Nobelpriset 2026 – Eros den bitterljuva

”Bröllopsriter över hela den grekiska världen innehöll i stort samma bildspråk och attityder. (…) Den enleverande brudgummen kan till exempel vara på väg upp i bröllopsvagnen med bruden i ett grepp diagonalt över kroppen. Bruden uttrycker i sin tur motvilja genom bestörta gester med vänster hand eller arm, och ofta ser man henne dra slöjan över ansiktet som ett symboliskt uttryck för kvinnlig aidos.” (sid 16)

”Eros den bitterljuva” är en essäbok skriven av årets nobelpristagare och antikforskare Anne Carson. En essäbok skiljer sig från traditionell facklitteratur genom att den i högre grad bygger på författarens egna tankar, funderingar och reflektioner kring ett ämne, i detta fall hur erotik och romantik framställs i de antika grekiska myterna.

Boken utkom 1986 och var det första verk som nobelpristagaren gav ut. Den var en utvidgning av Carsons doktorsavhandling ”Odi et Amo Ergo Sum” (övers. ”Jag hatar och älskar, alltså finns jag”) från 1981 om Sapfo som var en känd poet på Lesbos, en grekisk ö i Egeiska havet. Sapfo var den första poeten att kalla eros (den erotiska och sexuella kärleken) för glykypikron, vilket betyder bitterljuv. Idén om kärleken som ouppnådd och något som den kärlekskranka längtar efter härstammar härifrån. Vi ser även detta i modern litteratur då romantiska böcker taggas som ”yearning” och ”mutual pining” på sociala medier som TikTok och Goodreads.

Sapfo menade dock att när kärleken och åtrån tillfredsställs är eros borta. Kärleken ses som en slags paradox då den kan övergå till sann kärlek men också likgiltighet då passionen avtar. Spänningen försvinner då de käresta får varandra eftersom det är resan dit som skapar pirret inte själva målet. Än i dag slutar många kärleksromaner när paret får varandra och lever lyckliga i alla sina dagar.

Carson diskuterar även samkönad kärlek. Sapfos kärlek tros ha varit bisexuell i sin natur då hon åtrådde både män och kvinnor. Enligt legenden begick hon självmord genom att kasta sig nedför Leukadaklippan efter att ha blivit olyckligt förälskad i färjkarlen Phaon. Samtidigt skrev hon dikter till kvinnor som uttryckte längtan efter samkönad kärlek och avundsjuka mot deras manliga kärleksintressen. Orden ”sapfisk” och ”lesbisk” härstammar härifrån vilka fortfarande används flitigt när man talar om verk som berör kärleken mellan två kvinnor, ibland även icke-binära individer.

Även kärleken mellan män i Grekland diskuteras då det ofta gällde relationer mellan yngre män och en äldre mentor. I dessa situationer rövades de yngre männen bort på häst och ”kidnappades” vilket speglade de heterosexuella rollerna i dåtidens Grekland då samma beteende fanns hos män och kvinnor, då med bruden i den passiva rollen som ”offer”.

Än i dag diskuteras rollerna som homosexuella män ibland blir tilldelade i berättelser, då de ofta härmar heterosexuella dynamiker trots att paret inte är heterosexuellt, vilket benämns som heteronormativt. Ett modernt exempel skulle kunna vara diskussionerna om det populära TikTok-fenomenet ”Heated Rivalry” som har kritiserats av bland annat Jonas Gardell.

Så varför ska man läsa de gamla grekiska myterna och damma av nobelprisböcker från 80-talet? Vi kan tydligt se hur de grekiska myterna format vårt språk om hur vi talar om litteratur och vilka byggstenar som kärleksberättelserna även i modern tid fortfarande återanvänder.

Sammanfattningsvis, när nutida läsare talar om längtan eller förbjuden kärlek använder de ofta idéer som kan spåras tillbaka till Sapfo och den antika grekiska föreställningen om eros.

Boken finns tillgänglig som e-bok på Biblio och som talbok med text på Legimus.

Några exempel på TikTok-böcker som marknadsförs som ”mutual pining” och ”sapphic”:

Nobelpriset i litteratur 2026 – Anne Carson

Årets nobelpris går till den 76-åriga Anne Carson från Kanada. Nobelpriset har funnits sedan 1901 och priset till vinnaren är 12 miljoner kronor. Utöver skrivandet är hon även översättare, litteraturkritiker och poet. Under tonåren blev hon influerad av sin latinlärare och förtjust i de grekiska myterna som präglat hennes författarskap.  Hennes författarskap berör erotik och begär även samkönad kärlek.

Motiveringen löd:

 ”För hennes djärva och infallsrika verk, som i lekfull dialog med den klassiska traditionen har skapat nya former för den samtida litteraturen.”

Hon debuterade 1998 med ”Röd självbiografi” som är en versroman baserad på de antika grekiska myterna, specifikt Herakles-myten. Diktjaget Geryon, är en pojke men också är ett rött monster med vingar. Han skriver en självbiografi vid fem års ålder. När han blir äldre lämnar han sin våldsamma familj. Han blir olyckligt förälskad i en annan man, Herakles. Erotisk laddning uppstår då Geryon blir överväldigad av lusten och åtrån. Berättelsen fortsätter i uppföljaren ”Red Doc” då Geryon ger sig ut på en resa.

Ett citat från ”Red Doc”:

“To feel anything
deranges you. To be seen
feeling anything strips you
naked. In the grip of it
pleasure or pain doesn’t
matter. You think what
will they do what new
power will they acquire if
they see me naked like
this.
If they see you
feeling. You have no idea
what. It’s not about them.
To be seen is the penalty.”

Hon har även skrivit ”Eros den bitterljuva” som är en essäbok som utforskar erotisk romantik i det antika Grekland. Carson väver in samtid och antiken i varandra. Boken var en utvidgning av Carsons doktorsavhandling från 1981 om Sapfo som var en känd poet på ön Lesbos. Boken kan lånas som e-bok på Biblio.

Ett citat från boken:

”The English word ’symbol’ is the Greek word symbolon which means, in the ancient world, one half of a knucklebone carried as a token of identity to someone who has the other half. Together the two halves compose one meaning. A metaphor is a species of symbol. So is a lover. (…)

Every hunting, hungering lover is half a knucklebone, wooer of a meaning that is inseparable from its absence. The moment when we understand these things – when we see what we are projected on a screen of what we could be – is invariably a moment of wrench and arrest. We love that moment, and we hate it. We have to keep going back to it, after all, if we wish to maintain contact with the possible. …

Sappho drew this conception together and called Eros glukupikron. [bittersweet].”

Banned Books läsutmaning

Målgrupp: alla ungdomar som är bosatta i Norrbotten mellan 13-25 år

Pris: en valfri bok

Slutdatum: 1 november

Under Banned Books Week har även vår Goodreads-grupp ”Ung i Norrbotten” en läsutmaning. Gå med i gruppen om ni inte redan är medlemmar och skapa en tråd.

Läs och bocka för så många punkter som möjligt innan 1 november. En vinner en valfri bok som hämtas på det närmaste folkbiblioteket (i ert fall Bodens stadsbibliotek).

Här är en lista över bannlyst litteratur: Lista över förbjuden litteratur — Svenska PEN

Läs eller lyssna på…
1. … en förbjuden bok som blivit film/TV-serie.
2. … en förbjuden bok som först gavs ut på engelska.
3. … en förbjuden bok som först gavs ut på ett språk som inte är engelska.
4. … en förbjuden bok skriven av en kvinnlig författare.
5. … en förbjuden barnbok.
6. … en bok du lånat från biblioteket.
7. … en bok som förbjudits på grund av HBTQ+ tematik.
8. … en bok som förbjudits på grund av regimkritik/uppror/liknande.
9. … en bok som förbjudits i Sverige.
10. … en förbjuden bok på färre än 300 sidor.
11. … en förbjuden bok utgiven på 1900-talet.
12. … en förbjuden bok utgiven på 2000-talet.
13. … en bok som finns listad på hotadeord.se under årets tema fantastik: https://www.hotadeord.se/teman-bbw/fa…
14. … en bok du är förvånad över att den är/har varit förbjuden.
Och en sista utmaning…
15. … prata om förbjudna böcker och censur med någon! Vad betyder kan det innebära att förbjuda böcker? Och varför förbjuder man eller censurerar dem? Kan det finnas gånger då det är rimligt att censurera en bok? Eller kanske finns det en bok du är förvånad över att den förbjudits/censurerats som du diskuterar med en vän, familjemedlem, en bibliotekarie eller här i Goodreads-gruppen?

Tips på böcker som finns hos oss:

Banned Books Week 2026

Slutdatum: 12 oktober

Målgrupp: lärare och elever på Björknäsgymnasiet

Pris: Banned books påse

Denna vecka är det Banned Books Week! Veckans syfte är att uppmärksamma böcker som har blivit bannlysta i andra länder. I Sverige har vi tack och lov ingen censur. Alla böcker får finnas hos oss!

Tävla och vinn en Banned books påse med hemligt innehåll. I biblioteket finns en burk med citat från bannlysta böcker. Lämna ditt svar i lådan vilka böcker som du tror att citaten härstammar från.

En hjälplös honkatt

”James broke the silence.

”Okay, what’s something you wanted when you were a kid that you have now? A dream, or a birthday wish.”

What did I want as a kid? I wanted to never grow up.

”A boyfriend,” I finally said, lying.” (p 46)

”Kitten” av Stacy Yu är en unik roman som handlar om att åldras och bli vuxen men också att fastna i hjälplösheten. Den asiatiska huvudkaraktären Katie som är uppvuxen i Amerika är 22 år och arbetslös, utan några konkreta mål i livet. Hon blir tillsammans med en äldre vit man som visar sig vara ägare till en gullig kattunge, Silver.

Skenet bedrar dock då den hjälplösa ”kattungen” är 10 år vilket blir 56 kattår. Silver visar sig snart vara en symbol för Katies egen stagnation och längtan att återvända till barndomen. Hennes ekonomiska situation blir alltmer sträv då hennes bankkonto är tomt. Vännerna som hon har skulder hos tycker att hon kan betala dem. Hon har ju trots allt en rik kille, och skulle kunna bli hans sugarbaby. Trots längtan efter att förbli en passiv flickvän finns det något i Katie som motsätter sig detta då det känns fel att leva som sin pojkväns ”husdjur”.

Katies relation med hennes mamma blir också alltmer ansträngd. Mamman har en liknande emotionell arkitektur då hon som asiatisk kvinna i Amerika med en lätt brytning ofta diskrimineras och infantiliseras. Hon blir besatt av att vara liten och börjar låna Katies gamla skoluniform då hon är för mager för att komma in i vuxna kläder, möjligtvis på grund av ätstörningar.

”Kitten” är en abstrakt berättelse som använder ett djur som symbol för kvinnornas hjälplöshet och stagnation. Bitvis kan scenerna med katten tolkas som konstiga eller våld mot djur då den förmänskligas genom att dricka kaffe eller dess försök att ”återvända till havet” där pojkvännen hittade den som barn. Katten blir därmed en symbol för längtan efter friheten, och ska antagligen inte tolkas bokstavligen.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska.

Om ni vill läsa en mer lättsam berättelse om en asiatisk kvinna och en katt, läs även ”Hon och hennes katt”:

Tipspromenad under Beredskapsveckan

Pris: Prepperbag med bra saker att ha under en kris

Slutdatum: 28 september

Målgrupp: Alla elever och personal på Björknäsgymnasiet

Denna vecka är det beredskapsveckan och vi har en tipsrunda i biblioteket! En vinner en prepperbag som är full med förnödenheter som kan rädda dig när krisen eller kriget kommer.

Drömmen om det förflutna

”Natalie’s like a border collie, my mother used to say to the other women at church. She needs a project, otherwise she starts chewing the cabinet corners. Are you saying my son is a project? I imagined Doug saying. No, I imagined my mother replying. I’m saying he’s the cabinet corner.”

 

”Yesteryear” är en roman om könsroller och så kallade ”tradwives” vilket är ett fenomen som spritt sig över de mer konservativa delarna av USA men också andra delar av världen. Idén går ut på att kvinnor ska återvända till köket och tjäna sina män som passiva husfruar.

Vi får följa den opålitliga berättaren Natalie som bor med maken Caleb som är en wannabe cowboy, men uppenbarligen saknar kompetens för att sköta en bondgård. På sociala medier framställer de deras liv som idylliskt med hembakat bröd, färsk mjölk och fina djur. Bakom scenerna är dock inte allt som det ska. Natalie har barnflickor och hushållerskor som är anställda för att ta hand om hemmet och den ”hembakade” limpan visar sig i själva verket vara köpt från snabbköpet. Hinken med mjölk är full av koskit.

När Natalie blir kritiserad på sociala medier slår hon ifrån sig. Hon kallar dem för ”the angry women” och beskriver sig själv som en god husfru och mamma, något som hon tycker kvinnorna på Internet borde avundas och sträva efter. Caleb börjar engagera sig politiskt åt det högerextrema hållet, medan Natalie föder allt fler barn. Hon anser att en kvinnas roll i livet är att skaffa så stor barnkull som möjligt. Dock börjar sexlivet dö ut då maken inte har någon lust i sovrummet. I hemlighet gillar han inte deras liv och hade drömt om att bli förskollärare istället, men gav upp detta eftersom att yrket ansågs för feminint. En av barnflickorna slutar och riktar allvarliga anklagelser mot paret, men återigen slår Natalie ifrån sig.

En skarp vändning sker då hon en dag vaknar upp på 1800-talet. Hennes man och barn är där men de är utbytta mot föråldrade versioner. Maken slår, våldtar och misshandlar och familjen lever i fattigdom och misär. Brödet är hårt, och det finns ingen el eller hushållsutrustning. Natalie är i chock då hon inser att livet som hon romantiserat egentligen var väldigt hårt för kvinnorna som i dåtid saknade rättigheter och sexuell autonomi. Natalie inbillar sig att hon är med i en TV-show och att hennes tidsresor är påhittade vilket senare visar sig vara delvis sant då berättelsen blir alltmer abstrakt mot slutet då det inte är uppenbart vad som är fiktion eller verklighet. Natalies mentala hälsan faller isär alltmer tills hon inte längre vet själv.

”Yesteryear” handlar om kvinnors rättigheter och krafterna som strävar emot social rättvisa. Kvinnor och andra grupper har genom åren fått fler rättigheter men samtidigt finns det fortfarande de som motsätter sig detta och tänker bakåtsträvande. Rättigheter kan ibland hotas med att tas bort bland annat rätten till abort och att bestämma över sin egen kropp vilket är en het politisk debatt i USA bland så kallade ”pro-lifers”.

Något unikt med denna berättelse är att den ses utifrån en kvinnas perspektiv, som värdesätter ett system som inte gynnar henne egentligen. Det finns flera verkliga exempel som bland annat Hannah Neeleman som driver det populära kontot ”Ballerina Farm” med 21 miljoner följare. Hon och hennes make är mormoner och har åtta barn. Flera kontroverser i boken speglar ”Ballerina Farm” som fått kritik för att de uppmuntrat till att bland annat dricka opastöriserad mjölk vilket har många hälsorisker.

Boken finns tillgänglig på både svenska och engelska på vårt bibliotek. Talboken är i nuläget under produktion men kommer snart.

Om ni är intresserade av att läsa en bok om ett liknande ämne läs även ”Allt var bättre förr” som utspelar sig på 1970-talet och diskuterar hemmafruar och män som misshandlar från ett svenskt dåtida perspektiv:

Is This A Cry For Help?

”I’ve googled ”how to forgive yourself.” The first result from a reputable source says: ”Take responsibility. Face your guilt.” I scroll down. ”Telling yourself that you are a bad person is not constructive, but feeling guilt can help you avoid repeating mistakes. Make Amends-” I pause. How do I make amends with someone who isn’t alive? I scan the rest of the article. It doesn’t say.” (p. 128-129)

”Is This A Cry For Help?” är en roman om en utmattad lesbisk bibliotekarie och rätten till det fria ordet. Darcy jobbar på ett bibliotek i Amerika där censuren börjar krypa sig in i hennes vardag.

När en låntagare tittar på en erotisk film för en skoluppgift på bibliotekets lånedator hamnar den stackars bibliotekarien mitt i slagfältet för den heta debatten om vilken sorts media som biblioteket får tillhandahålla med. När en journalist för en högerextrem tidskrift intervjuar henne sprids nyheten om ”porrtittaren” i biblioteket som en löpeld. Snart börjar även böckerna att granskas och censureras, särskilt de som innehåller HBTQ-tematik och berättelser om andra utsatta minoriteter.

Samtidigt brottas Darcy med psykisk ohälsa. Hennes tidigare pojkvän innan hon insåg att hon var homosexuell har tagit livet av sig. Han var 10 år äldre än henne men levde ett pojkaktigt liv med TV-spelsberoende, ett fallfärdigt hem och drickande med killkompisarna. Darcy plågas av skuldkänslor både för att ha mist en person som en gång var hennes närmaste och för den egna sexualiteten som växer alltmer med trakasserierna av henne och hennes kollegor på biblioteket. En av hennes kollegor Mordecai som är transperson får sina barndomsbilder postade på sociala medier med hotfulla meddelanden.

Som om detta inte vore nog, blir hon utsatt för hämndporr av en okänd konservativ man som går under användarnamnet Eagle88 samtidigt som en anonym låntagare börjat skicka underliga mejl om frågor om homosexualitet bland fåglar men också om abort och tonårsgraviditet. Darcy blir orolig för den anonyma låntagaren då hon själv gjorde en abort som tonåring, vilket påverkat henne psykiskt. Mysteriet tätnar då hon och hennes kollegor börjar nysta i vilka dessa avsändare kan vara…

Berättelsen kan bitvis verka lite tragikomisk men berör ett hett ämne i inte bara Nordamerika utan även numera i Sverige. Bannlysta och censurerade böcker uppmärksammas samtidigt som material hotas med att censureras särskilt barnböcker med HBTQ-tematik och sagostunder. Rätten till bibliotek är inget att ta för givet då demokratiska värderingar som rätten till sin berättelse ifrågasätts av politiker. Boken visar dock på att det finns de som står upp för yttrandefriheten, även i motgångar.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska. Läs även ”That Librarian” som handlar om en liknande konflikt, fast i den verkliga världen:

Ett krigsskadat arbetsbi

”Seger! svarade Pasjka lyckligt. ”Seger!”

”Vem vann?” frågade Sergejitj och stelnade till när han såg en fyrverkeripjäs komma farande rakt mot honom. Skräckslagen pressade han ryggen mot bibädden. Men den eldsprutande pjäsen slocknade innan den nådde marken.

”Jag vet inte,” svarade Pasjka, ”men det spelar ingen roll! Det viktiga är att någon vann! Att kriget äntligen är slut!” (sid 299)

”Grå bin” är en krigsskildring som för oss till kriget i Ukraina, dock inte år 2022 utan år 2016. Vi får följa förtidspensionären och biodlaren Sergejitj och hans kompanjoner som består av sex bisamhällen. När kriget knackar på dörren har hans fru och barn redan flytt, då han står ensam kvar med sina bikupor.

Vår protagonist befinner sig i den så kallade gråzonen i Donbass som varken är kontrollerad av den ukrainska armén eller de ryska separatisterna. Sergejitj uppehåller sig i en stuga som inte har haft rinnande vatten och el på länge. Matransonerna är knappa och han försöker bunkra upp sig med mat vid varje tillfälle. Vardagliga saker som de flesta tar för givet är lyx för en man som Sergejitj. Från sitt fönster ser han en beskjuten man vars identitet är oklar. Trots att han är beskjuten från båda sidorna vill han ge sig ut för att flytta liket. Det är ju ingen trevlig utsikt att ha en döing på bakgården. Grannarna tror att han är galen, och lever i en sorts förnekelse. Hur kan han vara så lugn trots kriget som rasar utanför hans fönster? Sergejitj hittar en avhuggen fot i jorden utanför sitt hus, som plockas upp och läggs i en soppåse.

De som inte är lugna är hans bin. De är hyperkänsliga för höga ljud och skingras då bomberna och missilerna från kriget exploderar. Eftersom bina är allt han har kvar från sitt gamla liv som ”arbetsbi” bestämmer sig Sergejitj för att ge sig ut på en roadtrip med sina kupor. Han träffar på vänliga själar som delar med sig av mat och sovrum (både för vila och sexuella behov), men också de psykiskt nedbrutna som ger sig på allt och alla, till och med hans bikupor vilket visar sig vara en dålig idé. Hans gamla pass är från Sovjetunionen, gränsvakterna undrar om Sergejitj kommit från det förflutna.

”Grå bin” är en tankeväckande roman om en pågående konflikt som fortfarande skakar hela världen. Berättelsen utspelar sig år 2016 vilket påminner oss om att konflikten pågått sedan 2014 då Ryssland annekterade Krim. Vi får följa en vanlig man som lever i ett samhälle som på många sätt liknar vårt förflutna, då han saknar förnödenheter som vi tar för givet och kläms mellan två militära styrkor som löser konflikter med våld. Vi får även se miljöpåverkan kriget har på djur och natur då Sergejitjs bin kommer tillbaka till sina kupor täckta av ett grått pollen. Kriget är som ett öppet infekterat sår som skadar alla, både den lilla människan och omvärlden han lever i.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska samt som talbok med text via Legimus. Läs även ”Dagbok från en invasion” från 2023 av samma författare som diskuterar det nuvarande kriget och sin hybrid identitet mellan det ryska och det ukrainska.

För ett kontrasterande perspektiv läs den kontroversiella biografin ”ZOV: en avhoppad rysk soldat om Putins krig mot Ukraina” som handlar om en rysk fallskärmsjägares upplevelser om kriget och den kognitiva dissonansen som uppstår:

Boktips fredag – AI i rymden

Terminens sista fredag innan sommaren! Passa på att låna böcker hos oss, och förlänga lånetiden till augusti.

Här har vi ett tips från en av våra elever Maja Sjöberg. ”Illuminae” är en fantasy roman om ett aktuellt ämne som fascinerar många, artificiell intelligens och rymden:

”Boken utspelar sig i framtiden då människor tvingats lämna sin hemplanet, kliva på en rymdfarkost och bege sig ut i det ökända delarna av rymden. Samtidigt som Kady försöker överleva rymdfärden bryter en epidemi ut på rymdskeppet, de som förstörde hennes planet närmar sig och en AI på rymdskeppet börjar ta kontroll över människornas och dess eget öde.

Boken blandar rapporter, mail, chattar, övervakningsfilm och interna dokument för att berätta en historia som lämnar en med en ganska obehaglig känsla vid sista sidan.”