Sommarens böcker 2018

 

Ny litteratur – Sommar 2018: Klicka på omslaget för att komma vidare till bibliotekskatalogen och se bokens hylluppställning i biblioteket.

Trevlig läsning och glad sommar!   😎

Vinnare av ALMA-priset 2018

Brown girl dreaming (2014)

Årets vinnare av ALMA-priset Jacqueline Woodson berättar om sin uppväxt i denna självbiografiska diktsamling. Hennes böcker fokuserar ofta på jämställdhet, segregation och social utsatthet.

Woodson föddes i Columbus, Ohio men bodde under sina tidiga levnadsår i Greenville, South Carolina innan hon och hennes familj flyttade till Brooklyn. Att dikterna är inte skrivna i kronologisk ordning är för att stimulera hur barndomsminnen brukar komma till oss fläckvis.

Hon berättar om hur den dåtida rasismen påverkade henne och resten av familjen. Under Woodsons uppväxt skedde stora förändringar för de färgade amerikanerna. De färgade fick fler rättigheter men mikroaggressionerna förblev. Hon berättar om hur mormodern blev ignorerad i kön på affären och hur hon tog med sig barnen längst bak i tåget för att undvika elaka blickar från de fördomsfulla vita amerikanerna som fortfarande levde kvar i det förgångna.

Woodson berättar också om familjens religion och hur det påverkade henne som barn att vara Jehovas vittne. De firade inte högtider som födelsedagar, jul eller nyår och fick inte vara med när de hissade flaggan i skolan. Woodson förbjöds lyssna på viss musik som exempelvis funk och soul, vilket hon och kompisen som också var Jehovas vittne gjorde ändå i smyg.

Woodson berättar hur hon ofta jämfördes med sin intelligenta och begåvade syster. Hon hade svårt att läsa i skolan på grund av skriv- och lässvårigheter men tyckte trots detta om att samla på ord. Hon kunde memorera långa berättelser och skriva sina egna sångtexter. Woodson tyckte mycket om graffitti och fick ibland skäll av de vuxna i sin närhet då hon alltid ville skriva någonstans, på väggar, skor eller kläder. Hon kommer till slut fram till att hon vill bli författare även om hon inte alltid uppmuntras av de vuxna som tyckte hon borde välja ett annat yrke.

Woodson blev trots detta författare och har vunnit flera priser för sina böcker som ALMA-priset 2018, H.C. Andersen-medaljen och National Book Award 2014. Hon har även blivit utsedd som ”National Ambassador for Young People’s Literature” 2018-2019.

Klassuppsättningar

 

Klassuppsättningar – svenska

Klassuppsättningar – engelska

Gruppuppsättningar – engelska

Lista på alla svenska och engelska böcker som finns som klassuppsättning som tillhör institutionen. Gruppuppsättningarna på engelska tillhör biblioteket och kan lånas av alla.

Ny litteratur – vt 2018

 

Nya skönlitterära böcker vt 2018: Alla nya skönlitterära böcker som köptes in under vårterminen 2018. Böckerna är kategoriserade efter hylluppställning.

Ny facklitteratur vt 2018: Alla nya faktaböcker som köptes in under vårterminen 2018.

För musen över bildspelet för att läsa några av böckernas beskrivning.

”Jag matar kriget med dem jag älskar”

”Redan som liten

var jag drömmaren

som kröp in i den heltäckande slöjan

satte mig framför en fläkt

och lät det uppblåsbara tyget

fyllas med tomrum

Jag tog fram kaffekopparna

och lekte att de var ett hem för beduiner”

Poeten och journalisten Rasha Alqasim föddes år 1989 i Samarra, Irak. Hon flydde från kriget och är sedan 2014 bosatt i Göteborg.

I denna diktsamling skriver hon om kriget i Irak men fokuserar på hemmets sönderfall både invändigt och utvändigt. Hon skriver om hur diktjaget som ung kvinna påverkas av familjens konventioner och könsroller. Alqasim skriver om arrangerat äktenskap och längtan efter att själv få välja sina älskare.

Diktjaget längtar efter att äga ett eget bibliotek men får överge dessa drömmar då hon som kvinna är tvungen att fokusera på sina hushållssysslor. Diktjaget berättar om sina bröder som tjänstgör i kriget och hur hon tvättar deras uniformer om och om igen i hopp om att de snart ska komma tillbaka.

Alqasim skriver om det som förlorats i krigets förödelse både materiellt och emotionellt. Hon skriver om melankolin; hur det är att bära sorgen inom sig, finna sin identitet och plats här i världen. Diktsamlingens namn ”Jag matar kriget med dem jag älskar” visar på hur tunn linjen som skiljer kärlek och hat ibland kan vara.

”Det här kalla landet”

Huvudpersonen Noomi är 17 år och bor i Lindsborg i det fiktiva landet ”Nordland” som liknas med Sverige. I ”Nordland” har det fiktiva främlingsfientliga partiet ”Nya Demokraterna” fått större makt och motsättningar uppstår mellan de ”inhemska” och ”förflyttningarna”.

Noomis familj har haft det bra ställt men har på senare tid fått det sämre ekonomiskt. Flera butiker blir drabbade av ”Nordlands” dåliga ekonomi och hyllorna rensas i matbutiken. Noomis bror som är språkrör i ”Nya Demokraterna” skyller på invandringen vilket leder till heta debatter vid matbordet då deras far som är journalist är starkt emot detta.

En dag när Noomi är på väg till en bildlektion blir hon rånad av ett gäng beväpnade invandrartjejer. Hon förlorar sin plånbok och sin väska. Hennes främlingsfientliga bror stöttar henne efter rånet och lyckas, tillsammans med Sus, en av Noomis kompisar övertala henne att gå med i det främlingsfientliga partiet som lovar fler poliser och mer skydd för de ”inhemska”.

Den andra huvudpersonen i boken är Zahra som går i samma klass som Noomi. Hon bor ensam med sin pappa och har flytt från sitt hemland det fiktiva ”Istad”. Hennes mamma och hennes fyraåriga lillebror överlevde inte flykten. Pappan är deprimerad och isolerar sig. Zahra försöker dämpa ångesten med sex, fest och sprit men mår psykiskt dåligt efteråt. Hon blir sexuellt utnyttjad på en fest av en äldre kille i tjugoårsåldern som senare visar sig vara det andra språkröret i Noomis brors parti.

Motsättningar uppstår mellan de två huvudpersonerna på grund av deras skilda åsikter. Tjejerna hatar varandra men hamnar trots detta på samma fester och umgås med samma kille som tidigare var Noomis barndomsvän. Med tiden kommer de närmare varandra och Noomi börjar känna empati för Zahra men grupptrycket från brodern och kompisen är starkt.

Romanens ämne är aktuellt då främlingsfientligheten växer både på lokal nivå och i hela Sverige. Boken väver samman frågor om tonårsliv, sexualitet och politik. Det kalla landet ”Nordland” som beskrivs i boken, där främlingsfientlighet är normaliserad har tyvärr alltför många likheter med verklighetens Sverige.

Vittnesmål från en av de sista överlevarna av Förintelsen

”Och du kom inte tillbaka” är en självbiografisk roman av den franska filmaren Marceline Loridan-Ivens som överlevde Förintelsen. Hon var femton år gammal då hon blev gripen av fransk milis och deporterad till koncentrationslägret Birkenau år 1943. Boken är tillägnad hennes bortgångna far som dog i det närliggande koncentrationslägret Auschwitz.

Den sista gången de såg varandra var en kväll då de stötte på varandra på väg tillbaka till sina respektive koncentrationsläger efter en dag av hårt slavarbete. Pappan omfamnade henne och gav henne ett brev och lite mat som han lyckats smussla undan. Självbiografin är ett svarsbrev till pappans brev vars innehåll hon tyvärr inte längre minns.

Hon berättar om sitt liv efter befrielsen och hur hon bearbetade sina traumatiska minnen från krigstiden. Antisemitismen var fortfarande stark och det var många som inte trodde på överlevarnas vittnesmål. Marceline kände att hon inte alltid möttes med förståelse av sin familj vars värderingar var grundade i religion och dåtidens könsroller. Hon kämpade med depression, tappade lusten att leva och begick flera självmordsförsök vilket hon själv beskriver som ironiskt eftersom hon hade kämpat så hårt för att överleva i koncentrationslägret. Under tiden hon var fånge var hon tvungen att avskärma sig emotionellt för att stå ut med det ständigt närvarande förtrycket och våldet, vilket medförde att efterchocken blev stor då hon befriades.

Kontrasten var stor mellan minnena från koncentrationslägret och vardagen. Hon klarade bland annat inte av att sova i en vanlig säng utan sov på golvet i det stora och ensliga franska slottet som pappan investerat i innan de blev tillfångatagna av nazisterna. Författaren tror att slottet var pappans försök att kompensera för sin inre litenhet eftersom han alltid drömt om att bli en fransk medborgare men aldrig blev erkänd som detta under sin livstid eftersom han förblev en utländsk jude i samhällets ögon.

Hon relaterar detta till nutidens problem, både den numera växande antisemitismen men också annan form av diskriminering i samhället. Hon kallar detta för ett ”evigt faktum som kommer i vågor med världens stormar”.

Marceline är idag 86 år och är en av de 2 500 personer som överlevde koncentrationslägret och en av de 160 som fortfarande lever och har möjlighet att berätta sin historia.

Författarbesök – Andrea Lundgren

Idag fick vi besök av den norrbottniska författaren Andrea Lundgren som kom till Björknäsgymnasiet för att berätta om sitt författarskap. Andrea kommer ursprungligen från Vittjärv och har tidigare varit elev på gymnasieskolan.

Eleverna hade läst Andreas nya novellsamling ”Nordisk fauna” som utspelar sig i norrbottnisk miljö. Novellerna är till viss del abstrakta och varje huvudperson liknas med ett djur som ingår i den nordiska faunan.

Hon intervjuades av ett antal elever från Estetiska programmet och berättade bland annat om skrivprocessen, gestaltning och självcensur.

Elevernas favorit var novellen ”Flickvännen”. Huvudpersonen Anna är väldigt förälskad i sin pojkvän men blir med tiden alltmer undergiven honom tills hon till slut förvandlas till en hund. Eleverna kunde relatera till detta; hur man blir påverkad av en dominerande partner i en kärleksrelation.

Andrea diskuterade hur man kan tänka kring genus i berättelser som utgår från förstapersonsperspektivet. Som exempel tog hon berättarösten från den första novellen ”Fågeln skriker om natten” vars kön inte nämns förutom i ett kort stycke då han letar efter sina kalsonger. Påverkar berättaröstens kön läsarens tolkning av berättelsen och möjlighet att identifiera sig med karaktären? Antar man att berättarrösten är av samma kön som författaren eller utgår man från sig själv? Eleverna funderade kring detta.

Andrea diskuterade också hur man hittar sin egen stil som författare samtidigt som man influeras och inspireras av andra. De musikintresserad eleverna från Estetiska programmet funderade om en författare måste hitta sitt eget ”signatursound” precis som en musikproducent. Andrea influerades av författaren och litteraturkritikern Birgitta Trotzigs tunga, djupa och lite pompösa stil då hon skrev novellen ”Fadershålet” som handlar om relationen mellan en alkoholiserad far och en dotter som lider av posttraumatisk stress.

I novellsamlingen ingår även bilder som Andreas sambo illustrerat. Andrea diskuterade hur bild och text samspelar eller kontrasterar med varandra exempelvis hur novellen ”Katten” visar en bild på en gris istället. Vilka associationer får man från ett visst djur? Kan kulturell kontext påverka hur man tolkar djuret?


 

En gris kan symbolisera ett smutsigt ofint djur men också ses som intelligent och sällskaplig. Grisen används för att symbolisera hur berättarjaget i novellen ”Katten” ser på sin bror Jimmy och hans dubbla natur då han har sina positiva egenskaper men samtidigt har en förvrängd kvinnosyn och begått ett sexualbrott mot en tjej på en fest.

Om ni vill läsa ”Nordisk fauna” finns den som klassuppsättning och som talbok via Legimus.

Låna e-böcker på Bibblo.se

 

 

 

 

 

Bibblo.se kan man kostnadsfritt läsa e-böcker. Man får max låna 3 e-böcker per månad.

För att läsa:

  1. Registrera ett användarkonto hos Adobe och skaffa ett Adobe ID.
  2. För att läsa e-böcker i Iphone eller Ipad: Ladda ner appen Bluefire Reader från App Store gratis.
  3. För Androidenhet: Ladda ner appen Aldiko.
  4. Det går också att välja att läsa boken direkt i webbläsaren utan att ladda ned. Detta kräver internetuppkoppling.
  5. Om du vill lyssna på en e-ljudbok ladda ned appen Biblio. Appen fungerar även off-line.

Sök e-böcker:

  1. Logga in på Bibblo.se med antingen personnummer eller lånekortsnummer samt fyrsiffrig pin-kod. Om du inte har en fyrsiffrig PIN-kod kan du besöka biblioteket för att skaffa en.
  2. Sök i sökfältet efter titel eller författare. Om du endast vill få sökresultat på e-böcker tryck på orange pil och markera ”e-bok” eller ”e-ljudbok” under ”Mediatyp”.

Sök e-ljudböcker:

  1. Öppna Biblio appen och välj  Biblioteken i Norrbotten i rullistan.
  2. Logga in med ditt bibliotekskortsnummer och din PIN-kod. Observera att det inte går att logga in med personnummer längre.
  3. Sök upp den bok du vill lyssna på, klicka på Låna och sedan på Spela. Boken finns nu under Mina lån.
  4. Dina pågående lån syns i appen. Lånetiden är 28 dagar och boken försvinner automatiskt när tiden gått ut.