Prinsesssaga om civilkurage

”Elena är en klurig spelare, men Ali kör mer på känn. Han lägger snabbt kort som Elena snappar åt sig och vinner med. Stella tycker synd om honom. När hon får ett stoppkort är det dags att hjälpa en kompis.

– Tänk om det skulle vara så lätt i verkligheten.  Att man bara tar fram ett kort när man vill säga stopp, säger Elena, och får plötsligt något mörkt i blicken.” (sid 95)

Madeleine Bernadotte är född 10 juni 1982 på Drottningholms slott. Hon är prinsessa av Sverige och hertiginna av Hälsingland och Gästrikland. Hon bor numera i USA, Florida tillsammans med maken Christopher O’Neill och sina tre barn.

Prinsessan Madeleine har skrivit boken ”Stella och hemligheten” i samarbete med World Childhood Foundation som grundades av hennes mor Drottning Silvia. Hon har skrivit boken tillsammans med Karini Gustafson-Teixeira och Marie Oskarsson.

Berättelsen handlar om Stella som nyligen flyttat till Sverige från USA då hennes föräldrar skilt sig. Prinsessan beskriver Stella som en busig pojkflicka som också har en känslig sida. Hon inspirerades av Astrid Lindgrens Pippi-böcker när hon skapade karaktären.

Stella blir kompis med en svensk flicka som heter Elena. En dag berättar Elena en fruktansvärd hemlighet som Stella absolut inte får föra vidare; hon har blivit utsatt för sexuella trakasserier av sin styvpappa.

” När jag kom ner till frukost satt han där vid köksbordet i kalsonger. Jag kunde inte äta. Han kallade mig sin lilla docka och sa att jag aldrig får berätta om honom för en enda människa. Han såg konstig ut i ögonen när han sa det. Mamma skulle inte tro mig. Hon gillar ju honom.”

Prinsessan var närvarande vid Bokmässan i Göteborg och diskuterade vilka teman som hon ville ta upp i sin bok och hur det kan hjälpa att stötta utsatta unga tjejer. Medverkande vid seminariet var förläggaren Ulrika Caperius, generalsekreteraren för Childhood Paula Guillet De Monthoux, barnpsykologen Anna Norlén, medförfattaren Marie Oskarsson och journalisten Tara Moshizi.

Författarna berättade att de besökt olika skolklasser för att samtala om boken med yngre barn. De fick olika respons beroende på vilken klass de besökte. Vissa barn hade lättare att relatera till temat kring skilsmässa och invandring då Stellas mamma skilt sig och bor kvar i USA.

I en annan klass träffade författarna en flicka som hade blivit utsatt för samma övergrepp som Elena men trots detta kände att hon kunde småprata om vardagliga saker som att hon nyss bytt frisyr. Medförfattaren tror att prinsessans berättelse hjälpte till att avdramatisera det tunga ämnet och fungera som ett stöd för det utsatta barnet.

Prinsessan upplevde i sitt samarbete med Childhood att ansvaret ofta faller på barnet när det gäller övergrepp eftersom utsatta barn brukar föredra att anförtro sig åt en kompis istället för en vuxen person. Bernadotte trycker på vikten av att stå upp för sig själv men också att våga be om hjälp när man upplever att man själv eller någon annan blivit illa behandlad.

Prinsessan diskuterade också hur beröring utan samtycke kan upplevas som obehagligt för vissa barn och hur viktigt det är att alla får bestämma över sin egen kropp. Det kan även finnas andra situationer som kan göra ett barn obekvämt även om det inte finns övergrepp med i bilden. Några exempel är moster Charlotte som vill gosa med barnen även när de säger ifrån och då Stella blir anfallen av grannens glada hund. Prinsessan trycker på vikten av att låta omgivningen veta hur man känner i sådana situationer och våga stå upp för sig själv.

Den största utmaningen med att skriva boken var att alla medverkande befann sig på olika platser i världen. Bernadotte hade ursprungligen tänkt skriva en bok om övergrepp för målgruppen 3-9 år men märkte att det var en stor skillnad att skriva för yngre barn jämfört med målgruppen 9-12 år.

Om boken hade varit inriktad till en äldre målgrupp hade berättelsen kunnat vara mer ingående och mörkare men Bernadotte kände att barn mellan 9-12 år är en grupp som man sällan riktar in sig på när det gäller litteratur om övergrepp vilket medför att de blir osynliggjorda. Prinsessan tänkte att en barnbok kan vara ett bra sätt att nå ut till både de utsatta barnen och deras kompisar som får bära bördan av hemligheten.

Stellas namn betyder stjärna och är den latinska varianten av Estelle som också är namnet på Prinsessan Madeleines systerdotter. Hon valde namnet eftersom det påminde henne om Nordstjärnan som alltid visar vägen hem till Sverige. Nordstjärnan är också en symbol för kungahuset.

”Stella och hemligheten” finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som talbok via Legimus.

En berättelse om att må piss under puberteten

”Jag bläddrar längs bak till dödsannonserna. De sista från artonhundratalet är döda nu. Nu handlar det oftast om människor från tiotalet och tjugotalet. En kort dikt, kanske en bild på ett kors eller en liljekonvalj. Ibland ett emblem på ett fotbollslag. Jag undrar vad jag skulle välja. (…)

Jag läser en kort dikt om svalor och börjar gråta. Personen är född på femtiotalet. Tänk om mamma dör, vart skulle jag ta vägen? (…) Det är lika bra att vara förberedd, gråta nu och inte sen. Folk kan dö när man minst anar det, hjärtstopp i sömnen, kan vara hur friska som helst, det bara händer.”

Sandra Beijer är född 10 augusti 1984 i Stockholm och är bloggare, copywriter, författare och krönikör. Hon driver en av Sveriges största bloggar och har översatt den feministiska diktsamlingen ”Mjölk och honung” av Rupi Kaur.

Beijers nya bok ”Mellan oss” handlar om Minna som går igenom puberteten. När hon börjar på högstadiet bestämmer hon sig för att överge sin gamla nördiga bästa kompis för en ytligare bekantskap med nya snyggare tjejer. Hon börjar sminka sig hårt och försöker desperat få killarnas uppmärksamhet.

När hon går igenom puberteten blir Minna alltmer uppmärksam om förändringarna som sker i hennes kropp vilket medför att hon får komplex för att hon är rak i kroppen och har små bröst. På internet ljuger hon om sin ålder och säger att hon är 17 år och berättar ingående för okända vuxna män att hon har sex med sin (påhittade) pojkvän. Hon blir också utsatt för sexuella trakasserier både från en blottare som stryker omkring i området, killar på internet och klasskompisar som kommenterar hennes korta kortbyxor och kjolar.

Minna visar också tecken på tvångstankar då hon ofta måste utföra olika ritualer som att släcka och tända lyset på toaletten eller gå på vissa gatstenar när hon korsar övergångsstället,  annars kommer ingen kille vilja bli ihop med henne.

”Boken handlar då om en tolvårig tjej som mår piss. Som man gör. Att skriva den var att helt förflytta sig till högstadiet igen. Det var som en korridor av minnesdörrar som slogs upp på vid gavel. Hur saker doftade, kändes och smakade. Det är inte lätt att vara tolv, men å andra sidan inte särskilt lätt att va trettiofyra heller.” – Sandra Beijer om ”Mellan oss” på bloggen Elle.se

Beijer närvarade vid Bokmässan i Göteborg och berättade under seminariet ”Att skildra högstadietiden” om sin bok. Beijer valde att låta handlingen utspela sig under en kortare tidsperiod eftersom det ofta sker stora förändringar hos tonåringar när de börjar högstadiet och hamnar i nya klasser med nya kompisar. Beijer berättade att Minna och hennes nya kompisar blir speglingar av varandra i takt med att Minna förändras för att passa in i den nya gruppen.

”Mellan oss” finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, som e-bok via Bibblo.se och som talbok via Legimus.

Den rödaste rosen slår ut

”Leonardo DiCaprio är bara liksom en ljummen spisplatta, en platta som aldrig riktigt får vattnet att koka. Man kan råka sätta handen på plattan utan att det bränns. (…)

Han känner kanske visst något! Men bara inte så starkt.” (sid 10)

 

Liv Strömqvist föddes 3 februari 1978 i Lund och är en serietecknare, poddare och konstnär. Hennes serier har blivit översatta till flera språk och hon har vunnit flera priser. Strömqvist tenderar att fokusera på genus, sexualitet och klassfrågor.

”Den rödaste rosen slår ut” diskuterar kärlek både från ett historiskt perspektiv och i nutid. På Bokmässan i Göteborg under seminariet ”Kärlek = Galenskap?” berättade Strömqvist om sitt budskap med serien. Hon diskuterade tillsammans med den danska författaren Suzanne Brøgger och journalisten Greta Thurfell om kvinnor blir ”sinnessjuka” när de blir förälskade.

Strömqvist funderar kring vilka former en nyförälskelse kan ta och hur det påverkar individen och samhällets maktstrukturer. Hon pekar på att en förälskad person ofta anpassar sig efter den andres intressen vilket påverkar deras identitet och hur de vill bli sedda i omgivningens ögon.

Serien tar också upp samhällets syn på känsloyttringar och hur dagens feminism påverkar vilken omfattning som kvinnorna vågar uttrycka sina känslor. Strömqvist jämför också historiskt med hur könsrollerna var på 1800-talet då männens melankoliska lidande och trånande efter sin älskade romantiserades. Författaren tror att könsrollerna i modern tid har blivit omvända då kvinnor är mer känslosamma och då vissa män försöker utöva sin makt gentemot kvinnor i romantiska/sexuella relationer eftersom de har delvis förlorat den politiska makt de hade över kvinnorna på 1800-talet.

Illustrationerna varierar från sida till sida. Vissa bilder har väldigt liten text medan andra bara har några få ord på en sida. Detta kan ses som en metafor för hur känslorna blossar upp. Människorna i serien handlar irrationellt men mänskligt, deras brister illustreras i bilderna.

”Den rödaste rosen slår ut” finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska.

Digital revolution i klassrummet och UR Samtiden

”Det analoga blir exklusivt i framtiden”, citerat från ett seminarium med Daniel Barker och Patricia Diaz. Tyvärr missade vi detta på Bokmässan, Digital revolution i klassrummet, om flipped classroom bland annat. Så bra då att Ur Samtiden har spelat in flera som vi kan se i efterhand.
Eftersom seminarierna varar i 45 minuter hinner de med ganska djuplodande samtal.

Här kan vi bland annat höra:
Johan  Persson och Martin Schibbye om fångenskapen i Etiopien och boken de skrivit, 438 dagar. Kerstin Ekman och Therése Söderlind samtalar om vad som utmärker en stark berättelse. Ärkebiskop Anders Wejryd intervjuar Leif G W Persson om vad det är som driver honom. Lina Neidestam om seriehjältinnan Zelda som går mot normen. P O Enqvist om sin senaste bok Liknelseboken. Bilderbokspristagaren Isol, Jonas Gardell, Caitlin Moran, Richard Ford kan vi också se och lyssna till.

Seminarium om läsförståelse på Bokmässan

Läsförståelse och En läsande klass
I jämförelse med andra OECD-länder ligger svenska 15-åringar under genomsnittet när det gäller läsförståelse, mot att tidigare ha legat bland de bästa. Vad beror det på? Hur går det att förändra?Medverkande: Moderator Dilsa Demirbag-Sten, Martin Widmark, Monica Reichenberg, Malin Gonzales, Johan Unenge

Martin Widmark, f d mellanstadielärare och författare till böckerna om LasseMajas detektivbyrå menade att pojkar har svårare att tappa ansiktet, vilket gör att de inte tränar det de inte är bra på. Det ligger heller inte i en pojkes/mans självbild att läsa framför allt skönlitteratur.

En annan faktor är TIDEN. Vi tar inte den tid till läsning på vår fritid som förr. Fritidsläsningen konkurrerar dessutom idag med spel, tv-serier, idrott, måhända än mer för pojkar.

Läser barn mindre?
På den frågan hade de olika seminariedeltagarna lite olika svar. Någon menade att det var så, andra hänvisade till Ungdomsbarometern som visat på att barnen läser lika mycket men annat, kortare och i sociala medier.

Vems ansvar?
Alla var överens om att skolan har ett ännu större ansvar idag än förr, för att göra läsningen till vart barns egendom, just för att samhället ser ut som det gör, och för att barn med sämre förutsättningar inte ska halka efter ännu mer.

Hur gör man då?
Avkodningen av bokstäver och ord är inte det stora problemet enligt seminariedeltagarna utan att förstå det man läser, att läsa bortom texten, mellan raderna.
Se till att få igång lässtrategier,  och mycket samtal kring texter i klassrummet. Martin Widmark har startat en stiftelse som heter En läsande klass som till april nästa år ska ha utarbetat en studieplan med studiematerial kring lässtrategier. Han samarbetar idag med lärare på Sätraskolan i Stockholm med just detta.

Svenska elever halkar efter i världen
Barn med läslust ger starkare demokrati
Yngre lärare läser sällan romaner
Pojkar läser sämre än flickor.
Varför har svenska pojkar slutat läsa? 

Boktips:
Fredriksson, Ulf: Läsning, läsvanor och läsundersökningar. 2012
Lundberg, Ingvar: Läsningens psykologi och pedagogik. 2010
Reichenberg, Monica:Vägar till läsförförståelse : texten, läsaren och samtalet. 2008
Westlind, Barbro: Att undervisa i läsförståelse : lässtrategi och studieteknik. 2013

Bokmässan 2013

bokmässan

På bokmässan i Göteborg var jag på ett seminarium som hette Film som läsfrämjare. Skådespelerskan HelenaBergström berättade om hur hennes dotter hade kommit hem från skolan och berättade att de hade läst Fröken Julie. Dottern hade inte förstått någonting av pjäsen. Det gav Helena Bergstöm idén att själv regissera Stindbergs drama. Hon har inte ändrat ett ord i texten, bara försökt levandegöra texten och göra den begriplig för en ny (ung) publik. Hennes tanke är att försöka nå ut med klassiska texter till elever som vanligen inte intresserar sig för böcker och skrivande. Att film kan användas som läsfrämjare i skolan. Hur hon har lyckats får vi se i höst/vinter då filmen har premiär.