Vacker utanpå, rutten inuti

”The Belles” av Dhonielle Clayton

”The Belles” är en mörk fantasy som utforskar baksidan av samhällets skönhetsideal. Idén till boken växte fram då författaren Dhonielle Clayton som tolvåring tjuvlyssnade på några äldre killars diskussion om sina respektive flickvänners kroppar. De bläddrade i tidningar med supermodeller och kommenterade hur coolt det vore om de kunde bygga den perfekta flickvännen genom att ta ut de perfekta benen, brösten, hudfärgen osv. Detta påverkade författaren i flera år eftersom hon hade komplex för sin mörka hud och sitt stripiga hår.

I den fiktiva världen Orléans där romanen utspelar sig, är det möjligt att bygga den perfekta människan, tack vare de magiska systrarna Belles. Huvudpersonen Camellia Beauregard och hennes systrar konkurrerar om drottningens uppmärksamhet. Tiden har kommit för drottningen att välja ut sin favorit bland systrarna som kommer att tjäna dem på slottet.

Det perfekta utseendet är något som folket konstant strävar efter då de fått en förbannelse lagda över sig av gudarna som medfört att alla har fått grått hår, blodsprängda ögon och ful hy. För stora summor pengar kan de få en skönhetsbehandling av Camellia och hennes systrar som varar i några månader. Detta medför att trender snabbt blir omoderna och det är viktigt att hänga med om man vill bli socialt accepterad.

Camellia som är väldigt ambitiös och passionerad gör allt för att få drottningens godkännande. Till sin stora förvåning blir hon inte vald, vilket får henne att känna svartsjuka gentemot sin syster då hon anser sig vara bättre.

En dag får Camellia ett besked om att systern fått sparken efter att hon gått in i väggen och förstört en högt uppsatt persons utseende genom att ge henne genomskinlig hud. Camellia kan först inte låta bli att vara skadeglad då hon får ta över systerns roll men börjar alltmer märka att något inte stämmer. Kronprinsessan som snart ska krönas till den nya drottningen är en manipulativ sociopat som planerar att styra Orléans med en järnhand med hjälp av sin favorit Belle. Hon är beredd att göra vad som helst för det perfekta utseendet och är inte rädd för att kliva över lik för att uppnå detta.

Mardrömmen börjar för Camellia som inte vågar trotsa diktatorns önskemål. Hon blir tvingad att använda sina krafter för att tortera och döda de som motsätter sig kronprinsessan och får utstå obehagligheter från sina kunder, både sexuella trakasserier och från föräldrar som vill att hon ska ge deras barn smärtsamma skönhetsbehandlingar. Till sist blir hon tvungen att ta ställning för att rädda både sig själv och kungariket från den grymma härskarinnan.

Boken finns nuläget endast tillgänglig på engelska.

Serier om Förintelsen

Anne Frank’s Diary – The Graphic Adaption

Den tragiska historian om den judiska flickan Anne Frank som gömde sig tillsammans med sin familj under den nazistiska ockupationen – i serieformat. Anne Frank förde dagbok i två år från den 12 juni 1942 till den 1 augusti 1944, där hon berättar om sina upplevelser och känslor under denna svåra tid. Hon skriver om puberteten, första kärleken, den spända relationen med familjen och det ständigt närvarande förtrycket. Illustrerad av David Polonsky.

Kärlek i dödens skugga

Kärlekshistorian mellan de två fångarna Mala Zimetbaum och Edward Galiński. Mala lyckades tack vare sina språkkunskaper och kvicka personlighet bli budbärare i kvinnolägret i Auschwitz. Edek var en politisk polsk fånge och slussades över till Auschwitz för att arbeta som rörmokare. Serien berör deras misslyckade flykt och tragiska död, då de blev avrättade offentligt i lägret. Serien visar också på de komplicerade relationerna både mellan fångarna själva och mellan fångarna och vakterna. Illustrerad av Thomas Rangmyr.

 

Samisk mytologi och fantasy

”Middagsmörker” av Charlotte Cederlund

”Jag landar i istiden. Så känns Kirunas snökaos jämfört med det skånska slask jag lämnat bakom mig. Det förvånar mig inte ett dugg att flygplanet bara var halvfullt. Ingen vid sina sinnens fulla bruk reser norrut i november när Norrland begravts i snö och kyla.”

Charlotte Cederlunds debutantbok är en thriller med fantasy- element som väver in samisk mytologi och kultur.

Huvudpersonen Allí Sunna är 16 år och har precis blivit föräldralös. Hon har nyligen förlorat sin pappa i cancer och hennes mor dog under mystiska omständigheter natten då hon föddes. Allí blir tvungen att flytta upp till Norrland för att bo med sina samiska släktingar som hon aldrig tidigare haft kontakt med. Hennes far har i flera år vägrat att låta henne utforska sin samiska identitet vilket medfört att hon varken behärskar det samiska språket eller har kunskap om kulturen och dess historia.

Allí har komplex för sitt öga som är täckt av en vit hinna. Hon har blivit mobbad för sitt utseende i flera år och får ytterligare svårigheter att passa in när hon flyttar till det lilla samiska samhället.

Allí blir misshandlad av sin morfar som har alkoholproblem och lider av depression. Han beskyller henne för moderns mystiska död, mormoderns självmord och menar att hon är en häxa som för olycka över familjen.

Som tur är hittar hon stöd hos gammelmormodern Ráijá, en lustig liten gumma som går sin egen väg och fortfarande bor i en traditionell samisk kåta. Ráijá varnar henne för uråldriga krafter som kommer att vakna till liv igen men Allí tror att hon bara är gammal och skrockfull.

En dag får hon syn på en vit varg som försvinner i snöyran. När hon berättar om vargen för byn drar byns ordförande Ivvár igång en vargjakt för att skydda byns renar. Allí som är en djurvän och vegetarian är emot detta och försöker övertala honom att stoppa jakten. Ivvár vill inte lyssna på henne, han präglas av ett starkt ”vi och dem” tänk och ser henne inte som en ”sann same”. Allí får veta att hans starka åsikter kommer från en personlig tragedi då hans son fick utstå ett hatbrott på grund av sin samiska utstyrsel vilket ledde till hans död. Ivvár är fast besluten att straffa mördarna, oavsett vad det kommer att kosta.

När Ivvár till sist fångar in vargen och ska skjuta den med sitt gevär, blir Allí förhäxad av en magisk kraft som gör att hon stoppar honom i sista sekund. Vargen visar sig vara hennes skyddsande och de hamnar i andevärlden där Allí träffar sin bortgångna mor, som förklarar att hon är en noadi, en samisk schaman. Hennes uppgift är att skydda samebyn från en magisk kraft som kommer att hota samhället och upprepa den blodiga historien från hundra år sedan då spänningar uppstod mellan samerna och svenska kyrkan.

”Middagsmörker” är första delen av Idijärvi-trilogin som väver samman den verkliga historien av vårt svenska ursprungsfolk blandat med magi och spänning. Boken finns tillgänglig på svenska och som talbok via Legimus. Hela trilogin finns tillgänglig på vårt bibliotek.

En berättelse om social utsatthet

”Om vi bara kunde byta kroppar med varandra” av Johanna Nilsson

” (…) Jag tänker på hur en dikt om mig reser med vindarna ända hem och landar i gräset framför pappa när han går runt med gräsklipparen. Ska han köra över mig eller skona mig, kanske rentav läsa mig, vika ihop mig och lägga mig i sin skjortficka, rakt ovanför hjärtat?”

Huvudpersonen Bill (smeknamn Kung B) är en hemlös tonåring som växt upp i en konservativ kristen familj. Bill är en transperson och hette tidigare Bella. Hans djupt religiösa familj, i synnerhet fadern, kunde inte acceptera honom vilket ledde till att han blev utsparkad hemifrån. För att klara det hårda livet på Stockholms gator tar han starka droger och sniffar lim under bron med två yngre marockanska pojkar, Lill-Muhammed och hans autistiska bror Ali. Barnen har ingen som försörjer dem, så de har lärt sig att stjäla plånböcker och handväskor. Bill saknar sin familj väldigt mycket men klarar inte av att ta hjälp av socialen eftersom han fastnat i sitt drogmissbruk.

En kväll när Bill övernattar i ett mossigt förråd träffar han den muslimska poeten Omari (smeknamn Drottning O) som letar igenom soporna efter bortslängd klassisk litteratur. Det visar sig att hon också är transperson, hemlös och beroende av droger. Bill faller direkt för henne och de har passionerat sex i soprummet.

Omari har flytt från Iran och har fått avslag när hon sökt asyl i Sverige. Hon är en illegal flykting och riskerar att skickas tillbaka hem om hon blir upptäckt av polisen. Hon har flytt från hedersvåld och kommer att bli avrättad om hon åker tillbaka till Iran. Även om hon älskar Bill, kan hon inte låta bli att avundas honom eftersom han, som svensk medborgare, har möjlighet till en bättre framtid.

Omari tvingas prostituera sig för att överleva. När hennes välbärgade hallick kidnappar henne och håller henne fånge som sexslav i flera dygn får hon till sist nog. Omari och Bill bestämmer sig för att tillsammans råna våldtäktsmannen och använda pengarna för att ta sig ur drogmissbruket. Detta visar sig vara lättare sagt än gjort.

Boken berör ämnen som ensamhet, längtan och att hitta sig själv. Det finns hopp om en bättre framtid men samtidigt trycker berättelsen också på att alla barn och ungdomar i världen inte har samma förutsättningar som vi har i vårt svenska demokratiska samhälle.

Författaren Johanna Nilsson blev nominerad till Augustpriset 2017 för sin bok ”För att väcka hon som drömmer” och har skrivit flera böcker som berör depression, självmord och social utsatthet. Boken finns tillgänglig på svenska och som talbok via Legimus.

Sorgen efter en skjuten broder

Tyler Johnson was here” av Jay Coles

”Who do you call when the cops are the ones being the bad guys?”

”Tyler Johnson was here” är en historia om två tvillingbröder, Tyler och Marvin. Tvillingarna var oskiljaktiga när de var små men växte ifrån varandra när de blev äldre. Marvin är en av skolans bästa elever med A i alla ämnen medan Tyler som knappt klarar skolgången, har börjat hamna i dåligt sällskap och sälja droger för snabba pengar. Marvin är nördig och kan inte stå upp för sig själv vilket gör honom ett lätt offer för de tuffa killarna på skolan.

Tvillingarna och deras två kompisar Ivy och G-mo är alla mörkhyade och bor i ett fattigt område i Amerika med hög kriminalitet. Kompisgänget får utstå olika former av rasism och oprovocerat våld från polisen. I början av boken blir de anklagade för att ha rånat en kiosk trots att de bara går omkring på gatan med en chipspåse i handen.

Denna händelse blir bara början av många och Tyler som är mer aggressiv än sin bror hamnar ofta i konflikt. Marvin älskar sin bror trots detta och bestämmer sig för att skugga honom tillsammans med kompisarna då han misstänker att brodern ska träffa sin gängledare på en fest för att langa droger. Under festen sker en oväntad skottlossning och Tyler blir anmäld saknad i flera veckor.

Marvin gör allt för att hitta sin bror, han kontaktar polisen som är mer intresserade av att arrestera alla som vistats på festen och blir lurad av gängledaren Johntae som pressar honom på pengar samt träffar sin blivande flickvän Faith som också bär på ett tungt bagage.

En dag visar kompisarna Marvin en video som får hans värld att rasa samman. Tyler blev mördad på väg hem från festen av en polis som oprovocerat sköt honom och lämnade liket liggandes i en gränd.

När Marvins skola anordnar en demonstration för att få polismannen som mördade hans bror friad, inser Marvin, arg och utom sig av sorg, att han inte längre kan vika sig.

”Tyler Johnson was here” är skriven av författaren och läraren Jay Coles som trots sin unga ålder (22 år) upplevt både rasism och polisbrutalitet. Boken är baserad på hans egna erfarenheter.

Boken finns i nuläget endast tillgänglig på engelska. Läs också ”The hate u give” av Angie Thomas som också är inspirerad av ”black-lives-matter” rörelsen.

Islamofobins offer

”Kärlek, hat och andra filter” av Samira Ahmed

Huvudpersonen Maya Aziz är sjutton år och bor i USA tillsammans med sin indiska familj. Mayas föräldrar är djupt troende muslimer och stödjer arrangerat äktenskap. De anser att Maya bör välja att gå på ett universitet i närheten av dem och gifta sig med en muslimsk kille av deras tycke.

Maya älskar sina föräldrar men har i smyg sökt till ett universitet i New York. Hennes stora passion är att filma dokumentärer och hon hoppas kunna utveckla sina färdigheter på filmutbildningen. Hennes moster som också brutit mot familjens konventioner och valt att inte gifta sig stöttar Mayas val och lyckas till slut övertala föräldrarna att låta Maya följa sina drömmar.

Då Mayas situation verkar ha vänt, inträffar en tragedi som skakar om samhället. En terrorattack sker mot ett köpcenter och flera personer blir svårt skadade och omkommer. Terrorattacken utfördes av en amerikansk extremist vars budskap var att stoppa invandringen men misstankarna riktas felaktigt mot en invandrare från Egypten vid namn Kamal Aziz.

Eftersom Maya delar efternamn med den oskyldigt anklagade blir hon trakasserad och mobbad på skolan av sin rasistiske klasskamrat Brian. Mobbningen börjar med verbala attacker men övergår snabbt till fysisk misshandel. Mayas pojkvän Phil bevittnar misshandeln och hamnar i slagsmål med Brian då han försöker försvara henne. Även Mayas familj blir trakasserad då de får en tegelsten inkastad på tandläkarkliniken som de driver tillsammans.

Phil blir, trots sitt civilkurage, anklagad för misshandel och arresteras av polisen. Mayas föräldrar blir paranoida och tar tillbaka sitt löfte om att hjälpa till att finansiera Mayas filmutbildning. De börjar kontrollera henne ännu hårdare i rädsla att något ska hända deras dotter igen. Maya är bestört och vet först inte hur hon ska konfrontera situationen men kommer sedan på att hon kan använda sina kunskaper som dokumentärfilmare för att få pojkvännen friad från misstankarna.

Boken visar på en slags dominoeffekt, hur ett brott kan leda till fördomar och diskriminering av vissa grupper. Boken tar också upp hur media framställer de muslimska terroristerna i kontrast med de ljushyade. När det framkommer att förövaren är ljushyad försvinner terroriststämpeln snabbt och vi får ta del av diverse snyfthistorier från hans barndom.

Boken är delvis baserad på författarens egna erfarenheter som själv är född i Bombay men bott större delen av sitt liv i USA. Boken finns tillgänglig på både svenska och engelska samt som talbok via Legimus.

Personer som förändrat världen

Godnattsagor för rebell tjejer 2 är en uppföljare till den första boken och innehåller ytterligare 100 historier om kvinnor som förändrat världen genom att bryta mot normer och förväntningar. Innehåller lättläst text där varje person presenteras kortfattat på en sida tillsammans med vackra illustrationer. Några kvinnor som nämns är programledaren Oprah Winfrey, den romska flamencodansaren Carmen Amaya, den kinesiske revolutionären Qiu Jin och biofysikern Rosalind Franklin som upptäckte Dna-molekylens struktur.

Stories for boys who dare to be different är en bok skriven i samma anda som serien ”Godnattsagor för rebelltjejer”. I denna bok berättar författaren Ben Brooks utifrån ett genus- och jämställdhetsperspektiv om olika män som skrivit världshistoria. Allt från Barack Obama, den förste mörkhyade presidenten i Amerika till pojkarna från Isca Academy som bröt mot klädkoden i skolan under en varm sommardag till den japanske filmregissören Ishiro Honda som skapade Godzilla. Boken är skriven på lättläst engelska.

Vinnare av ALMA-priset 2018

Brown girl dreaming (2014)

Årets vinnare av ALMA-priset Jacqueline Woodson berättar om sin uppväxt i denna självbiografiska diktsamling. Hennes böcker fokuserar ofta på jämställdhet, segregation och social utsatthet.

Woodson föddes i Columbus, Ohio men bodde under sina tidiga levnadsår i Greenville, South Carolina innan hon och hennes familj flyttade till Brooklyn. Att dikterna inte är skrivna i kronologisk ordning är för att stimulera hur barndomsminnen brukar komma till oss fläckvis.

Hon berättar om hur den dåtida rasismen påverkade henne och resten av familjen. Under Woodsons uppväxt skedde stora förändringar för de färgade amerikanerna. De färgade fick fler rättigheter men mikroaggressionerna förblev. Hon berättar om hur mormodern blev ignorerad i kön på affären och hur hon tog med sig barnen längst bak i tåget för att undvika elaka blickar från de fördomsfulla vita amerikanerna som fortfarande levde kvar i det förgångna.

Woodson berättar också om familjens religion och hur det påverkade henne som barn att vara Jehovas vittne. De firade inte högtider som födelsedagar, jul eller nyår och fick inte vara med när de hissade flaggan i skolan. Woodson förbjöds lyssna på viss musik som exempelvis funk och soul, vilket hon och kompisen som också var Jehovas vittne gjorde ändå i smyg.

Woodson berättar hur hon ofta jämfördes med sin intelligenta och begåvade syster. Hon hade svårt att läsa i skolan på grund av skriv- och lässvårigheter men tyckte trots detta om att samla på ord. Hon kunde memorera långa berättelser och skriva sina egna sångtexter. Woodson tyckte mycket om graffitti och fick ibland skäll av de vuxna i sin närhet då hon alltid ville skriva någonstans, på väggar, skor eller kläder. Hon kommer till slut fram till att hon vill bli författare även om hon inte alltid uppmuntras av de vuxna som tyckte hon borde välja ett annat yrke.

Woodson blev trots detta författare och har vunnit flera priser för sina böcker som ALMA-priset 2018, H.C. Andersen-medaljen och National Book Award 2014. Hon har även blivit utsedd som ”National Ambassador for Young People’s Literature” 2018-2019.

”Det här kalla landet”

Huvudpersonen Noomi är 17 år och bor i Lindsborg i det fiktiva landet ”Nordland” som liknas med Sverige. I ”Nordland” har det fiktiva främlingsfientliga partiet ”Nya Demokraterna” fått större makt och motsättningar uppstår mellan de ”inhemska” och ”förflyttningarna”.

Noomis familj har haft det bra ställt men har på senare tid fått det sämre ekonomiskt. Flera butiker blir drabbade av ”Nordlands” dåliga ekonomi och hyllorna rensas i matbutiken. Noomis bror som är språkrör i ”Nya Demokraterna” skyller på invandringen vilket leder till heta debatter vid matbordet då deras far som är journalist är starkt emot detta.

En dag när Noomi är på väg till en bildlektion blir hon rånad av ett gäng beväpnade invandrartjejer. Hon förlorar sin plånbok och sin väska. Hennes främlingsfientliga bror stöttar henne efter rånet och lyckas, tillsammans med Sus, en av Noomis kompisar övertala henne att gå med i det främlingsfientliga partiet som lovar fler poliser och mer skydd för de ”inhemska”.

Den andra huvudpersonen i boken är Zahra som går i samma klass som Noomi. Hon bor ensam med sin pappa och har flytt från sitt hemland det fiktiva ”Istad”. Hennes mamma och hennes fyraåriga lillebror överlevde inte flykten. Pappan är deprimerad och isolerar sig. Zahra försöker dämpa ångesten med sex, fest och sprit men mår psykiskt dåligt efteråt. Hon blir sexuellt utnyttjad på en fest av en äldre kille i tjugoårsåldern som senare visar sig vara det andra språkröret i Noomis brors parti.

Motsättningar uppstår mellan de två huvudpersonerna på grund av deras skilda åsikter. Tjejerna hatar varandra men hamnar trots detta på samma fester och umgås med samma kille som tidigare var Noomis barndomsvän. Med tiden kommer de närmare varandra och Noomi börjar känna empati för Zahra men grupptrycket från brodern och kompisen är starkt.

Romanens ämne är aktuellt då främlingsfientligheten växer både på lokal nivå och i hela Sverige. Boken väver samman frågor om tonårsliv, sexualitet och politik. Det kalla landet ”Nordland” som beskrivs i boken, där främlingsfientlighet är normaliserad har tyvärr alltför många likheter med verklighetens Sverige.

Vittnesmål från en av de sista överlevarna av Förintelsen

”Och du kom inte tillbaka” är en självbiografisk roman av den franska filmaren Marceline Loridan-Ivens som överlevde Förintelsen. Hon var femton år gammal då hon blev gripen av fransk milis och deporterad till koncentrationslägret Birkenau år 1943. Boken är tillägnad hennes bortgångna far som dog i det närliggande koncentrationslägret Auschwitz.

Den sista gången de såg varandra var en kväll då de stötte på varandra på väg tillbaka till sina respektive koncentrationsläger efter en dag av hårt slavarbete. Pappan omfamnade henne och gav henne ett brev och lite mat som han lyckats smussla undan. Självbiografin är ett svarsbrev till pappans brev vars innehåll hon tyvärr inte längre minns.

Hon berättar om sitt liv efter befrielsen och hur hon bearbetade sina traumatiska minnen från krigstiden. Antisemitismen var fortfarande stark och det var många som inte trodde på överlevarnas vittnesmål. Marceline kände att hon inte alltid möttes med förståelse av sin familj vars värderingar var grundade i religion och dåtidens könsroller. Hon kämpade med depression, tappade lusten att leva och begick flera självmordsförsök vilket hon själv beskriver som ironiskt eftersom hon hade kämpat så hårt för att överleva i koncentrationslägret. Under tiden hon var fånge var hon tvungen att avskärma sig emotionellt för att stå ut med det ständigt närvarande förtrycket och våldet, vilket medförde att efterchocken blev stor då hon befriades.

Kontrasten var stor mellan minnena från koncentrationslägret och vardagen. Hon klarade bland annat inte av att sova i en vanlig säng utan sov på golvet i det stora och ensliga franska slottet som pappan investerat i innan de blev tillfångatagna av nazisterna. Författaren tror att slottet var pappans försök att kompensera för sin inre litenhet eftersom han alltid drömt om att bli en fransk medborgare men aldrig blev erkänd som detta under sin livstid eftersom han förblev en utländsk jude i samhällets ögon.

Hon relaterar detta till nutidens problem, både den numera växande antisemitismen men också annan form av diskriminering i samhället. Hon kallar detta för ett ”evigt faktum som kommer i vågor med världens stormar”.

Marceline är idag 86 år och är en av de 2 500 personer som överlevde koncentrationslägret och en av de 160 som fortfarande lever och har möjlighet att berätta sin historia.