Slaven från Tornedalen

”Palten började, palten satte punkt. Att äta palt var som att födas och dö, det var fullkomligheten, där fanns allt som behövdes för en människokropp. Och när palten var uppäten sa den aldrig amen. När den var uppäten hade man själv försvunnit. (…) Inget fanns där längre, utom palten.”

 

Mikael Niemis senaste bok ”Sten i siden” för oss till Tornedalen och utspelar sig under ett flertal generationer. Vi får följa en fattig torparfamilj på 30-talet som är skuldsatta och blir involverade i en stor vägkonflikt.

Vi får möta Eino och Wilhelm, två bröder som jämförs med Kain och Abel från Bibeln. Eino är en hårt arbetande man som utnyttjas, till gränsen på slavarbete. För att lösa sin familjs ekonomiska konflikt börjar han utvinna tallolja. Arbetet är tungt och beskrivs målande av Niemi. Allt från stubbarna, jorden och lättnaden när den svarta tjäran äntligen rinner ut levandegörs och vi får ta del av Einos innersta känslor. Dock slutar inte affären lyckligt, Eino har blivit lurad att arbeta gratis och får inga pengar för sitt slit, tvärtom får han betala stora summor till de som lurat honom. Detta är ett av de många tornedalska ödena i romanen, grundat i den verkliga historien.

Romanen är mörk och kantas av förtryck. Språket och identiteten går förlorad, till och med tvångssterilisering sker då en 15-årig flicka blivit gravid och vägrar berätta vem fadern är. Tornedalsk mytologi och fantasy inslag finns även med då karaktären Siw börjar hallucinera och höra röster från vattnet, möjligtvis en  symbol för förtrycket som tornedalingarna genomlevt. Hennes doktor stämplar henne som psykotisk men kan samtidigt relatera till hennes sorg då han själv har samiskt arv.

Viljan att stå upp för sina rättigheter finns dock med alla karaktärerna, de börjar strejka för bättre villkor och kräver att rättvisan skipas. Karaktärerna finner lycka i de små ögonblicken som när de äntligen kan äta palt igen efter att inte ätit sig mätta på länge eller när de får cykla för första gången, något som vi i nutid tar för givet. Niemi nämner Arne Ylipää och Arne Isaksson som var stora tornedalska författare på sin tid som är viktiga vittnesmål för förtrycket. Flera karaktärer är baserade på verkliga människor som genomlevt denna tid, dock med fingerade namn och fiktiva inslag.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, som talbok via Legimus och som e-bok via E-lib.

Samernas nationaldag – 6 februari

Idag den 6 februari är det samernas nationaldag! Här får ni några tips på bra böcker och filmer som handlar om samer:

Sameblod: Prisbelönt film som handlar om den sydsamiska flickan Elle-Marja. Hon går på nomadskolan och lever ett olyckligt liv tills en snygg kille från Uppsala dyker upp på en fest. Hon blir förälskad och beger sig ut på en resa genom Sverige för att hitta honom, men kanske är det egentligen hans privilegierade liv som svensk hon blivit förälskad i…

Stöld, Ann-Helén Laestadius: Den nioåriga renskötaren Elsa blir vittne till ett brutalt mord – på en liten ren. Förövaren hotar att skära halsen av henne, Elsa börjar lida i det tysta med renens avskurna öra i vanten som påminner henne om att hon är annorlunda. Hon växer upp till en stark renskötarkvinna och bestämmer sig för att stå upp för sig själv och sina rättigheter. Finns även på nordsamiska.

Straff, Ann-Helén Laestadius: Berättelsen utspelar sig på 50-talet då vi får följa en grupp renskötarbarn som tvingats flytta hemifrån vid sju års ålder och gå i nomadskolan för att assimileras. Där finns ”Häxan”, en hatisk kvinna som plågar barnen men till slut blir även hon gammal och faller ihop. Som vuxen ruvar ett av renskötarbarnen Nilsa på sin hämnd när han får veta att hon finns på ett äldreboende…

Fjärilshjärta, Moa Backe Åstot:  Vilda är en samisk tjej som är intresserad av sitt arv. När hennes morfar som börjat lära henne samiska hastigt går bort, känner hon sig vilsen. På begravningen ser hon den äldre killen Samuel som bär kolt och har renar, den perfekta samen enligt Vilda. Hon blir kär men är hennes känslor besvarade eller är han bara artig för att hennes morfar var en respekterad renskötare?

Herrarna satte oss hit, Elin Anna-Labba: Vinnare av Augustpriset 2020. Handlar om tvångsförflyttningarna av samerna i Norge. 1919 kom en ny lag över hur många renar som får flyttas över gränsen och därmed inleds tvångsförflyttningarna av ett stort antal renskötarfamiljer. Finns även på nordsamiska.

Far inte till havet, Elin Anna-Labba: Handlar om en samisk mor och dotter som kommer hem till by och inser att deras kåtor har blivit översvämmade efter att ”Bolaget” dämt upp sjön igen. Kommer snart till vårt bibliotek!