”Come with me,” the woman says softly, pragmatically. ”You’ve been sent to the orchestra, yes? Well. Join your very lucky sisters. Music has saved your life today.”
”Where’s my papa?” I plead with her – ”I want my papa!”
She sighs and points ahead. ”See that chimney?” she says, still softly, but so that I will clearly understand. ”see that smoke? There’s your papa.” (p. 75)
Den 27 januari är den internationella minnesdagen för Förintelsens offer – samma datum som förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades 1945.
”What the Night Sings” är en fiktiv historisk roman som utspelar sig, inte under Förintelsen, utan efter. Vi får följa 16-åriga Gertas resa efter hon blivit befriad från koncentrationslägret Bergen-Belsen.
Gerta överlevde Förintelsen tack vare sin musikaliska begåvning, då hon blev en del av lägrets orkester. Hon finner tröst i sin fars altfiol men hade en dröm om att bli sångerska innan tyfusen förstörde hennes stämband.
Gerta visste inte att hon var jude förrän de blev deporterade. Hennes far hade hållit deras ursprung och religion hemligt för henne och skaffat falska pass och falsk identitet. Gerta slits mellan sina identiteter då hon är lämnad ensam kvar efter fadern avrättades i lägret.
Gerta blir vän med den ortodoxa juden Lev som också har överlevt Förintelsen. Lev finner tröst i sin religion precis som Gerta funnit tröst i musiken. Lev har känslor för Gerta men hon känner sig osäker på sin judiska identitet och känner sig inte redo för en romantisk relation.
”What the Night Sings” fokuserar på tonåringarnas liv efter Förintelsen. Hur de klarade sig som flyktingar i ett land som fortfarande inte trodde på deras vittnesmål. Boken är illustrerad med vackra svartvita bilder som stödjer den underliggande melankolin i texten.
Boken finns i nuläget endast tillgänglig på engelska.
”I ett oändligt universum, med oändliga möjligheter, är allt som händer osannolikt.
”Vi är stora myror som bär bort de döda utan att förstå varför vi gör det, vi bär i riktning mot ett hål i marken som dödgrävaren har öppnat.
”I was stuck in another small town, trapped in another universe populated by the kind of people who’d only ever seen faces like mine on their evening news, and I hated it.”