är även ett A inkluderat vilket står för ”asexuella” (personer med lågt eller inget intresse för sex).

I denna bok förklarar Summanen olika termer och flaggor som finns för att förklara HBTQ+ identiteter ytterligare som icke-binär transperson (person som identifierar sig som könsneutral eller båda/några av könen samtidigt) och intersexperson (född med två biologiska kön).

Summanen har intervjuat flera personer i boken för att få olika perspektiv. Han berör även flera historiska och berömda personer som identifierade sig som HBTQ+ som till exempel Mumins författare Tove Jansson och Karin Boye som var bisexuella.

Den samiska aktivisten och konstnären Timimie Märak intervjuas för att även få med minoritetsbefolkningens perspektiv.  Steve Sjöquist som överlevde HIV och AIDS-pandemin på 80-talet och idag mår bra tack vare de förbättrade bromsmedicinerna berättar också om sina upplevelser.

Summanen går igenom historiska händelser kopplat till HBTQ+. Här är en tidslinje över några händelser som tas upp i boken:

  • 600 f.Kr. – Sapfo, den första kända kvinnliga poeten, skriver kärleksbrev till andra kvinnor, vilket ger upphov till ordet ”lesbisk” efter ön Lesbos.
  • 1713 – Ulrika Eleonora Stålhammar tros vara den första svenska icke-binära transpersonen i Sverige då hen lever som både man och kvinna. Hen blir arresterad och hamnar i fängelse.
  • 1882 – Danska konstnären Lili Elbe är den första transpersonen i världen som genomgår könsbekräftande kirurgi.
  • 1932 – Eva-Lisa Bengtsson startar den första klubben för transpersoner.
  • 1943 – Sista gången som någon straffas för att vara lesbisk i Sverige. Händelsen är också känd som ”Lesbiska ligan”.
  • 1944  – Samkönat sex avkriminaliseras men HBTQ-personer blir inte byxmyndiga förrän vid 18 års ålder.
  • 1950 – RSFL, som är Sveriges äldsta organisation för HBTQ-personer, grundas.
  • 1966 –  Rolf Dunås föreslår i Uppsala Nya Tidning att ordet ”hen” som är inspirerad av finskans könsneutrala ”hän” ska läggas till i ordlistan.
  • 1972 – Transpersoner får byta kön juridiskt och få könsbekräftande vård.
  • 1978 – Samkönat sex får samma byxmyndiga ålder som heterosexuellt sex (15 år).
  • 1979 – Demonstration i trappan på Socialstyrelsen, vilket medför att vara transperson inte längre räknas  som en psykisk sjukdom.
  • 1980 – HIV och AIDS-pandemin i Sverige. Flera homosexuella män smittas men blir dåligt bemötta av sjukvården.
  • 1995 – Samkönade par får gifta sig i Sverige men får bara kalla sig för ”partners” officiellt.
  • 1996 – En homosexuell kyss mellan två män visas på TV för första gången i programmet ”Rederiet”. En krislinje öppnades för de som ”blivit illa berörda av kyssen”.
  • 1998 – Första Prideparaden i Stockholm.
  • 2005 – Samkönade par får rätt till insemination.
  • 2009 – Samkönade par får gifta sig och får kalla äktenskapet för vad de vill. Anti-diskrimineringslag för HBTQ-personer upprättas.
  • 2013 – Steriliseringskravet för transpersoner som vill genomgå könbekräftande behandling tas bort.
  • 2014 – Första Prideparaden i Sápmi för samer.
  • 2015 – Könsneutrala pronomen ”hen” läggs officiellt till i Svenska Akademins ordlista.
  • 2016 – Ensamstående får rätt till insemination.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, som e-bok via Bibblo.se och som talbok via Legimus.

Publicerat

En modeshow om inre skönhet

Catwalk (2020) | MovieZine”I klänningen känner jag mig som en blandning av Askungen, Törnrosa och en prinsesstårta. Det är verkligen som jag skulle ha sovit i hundra år och fått vakna upp till ett helt nytt liv. Jag är äntligen fri.” – Emma Örtlund

 

”Catwalk” är en film från 2020 om en ung kvinnas dröm om att bli modell trots sin funktionsvariation. Emma Örtlund har en intellektuell funktionsvariation och har lidit av epilepsianfall under hela sitt liv men var trots detta målveten att uppfylla sin dröm efter att en bekant, som var fotograf, sagt att hon ser bra ut på bild. Örtlund kontaktar Pär Johansson från Glada Hudikteatern och ber honom att hjälpa henne att bli modell.

Varbergare på modevisning i New York | HN

Johansson samlar ihop ett gäng som består av personer med olika funktionsvariationer för att hålla en modeshow i New York. Budskapet med showen är att belysa hur personer med intellektuella funktionsvariationer har behandlats historiskt i Sverige. Gänget får se svartvita fotografier från förr då personer med funktionsvariationer låstes in och blev behandlade som mindre värda. De blir alla illa berörda men Johansson trycker på vikten av stå upp för sig själv och sina rättigheter eftersom dessa metoder fortfarande tillämpas utomlands.

Här går Glada Hudik-teatern catwalk i New York | Elle

Vi får följa med på gängets resa från Sverige till New York. Modellerna kämpar på trots funktionsvariation och fysiska sjukdomar som gör det svårt att gå utan kryckor. En av de medverkande Alexander Rådlund har haft problem med motoriken i hela sitt liv men är beslutsam att vara med ändå. Han börjar träna med att balansera olika saker på huvudet varje dag.

Örtlund berättar att hon varit mobbad under hela sin uppväxt eftersom hon var annorlunda än de andra barnen. Hon drömde om att gå på skoldansen och att bli som Askungen men fick inte vara med. Hon förlorade också sin mamma Solveig tidigt i livet och bestämmer sig för att göra en dans på catwalken där hon plockar stjärnor till minne av mamman, eftersom hon vet att hon skulle ha varit stolt över henne.

Här går Glada Hudik-teatern catwalk i New York | Elle

Johansson stöter på problem då de måste hitta en ny lokal i New York. Efter en del stressiga moment löser det sig dock och gänget får äntligen uppträda i New York framför en publik som består av bland annat Sveriges prinsessor. En av modellerna Ida Johansson som till en början var rädd och inte vågade ta för sig, inleder med en dans i tvångströja som hon sedan sliter av sig för att visa att man inte ska låta andras fördomar krossa en.

”Catwalk” är en gullig och rörande film om allas lika värde och rätten att få vara sig själv. Örtlund säger att hon tycker det är synd att modellerna måste banta för att bli smala och vackra, det vore bättre om fler vågade trotsa normerna och vara annorlunda eftersom alla är unika.

Filmen finns på vårt bibliotek på svenska. Se också ”Hur många lingon finns det i världen?” med liknande teman, som bygger på Pär Johanssons personliga erfarenheter.

Publicerat

En romsk kvinnas kamp

”Jag hade tur som föddes på sommaren. Alla som föddes på vintern överlevde inte.”

 

”Taikon” är en dokumentärfilm om den romska författaren Katarina Taikon. Hon är mest känd för sin barnboksserie Katitzi. Filmen är baserad på Lawen Mohtadis biografi om Taikon: ”Den dag jag blir fri”.

I denna film får vi se hennes kamp för romernas rättigheter. På 60-talet fanns endast 900 romer i Sverige men de fick inte leva som andra svenskar. De skulle endast vara ett ”exotiskt” inslag i den svenska kulturen och ansågs inte behöva varken utbildning, arbete eller bostäder.

I filmen får vi se romer som bor i kalla och trångbodda husvagnar under vintern. Taikon berättar att hon är tacksam att hon föddes på sommaren. Många romer som föddes under vintern överlevde inte på grund av de hårda förhållandena.

Taikon arbetade en tid på en glassbar i centrala Stockholm men fick ekonomiska problem eftersom hon var alltför generös med kunderna. Hon gav bort glassen gratis till de som hon blivit vän med och anställde alla som var arbetslösa. Taikon fick inte möjlighet att utbilda sig förrän hon var 26 år. Hon förespråkade för utbildning och menade att om romerna bara fick en chans att utbilda sig, skulle de också kunna förändra sin situation.

Flera personer som kände Taikon intervjuas i filmen bland annat hennes syster Rosa Taikon. Hon berättar att Taikon egentligen var väldigt osäker som person. Efter att ha haft alkoholproblem i flera år och hennes äktenskap spruckit, hamnar Taikon i hjärtstillestånd. Hon överlevde men fick så svåra hjärnskador att hon hamnade i koma i 13 år, tills hon dog 1995.

Taikon fick även möjlighet att medverka i en film om romer, vilket blev starten på hennes karriär som skådespelerska. Rosa Taikon berättar att filmerna om romerna var väldigt stereotypa, eftersom Taikon var tvungen att tala dålig svenska eftersom ”det inte var trovärdigt annars”.

Taikon var även politiskt aktiv då hon träffade Martin Luther King, Tage Erlander och Olof Palme. Hon krävde att politikerna skulle göra något åt romernas utsatta situation men upplevde att Palme svek henne eftersom romerna inte fick det bättre.

Filmen finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska.

Publicerat

Himlabrand

”Áhkko slog upp boken på bordet framför dem och plockade fram sina egna foton. De jämförde dem med Harald Lundgrens bilder. Helt olika perspektiv. Ett och samma folk.

”Du ser”, sa hon och pekade, ”Han gjorde ett urval av korten han tog. I den här boken hamnade enbart de foton som stödde hans teorier om hur samer skulle se ut.”

Många av samerna Lundgren hade fotograferat såg slitna ut. De hade ett särpräglat utseende som Ánte inte kände igen sig själv i. Ida hade haft rätt i det hon sa. Hur skulle han kunna hitta sig själv i en samling bilder som en rasbiolog hade valt ut? En samling där det viktiga var utseendet.

”Inte ser alla samer likadana ut”, sa áhkko. ”Eller något annat folk. Herregud, nej. Det är bara trams att mäta människor på det här viset.”

”Himlabrand” är Moa Backe Åstots debutroman. Författaren är själv same och ville utöka utbudet av samisk ungdomslitteratur då hon som barn läste Ann-Helén Laestadius böcker om och om igen då utbudet var smalt.

I denna berättelse får vi följa den samiska huvudpersonen Ánte som just insett att han är homosexuell och har romantiska känslor för sin barndomsvän Erik. Olyckligt nog är Erik redan upptagen då han är ihop med flickvännen Julia. Trots detta visar han intresse för Ánte som brottas med sina känslor. Ánte försöker förneka sina känslor och börjar dejta den snyggaste tjejen på skolan men han klarar inte av att ljuga för sig själv.

Åstot har också funderat kring utbudet av ungdomslitteratur med HBTQ-teman. Hon påpekar att det är positivt att HBTQ har börjat normaliseras alltmer på senare år men ville ta upp detta från ett samiskt perspektiv eftersom kulturen präglas av patriarkatet. Åstot anser att samerna inte har kommit lika långt när det gäller frågor kring genus och sexualitet.

I berättelsen får vi även se den tråkigare sidan, då Ántes samiska pappa och de andra männen i byn uttrycker starka homofobiska åsikter. En homosexuell man i byn som Ánte var vän med har till och med blivit tvungen att flytta eftersom mobbningen eskalerade.

Berättelsen berör också samernas historia och diskrimineringen som de utsattes för under det tidiga 1900-talet. Ánte råkar köpa en bok på Jokkmokkmarknaden som handlar om samisk rasbiologi. Han ser bilder på samer som förnedrats och blivit fotograferade och hittar till och med några släktingar.

Även en verklig person finns med i boken, Harald Lundgren (Herman Lundborg) som var chef för rasbiologin på Statens Institut i Uppsala. När Ántes áhkko (farmor) ser honom riva sönder boken i frustration, påpekar hon att det inte är någon idé att riva sönder, det är viktigt att minnas deras släktingars sorg eftersom deras historia ofta har glömts bort.

Boken finns på vårt bibliotek på svenska och kommer ut som talbok den 3 maj på Legimus. Läs även ”Queera tider” av Edward Summanen som innehåller en intervju med den icke-binära samiska aktivisten Timimie Märak.

Publicerat

Samernas sorg

Stöld”Kistan stod tung på gården utanför Hannas och Antes hus. Vit och enkel utan kransar på. Mattias kunde knappt titta på den. (…)

Lasses svägerskor och några gamla släktingar prasslade med papper, det skulle sjungas på samiska. Men de flesta kunde texterna utantill, de äldre kunde ändå inte läsa på sitt eget språk. (…)

Mattias såg att áhkku inte sjöng. Hon knep ihop munnen och stirrade rakt fram, ut mot vägen. Hennes broscher var slarvigt fastsatta. (…) Alla andra var perfekta. Mattias hatade allt. Men där stod han själv och var likadan, rak i ryggen som han blev med kolten på.”

”Stöld” är en samisk roman av Ann-Helén Laestadius. Detta är hennes första roman då hon tidigare skrivit romantiska ungdomsböcker som ”Sms från Soppero” som handlade om unga samer och hur de förhåller sig till sin identitet.

I denna roman får vi följa den samiska flickan Elsa i olika skeende i hennes liv. Berättelsen utspelar sig i Norrland och börjar med att Elsa utsätts för ett hatbrott  då hon blir av med sin första ren som hon var väldigt stolt över. Trots att hon bara är 9 år utsätts Elsa för dödshot av den rasistiska förövaren, vilket påverkar hennes psykiska hälsa.

Förövaren är från Tornedalen och anser att han har rätt att jaga ren trots att det är samerna som äger dem. Han skär av renens öra med Elsas samiska märke, som blir en symbol för förtryck då Elsa har örat med sig i vanten hela tiden, som påminner henne om skammen över att vara annorlunda.

Hon blir tystlåten och vågar inte berätta för någon att hon sett sin ren bli plågad till döds även när pappan tar henne till polisen för att vittna. Elsa som är religiös, börjar skuldbelägga sig själv då hon tror att det är hon som är skyldig till  renens död och därför kommer att hamna i helvetet.

Hatet hänger ständigt över Elsa och hennes familj då de får utstå rasistiska kommentarer och mikroaggressioner för sitt samiska ursprung. Allt från nedsättande skällsord som ”lapp” och renar som plågas till döds av tjuvjägare för köttets skull. Polisen bortprioriterar hatbrotten och anser att de har annat att göra. Som en utsatt minoritetsgrupp får de inget stöd av samhället.

Rasismen är inte det enda problemet som Elsa och hennes familj brottas med. Elsas mor är inte 100 % same utan har bara delvis samiskt påbrå och räknas därför som en så kallad ”rivgu”. Trots detta har mamman själv valt att identifiera sig som same och bär stolt sin kolt. Även klimatförändringarna hotar då renarna inte kan beta längre då skare bildas på marken. 

Som flicka påverkas Elsa av samernas könsroller då hennes bror Mattias anses vara den som borde ta hand om renarna även om Elsa också vill vara delaktig. Även männen påverkas av könsrollerna då de präglas av en slags macho-kultur som gör det svårt att visa känslor och vara sårbar.

Därför är psykisk ohälsa vanligt och självmordsstatistiken hög. Mattias kompis den skojiga och utåtriktade Lasse, är en av dem som förlorar kampen då han som ung same inte längre ser något hopp inför framtiden och till sist tar sitt liv.

Författaren berättar i intervju med ”Vi Läser” (nr 1, 2021) att trots att hon själv är same, har hon varit rädd för att skildra samerna på ett felaktigt sätt eftersom de är en utsatt minoritet. Hon bor numera i Solna och är inte renskötare själv men hon har flera släktingar som bor i norr och har renar, som hjälpt henne med research då hon fått följa med ut i renskogen.

Laestadius inspirerades också av ”Girjasdomen” som fattades förra året och innebar att samebyn Girjas nu bestämmer över jakten i området. Detta ledde till en våg av näthat och tjuvjakt. Författaren ville belysa samernas nutida problem.

Boken finns på vårt bibliotek på svenska, som e-bok via Bibblo.se och som talbok via Legimus. Laestadius inkluderar även nordsamiska ord i boken eftersom hon själv inte fick lära sig sitt modersmål när hon var barn. Läs även ”Himlabrand” av Moa Backe Åstot som också handlar om samernas könsroller men med ett HBTQ-perspektiv.

Publicerat

Felix Ever After

Felix Ever After – Queer Lit”I’m not flaunting anything. I’m just existing. This is me. I can’t hide myself. I can’t disappear. And even if I could, I don’t fucking want to. I have the same right to be here. I have the same right to exist.” (p. 321)

 

”Felix Ever After” är en engelsk HBTQ-ungdomsroman. I denna berättelse får vi följa den 17-åriga Felix som är en icke-binär transperson. Felix identifierar sig som en så kallad ”demiboy” vilket är en mer maskulin icke-binär könsidentitet.

Hen/han har delvis genomgått ett könskorrigerande behandling med mastektomi (operation för att avlägsna bröstvävnaden) och tar även hormoner. Författaren Kacen Callender identifierar sig också som en icke-binär transperson.

Berättelsen har en liknande struktur som Becky Albertallis bok ”Love, Simon” då huvudpersonens HBTQ-identitet hängs ut på nätet mot hans vilja. I denna berättelse sker en liknande händelse då Felixs gamla fotografier innan operationen hängs ut i ett konstgalleri på hens skola. Felix och hens bästa vän Ezra är fast beslutna om att hitta denna förövare och ställa dem till svars för denna mobbning.

Boken handlar till stor del om hur det är att tillhöra flera minoritetsgrupper samtidigt. Felix är inte bara en transperson utan även färgad och någorlunda fattig. Hen har stora drömmar om att bli konstnär och är fast besluten om att komma in på Brown University där det finns kurser inom illustration och fotografi.

Samtidigt är Felix också skoltrött då hen skolkar från skolan och bedövar sig med droger som cannabis tillsammans med Ezra. Mobbningen som Felix utsätts för gör detta ännu värre då hen får utstå flera obehagliga och alltför intima frågor från nyfikna klasskompisar som lägger näsan i blöt.

Felix blir felkönad (folk använder hon/henne som är fel pronomen) och blir även utsatt för näthat vilket påverkar hens psykiska hälsa då hen hela tiden kollar mobilen för att se om mobbaren skickat fler anonyma meddelande.

Samtidigt hamnar Felix, som alltid längtat efter att bli kär, i en lustig kärlekstriangel mellan bästa kompisen och den dryga men konstnärliga klasskompisen Declan. Men Felix misstänker också alla vilket leder till en hel del lustiga missförstånd. När Felix dessutom inser att hen är varken en kille eller en tjej blir detta ännu mer komplicerat.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska. Ni hittar boken i regnbågshyllan där ni även kan hitta ”Hurricane Child” som är skriven av samma författare.