Kategori: Antirasistiska boktips

Publicerat

Blir statsministern ledsen om du dör?

”Vet du vad jag har här i min ryggsäck? Min lillebror Ahmed.” (sid 26)

 

”Inte din statsminister” är en essäbok av Nicolas Lunabba, ungdomsledaren som även skrivit ”Blir du ledsen om jag dör?” som blivit aktuell igen eftersom den snart kommer att filmatiseras som dramafilmen ”Innan vi lyfter”. I denna bok återkommer Lunabba återigen till rasismen som förekommer inte bara i Malmö utan även i Riksdagen, från statsministern själv.

Lunabba dissekerar Ulf Kristerssons tal och riktar stark kritik mot hur bland annat skolskjutningarna på Campus Risbergska och Trollhättan, samt fallet med Lasermannen hanterats. I alla dessa fall var skytten en vit ljushyad person. Lunabba problematiserar hur vi ser på förövarnas etnicitet och hudfärg. När förövaren inte är vit antas motivet ofta ligga bakom religiös fanatism, eller kulturella normer medan de ljushyade gärningsmännen analyseras psykologiskt, ofta antas trauma ligga bakom deras fasansfulla gärningar. Det offentliga hatet som Lunabba anser att statsminister spätt på med sina diskussioner om gängvåld kopplat till invandring blir en del av apparaten som skapar hatiska människor som de rasistiska förövarna.

Lunabbas lilla dotter Dahlia som bara är åtta år ser statsministern tala på TV om våldet. Hon får veta att männen som sköt eleverna på skolorna inte tyckte om sådana som henne. Barnet blir rädd för att något hemsk ska hända henne, på skolan eller ute på stan. Innan hon går och lägger sig skrattar hon för att hon fått veta att skol skytten begick självmord, så att han inte kan komma efter dem. Lunabba blir orolig, och morgonen efter är sängen blöt av kiss. Han transporteras tillbaka till sin egen barndom då han själv blev medveten om sin egen utsatthet som ”halvsvensk”. Flickan blir rädd för alldagliga ljud som locket i soprummet. De börjar låta som pistolskott. En bekant som blev attackerad av nazister fick huvudet uppslaget, vilket ser ut som en stor bula. Han ljuger för barnen och säger att han attackerats av ufon.

Lunabba är en av våra många vardags hjältar som kämpar med att stötta alla ungdomar som har det svårt, även de stökiga invandrarkillarna. I boken ”Blir du ledsen om jag dör?” får vi möta Elijah som var skolans värsting som alla hade gett upp hoppet om. Med Lunabbas stöd, blev han dock ett basketproffs i USA med högsta betyg. I denna essäbok uttrycker Lunabba frustrationen inte bara över världens orättvisor men också gentemot de som motarbetar det som han brinner för; att ge barnen som har det svårt och utsatts för fördomar en chans till livet och hoppet.

Boken är snabbläst med sina 113 sidor. Den finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Läs även Lunabbas tidigare bok ”Blir du ledsen om jag dör?” och Frida Sundqvists bok ”Efter skotten”.

Publicerat

Ett hjärta i spillror

”Salims kläder hänger kvar i garderoben. Vita, ljusblå, randiga skjortor. Den mörkgröna resväskan som inte får åka på bröllopsresa.” (sid 153)

 

”Efter skotten” är en reportagebok som skildrar skolskjutningen på Campus Risbergska i Örebro den 4 februari 2025. Vi får möta de som blev kvar, de som överlevde skjutningen och de som sörjer sina nära och kära som miste livet i massakern. Tio personer dog, åtta av dem invandrare. En av dem var Aziza som var en lärare på skolan.

Gärningsmannen Rikard Andersson tros ha motiverats av rasism, och valde skolan eftersom han misslyckats med att läsa upp sina betyg i matematik. Innan dådet lämnade han en uppslagen mattebok på toaletten och sitt körkort som bevis på att det var han som var skyldig till tragedin. Några dagar senare får hans far sitt livs chock då han får ett samtal från en journalist från Aftonbladet som begick tjänstefel. Hans son är död och har mördat flera oskyldiga, och sorgen och skulden är hans att leva med resten av sitt liv.

Flera starka människoöden skildras i boken. Najwa som var mor till Salim och Kareen som var hans fästmö blir krossade av sorgen. Trots att polisen uppgav att han var skjuten i huvudet, lyckades Salim ringa ett sista samtal till sina anhöriga och ta farväl. Kareen som arbetar på ett äldreboende lever än idag med PTSD. Hon åkte till skolan och bad en polisman som stod utanför på parkeringen att rädda honom. Men hjälpen dröjde, och Salim led in i det sista.

En polisman springer in, men får dödsångest då han ser skytten och tänker på sina små barn som är hemma och väntar på pappa. Han springer ut på parkeringen i panik, förbi alla de skadade och döda. Dock har han två modiga kollegor som springer in trots faran, och trots att de är nyutbildade för att göra en hjälteinsats. I krissituationen är det uppenbart vilka som har civilkurage och inte.

Familjen försöker få upprättelse och riktar stark kritik mot polisen som de menar har mörkat uppgifter. De upplevde även att de hade fördomar mot dem eftersom de var invandrare, vilket blev extra känsligt med tanke på motivet bakom attacken. Kareen uppger att hon har svårt att gå vidare med sorgen, och när ett brandlarm går på äldreboendet där hon jobbar bryter hon ihop då hon transporteras tillbaka till den otäcka dagen då brandlarmet ringde för fullt i bakgrunden till ljudet av Salims och de övriga skjutnas mobiler, då de anhöriga förgäves försökte nå dem. En av poliserna ser ett hjärta på displayen på en av mobilerna, en bild som fastnar i minnet.

Livet går vidare, och klasskamraterna försöker fullfölja sina utbildningar. Salim läste till sjuksköterska och fick gå kursen för sitt jobb, i hopp om att kunna hjälpa sjuka människor i framtiden. Pressen tränger sig in i skolan och börjar filma en av de överlevande trots att hon inte gett sitt samtycke. När det är dags för examen, lurpassar de utanför med kameror som paparazzi. Najwa hämtar upp sin katt Cookie hos en vän som blev störd av alla människor som kom förbi för att sörja. Det visar sig att hon fått kattungar, de små lurviga varelserna springer fram och börjar klättra på hennes byxor. Najwa får sig ett skratt, sedan första gången sedan tragedin.

Boken är en stark skildring av våldet som sker både utomlands och i Sverige. Som skolpersonal är detta extra otäckt, särskilt då skolbiblioteken har blivit måltavlor för flera skolskjutningar. Fem attacker har skett i Sverige, bland annat i Trollhättan då skytten tog sig förbi biblioteket där de hade ett författarbesök. I den senaste skolskjutningen i Kanada som skedde förra veckan, dog de flesta eleverna i skolbiblioteket.

Till och med Björknäsgymnasiet blev utsatt 2018, för ett falsk alarm då en elev skämtade om våld på sociala medier. Därför är det viktigt att minnas dessa massaker då man aldrig vet var och när nästa tragedi kommer att ske, och alltid ha nolltolerans mot våld, mobbning och rasism oavsett om det är i form av ”skämt” eller mikroagressioner.

Läs även boken ”Det som aldrig fick ske: skolattentatet i Trollhättan” som handlar om en liknande tragedi:

Publicerat

Den maskerade rosen

”He can give you a real rose while I can only give you a paper one.” (p 206)

 

”When Haru Was Here” är en sockersöt romantisk ungdomsbok av den vietnamesiska författaren Dustin Thao som också skrivit ”You’ve Reached Sam”. Vi får följa Eric som är en ung gaykille som trampas med trauma från sitt förflutna. Magisk realism genomsyrar berättelsen, då gränsen mellan sanning, fiktion och det övernaturliga suddas ut. Vi märker snart att vår huvudperson är en opålitlig berättare då han ibland fabulerar och drömmer ihop de perfekta scenerna, som nästan känns som tagna ur en riktigt smörig romantisk manga.

Eric har en barndomsvän, Daniel som han har en pirrig romans med, men efter en kyss på taket under en stjärnklar himmel börjar de glida isär trots att de varit vänner sedan länge och gjort allt ihop. Under en skolresa till Japan övernattar Eric med Daniel men ger sig en dag ut på äventyr i det okända landet och tar helt fel tåg vilket medför att han går vilse.

Som räddaren i nöden dyker Haru som talar flytande engelska upp. Han jobbar på sin familjs washipappersaffär, och erbjuder sig att guida honom. De spenderar en rolig eftermiddag ihop, tar del av japansk kultur och stjärnfestivalen som handlar om två käresta som inte kunde vara tillsammans. När det är dags för Eric att bege sig tillbaka till Daniel, ber Haru honom om hans nummer. Han räcker över en papperslapp som flyger iväg medan tågdörrarna stängs, likt en film.

Efter denna märkliga upplevelse försöker Eric återgå till vardagen i Chicago men saknaden efter Haru värker i bröstet. Han flörtar med ett flertal killar som är mer eller mindre ytliga, tills det är svårt som läsare att hålla koll på alla särskilt när berättarrösten har svårt att skilja på fiktion och verklighet. Erics sorg efter att ha mist flera personer i sitt liv börjar så småningom bearbetas, vilket också är där den övernaturliga delen av berättelsen kommer in då han kan se spöken. Vi kan ana att hans himlastormande romanser och äventyr kanske är ett sätt att fly verkligheten. Det finns vissa likheter med Thaos tidigare bok som också berör samma tema då huvudpersonen får ett samtal av sin döda japanska pojkvän Sam, som precis som Haru väver in en del mytologi i berättelsen.

Identitet är också ett ämne som skildras, i detta fall hur det är att växa upp med en hybrid identitet i Amerika då Erics mamma är från Vietnam men han behärskar endast delvis språket. Mamman talar sitt modersmål som översätts, medan Eric svarar på engelska. Detta vävs också in med hans HBTQ-identitet då hans mors ideal om maskulinitet speglar kulturen som hon kommer ifrån.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska. Läs även ”You’ve Reached Sam” av samma författare:

Om ni vill läsa en ännu mörkare bok som också skildrar parasociala relationer och gränsen mellan fiktion och verklighet, läs Sayaka Muratas nya bok ”Vanishing World”:

Se även filmen ”All of us Strangers” som också handlar om en homosexuell man som blir hemsökt av döda familjemedlemmar, även den grundad i japansk mytologi:

 

Publicerat

Boktips fredag – Specialpedagogens favorit!

Här är ett boktips från en av våra specialpedagoger Monica Bolin Sundberg:

”Boken är baserad på en sann historia i andra världskrigets Tyskland. När tyskarna börjar samla ihop judar och för dem till arbetsläger tar sig Eva och hennes mor till gränsen mot Schweiz. Eva, som är konstnärlig, börjar där hjälpa motståndsrörelsen med att förfalska ID-handlingar åt hundratals barn. En gammal bok som är viktig i sammanhanget.”

”De bortglömda namnens bok” finns tillgänglig hos oss på svenska, som e-bok via Biblio-appen och som både punktskriftsbok och talbok med text via Legimus.

Publicerat

Sveriges läsambassadör 2024-2026

”Because it gets worse

before it gets better

because we treat victims

as if they are on trial

and perpetrators

as if they are victims of their own actions.” (p 159)

Agnes Török blev utvald till Sveriges läsambassadör 2024-2026. Hen som identifierar sig som en icke-binär transperson, fokuserar ofta på de utsattas perspektiv som HBTQ-personer, personer med funktionsvariationer och kvinnor som utsätts för våld i hemmet och andra plaster.

Denna diktsamling lägger fokuset på Töröks egna erfarenheter av våld i hemmet då hens tidigare pojkvän våldtog och misshandlade hen. Omgivningens svar var dock kallt. Vänner och familj vände sig emot Török och skuldbelagde hen istället för att kritisera mannen som misshandlade. Flera tog till och med förövaren i försvar och menade att detta bara var ett missförstånd och att han var en snäll kille trots misshandeln. Török ställer sig emot detta med sina slagkraftiga dikter om våldet som kvinnor, barn och HBTQ-personer utsätts för.

Även trakasserier på internet är ett tema som löper genom diktsamlingen då Török fått utstå hat och dödshot för sina dikter, av personer som vill tysta hen. Török står på sig och försöker först inte ta det främlingar på nätet skriver personligt men efter flera hotfulla hatmejl kände hen att detta inte kunde fortgå, de måste hållas ansvariga även de som endast hotar i den digitala världen.

Livelitteratur och poetry slam är ämnen som Török har stort intresse för vilket märks tydligt i denna diktsamling. Flera av dikterna är uppenbarligen menade att läsas högt i samspel med andra. Boken har även flera biblioterapeutiska inslag vilket går ut på att använda litteratur för att skapa diskussioner om psykisk ohälsa och bearbeta känslor. Fler skrivövningar är inkluderade i slutet av boken med olika teman bland annat black-out poetry och att skriva om tidningsartiklar om våld i hemmet med syfte att problematisera hur ämnet framställs i media.

Boken finns endast tillgänglig på engelska som fysisk bok. Observera att boken innehåller beskrivningar av våld i hemmet, våldtäkt och ”victim blaming”. Török har dock markerat i inledningen vilka sidor som kan uppröra en känslig läsare.

Läs även ”Speak” av Alma-pristagaren Laurie Halse Anderson som också skriver om sina upplevelser om våldtäkt som hon utsattes för vid 13 års ålder och inte blev trodd (detta är även en bok som blivit bannlyst!):

För fler biblio- och skrivterapeutiska övningar läs ”Skriva sig fri” som handlar om att bearbeta känslor med hjälp av böcker och skrivande:

 

Publicerat

Skammen som går i arv

”Utanför kyrkan dök Ingela upp med discomakeup och fnitter i kroppen. Lurade Gud för presenternas skull. Hennes pappa var darrhänt och svettig i en för trång kostym och mamman kedjerökte bredvid Ingelas syskon, innan de gick in.” (sid 92)

 

”Skam” är den sista delen av Sápmi-trilogin och en uppföljare till Laestadius två tidigare böcker ”Stöld” och ”Straff”. Precis som sina föregångare handlar denna roman om hur det är att leva med en marginaliserad identitet, med inspiration från Laestadius eget arv: samiskt från mammans sida och tornedalskt från pappans sida.

Berättelsen utspelar sig över ett tidsspann som sträcker sig över 70-talet fram till slutet av 90-talet. Vi får följa Marina som flyttat tillbaka till Kiruna efter att ha flytt ett år till Stockholm, på grund av en skandal. Hon växte upp i en djupt religiös miljö, konstant präglad av læstadianismens stränga villkor.

Skammen är inte bara religiös utan också rotad i rasismen som samerna har genomlevt i århundraden. Marinas föräldrar är inte troende men farbror Sture som blivit indragen i religionen börjar predika konstant om synd och straff. Till och med en oskyldig skoldans och en barnfilm blir skamliga.

Marina har förlorat sitt arv och språket hon talade som barn på grund av denna skam, som är en röd tråd som löper genom berättelsen. Små vardagliga ögonblick som en praktik på en skoaffär kan blossa upp då mikroaggressionerna är ständigt närvarande. Små kommentarer från butiksbiträdet som läser om samerna i morgontidningen, mamman som lider i tystnad och nickar med samtidigt som en glad tant kommer in och hälsar högt på samiska, det förbjudna språket.

Vardagsdramatiken tätnar då små val lämnar stora avtryck. När allt är klart har den gamla damen besviket lämnat skoaffären utan att köpa något och Marina står kvar, ung och osäker med skammen som bränner inuti henne. Hon blir vän med Ingela som fungerar som en kontrast figur som utmanar alla normer men samtidigt saknar skam och moral, vilket leder till att hon blir kleptoman och börjar begå mindre brott.

Dock är det inte bara det samiska som ligger och skaver. Den snygga samiska killen Daniel som alla tjejerna är kära i är intresserad av just Marina. Ingen vet att han är same utom hon. Trots passionen mellan dem han väljer hennes kusin Eva, någon som präglas lika hårt av læstadianismen som han själv.

Dock stöter även de på problem då de måste gifta sig tidigt för att få ha sex och preventivmedel är synd, likaså allt som är roligt som film, sång och dans. Eva blir också utskämd som kvinna då det visar sig att hon inte kan få barn, en ångest som Marina eventuellt blir måltavla för i en stark och otäck scen som slutar med ett missfall.

Daniel slutar jojka i kyrkan, i kontrast till Marinas bull- och gahkku bakande mormor som är glad och sprallig, och tror visst att kvinnor ska få vara präster i kyrkan. Dock blir det för utmanande när det blir författarbesök i biblioteket och moderna författare kommer och presenterar böcker om homosexuella samiska pojkar som ifrågasätter dammiga gamla normer.

En namnlista samlas in av de vuxna, de är bestörta över att de kristna eleverna ska utsättas för de oliktänkandes idéer. Det är ju meningen att alla ska tycka likadant! Boken handlar delvis om censur, inte bara av böcker utan också självcensuren då de sanna känslorna blir liggande och ruttnar.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, och som talbok med text och punktskriftsbok via Legimus. I slutet av boken finns även en ordlista på orden på samiska och meänkieli som kontinuerligt dyker upp i boken, sammanställd av Laedstadius morbror Kjell Marainen. Mycket slang från söder dyker också upp som ”bamba” vilket betyder skolmatsal i Göteborg, vilket skapar en kontrast till det norrländska.

Läs även Laestadius tidigare böcker ”Stöld” som handlar om tjuvjakt (finns även tillgänglig på samiska!) och ”Skam” som handlar om nomadskolorna:

Publicerat

Rastafari och patriarkatets skugga

”Bådas dreads hade lossnat ur hästsvansarna och ringlade vilt kring axlarna på dem som giftrankor. (…)

”Vad är du för karl som spöar kvinnor? Va?” sa Lij. ”Dina egna döttrar?” (sid 396)

 

”Det här är Babylon” av Safiya Sinclair är en berättelse med självbiografiska inslag som utspelar sig under 80-talet och 90-talet på Jamaica. Vi får följa en rastafari familj som lever enligt religionens strikta regler och patriarkala förtryck. Sinclairs far som ser sig själv som ”jag-mannen” är den som styr över kvinnorna i familjen. Hans förakt mot de vita växer och familjen är fattig.

Fadern börjar försörja sig som reggae-musiker och reser till Japan för att få ett skivkontrakt. Till en början ser allt bra ut då han hittar framgång i Asien och skickar bilder på sig själv i solglasögon i en grön bil och roliga presenter i form av japanska tv-spel och vackra anteckningsböcker. Men lyckan är kortvarig då han förlorar sitt kontrakt och reser hem besviken utan sin nya bil. Familjen börjar röka harsh, till och med lillasystern som bara är 3 år. Fadern tar ut sin ilska på barnen genom att aga dem.

De ska fostras till att bli fruar till rastamän som enligt tradition har många fruar och får inte bära smink och smycken. Sinclairs hår tvinnas till dreadlocks av olika religiösa skäl både för att likna Haile Selassies lejon och göra motstånd mot västerländska skönhetsideal. Men Sinclair är olycklig över hur hon ser ut och mobbas i skolan för sitt utseende. Trots detta anser vissa i hennes omgivning att hon är vacker. Sinclair drömmer om att bli modell i USA men drömmen krossas då hennes agentur anser att hennes dreads inte är mångsidiga nog. Hon försöker utmana normerna genom att säga att det gör henne unik eftersom det inte finns några andra modeller med dreads men reser hem besviken.

I Jamaica är majoriteten kristna medan rastafari är en utsatt minoritet. Hon isoleras av både pappan och vänner men hittar ett utlopp för sina känslor i skrivandet och lyriken. Olyckligt nog leder även detta till ytterligare objektifiering då hennes mentor som endast benämns som ”den gamla poeten” visar sig vara pedofil och börjar utnyttja henne sexuellt.

Trots att hennes barndom kantades av misshandel och övergrepp, bryter sig till sist Sinclair fri. Hon lämnar fadern för gott efter att han hotat med att döda henne och hennes syster. Men Sinclair längtar hem till Jamaica. Överallt i USA ser hon spår av det koloniala förtrycket av både indianer och svarta. De vita grannarna vinkar inte tillbaka när hon passerar dem, utan reagerar med kyla och går in igen till sina fina hus med välskötta gräsmattor. Barnfamiljer äter picknick i skuggan av statyer som föreställer kolonialherrarna. Sinclair börjar känna sympati mot fadern som trots att han var en elak man, ändå hade rätt i att det finns social orättvisa i världen. Sinclair återvänder till Jamaica för att försonas med fadern. Hennes brorsdotter föds, och hennes bror Lij säger att han vill att nästa generation ska få friheten att välja sin religion, vilket inger hopp för framtiden.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som talbok med text på Legimus.

Läs även ”Allt jag fått lära mig” som handlar om en mormons kamp, med liknande religiöst och patriarkalt förtryck:

Publicerat

Böcker om våld i skolmiljö

Efter den sorgliga tragedin angående skolskjutningen i Örebro på Risbergska komvux, har tyvärr våld i skolmiljö återigen blivit en riksnyhet. Här är några tips på böcker och filmer som handlar om tidigare skolskjutningar som vi kan lära oss från, samt några facklitterära titlar om vad man kan tänka på om man befinner sig i en farlig och utsatt situation.

Publicerat

Japans mörka skugga

”Det som gjorde Hansu mest besviken var när en person visade sig vara likadan som alla andra.”

 

”Pachinko” är en roman som handlar om den utsatta koreanska minoriteten i Japan. Boktiteln refererar till de japanska flipper maskinerna som egentligen är förbjudna enligt lag, i alla fall med monetär vinst. Det finns dock sätt att kringgå detta, då det spelas med pengar i smyg, ofta med koppling till den japanska maffian yakuza. Pachinkohallarna drevs framförallt av koreaner och den japanska minoriteten Burakumin som diskriminerats historiskt för att de hade ”orena” yrken och åt kött eftersom shintoismen och buddismen begränsade köttkonsumtionen.

Denna tegelsten till roman på 526 sidor utspelar sig under ett stort tidsspann mellan 10-talet till 90-talet. Vi får följa flera berättarröster som alla förenas i sin utsatthet som minoriteter både i samband med religion och etnicitet.  Berättelsen börjar under den japanska ockupationen av Korea. Sunja är en ung flicka som precis har börjat bli kvinna. Hon och hennes mor driver ett litet pensionat i Busan.

En dag förändras allt då hon stöter på en stilig man Koh Hansu i vit kostym och hatt som är korean precis som henne men bor i Osaka i Japan. På en båt räddar han henne från ett gäng rasistiska japanska pojkar som försöker råna och våldta henne. Sunja blir förälskad i honom trots att han är mycket äldre än henne och börjar träffa honom på en romantisk plats vid havet. Han är generös och ger henne dyra gåvor som guldklockor men han bär på en mörk hemlighet. Han är inte bara gift utan är en högt uppsatt yakuza. Precis som många koreanska invandrare har han fallit för frestelsen att tjäna smutsiga pengar. Samtidigt målas en utsatt individ upp. Många koraner i Japan lever som andraklass medborgare, utan pengar och socialt stöd saknar de möjlighet att välja sin framtid vilket medför att de fastnar i dåligt sällskap och kriminalitet.

Sunja upptäcker att hon är gravid med hans barn vilket leder till att hennes mor erbjuder henne till en protestantisk präst Isak Baek som lovar att föra henne till Japan. Eftersom Koh Hansu inte vill lämna sin fru och gifta sig med henne, har hon inget annat val än att lämna hemlandet.

Sönerna Noa och Mozasu föds men lyckan är kortvarig då Isak förföljs och till slut fängslas för sin kristna tro, en biprodukt av förtrycket som har funnits mot den kristna minoriteten i Japan i århundranden.  Sunja börjar sälja kimchi för att försörja sin familj. Noa blir mobbad i skolan för att han är en korean som alltid stinker vitkål och flyr in i böckernas värld som tröst. Han drömmer om England och vackra europeiska landskap, och att vara en person som inte definieras av sin etnicitet. Som reaktion på diskrimineringen blir han den perfekta mönstereleven men allt rasar samman då han får veta att hans biologiska far var en yakuza.

”Pachinko” är en berättelse om identitet och den mörka sidan av Japan då flera utsatta grupper synliggörs. Romanen har även filmatiserats som tv-serie 2022. Se även ”Silence” som är baserad på Shusaku Endos historiska roman och berör den kristna minoritetens förtryck. Om ni föredrar en bok med liknande tema, läs ”Vit krysantemum” som handlar om de koreanska tröstekvinnorna, ett ämne som ”Pachinko” delvis också tar upp:

 

Publicerat

Spökskrivarens hämnd

”Hon tilläts aldrig prata om något annat än immigrant upplevelsen, att hälften av hennes familj dog i Kambodja, att hennes pappa tog livet av sig på trettioårsjubileet. (…)

Hon behandlades som ett museiföremål. Det var hennes säljargument – att vara en kinesisk tragedi.” (sid 303)

”Yellowface” är en kritikerrosad roman från 2023 av R. F. Kuang som även är docent vid Yales universitet i asiatiska språk- och litteraturstudier. I denna tragikomiska berättelse får vi följa två författare som är väldigt olika, June och Athena.

June har storslagna författardrömmar och är avundsjuk på Athena som just fått sitt stora genombrott med sina romaner som fokuserar på kinesisk historia och kultur. Vår opålitliga berättare June är fast övertygad om att författarkollegan är en snöflinga som saknar riktig talang och istället bara utnyttjar sin familjs trauma och etnicitet för att sälja fler exemplar av sina böcker.

När de är ensamma låtsats dock June att hon är bästis med Athena, trots hennes rasistiska vanföreställningar. När Athena som är någorlunda alkoholpåverkad föreslår att de ska ha en tävling om vem som kan äta flest pannkakor, slutar det olyckligt då Athena kvävs till döds och June är oförmögen att hjälpa henne.

Det är oklart om detta var med vilja eller ej men June ser tragedin som ett utmärkt tillfälle att stjäla Athenas manus till en outgiven roman om diskrimineringen av kinesiska soldater under första världskriget. Detta är inte ett ämne som June håller varmt om hjärtat. Hon och hennes förlag börjar göra konstiga ändringar i texten för att få de ljushyade karaktärerna att framstå som bättre. De börjar till och med diskutera en filmatisering med kända vita skådespelare som huvudrollerna och kinesiska popidoler med stark brytning som soldaterna, för vem ser en episk krigsfilm för handlingen?

Trots hennes kulturella appropriering och bristande research om det viktiga ämnet blir hennes plagierade roman en stor succé. Till en början i alla fall, snart snappar sociala medier som Twitter/X och Goodreads upp felaktigheterna i romanen och börjar skicka dödshot. För att mildra detta bestämmer sig June och förlaget att döpa om henne till Juniper Song och retuscherar alla hennes foton till att se asiatiska ut. En ny identitet skapas, ett så kallat ”yellowface”. Spänningen trappas upp då en anonym användare är henne på spåren, och utger sig för att vara Athenas spöke.

Denna berättelse kan tyckas smått knasig när man läser synopsen men tyvärr är det ett ämne som blir alltmer aktuellt. Kultur kriget i USA rasar och böcker av marginaliserad röster blir censurerade, om de överhuvudtaget blir utgivna till att börja med.

På senare år har hashtaggen #OwnVoices lyfts fram på bland annat Goodreads, vilket har fått både positiva och negativa konsekvenser då marginaliserade röster fått chansen att marknadsföra sina böcker men samtidigt har också gatekeeping och snedvriden identitets politik skett då författare blivit tvungna att till exempel komma ut när de skrivit böcker om HBTQ-karaktärer. Ett exempel på detta är författaren Becky Albertalli som skrev ”Love Simon” och kom ut som bisexuell trots att hon hade föredragit att hålla sina sexuella preferenser privata.

Lustigt nog har även den svenska identiteten stulits, bland annat har flera bokförlag i Lettland hittat på svenska pseudonym för att framstå som mer ”exotiska”. Ännu lustigare är att Trump-familjen har låtsats ha svenska rötter genom att säga att några familjemedlemmar som kom från Kallstadt i Tyskland egentligen kom från Karlstad i Sverige, med syfte att locka fler judiska kunder. Detta medförde att desinformation spreds, att USA:s president hade svenskt påbrå vilket han inte har.

Nya utmaningar tillkommer också med AI-genererade böcker som börjat dyka upp på marknaden. Nyligen gjorde Jacob Lundström som arbetar på Dagens Nyheter ett experiment, han skapade en falsk identitet som Lova Ängsryd och genererade både text och bild till en barnbok som han gav ut som ”Familjen Nilsson och den mystiska appen”. Skojigt nog snappade ett bibliotek upp på boken och köpte in den, utan att inse att den var helt skapad av en robotförfattare!

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på både svenska och engelska samt som talbok med text via Legimus. För ett kontrasterande perspektiv, läs även ”Imogen, Obviously” av Becky Albertalli som handlar om en ung bisexuell tjej som brottas med sin identitet: