Tradition möter passion

”Titta på hans händer! Han gör narr av georgisk dans!”

 

”And then we danced” är en svensk-georgisk film från 2019 med HBTQ-tema. Filmen har vunnit flera fina priser bland annat Guldbaggen 2020 för bästa film, manuskript, manliga huvudroll och foto. Filmen har även blivit Oscarsnominerad. Filmens regissör Levan Akin fick idén till filmen då han såg ett videoklipp om ett hatbrott under den första georgiska Pride-paraden.

Filmen utspelar sig i Georgien och handlar om den homosexuella dansaren Merab som lever under fattiga förhållanden. Han och hans bror är med i ett danskompani som utövar den traditionella georgiska dansen. En ny dansare tillkommer en dag, den bisexuella Irakli och gnistor sprakar mellan honom och Merab när de dansar tillsammans. Vi får se kulturen i Georigien uttryckas inte bara genom dans men också nattliv, klubbar, erotik och musik.

Samhället som de lever i är tyvärr inte tolerant mot de som är annorlunda. Den georgiska dansen fokuserar på maskulinitet, något som Merab som homosexuell man brottas med. Han kämpar på trots kompaniets fördomar men hans sexualitet väcker omgivningens förakt som uttrycks i våld och skällsord.

Samtidigt brottas han med sin fattigdom. Hans familj har inte längre el eftersom de inte kan betala räkningarna och hans bror har börjat prostituera sig för att kunna försörja dem. Iraklis mor blir sjuk och han måste resa hem och gifta sig med en kvinna. Allt slutar inte lyckligt för Merab men han vågar till slut i alla fall stå upp för den han är och uttrycka sig genom sin dans trots att dansjuryn med sina föråldrande traditioner inte kan förstå den.

Filmen väckte starka känslor i Georgien där homofobin fortfarande är stark. Filmteamet fick ta emot dödshot och var tvungna att ha livvakter. Vid filmens premiär utbröt våldsamma protester från nationalkonservativa kristna organisationer, vilket även stöddes av den ortodoxa kyrkan. Filmens koreograf har därför valt att vara anonym.

Filmen finns tillgänglig på vårt bibliotek med georgiskt tal och svenska undertexter. Observera att filmen innehåller några erotiska sexscener.

Bully

”My son will be 11 years old forever.”

 

”Bully” är en dokumentärfilm från 2011 som handlar om mobbning på amerikanska skolor. I denna film får vi följa flera mobbningsoffer under deras vardag. Filmen inleds med en minnesstund för en pojke som har begått självmord efter att ha blivit mobbad i flera år.

Fokuset ligger på Alex som är 12 år och har Aspergers syndrom. Han föddes för tidigt och har på grund av detta ett särskilt utseende. Hans plågoandar har döpt honom till ”fiskfejset” och han får varje dag ta emot slag, sparkar och dödshot på skolbussen. Något som kan tyckas märkligt, då man skulle kunna tro att filmteamet som filmat dokumentären skulle skrämma bort mobbarna, men Alexs vardag pågår som vanligt.

Föräldrarna och lärarna visar lite förståelse för Alexs situation. De säger att han själv måste göra något åt mobbningen, vilket lägger över ansvaret på de utsatta barnen. Vi får även se en scen då en pojke blir mobbad av en klasskamrat och tvingas skaka hand med honom. När han vägrar blir han utskälld av läraren trots att det är han som är offret.

Filmen som utspelar sig 2011 på amerikanska södern tyder på att det fanns (och antagligen fortfarande finns) fördomar mot de som är annorlunda. Både barn och vuxna mobbar. Den 16-åriga Kelby som är en maskulin lesbisk tjej blir mobbad då hon bor i en liten stad med en stark religiös identitet. Hon mobbas av killarna i området som till och med försöker köra över henne och lärarna på skolan gör narr av henne på idrotten då killar och tjejer delas upp.

Vi får även se mobbningsoffrens mörka sidan.  14-åriga Ja’Meya Jackson som tidigare var mönsterelev med högsta betyg i alla ämnen och proffsbasketspelare bestämmer sig en dag för att rikta en pistol mot sina klasskamrater på skolbussen. Lyckligtvis blir ingen skadad men flickan döms till ungdomsvård.

”Bully” är en viktig film som fortfarande är aktuell 2022. Våldet som fortsätter och eskalerar trots filmteamets kameror kan liknas med dagens problem med cyberbullying då barn och ungdomar mobbas öppet på nätet där alla kan se det.

Filmen finns tillgänglig på vårt bibliotek med engelskt tal och svenska undertexter. Finns även som e-film via Cineasterna.

En film om Jordens undergång

”If you can’t give your son hope, give him love.”

 

”Call of Life” är en dokumentärfilm om massutdöende. Detta refererar till hur hela grupper av organismer och arter på Jorden dör ut på mycket kort tid. Vi människor blir allt fler. Vi har gått från att vara 2 miljarder till 6 miljarder. Sedan filmen gjordes 2010 har vi hunnit växa till 8 miljarder enligt siffror från 2022. En av våra framtida utmaningar är hur vi ska fördela våra resurser då vi har fler munnar att mätta.

Call of Life (2010) - IMDb

Vi får ta del av statistik (som antagligen är något utdaterad) om hur illa det egentligen är med massutdöenet. Enligt uppgifter från 2010 har så här många djurarter dött ut:

Djur på land – 28 % sedan 1970

Sjöfåglar – 30 % sedan 1995

Havsfiskar – 90 % sedan 1950

Sötvattensfiskar – 50 % sedan 1987

Övriga havsdjur – 28 % sedan 1970

Sångfåglar – 50 % sedan 1965

En av många orsaker är att vi människor har uppfunnit plasten, det enda material som naturen inte kan bryta ned och som djuren inte kan äta. Detta medför att plasten blir kvar i naturen. Ett annat problem är köttproduktionen som ökat i bland annat Kina. För att ge korna foder måste Kina mata dem med sojabönor från Brasilien vilket i sin tur leder till miljöproblem. Detta blir en ond cirkel då resurserna inte är oändliga.

Filmen finns tillgänglig på vårt bibliotek med engelskt tal och svenska undertexter. Läs även ”Tusen och 1 art” som handlar om biologisk mångfald.

De ovanliga

”I’ll find a solution. I’m sure.”

 

”De ovanliga” är en fransk film av de judiska regissörerna Oliver Nakache och Érik Toledano som också ligger bakom succén ”En oväntad vänskap”. I denna film får vi följa den judiska huvudpersonen Bruno som alltid bär sin kippa under kepsen och hans kompanjon muslimen Malik. Filmens fokus ligger på deras passion, att hjälpa autistiska barn och ungdomar.

Vi får följa vardagshjältarnas stressiga arbetsdag. Mycket går fel då de autistiska ungdomarna som vårdas kan vara mycket oförutsägbara.  Bruno och Malik har tagit sig vatten över huvudet då de tagit in för många ungdomar som alla har stora problem. Bruno har även anställt en mörkhyad man som just tagit sig ur kriminaliteten. Han saknar utbildning och sköter inte sitt jobb men kanske borde även han få en chans att bättra sig? Dock uppstår problem när en pojke med ”lågfungerande” autism rymmer och hamnar på motorvägen vilket leder till en nästan action-laddad jakt, då de måste rädda hans liv.

Bristen på resurser och pengar är ett återkommande problem då hotet från inspektörerna som vill att de ska slå igen sin verksamhet, ständigt hänger över dem. Problematiken har hämtats direkt från verkligheten då många organisationer i Frankrike som förser de autistiska med mat och tak över huvudet blir tvungna att slå igen. Detta medför att många autistiska personer inte får de stöd som de behöver av det franska samhället och blir därmed tvungna att förlita sig på föräldrar eller i värsta fall blir hemlösa.

Filmen finns tillgänglig på vårt bibliotek med franskt tal och svensk text. Ni kan även låna den digitalt som e-film via Cineasterna.

En kontroversiell nytolkning av Mulan

”And Hua Jun did die. For a lie can only live so long. But Mulan lived.”

 

”Mulan” är en nytolkning av den kända Disney-filmen från 1998 som i sin tur är baserad på en gammal kinesisk folkdikt ”Mulans Ballad”. I dikten tar Hua Mulan sin fars plats i armén eftersom han är för gammal och svag för att kriga. Efter många år av krigsföring blir hon befordrad av kejsaren men tackar nej eftersom hon vill återvända hem. När de kommer på besök i hennes by får de en chock när de inser att den stolta krigaren egentligen var en kvinna. Det är dock oklart om dikten är påhittad eller om Mulan egentligen bara var kejsarens konkubin.

Nytolkningen följer diktens budskap att kvinnor kan vara lika starka och modiga som män. Den nya filmatiseringen är mer mogen än sin Disney-föregångare och saknar både musikalerna och drakmaskoten som blivit ersatt med en symbolisk fenix som dyker upp när Mulan tvivlar på sig själv.

En ny karaktär introduceras, häxan Xianniang som strider på motsatta sidan med rouran armén. Precis som Mulan är hon en kvinna som lever i en patriarkal värld. Detta är något som Xianniang ifrågasätter eftersom hon precis som Mulan får dölja sitt rätta jag genom att förvandlas till en falk. Hon gör narr av Mulan som låtsas vara en man, vilket enligt Xianniang betyder att hon anpassat sig till det patriarkala samhället istället för att ifrågasätta det.

Filmen har fått kritik på flera håll. Valet av inspelningsplats är det som har främst kritiserats. Filmen utspelar sig på den omstridda kinesiska provinsen Xinjiang som främst är känt för omskolningslägren av den muslimska minoriteten uigurer. Detta anses som en kränkning mot mänskliga rättigheter enligt Amnesty eftersom uigurerna tvingas under fängelseliknande omständigheter att bli lojala till centralregeringen i Peking. Fyra kinesiska propaganda-avdelningar samt säkerhetsbyrån i Xinjiang blir även tackade i eftertexterna.

En annan kontrovers är skådespelaren Yifei Liu som spelar Mulan och har uttryckt sitt stöd för Hongkongpolisens brutalitet mot demokratiaktivister.

Ytterligare en kontrovers är att den kinesiska kulturen framställs felaktigt. Ett exempel är användningen av qi som behandlas som en magisk kraft vilket det egentligen inte är enligt kinesisk folktro. Detta innebär också att Mulan är född till krigare med magiska krafter istället för att utvecklas under sin resa.

Filmen finns tillgänglig på vårt bibliotek med engelskt tal och svenska undertexter.

Utvandrarna

Hora för dig, kyrkvärd? Vad sade du till mig förr i världen? När du kom till mig med riksdalerna i ena handen och kuken i den ann’ra?”

–  det kontroversiella citatet från romanen ”Utvandrarna”

 

 

”Utvandrarna” är en ny filmatisering av Vilhelm Mobergs klassiska verk, Utvandrarserien som gavs ut 1949-1959. Filmen utkom under pandemin 2021 och skiljer sig markant från Jan Troells filmatisering som utkom 1971.

Precis som originalet skildrar den nya filmen emigrationen från Sverige till Nordamerika. Filmen utspelar sig i Småland på 1800-talet då de kända romankaraktärerna Karl-Oskar och Kristina söker sig till Minnesota efter år av missväxt och fattiga förhållanden. Deras gård brinner ned och ett av deras barn dör, vilket skildras i en stark scen då Karl-Oskar snickrar en kista i barn storlek som han sedan slår sönder i förtvivlan. Filmen är indelad i tre delar, först tiden i Sverige, resan över Atlanten och till sist deras nya liv i Amerika (som spelades in i Västra Götaland istället för i USA på grund av pandemin).

Något som skiljer den nya filmatisering från originalet är att innehållet kortats ned kraftigt och några karaktärer saknas som t ex Karl-Oskars bror Robert och Kristinas morbror Danjel som förföljdes för sin tro. Religionen spelar dock fortfarande en viktig roll i den nya filmen. Ulrikas karaktär är med i filmen men har tonats ned något. Hon är fortfarande prostituerad och kritisk mot prästen som betalar för sex vilket var kontroversiellt när romanen kom ut på 40-talet.

En annan skillnad är att atmosfären är väldigt dyster och ackompanjeras av sorglig musik och en gråbrun palett. Även Kristinas karaktär har blivit alltmer deprimerande då hon antas lida av psykisk ohälsa och kanske till och med självmordstankar. Möjligtvis kan detta referera till Mobergs självmord 1973 då han dränkte sig i en sjö utanför sitt hus efter att han kämpat med depression i flera år.

Den nya filmen skildrar även ursprungsamerikanerna på ett mer sympatiskt sätt. Lill-Märta går vilse i skogen efter att Kristina förnekat henne rätten till utbildning på grund av hennes kön. Hon blir räddad av en indiankvinna som ger henne en kappa att värma sig med, vilket ses som en synd av deras kristna grannar.  Rasismen är något som delvis ifrågasätts då Lill-Märta står på sig och undrar om det egentligen är indianerna som bor där. Jämför med Troells grafiska och våldsamma 70-tals film då indianerna framställs som galna vildar som dödar gravida nybyggarkvinnor och sätter deras foster på pålar som trofé.

Filmen finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Om ni vill se den gamla versionen så finns den också, både som fysisk film och som e-film via Cineasterna.

Tik Tok favoriter – Heartstopper

”You can’t tell whether people are gay by what they look like.”

 

”Heartstopper” är en HBTQ-berättelse i fyra delar som började som en gratis webb-serie på Webtoon och sedan tog världen med storm. Serien har både blivit populär på TikTok och filmatiserats som en tv-serie på Netflix.

Vi får följa två killar som heter Nick och Charlie som går på en pojkskola i England. Charlie har haft det jobbigt på sistone. Han har blivit mobbad för sin sexuella läggning eftersom han är den enda killen på skolan som är öppet homosexuell. Detta har påverkat hans psykiska hälsa, vilket lett till att han skadar sig själv för att stilla ångesten han känner varje morgon som han tvingar sig upp för att gå till skolan. För att göra saker ännu värre, börjar hans före detta pojkvän Ben att bete sig obehagligt.

Heartstopper Volume One: The million-copy bestselling series, now on Netflix!: 1 : Oseman, Alice: Amazon.it: Libri

Nick är lite äldre än Charlie och går inte i samma klass men när de läser en kurs tillsammans hamnar de bredvid varandra. Nick är en stereotypisk ”jock” som har stora muskler och spelar häftiga sporter som rugby. Men han har också en mjukare sida. Han älskar att baka kakor och pratar flytande franska eftersom hans pappa, som han inte har så mycket kontakt med, är fransman och bor i Paris.

HEARTSTOPPER — chapter 4 - 10 vulnerable Content warning: This...

En romans börjar spira mellan de två vännerna. Fokuset ligger på känslor och serien förblir för det mesta hoppfull även om vi får glimtar av en mörkare sida då homofobin alltid är närvarande. Även fördomar om hur en person som är gay ska bete sig och se ut, diskuteras då omgivningen har svårt att acceptera att Nick är en manlig bisexuell sportkille.

Tre delar av serien finns att låna på vårt bibliotek på engelska. Ni kan även läsa den gratis på Webtoon. Serien är lättläst med luftiga sidor och lite text.

TikTok favoriter – Kirke

”Jag slutade sjasa iväg mina djur när männen kom. Jag lät dem driva omkring som de ville, i trädgården, under borden. Det roade mig att se männen gå bland dem, darrande inför deras tänder och onaturliga tamhet. Jag låtsades inte vara dödlig. Jag visade mina tindrande, gula ögon närsomhelst tillfälle gavs. Inget av det gjorde någon skillnad. Jag var ensam och kvinna, det var det som räknades.”

”Kirke” är en äventyrsroman som är baserad på grekisk mytologi, återberättad ur ett feministiskt perspektiv. Vi får möta halvguden Kirke som var mest känd för sina häxkonster och hennes roll i Odyssén. Boken är prisbelönt och har bland annat vunnit priset för bästa fantasy-roman på Goodreads 2018 samt blivit populär bland yngre bokälskare på TikTok.

Vi får följa Kirke genom hennes barndom i gudarnas salar där hon sticker ut med sin naiva men empatiska personlighet. Gudarna har ingen nåd, dricker och festar, piskar sina fiender. Kirke träffar eventuellt en dödlig fiskare som hon blir handlöst förälskad i och förvandlar honom till en gud. Men han älskar trots detta en annan, den vackra nymfen Skylla. Grön av avund förvandlar Kirke henne till ett skräckinjagande vidunder och blir förvisad till en isolerad ö.

Kirke blir utsatt som kvinna när slitna sjömän anländer till ön. Trots hennes gudomlighet, ses hon bara som ett lätt offer på grund av hennes kön. Efter en traumatisk våldtäkt litar hon inte mer på män och förvandlar dem alla till grisar vare sig de är goda eller onda.

När den kända hjälten Odysseus eventuellt anländer till ön, blir även hans besättning förvandlade till grisar. Han löser detta med list som slutar i en passionerad kärleksaffär med Kirke, trots att han redan är gift.

I denna roman vänder sig Miller ifrån tolkningen av Kirke som en förförisk häxa som lurar hjälten i säng. Man kan även ana kopplingar till MeToo då hennes sexuella trauma med män är en viktig del av berättelsen. Odysseus sätts inte heller på piedestal bara för att han är den kända manliga hjälten och äventyraren. Man anar en mörkare sida hos honom, då han beskrivs som en dominant man som armbågar sig fram med våld och ruvar på hämnd så fort någon vänder sig emot honom.

Vi får även se hur det går för Kirke efter hjälten seglat iväg då hon blir ensam kvar med deras son. Hon skildras som en ensamstående mor, som gör allt för att skydda sonen men samtidigt motsägelsefullt nog inte kan hantera barnets trotsålder. Hon lägger magiska förtrollningar över honom när hon inte kan hantera hans utbrott, vilket kanske kan liknas med hur barn med neurologiska funktionsvariationer tvångsmedicineras. Intressant nog är Kirke långt ifrån en perfekt kvinna och mor trots romanens feministiska inriktning.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och engelska. Ni kan även låna den som e-bok på E-lib och som talbok med fulltext på Legimus. Boken är även filmatiseras som tv-serie.

Flykt

”Tack och lov var den ryska polisen så korrupt att de lät oss gå, i utbyte mot våra sista pengar.”

 

”Flykt” är en dansk animerad dokumentärfilm om den 36-åriga flyktingen Amin (fingerat namn). Han flydde för 30 år sedan från Afghanistan. På 1990-talet ockuperades landet av Mujahedin som stöddes av USA. Denna grupp var radikala islamister som fängslade och dödade de som inte delade deras åsikter. Mujahedin såg sig själva som ”religiösa krigare” och blev sedan vad vi idag kallar för talibaner.

”Amin” har valt att vara anonym och endast visa sig som en tecknad figur i filmen. Verkliga bilder kantas med uttrycksfulla figurer både skrämmande i svartvitt och de utan ansikten men också färgglada minnen från ”Amins” barndom. Vi får se honom dansa runt, iklädd sin systers blåa klänning och rosa hörlurar, till låten ”Take on me” av Aha.

”Amin” visste redan som 5-åring att han var annorlunda än de andra barnen. Han tyckte om uppmärksamheten han fick när han sprang runt i klänning och fantiserade om manliga kändisar. I Afghanistan fanns det inget ord för HBTQ-personer som är attraherade av samma kön och har könöverskridande uttryck. Detta ledde till att ”Amin” trodde att han hade blivit sjuk och försökte få medicin mot sin homosexualitet när han kom till Danmark. Intressant nog stöttade hans svenska bror honom och försökte till och med få ”Amin” att träffa en pojkvän genom att köra honom till en gaybar!

”Amins” far tillfångatogs av polisen i Kabul efter att ha protesterat mot regimen och hamnade i fängelse. Än idag vet han inte vad som hände med hans pappa eller om han fortfarande är vid livet. Familjen flydde sedan till Ryssland men hade det svårt ställt. Deras visum gick ut och de fick inte uppehållstillstånd, vilket ledde till att de var tvungna att betala den korrupta ryska polisen pengar för att inte bli arresterade.

”Amin” och hans bror besöker MacDonalds som tonåringar och blir överfallna av polisen. Även en ung afghansk tjej tillfångatogs men hade inga pengar att betala polisen med. Bröderna fick gå men flickan våldtogs av polisen i polisbilen. Trots att han var ett barn plågas ”Amin” av dåligt samvete och önskar att han hade haft civilkurage nog att gripa in.

Eventuellt flyr familjen från Ryssland i en båt efter att ha betalat människosmugglare stora summor pengar. Denna resa var svår för ”Amins” mor som led av thalassofobi (sjuklig rädsla för att drunkna i havet). Polisen fick dock tag i dem och skickade tillbaka dem till Ryssland.

Till slut får ”Amin” ensam fly till Danmark med ett falsk pass, ett nytt namn och en falsk historia. Han var tvungen att ljuga för alla och hittade på en uppdiktad berättelse att hans familj var död. Trots att historien inte var sann grät han och kände sig ensam. Den enda han berättade sanningen för var en pojkvän som tyvärr utnyttjade honom och använde informationen för att hota honom. ”Amin” höll därför sin sanna identitet hemlig tills han berättade sin historia för sin barndomsvän som också är filmens regissör, Jonas Poher Rasmussen.

”Jag fick respektera att det fanns saker han inte klarade av att tala om. Det tog tid innan han var redo att berätta hela sin historia.” – Jonas Poher Rasmussen i intervju med Sveriges Radio

”Flykt” är en gripande berättelse som fortfarande är aktuell 30 år senare, i och med den pågående krisen i Afghanistan. Mellan de abstrakta och lite hackiga animerade bilderna får vi även se nyhetsinslag som påminner oss om den trista verkligheten. Vi får se en gammal svensk nyhet om en barack fylld med flyktingar som sattes in på ett kryssningsfartyg. De fick inte luft eller vatten och kunde inte ta sig ut. ”Amins” familj var därinne och överlevde men man kan inte låta bli att få associationer till godstågen med judar som skickades till Auschwitz.

Filmen finns tillgänglig på vårt bibliotek på danska med svenska undertexter.

Brokeback Mountain

”I wish I knew how to quit you.”

 

”Brokeback Mountain” är en HBTQ-film från 2005 som är baserad på Pulitzerprisvinnaren Annie Proluxs bok ”Berättelse från vidderna” som kom ut 2000. År 2006 vann filmen Oscars-galans tre nomineringar: bästa regi, bästa manus efter förlaga och bästa filmmusik.

Berättelsen utspelar sig i Wyoming under åren 1963-1983 och handlar om två fårherdar Ennis del Mar och Jack Twist. De har aldrig träffat varandra när de får i uppgift av sin arbetsgivare Joe Aguirre att valla hans får under sommaren. Det är kallt uppe på berget och maten är knapp. De två männen överlever på bönor och stöter på en och annan björn.

En romans börjar spira mellan de två männen och sexuell attraktion uppstår. Efter att de haft sex i det kalla tältet påstår båda männen att detta bara var en engångshändelse men de kan inte förneka sina känslor för varandra. Särskilt Ennis har svårt att acceptera sin homosexualitet då han präglas av sin fars toxiska maskulinitet och homofobi från barndomen. Fadern tog med honom en dag för att visa honom och hans bror en mördad homosexuell ranchägare som torterats till döds genom att dras efter en häst, ett hatbrott som han själv troligtvis stod bakom.

Detta trauma lämna djupa sår i Ennis som inte kan vara ärlig mot sig själv och de han älskar. Han gifter sig med en kvinna och får två fina döttrar men fortsätter att träffa sin älskare i smyg under täckmanteln att de bara är fiskarkompisar. Frun får dock reda på otroheten och vill skiljas. Ennis är både en frånvarande far och låter ofta knytnävarna tala.

Samtidigt blir Jack less på både sin egen fru och Ennis som inte kan bestämma sig. Han börjar trösta sig med manliga prostituerade, ett misstag som till sist kostar honom livet då han dör i slutet troligtvis på grund av ett hatbrott precis som ranchägaren från Ennis barndom.

Filmen har fått både positiv och negativ kritik. Den positiva kritiken är att filmen undviker stereotyper och istället riktar fokus på två maskulina homosexuella män vilket var ovanligt på 00-talet i media med HBTQ-karaktärer.

Den negativa kritiken är att slutet är alldeles för pessimistiskt och faller inom den problematiska filmstereotypen ”Bury your gays” då HBTQ-karaktärer måste lida eller dö på slutet. Prolux uppger själv att hon ångrar att hon skrev denna tragiska berättelse eftersom hon fått en del kritik och det är många som velat skriva om slutet trots att hon äger upphovsrätten till sin berättelse.

Både filmen och boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska med svenska undertexter.