Månad: april 2022

Publicerat

Sms från Soppero

”Agnes såg att det var samiska och hennes hjärta började slå snabbare. Hon kände igen enstaka ord. Men vem skickade ett sms på samiska?”

 

”Sms från Soppero” är en samisk ungdomsroman från 2007 som handlar om den 13-åriga Agnes som bor i Solna. Hon har fjällsamisk släkt från sin mammas sida men behärskar inte språket och utövar inte kulturen på något sätt. Boken är första delen i en serie i tre delar.

En dag får hon ett underligt sms av en kille från Soppero som verkar vara kär i henne. Problemet är bara att sms:et är skrivet på samiska. Hon reagerar nästan stereotypiskt svenskt: vem skickar sms på samiska? Agnes inser snart att detta är ett språk som samiska ungdomar faktiskt talar och bestämmer sig för att översätta med hjälp av sin mammas gamla samiska läroböcker och plötsligt öppnar en helt ny värld upp sig för henne.

Även om startskottet för hennes identitetssökande handlar om att flörta med en kille (vilket kanske inte låter helt feministiskt), är Anges längtan till sina samiska rötter gestaltad på ett fint sätt.

Vi får ta del av den samiska kulturen både via den samiska pojkvännen som heter Henrik och Agnes släktingar. Vi får se Agnes áhkku (mormor) baka gáhkku (samiskt bröd) på samma självklara sätt som en svensk farmor bakar kanelbullar. Vi får se Henrik sticka iväg på sin fyrhjuling på samma sätt som en svensk kille åker iväg på sin moppe, när hans samiska mamma klagar på att han träffar en svensk tjej eftersom hon vill att han ska ta över renarna. Även dofterna beskrivs som Agnes morfar som alltid luktar rökt kött precis som jägare i Norrland ofta gör.

På så sätt finns det ändå en igenkänningsfaktor även för den svenska läsaren vilket hjälper till att normalisera de samiska karaktärerna och deras kultur istället för att beskriva dem som exotiska. Agnes identitetssökande under tonåren är något som många kan relatera till oavsett om de tillhör ett urfolk eller är svenska.

Berättelsen berör dock den tråkigare sidan av att vara både svensk och same samtidigt. Både internaliserat från Agnes och hennes mammas håll och från den samiska kusinen som har förutfattade meningar om ”halvsamer” vilket leder till gatekeeping och snedvriden identitetspolitik.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, som e-bok via E-lib och som talbok via Legimus. Finns även tillgänglig på samiska i appen Bläddra där man kan hitta flera böcker på minoritetsspråk.

Publicerat

Saknad sedan 1999

”Det går några dagar. Några veckor. Med tiden framstår det som allt mindre konstigt att Jocke och Davve försvunnit i en pantautomat, sånt händer väl ibland. Man föds, töms och pantas. (…)

Nån gång tänker man sin sista tanke, en annan gång tänker nån på en för sista gången. Ibland kommer de i fel ordning. På detta tänker jag medan lamporna släcks och världen blir lågupplöst, sittande på en snurrstol vid en stationär PC eller bunden i ett dräneringsdike med hål i huvudet och kroppen täckt av getingar. Saknad sedan 1999, eller inte alls.” (sid 307-310)

”Häng City” är en unik roman som utspelar sig i hemmamiljö. Vi får följa ett gäng tonårskillar, berättarjaget, Davve och Jocke under sommaren 1999 i Luleå. De driver omkring planlöst och hoppas på att något hemskt ska hända eftersom de är så uttråkade.

Berättarjaget är 13 år och det är skolavslutning. Han bestämmer sig för att sticka iväg i förtid på sin skateboard, utan att bry sig. Att dyka upp som väntat på skolavslutningen i kritvita chinos, skadar hans coola image. Detta är ett återkommande tema i boken, då killarna inte vill göra vad som förväntas av dem utan är rebelliska mot de vuxna auktoriteterna. Inga vuxna finns närvarande hemma hos berättarjaget vilket ger en känsla av frihet men samtidigt också får honom att verka lite bortglömd.

Killarna snattar och begår småbrott utan konsekvenser. Yvesand lyckas med att beskriva dem på ett sätt som känns realistiskt. Språket är rappt och innehåller mycket lulemål vilket gör att killarna låter precis som man väntar sig att ett stökigt tonårsgäng i Luleå på 90-talet ska låta.

Det finns dock ett mörkare djup i berättelsen som berättarjaget bara nuddar vid och inte riktigt vill kännas vid. Gängets klasskamrat, Ducken och hela hans familj hittas brutalt mördade i sitt hus mitt under sommarlovet. Precis utanför bygger de sin koja som de kallar ”Häng City” och hittar en illaluktande påse som innehåller en blodig hammare. Till skillnad vad man skulle förvänta sig, att de går till polisen med bevisen från brottsplatsen, fortsätter de bara att spika. Döden skrämmer dem delvis men är samtidigt något som de inte kan relatera till.

För en som själv bodde på Örnäset på 90-talet, kan man lätt känna igen sig. Killarna har smeknamn på allt till exempel kallar de snabbmatsrestaurangen bredvid Systembolaget (där Coops fula betong parkering numera ligger, där var en gång en park) för ”Mat City”. Hade som barn egna smeknamn för exakt samma restaurang och kallade deras pommes frites för ”matpinnar”. På så vis kan man som 90-talist empatisera med Yvesands ibland lite sorgliga nostalgi. För en äldre eller yngre läsare kan dock detta gå förlorat mellan raderna och få boken att verka som en lite mystisk berättelse utan handling.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som e-bok via E-lib.

Publicerat

Ihågkom oss till liv

”Jag tänker på föreställningen om Sverige som så homogent och rågblont fram tills nu. Men det har levts andra liv här.” (sid 69)

 

”Ihågkom oss till liv” är en serieroman av Johanna Rubin Dranger som handlar om Förintelsen. Denna bok är tillägnad Drangers judiska släkt som dödades och diskriminerades. Serieromanen känns särskilt relevant i nutid då den välkända serieromanen ”Maus” som också handlar om Förintelsen förbjudits och censurerats på amerikanska skolbibliotek.

Dranger kämpar med att pussla ihop släktens historia som till stora delar blivit bortglömd och utplånad. Namn har glömts bort, som om personerna aldrig har funnits. Vi får ta del av flera människoöden, bland annat en pojke vid namn Faivel. Han var mycket liten när han blev offer för Förintelsens ondska.

Efter mycket blod, svett och tårar lyckas Dranger få sina bortglömda släktingarnas namn: Perla, Sonia och Faivel inristade på Förintelsemonumentet i Stockholms stora synagoga bara för att sedan inse att hon troligtvis fått deras dödsår fel.  Detta visar tydligt på hur det ibland kan vara svårt att bevara historia om utsatta minoriteter eftersom uppgifterna ofta mörkats för att dölja övergreppen de utsattes för.

Serieromanen har därmed vissa likheter med Mats Jonssons ”När vi var samer” då båda författarna har levt väldigt assimilerade liv och haft svårt att fylla i vissa luckor när de gjort sin research.

Dranger berör också hur de svenska judarna behandlades under Förintelsen. Hon hittade sina släktingar i ett register över judar och andra förintelsemotståndare som gjordes av nazisten och Sverigedemokraten Erik Walles. Han hade bland annat dokumenterat information som när de kom till Sverige m.m. Registret skapades i syfte att ange dessa personer vid ett nazistiskt maktövertag. Tyvärr skedde detta i vårt grannland Norge då de norska judarna arresterades, vilket visar på hur sårbara de svenska judarna verkligen var vid denna tidpunkt.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Läs även ”Maus: en överlevandes historia” av Art Spiegelman som finns på vårt bibliotek.