Sjöhästar

”Du behandlar vår kärlek som om det vore en form av estetiskt utövande. För dig är kärlek en fantasi som du konstant måste förverkliga genom att klä i ord. Men jag är här, Nilo! Jag är för fan en person!”

 

”Sjöhästar” är en unik berättelse skriven av slam-poetry mästaren Niklas Mesaros.  Poetry-slam är när man tävlar om att läsa upp poesi högt i max 3 minuter och är en blandning mellan teater, monolog och stand-up. Mesaros bakgrund märks i boken, då språket är symboliskt och ofta mycket blommigt.

Berättelsen handlar om två icke-binära transpersoner Nilo och Nasim, ett par i 20-årsåldern som har varit tillsammans i 5 år men inte längre älskar varandra. Mesaros har valt att skriva boken i första person då Nilo som är berättarrösten benämns i jag-form och Nasim i du-form. Även könsneutrala pronomen används som ”en” istället för ”man” och ”hen” istället för ”han” eller ”hon”. Könsöverskridande uttryck nämns som användning av glittrig ögonskugga m.m.

”Vad läsaren inte vet är om den handlar om två killar, två tjejer eller om en tjej och en kille, eller två ickebinära. Jag tror inte det gjorts tidigare, jag har i alla fall inte ramlat över nån bok som undviker att könsbestämma karaktärerna.” – Niklas Mesaros, ”Jag attraheras av feminina killar och maskulina tjejer”, intervju med QX

Vi får följa Nilo under den sista veckan i hens relation med Nasim, innan de gör slut. Nilo framstår som en osäker individ som är emot att döma andra människor men motsägelsefullt nog också själv är väldigt dömande. Hens mindervärdighetskomplex är dock till viss del förståeligt då hen både får utstå trakasserier och blir vid ett tillfälle överfallen på tunnelbanan av ett gäng som består av fulla fotbollshuliganer.

Nilo är också extra utsatt på grund av hens utländska härkomst eftersom pappan flydde från Budapest till Sverige med familjen. Även flyktingarnas perspektiv lyfts fram via Nilos vän Anya som är muslim och har tvingats fly till Sverige.

När hon visar sig vara dödssjuk och inte har någon familj som bryr sig blir dock melodramat med Nasim mindre viktigt i Nilos ögon, då hen börjar se på tillvaron med andra ögon och blir tvungen att konfrontera både sin egen och Anyas dödlighet. Boken handlar på så sätt delvis om privilegier både de som Nilo inte har som icke-binär transperson men samtidigt också åtnjuter som en fullt frisk svensk medborgare.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, som e-bok via E-lib och som talbok med text via Legimus.

Om ni är intresserade av att läsa fler böcker om icke-binära karaktärer (Mesaros har fel i att de inte finns!) kan ni även hitta dessa titlar i vår regnbågshyllan:

Ett lyckligare år

”Jag måste för min del säga: hade Kristus varit en kvinna, hade jag aldrig kunnat älska honom.” – Pontus Wikner

 

”Ett lyckligare år” är en historisk HBTQ-berättelse av komikern Jonas Gardell som är baserad på en verklig historia. Boken är uppdelad i två delar: den första delen som belyser 1800-talets syn på homosexualitet och den andra delen som utspelar sig på 1970-talet då Gay Power rörelsen i Örebro gjorde sina röster hörda för att protestera mot orättvisorna.

I den första delen får vi möta en av 1850-talets mest kända svenska filosofer, Pontus Wikner (1837-1888). Han var djupt religiös och studerad i sin ungdom på Uppsala universitet. År 1884 utnämndes han till professor i filosofi på Kristiania universitet (som är det äldsta universitet i Norge, numera känt som Universitet i Oslo). Han hade dock en hemlighet som han bar på: han var homosexuell and hade en förbjuden romans med vännen Herman.

Gardells berättelse är alterfiktion, vilket innebär att han lever sig in i Pontus och Hermans situation på 1850-talet och berättar på ett skönlitterärt sätt deras historia varvat med facklitterära/biografiska inslag. Gardell själv är på sätt och vis närvarande i texten och dyker till och med upp vid ett tillfälle.

Wikner var tvungen att förneka sin kärlek till Herman då han både saknade ord för att beskriva deras kärlek och homosexualitet var så skamfyllt att de inte ens vågade förbjuda den eftersom de var rädda att folk skulle begå ”otukt mot naturen” och därmed straffas av Gud. Wikner, likt Gardell själv, slits mellan sin kristna tro och sin längtan efter kärleken till en man.

Olyckligt nog gifter sig båda männen med kvinnor som de egentligen inte älskade och Wikner skriver en text vid namn ”Psykologiska självbekännelser” baserat på sina dagböcker. Denna text förseglas i en blecklåda för att öppnas igen under ”ett lyckligare år”. Wikner hade trots allt hopp för att de som var annorlunda en dag skulle bli fria att älska vem de ville. Hans bok gavs ut postumt 1971.

I den andra delen hoppar vi lite abrupt till 1970-talet. Gardell berör HBTQ-personernas kamp för jämställdhet. Vi får se en modig man ställa sig upp och fråga statsministern om det inte är dags för HBTQ-frågor att få ett utrymme i den politiska debatten. Vi får se det gulliga lesbiska paret Vanja och Kerstin som la ut en annons i Aftonbladet att de tänkte gifta sig trots att detta inte var tillåtet förrän 1995. Vi får se deras första demonstration då de får oväntat stöd från en blind äldre dam i rullstol som dyker upp och sedan mystiskt försvinner, något som syns på de gamla fotografierna.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, som talbok via Legimus och som e-bok via Elib.

Rädda eller fly planeten?

”Each morning comes along and you assume it will be similar enough to the previous one – that you will be safe, that your family will be alive, that you will be together, that life will remain mostly as it was. Then a moment arrives and everything changes.”

 

”En bättre värld” av Pulitzerprisvinnaren Anthony Doerr är en lång roman på 528 sidor som blandar historiska berättelser, science fiction, klimatdystopi och fantasy. Berättelsen sträcker sig över flera århundranden från 1400-talet till framtiden då planeten är förstörd och människorna flytt till rymden och bor i rymdskepp.

Boken har många berättarröster som är väldigt olika varandra och lever i olika tidsepoker. Boken ”Molnfågelland” är vad som knyter samman alla dessa karaktärer. Doerr lånar titeln från Aristofanes ”Fåglar” där två dårar vill bygga en stad i himlen med hjälp av fåglar. Doerr blandar dessa utopiska element med dystopin.

En av våra berättare, Anna som lever på 1400-talet i Konstantinopel (dåtidens Istanbul) tillåts inte lära sig läsa och skriva på grund av sitt kön. Trots detta är hon den som vill bevara boken. Hon försöker övertala en lärare att lära henne läsa men förnekas tillgången till berättelser. De som får ta del av det skrivna ordet blir de som har makten.

Vikten av att lära sig läsa och bibliotek är ett återkommande tema i berättelsen. Vi får även följa Seymour en autistisk pojke som föredrar djurens sällskap framför människor. När träden huggs ned utanför hans hus blir hans trogna vän, en uggla som bor i skogen, hemlös. Detta knyts sedan ihop med bokens klimattema då Seymour blir klimataktivist men inte tas på allvar på grund av sin funktionsvariation, vilket kan liknas med dagens Greta Thunberg. Olyckligt nog blir Seymour alltmer radikaliserad och 2020 utför han ett terrorattentat i ett bibliotek.

På biblioteket befinner sig en grupp barn och Koreaveteranen Zeno som är homosexuell och övar inför en pjäs baserad på boken ”Molnfågelland” som han har kämpat i flera decennier med att översätta.

Sedan får vi även ta del av den utopiska framtiden på rymdskeppet Beta Oph2 där Konstance, vår sista berättarröst befinner sig. Doerr framställer framtiden på rymdskeppet som någorlunda absurd med robotar som ersatt mänsklig kontakt. Denna utopi blir en kontrast mellan klimatdystopin. Ska vi fokusera på att skapa en bättre värld genom att ta hand om planeten och miljön eller ska vi ge upp och överge Jorden för att skapa en konstgjord artificiell värld?

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som talbok via Legimus.

Ukrainska författare

Nikolaj Gogol (1809-1852):

Kappan och näsan

Petersburgsnoveller

Anna Achmatova (1889-1966):

Ett poem utan hjälte och andra dikter

Dikter: urval

Svetlana Aleksijevitj (född 1948):

Kriget har inget kvinnligt ansikte

Bön för Tjernobyl

Zinkpojkarna

Vasilij Grossman (1905-1964):

Reporter i krig: dagboksanteckningar från andra världskriget

Detta folk är odödligt

Joseph Conrad (1857-1924):

Mörkrets hjärta

Isaak Babel (1894-1940):

Berättelser från Odessa

Budjonnys röda ryttararmé

Rysslands invasion av Ukraina 2022

Den 24 februari 2022 invaderade Ryssland Ukraina. Konflikten har egentligen pågått sedan 2014 i samband med kriget i Donbass, Krimkonflikten och Euromajdan-protesterna.

1 mars höll statsministern Magdalena Andersson ett tal där hon nämner vikten av att undvika desinformation. Vad innebär detta och hur är man källkritisk?

Desinformation = när man medvetet sprider falsk information

Misinformation = när man omedvetet sprider falsk information

Malinformation = korrekt information men kan vara skadlig när den delas

Exempel på desinformation:

Falsk information sprids på TikTok för att tjäna pengar

TV-spel eller verklighet?

Ukrainas president försöker stoppa desinformationen – med hjälp av TikTok

Källor:

Statsministern Magdalena Anderssons tal – 1 mars 2022

Lilla Aktuellt – Hur påverkas Sverige av konflikten i Ukraina?

Landguiden – Ukrainas utrikespolitik och försvar

Dagens Nyheter – Kriget i Ukraina

Förslag på nyhetsartiklar:

Putin vill göra Ukraina till sin unga slavkvinna, DN, 2022-02-28

Ryska oligarker tvättar pengar i New Yorks och Floridas lyxlägenheter, DN, 2022-02-27

Kremls propagandamaskin har redan förlorat kriget, DN, 2022-02-28

Kriget kan leda till sprickor i den ryska eliten, DN, 2022-02-26

Nyttig information:

Om krisen eller kriget kommer

Hitta närmaste skyddsrum

Hesa Fredrik – Vad betyder de olika signalerna?

Tips från Bris hur man pratar med barn om krig – fungerar även på oroliga vuxna!

Pålitliga officiella källor vid kris:

Krisinformation – Kriget i Ukraina

Regeringskansliet – Rysslands invasion av Ukraina

Strålsäkerhetsmyndigheten 

Försvarsmakten

MSB – Vad kan jag som privatperson göra?

Så ser flyktingsituationen ut i Ukraina

FN:s Ukraina portal

Boktips:

Att förstå kriget genom ny ukrainsk litteratur

Flykt

”Tack och lov var den ryska polisen så korrupt att de lät oss gå, i utbyte mot våra sista pengar.”

 

”Flykt” är en dansk animerad dokumentärfilm om den 36-åriga flyktingen Amin (fingerat namn). Han flydde för 30 år sedan från Afghanistan. På 1990-talet ockuperades landet av Mujahedin som stöddes av USA. Denna grupp var radikala islamister som fängslade och dödade de som inte delade deras åsikter. Mujahedin såg sig själva som ”religiösa krigare” och blev sedan vad vi idag kallar för talibaner.

”Amin” har valt att vara anonym och endast visa sig som en tecknad figur i filmen. Verkliga bilder kantas med uttrycksfulla figurer både skrämmande i svartvitt och de utan ansikten men också färgglada minnen från ”Amins” barndom. Vi får se honom dansa runt, iklädd sin systers blåa klänning och rosa hörlurar, till låten ”Take on me” av Aha.

”Amin” visste redan som 5-åring att han var annorlunda än de andra barnen. Han tyckte om uppmärksamheten han fick när han sprang runt i klänning och fantiserade om manliga kändisar. I Afghanistan fanns det inget ord för HBTQ-personer som är attraherade av samma kön och har könöverskridande uttryck. Detta ledde till att ”Amin” trodde att han hade blivit sjuk och försökte få medicin mot sin homosexualitet när han kom till Danmark. Intressant nog stöttade hans svenska bror honom och försökte till och med få ”Amin” att träffa en pojkvän genom att köra honom till en gaybar!

”Amins” far tillfångatogs av polisen i Kabul efter att ha protesterat mot regimen och hamnade i fängelse. Än idag vet han inte vad som hände med hans pappa eller om han fortfarande är vid livet. Familjen flydde sedan till Ryssland men hade det svårt ställt. Deras visum gick ut och de fick inte uppehållstillstånd, vilket ledde till att de var tvungna att betala den korrupta ryska polisen pengar för att inte bli arresterade.

”Amin” och hans bror besöker MacDonalds som tonåringar och blir överfallna av polisen. Även en ung afghansk tjej tillfångatogs men hade inga pengar att betala polisen med. Bröderna fick gå men flickan våldtogs av polisen i polisbilen. Trots att han var ett barn plågas ”Amin” av dåligt samvete och önskar att han hade haft civilkurage nog att gripa in.

Eventuellt flyr familjen från Ryssland i en båt efter att ha betalat människosmugglare stora summor pengar. Denna resa var svår för ”Amins” mor som led av thalassofobi (sjuklig rädsla för att drunkna i havet). Polisen fick dock tag i dem och skickade tillbaka dem till Ryssland.

Till slut får ”Amin” ensam fly till Danmark med ett falsk pass, ett nytt namn och en falsk historia. Han var tvungen att ljuga för alla och hittade på en uppdiktad berättelse att hans familj var död. Trots att historien inte var sann grät han och kände sig ensam. Den enda han berättade sanningen för var en pojkvän som tyvärr utnyttjade honom och använde informationen för att hota honom. ”Amin” höll därför sin sanna identitet hemlig tills han berättade sin historia för sin barndomsvän som också är filmens regissör, Jonas Poher Rasmussen.

”Jag fick respektera att det fanns saker han inte klarade av att tala om. Det tog tid innan han var redo att berätta hela sin historia.” – Jonas Poher Rasmussen i intervju med Sveriges Radio

”Flykt” är en gripande berättelse som fortfarande är aktuell 30 år senare, i och med den pågående krisen i Afghanistan. Mellan de abstrakta och lite hackiga animerade bilderna får vi även se nyhetsinslag som påminner oss om den trista verkligheten. Vi får se en gammal svensk nyhet om en barack fylld med flyktingar som sattes in på ett kryssningsfartyg. De fick inte luft eller vatten och kunde inte ta sig ut. ”Amins” familj var därinne och överlevde men man kan inte låta bli att få associationer till godstågen med judar som skickades till Auschwitz.

Filmen finns tillgänglig på vårt bibliotek på danska med svenska undertexter.

Brokeback Mountain

”I wish I knew how to quit you.”

 

”Brokeback Mountain” är en HBTQ-film från 2005 som är baserad på Pulitzerprisvinnaren Annie Proluxs bok ”Berättelse från vidderna” som kom ut 2000. År 2006 vann filmen Oscars-galans tre nomineringar: bästa regi, bästa manus efter förlaga och bästa filmmusik.

Berättelsen utspelar sig i Wyoming under åren 1963-1983 och handlar om två fårherdar Ennis del Mar och Jack Twist. De har aldrig träffat varandra när de får i uppgift av sin arbetsgivare Joe Aguirre att valla hans får under sommaren. Det är kallt uppe på berget och maten är knapp. De två männen överlever på bönor och stöter på en och annan björn.

En romans börjar spira mellan de två männen och sexuell attraktion uppstår. Efter att de haft sex i det kalla tältet påstår båda männen att detta bara var en engångshändelse men de kan inte förneka sina känslor för varandra. Särskilt Ennis har svårt att acceptera sin homosexualitet då han präglas av sin fars toxiska maskulinitet och homofobi från barndomen. Fadern tog med honom en dag för att visa honom och hans bror en mördad homosexuell ranchägare som torterats till döds genom att dras efter en häst, ett hatbrott som han själv troligtvis stod bakom.

Detta trauma lämna djupa sår i Ennis som inte kan vara ärlig mot sig själv och de han älskar. Han gifter sig med en kvinna och får två fina döttrar men fortsätter att träffa sin älskare i smyg under täckmanteln att de bara är fiskarkompisar. Frun får dock reda på otroheten och vill skiljas. Ennis är både en frånvarande far och låter ofta knytnävarna tala.

Samtidigt blir Jack less på både sin egen fru och Ennis som inte kan bestämma sig. Han börjar trösta sig med manliga prostituerade, ett misstag som till sist kostar honom livet då han dör i slutet troligtvis på grund av ett hatbrott precis som ranchägaren från Ennis barndom.

Filmen har fått både positiv och negativ kritik. Den positiva kritiken är att filmen undviker stereotyper och istället riktar fokus på två maskulina homosexuella män vilket var ovanligt på 00-talet i media med HBTQ-karaktärer.

Den negativa kritiken är att slutet är alldeles för pessimistiskt och faller inom den problematiska filmstereotypen ”Bury your gays” då HBTQ-karaktärer måste lida eller dö på slutet. Prolux uppger själv att hon ångrar att hon skrev denna tragiska berättelse eftersom hon fått en del kritik och det är många som velat skriva om slutet trots att hon äger upphovsrätten till sin berättelse.

Både filmen och boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska med svenska undertexter.