Publicerat

Vinnare av Eisnerpriset 2019

Årets vinnare av Eisnerpriset gick till Jen Wang som fick priset för ”Best Writer/Artist”. Eisnerpriset är uppkallat efter serieskaparen Will Eisner och brukar ses som de tecknade seriernas motsvarighet till Oscar-priset.

”The Prince and the Dressmaker” diskuterar könsroller inom modevärlden. Huvudkaraktärerna är den fiktiva belgiska prinsen Sebastian och hans sömmerska Frances. Sebastian lever dubbelliv, på dagen försöker han leva upp till sin familjs förväntningar och hitta en passande fru, på kvällen går han under en hemlig identitet som modellen Lady Crystallia.

Ingen vet att det är Frances som står bakom klänningarna som Lady Crystallia visar upp. Prinsen har gett henne tystnadsplikt eftersom hans hemliga identitet skulle bli avslöjad om det kommer fram att hans sömmerska är involverad. Detta skapar problem för Frances som drömmer om att göra karriär. Hur mycket är de villiga att offra för att dölja prinsens identitet? Finns det egentligen något som är värt att dölja?

Wang diskuterar normer och identitet. Prinsens identitet är oklar och öppen för tolkning eftersom han inte passar in på varken de manliga eller kvinnliga könsnormerna. Wang har också till viss del dramatiserat, då prinsen kommer ut med sin sanna identitet under en offentlig modevisning men det slutar lyckligt trots allt tack vare att kungen stöttar honom. Historien trycker på vikten av bra förebilder för osäkra HBTQ-ungdomar.

Illustrationerna är enkla men trots det uttrycksfulla och roliga.

Serien finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska. I regnbågshyllan kan ni hitta fler serier med HBTQ-tema.

Jen Wang och Cory Doctorow 2014, Silver Lake, LA, CA

Bildkälla: Minabibliotek

Publicerat

En katts sorg

”If you don’t mourn a dead cat properly, you’ll never get over it.”

 

”En katts resedagbok” är en roman skriven av den japanska författaren Hiro Arikawa, född 1972. Hon skriver för det mesta japanska ”lättromaner” (light novels) som är inriktade till en yngre målgrupp och innehåller manga-illustrationer. Arikawa har även skrivit romantiska berättelser som trotsar ålder- och klasskillnader.

Boken blev utvald till årets bok 2019. Motiveringen löd:

”En underbar roman, en hyllning till vänskapen och livet.
Den unge Satoru och hans katt Nana reser genom Japan, och hälsar på människor som betytt mycket för Satoru. Men varför reser de? När sanningen går upp för Nana brister hans lilla hjärta, och det gör även läsarens. Detta är en rörande roadmovie, som med finess och finkänslighet tar upp viktiga livsfrågor. En liten berättelse med stor visdom!”

”En katts resedagbok” är en berättelse om sorg och handlar om den japanske mannen Satoru och hans katt Nana. Boken innehåller flera berättarröster, en av dem är katten själv som observerar människorna och deras komplicerade relationer från en katts perspektiv. Satoru beskrivs som sjuk, mager och flintskallig men katten förnekar sin husses tillstånd.

De åker på en bilresa genom Japan för att träffa gamla vänner och släktingar till Satoru. Han försöker övertala dem att ta hand om hans katt på grund av ”olyckliga omständigheter utanför hans kontroll” men misslyckas gång på gång då oväntade känslor blossar upp, både mellan de mänskliga karaktärerna och djurkaraktärerna. Djuren framställs som intelligenta och empatiska och förstår människornas känslor bättre än vad människorna själva gör. Vid ett tillfälle hamnar Nana i konflikt med en hund som tillhör Satorus vän från gymnasietiden som har dålig självkänsla och känner extrem avundsjuka gentemot Satoru men kan inte vara ärlig mot honom eftersom han lider av dåligt samvete.

Satoru har inte haft det lätt i livet och förlorade sina föräldrar i en bilolycka när han var liten. Trots detta har Satoru hittat en slags inre frid när han reser runt tillsammans med sin katt. Ett kapitel handlar om hur Satoru och Nana reser runt i Hokkaido (den nordligaste ön i Japan som gränsar mot Ryssland) och innehåller målande miljöbeskrivningar då de observerar naturen och djuren som lever i den.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som talbok via Legimus.

Publicerat

Folk utan hem

”Pistolen tycktes inte skrämma Estelle, men å andra sidan tycktes hon vara en så snäll person att om hon blev mördad hade hon säkert tagit det som en komplimang att ha blivit uppmärksammad.” (sid 139)

 

Fredrik Backman är född i Stockholm och är författare, bloggare och skribent. Backman har tidigare varit krönikör för tidningarna Metro och Magazine Café. Han debuterade 2012 med ”En man som heter Ove” och ”Saker min son behöver veta om världen”. Han är i nuläget aktuell med tv-serien ”Björnstad” som är baserad på romanen med samma namn. Flera skådespelare i serien är från Boden, en elev från Björknäsgymnasiet spelar rollen som flickvännen.

Historien kretsar kring en lägenhetsvisning som spårar ur när en misslyckad bankrånare plötsligt rusar in, vilket av misstag leder till ett gisslandrama. Vi blir introducerade till ett gäng färgstarka karaktärer; Julia och Ro, ett lesbiskt par som väntar barn, Estelle, en gammal dam på 90 år, miljonären Zara, skådespelaren Lennart i kanindräkt och ett till synes vanligt äldre gift par, Anna-Lena och Roger.

Boken innehåller mycket galen humor men karaktärerna är mer komplexa än de först verkar. Miljonären Zara uppfattas som en dryg överklassdam som bara dykt upp på lägenhetsvisningen för skratta åt fattigfolket men visar sig ha en sårbar sida. Hon har nämligen ett hemligt brev som hon burit på i flera år som hon inte vågar öppna. Brevet har brutit ned henne inifrån, så mycket att hon går i terapi för att bearbeta sina känslor (med mer eller mindre misslyckade resultat).

Även rånaren har en djupare sida. Hen har nyligen blivit av med vårdnaden av sina barn efter hens partner har varit otrogen och begärt skilsmässa. Detta ledde också till att rånaren blev av med jobbet och hamnade i en personlig ekonomiskt kris.

Backman diskuterar vad ett hem egentligen är. Anna-Lena och Roger har blivit besatta av att sälja lägenheter, så mycket att de har börjat sabotera lägenhetsvisningarna. Men är de verkligen lyckliga? Den gravida Julia har också sin egen ångest och oroar sig för att hon inte kommer att bli en bra mamma medan hennes fru fokuserar på detaljer om hur lägenheten ska se ut. Den gamla damen Estelle är kontaktsökande och så ensam efter att hennes man gått bort att hon fortfarande låtsas att han är vid livet och bara är och parkerar bilen.

Lägenheten får symbolisera en slags trygghet som karaktärerna saknar i sina liv. Även om Backman skriver med nästan överdriven humor, kan nog alla som någonsin känt att de är i desperat behov av ett hem känna igen sig.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, som e-bok via Bibblo.se och som talbok via Legimus.

 

Publicerat

Nora eller brinn Oslo brinn

”Det enda jag kan säga är att bilden på Nora fick det att brinna i mig, den satte bröstkorgen i brand. Den var den enda smärta som stod i proportion till den i livmodern. (…)

Jag insåg att jag inte visste hur man klättrar upp ur en evig avgrund. Att hon alltid skulle finnas där, att Nora var för evigt.”

Johanna Frid är född 1988 i Stockholm och bor i Köpenhamn. Hon debuterade 2017 med diktsamlingen ”Familieepos” som nominerades till Katapultpriset och Sveriges Radios lyrikpris. ”Nora eller Brinn Oslo brinn” är hennes första roman som också vunnit Dagens Nyheters kulturpris 2019.

”Nora eller brinn Oslo brinn” handlar om den fiktiva huvudpersonen Johanna och hennes sjukdom, endometrios. Frid skriver med humor men diskuterar också bristen på kunskap om endometrios inom sjukvården och hur kvinnorna blir bemötta.

Johannas sjukdom påverkar henne både fysiskt och psykiskt. Hon blir lätt irriterad på sin danska pojkvän, Emil och ältar väldigt mycket. När hon får syn på en bild på hans ex-flickvän, den norska skönheten Nora blir hon utom sig av avund. Johanna blir besatt av Nora , börjar cyberstalka henne och skicka otrevliga meddelande. Johanna idealiserar Nora som ett ouppnåeligt ideal som är vackrare, lyckligare och smartare än henne själv. Samtidigt genomgår hon en operation för att lindra smärtan i livmodern. Operationen som lämnar ett stort ärr över magen, skadar hennes redan dåliga självbild.

Frid kommer ursprungligen från Sverige men bor i Danmark och har läst danska på Syddansk Universitet. Boken inkluderar både meningar på danska och norska för att framföra hur Johanna känner sig i det nya samhället där de pratar ett skandinaviskt språk som hon kan förstå men trots allt ändå inte. Trots att det är svårt att anpassa sig, glöms aldrig humorn bort och vi får skratta åt en hel del lustiga fadäser.

Samtidigt är huvudkaraktären hypokritisk då hon ofta dömer ut de danska och norska karaktärerna trots att hon själv som svensk upplevt kulturkrockar. Det blir ytterligare mer ironiskt när det visar sig att Nora också lider av en sjukdom i livmodern, klamydia men Johanna ser det som ett tillfälle att trycka ned henne trots att hon själv beklagar sig för sina livmoderssmärtor. I Johannas ögon är Nora den perfekta kvinnan så hon inser aldrig att hon säger emot sig själv.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska samt som e-bok via Bibblo.se och som talbok via Legimus.

 

Publicerat

Pojkarna i grottan

”Några dagar efter den sovande prinsessan svalt fotbollslaget hade en thailändsk munk gått för att överlägga med grottandarna. Enligt thailändska poliser som mött honom var han skakad när han kom tillbaka.

Munken berättade att grottanden hade krävt ett offer; en ko, en buffel och två män. Men inte ens de mer vidskepliga räddningsarbetarna tänkte på den profetian innan fredagsmorgonen den 6 juli.” (sid 162)

Matt Gutman är journalist och arbetar som korrespondent för amerikanska ABC News. Han har rapporterat om nyhetshändelser i hela världen och var på plats sommaren 2018 då ett fotbollslag på tretton personer fastnade i grottsystemet Tham Luang. En av dykarna Saman Gunan omkom under räddningsarbetet 6 juli då han antas ha fått en felaktig tub fylld med kolmonoxid.

Gutman berättar om hur fotbollspojkarna blev räddade av både thailändska och utländska grottdykare, marinsoldater, läkare och till och med veterinärer. Biografin är baserad på djupintervjuer och innehåller flera fotografier.

Den 23 juni 2018 åkte fotbollslaget och deras tränare på en religiös utflykt. Tränaren Ekapol Jantawong (smeknamn ”Ek”) ansvarade för de yngre spelarna och är en hängiven buddist. Berget som grottan ligger i ser ut som en gravid kvinna och kallas för ”prinsessan” av lokalbefolkningen. Platsen är viktig för buddisterna eftersom den anses vara andlig. Pojkarna och tränaren åkte dit för att be och utforska grottan men hade inte räknat med att monsunfloden, som vanligtvis sker i juli-augusti, skulle vara tidig. När de var på väg hemåt märkte de att vattnet forsat in och var tvungna att söka skydd högre upp.

Pojkarna som ännu inte insett allvaret av situationen var oroliga för vardagliga problem. En pojke ”Night” (Peeraphat Somphiangchai) fyllde år och längtade efter sin födelsedagstårta som såg ut som en smiley. Lagkaptenen ”Dom” (Duanghet Phromthep) som är väldigt ansvarsfull för sin ålder oroade sig för sin familjs affär som säljer amuletter nära ett tempel. Den minsta pojken i gruppen ”Mark” Mongkhon Boonpiam var bara orolig för att missa sitt matteprov. En av pojkarna i laget hade hoppat över träningen eftersom han ville se på fotbolls-VM istället och plågades av skuldkänslor då hans kamrater var fast i grottan.

Gutman redogör vilka de olika räddarna var och vad deras uppdrag under räddningsinstatsen var. Han diskuterar hur Thailands styrelseskick och kultur påverkade räddningsarbetet. När pojkarna räddades fick inte föräldrarna veta vilka som klarat sig förrän alla pojkarna var ute ur grottan. De thailändska myndigheterna menade att detta skulle ge dem dålig moral men Gutman ifrågasätter om de borde ha tänkt på de enskilda individerna istället.

Gutman diskuterar också hur media har påverkat räddningsarbetet både positivt och negativt. Det fanns rivalitet mellan de olika räddningsorganisationerna eftersom alla ville vara först och ta åt sig äran för att ha räddat pojkarna vilket ledde till att viktigt information inte delades. Gutman berättar att flera karriärer stod på spel eftersom förutsättningarna för räddningsarbetarna ser annorlunda ut i Thailand.

Gutman beskriver också kontroversen med Elon Musk som bidrog med en ny uppfinning, en utbåt som skulle ta ut pojkarna. Experterna ansåg däremot att Musks ubåt var opraktisk i den klippiga terrängen vilket Musk tog personligt, vilket i sin tur ledde till att han gick till personangrepp mot en av dykarna, Vernon Unsworth, på Twitter som till slut anmälde honom för förtal.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska.

Publicerat

#MeToo tjejernas hämnd

Visa källbilden”Det var precis som i en reklamfilm. En fotbollsstjärna och en fotomodell sitter i en blänkande röd öppen bil och ser lyckligt på varandra. (…) Själv stod jag där och fylldes av hat. Och när fotomodelltjejen la sin hand på Christians kind och såg honom djupt i ögonen trodde jag att jag skulle explodera. Jag kramade min nyckelknippa och hatade, hatade, hatade.” (sid 156)

Per Nilsson är född 1954 i Malmö och är bosatt i Sölvesborg, Blekinge. Han är utbildad till lärare i musik och matematik men är numera författare på heltid. Han skriver ungdomsromaner om viktiga ämnen som livet, döden och oro för framtiden men försöker också hitta humorn i sina berättelser. Nilsson besöker aktivt olika skolklasser runt om i Sverige för att samtala om sina böcker.

Under ett av hans många författarbesök på en skola i Malmö fick han en förfråga av en ung tjej. Hon går under det fingerade namnet ”Nora” och bad Nilsson att berätta hennes historia eftersom hon inte kunde göra det själv. En historia om hur två utsatta unga kvinnor planerade sin hämnd mot en manlig förövare och våldtäktsman.

Nora har fått uppleva sexuella trakasserier på tåget. Hon hade tack och lov känt av situationen innan och hade beredskap. När förövaren tafsade på henne högg hon honom i ena testikeln med sin nyckelknippa. Händelsen förevigades på Internet men ingen visste att det var Nora som blev utsatt.

I berättelsen ingår flera berättarröster. Alla går under fingerade namn och Nilsson har delvis dramatiserat händelserna men berättelsen är baserad på verkligheten. Vi får träffa Noras kompisar; den vackra arabiska ”Nadin” och den rebelliska ”Liv” med kortklippt frisyr och hår under armarna. Alla tre tjejer har utsatts för sexuella trakasserier och våldtäkt.

Nadin träffade en utåt sett trevlig fotbollskille som bodde i överklassområdet i Malmö. Hon blev förälskad vid första ögonkastet och flyttade in hos honom i hans lyxlägenhet. Saker och ting blev däremot inte som hon hade tänkt sig. Pojkvännen som festade mycket, kom hem stupfull en kväll. Han ville ha oralsex men Nadin ville inte eftersom hon tyckte det var obehagligt och dessutom var upptagen med en viktig skoluppgift. Pojkvännen kunde inte acceptera ett nej och våldtog Nadin. På bara 10 sekunder vändes hennes tillvaro upp och ned och Nadin var tvungen att fly från pojkvännen.

När Nora berättade om händelsen för Liv, som också blivit våldtagen när hon var full på en fest, föreslog Liv att de skulle hämnas på Nadins ex-pojkvän genom att ge tillbaka med samma medel. De två tjejerna planerade en kupp och köpte utrustning för att spela in en förnedrande porrfilm som skulle läggas upp på nätet. Nora påstår dock att hon fick kalla fötter när hon insåg att hämnd inte skulle hjälpa hennes kompis och att hon höll på att begå ett lika allvarligt brott mot ex-pojkvännen som han hade begått mot Nadin.

Berättelsen diskuterar begrepp som hämnd och rättvisa. Vad innebär det att hämnas på en person som aldrig kommer att bli bestraffad för sina brottsliga handlingar? Vad händer när ett offer övergår till att själv bli en förövare? Vad är rättvisa i ett samhälle där tjejer som blivit våldtagna inte tas på allvar?

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska , som e-bok via Bibblo.se och som talbok via Legimus.

Publicerat

En berättelse om en trasig familj

”Jag lägger en hand över Edies öra. Jag känner hur mina ögon stelnar till. Jag får alltid glasartad blick när Axel och mamma grälar. (…) Snart får vi tårta. Snart häller Bonnie upp iskall svagdricka, det släcker törsten bättre än öl, och snart sitter vi alla runt bordet och pustar ut under den gamla fläkten som bullrar som en helikopter.”

Bart Moeyaert är årets mottagare av Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne (ALMA-priset). Motiveringen löd:

”Bart Moeyaerts förtätade och musikaliska språk vibrerar av undertryckta känslor och outtalade önskningar. Med filmisk närvaro gestaltar han ögonblick där relationer ställs på sin spets samtidigt som berättelsernas komplexitet pekar på vägar vidare. Bart Moeyaerts självlysande författarskap understryker att böcker för barn och unga har en självklar plats i världslitteraturen.”

”Kärleken vi inte förstår” är uppdelad i tre akter och påminner mycket om ett filmmanus. Vi får följa en trasig flamländsk familj som trängs i en bil under en varm sommardag. Familjen består av en hund, mamman, storebror Axel, lillasyster Edie och berättarrösten som är mellansystern. De är på väg till storasyster Bonnies sommarhus där det ska finnas en utlovad fläkt och dryck. Allt är däremot inte som det verkar och stämningen trappas upp vilket till sist leder till ett blodigt slagsmål.

Berättaren blir tvungen att agera som vuxen när konflikten bryter ut mellan mamman, Axel och styvpappan Bordzek. Hon får ta hand om lillasystern Edie som är sex år men inte kan prata på grund av selektiv mutism. Historien berättas utifrån berättarens synpunkt vilket medför att vissa händelser har mer tyngd, till exempel när Edie blir åksjuk under bilresan. Fokus läggs då på problemet som berättaren måste ta tag i. Det antas att styvpappan har utnyttjat Axel sexuellt och att mamman inte tror honom men konfliken mellan dem pågår i bakgrunden. Det är en historia om ett barn som får ta vuxet ansvar när de vuxna runt omkring henne inte räcker till.

Den andra akten fokuserar på hur berättaren saknar en trygg fadersgestalt. En äldre herre vid namn Skip de Bootsman dyker upp i deras liv vilket leder till tragikomiska ögonblick då berättaren hoppas på att han har en massa pengar och kommer att ge familjen ekonomisk trygghet. Det visar sig att han bara är en dement gammal sjöman i rullstol som kände deras mormor.

Den sista akten slutar med att Axel lämnar familjen, då han inte står ut med mammans själviska beteende längre.

Berättelsen ligger mycket mellan raderna till exempel hur det framgår att barnen är äcklade av Bordzek men uttrycker det inte verbalt. Detta leder till en slags inre ångest som alla lider av, kanske mest av alla lillasystern Edie som på sitt eget vis förstår att något är mycket fel då de vuxna bråkar. Även om konflikten i berättelsen är väldigt mörk, handlar den om att iaktta ett bråk från sidan om, som man själv inte är delaktig i, vilket många barn och unga säkert har erfarenhet av.

Boken finns att låna på vårt bibliotek på svenska och som talbok via Legimus.

Publicerat

Vinnare av Lilla Eyvind Johnson priset 2019

Pin Up Girl, Retro, Girl, Fashion, Dress, Queen, Woman

Årets vinnare av Lilla Eyvind Johnson priset går till Olivia Sandberg i SA16 med novellen ”Resan”. Novellen är en personlig berättelse som är baserad på författarens egen uppväxt.

Motiveringen löd:

”Författaren har på ett utmärkt sätt använt en tågresa som en metafor för en inre och yttre resa och på detta sätt lyckats förmedla nästan ett helt liv med relationer och känslor på bara ett ark papper.”

Utdrag ur novellen:

”Efter ett tag stod kopparna tomma med endast några få droppar kvar på botten, bakelserna var borta och faten skrapade. De fortsätter att fördriva tiden genom att prata och titta ut genom det frostade glaset. Tilda inleder en diskussion då de passerar en grupp barn i 15-årsåldern. Tilda ser att en flicka blir åsidosatt av resterande barn medan hennes mamma inte gör detsamma.

(…)

Med en graciös handgest landar fingrarna mot det kalla glaset och armbågen mot bordet. Hon får syn på en tjej i 17-årsåldern i ett hus som står och tittar på sin spegelbild, hon vrider och vänder sig, suger in vissa delar av kroppen och korrigerar, delar av sitt utseende som, enligt henne, är felande. Det gör ont i Tilda när hon bevittnar det och håller kvar blicken så långt det bara går men hon far framåt och ser inget mer av det huset.”

Resan del 1

Resan del 2

Publicerat

Sebbe sa: ”NEJ”

”Din bror har inte haft det lätt, men Anna får honom att lysa upp bara hon kommer in i rummet.”

”Anna?”

”Ja. Hon heter så.”

Bara att höra namnet får blodet att rusa till huvudet och inte på ett bra sätt.”

Niclas Christoffer är en stå upp komiker, författare och skådespelare. Han har skrivit ett antal ungdomsböcker om svåra ämnen som anorexi och sexmissbruk. Han föreläser även på skolor om bland annat sexualitet och näthat, baserat utifrån hans egna erfarenheter. Christoffer beskriver sina böcker som allvarliga men ändå underhållande och lättlästa.

Christoffers senaste bok ”Sebbe sa nej” handlar precis om det titeln skvallrar om; den berör våldtäkt och samtyckeslagen. Huvudpersonen Sebastian är 16 år och har ensam flyttat till Skellefteå för att gå med i ett hockeylag. Han är mycket duktig på sporten men plågas av skamkänslor gentemot sin funktionsvarierade bror som blev skadad i en trafikolycka. Brodern sitter numera i rullstol och Sebastian känner skuldkänslor eftersom det var han som utsatte honom för grupptryck och eggade på honom att köra fortare.

Grupptryck är ett ämne som boken kritiserar, då grupptrycket från Sebastians nya lagkamrater och tränare präglar honom starkt vilket i sin tur leder till många dåliga beslut. Sebastian börjar dricka hembränt, festa och fälla sexistiska och homofobiska kommentarer för att passa in i gänget. Kompisgänget utmanar varandra och går ofta över gränsen vilket Sebastian får erfara vid nollningen då han blir ofrivilligt fastbunden naken vid skolans flaggstång.

Grupptrycket börjar så småningom påverka hans relation med flickvännen Heve, en snygg och trevlig turkisk tjej som jobbar på en pizzeria. Han börjar objektifiera henne och fälla nedsättande kommentarer för att passa in i det ytliga killgänget.

Efter att ha druckit hembränt och festat en hel natt, är Sebastian otrogen mot Heve med en tjej som heter Anna. Hon är en av lagkamraternas syster och flörtar med honom när han är full. De går upp på hennes rum för att ha sex men när Sebastian ångrar sig blir han fastbunden vid en säng och våldtagen. Det visar sig att Anna är en sadist och besatt av våldsam pornografi.

Detta leder till att Sebastian börjar lida av ångest. Han skäms för att han blivit våldtagen men vågar inte erkänna det för sig själv. Han börjar undra om han har sig själv att skylla eftersom han var otrogen mot flickvännen och flörtade med Anna innan han blev våldtagen. Tack och lov, är Heve förstående och förklarar för honom att ett nej är alltid ett nej och att en persons kön och muskelstyrka inte är relevant.

Sebastian inser att hon har rätt men känner att det är för jobbigt och pinsamt att anmäla brottet. Dessutom har han börjat bli mobbad på skolan efter att Anna spridit falska rykten för att tysta ned honom. Men en dag kommer en annan kille i hockeylagen fram till honom och erkänner att han också har blivit våldtagen av Anna. Sebastian inser att det finns fler offer och bestämmer sig till slut för att anmäla Anna innan fler killar blir utsatta.

Christoffer tar upp ett viktigt ämne som tyvärr sällan diskuteras. Många våldtäkter blir aldrig anmälda och det kan vara särskilt svårt för en osäker tonårskille, som försöker passa in på normerna om manlighet, att erkänna sårbarhet. Boken trycker också på att det kan finnas flera situationer då en person kan bli våldtagen utan att det finns våldsinslag med i bilden, även om det var så det skedde i berättelsen.

Christoffer diskuterar också konsekvenserna av att normalisera pornografi, då både offret och förövaren har blivit negativt påverkade. Porr kan vara beroendeframkallande, då hjärnans belöningssystem börjar associera våld med sexuell upphetsning.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska.