Att se saker från den ljusa sidan

”Vi hittade pappa i en lång bilkö.

Han stod och trängdes i en fullsatt buss.

Pappa åt av molnbullen…

och svävade upp i luften han också.”

 

”Molnbullar” är en söt bilderbok av årets sydkoreanska ALMA-pristagare Baek Heena.

Motiveringen löd:

Med utsökt känsla för material, miner och gestik iscensätter Baek Heenas filmiska bilderböcker berättelser om barns ensamhet, möten och gemenskap. I hennes suggestivt uppbyggda miniatyrvärldar blandas molnbullar och sorbetmånar, djur, badféer och människor. Dörren till det vidunderliga står alltid öppen. Det är sinnligt, skarpt och svindlande.”

Berättelsen handlar om två små katter Hongbi och Hongshi som vaknar tidigt och bestämmer sig för att ta en morgonpromenad trots att det är grått och regnigt ute. De två syskonen hittar ett litet moln som fastnat i ett träd som de tar med sig hem.

Väl hemma möts de av sin bullbakande mor och man ser tydligt kontrasten mellan det kalla och grå vädret utomhus och värmen inomhus som illustreras med gula och orangea toner. Pappan som arbetar för att försörja familjen har däremot inte tid med att sitta och njuta av molnbullarna, han stressar bara iväg till jobbet utan att äta frukost.

Visa källbilden

Katterna blir oroliga för pappan och flyger iväg med hjälp av molnbullarnas kraft. De hittar pappan som har fastnat i en hopplöst lång bilkö med kurrande mage. Katterna låter dock inte det trista vädret hindra dem och ger pappan en molnbulle så att han också kan känna sig lite lättare till sinnet.

Boken handlar om en stressad och utsliten pappa men också om optimism och att se saker från den ljusa sidan, vilket vi säkert alla behöver i dessa tider med pandemier och dödliga virus.

Heena använder sig av en speciell illustrationsteknik där hon bygger upp små miniatyrmiljöer som hon sedan fotograferar av. I Asien är hon en bästsäljande författare och har vunnit många priser. Berättelserna om de små katterna har filmatiserats och till och med blivit leksaker. Olyckligt nog råkade Heena skriva på ett kontrakt där hon förlorade upphovsrätten till sina skapelser, så de 3 miljonerna i prispengar är väl förtjänade!

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska.

Hur mår fröken Furukura?

”En ny dag har börjat. Så här dags vaknar världen och dess kugghjul börjar snurra. Jag har själv blivit ett av kugghjulen som fortsätter att snurra runt. Jag har blivit en del i världens maskineri och fortsätter att snurra mig igenom den här tiden som kallas morgon.” (sid 10)

 

”Hur mår fröken Furukura?” är en kort lättläst roman av den japanska författaren Sayaka Murata. Murata är en prisbelönad författare i hemlandet och har bland annat vunnit Akutagawa-priset som är Japans mest prestigefyllda litteraturpris som är uppkallat efter poeten Akutagawa Ryunosuke.

Romanen handlar om en japansk 36-årig kvinna Keiko Furukura som jobbar på ett snabbköp. Berättelsen handlar delvis om normer och hur det japanska samhället kräver att man följer dem för att bli socialt accepterad.

Furukura har arbetat på snabbköpet i 18 år och har aldrig haft ett förhållande med en man. Hon har svårt att läsa av sociala situationer och visar tecken på autism och asexualitet men har med tiden lärt sig att anpassa sig efter omgivningens förväntningar och krav.

Furukura formas av sina medarbetare och deras intressen. Hon härmar hur de pratar och deras klädstil. Huvudpersonen känner sig trygg på snabbköpet där hon har rutiner och en manual för hur hon ska bete sig. Omgivningens fördomar börjar däremot påverka henne och hon börjar försöka nätdejta eftersom att hon skäms för sin oskuld.

Hon träffar så småningom en man, Shiraha som också har svårt att passa in socialt och har en väldig negativ anti-feministisk syn på kvinnor. Han känner ilska gentemot samhället men vill också passa in och bli omtyckt medan Furukura inser att hon egentligen är ganska nöjd med sitt liv.

”Hur mår fröken Furukura?” är en intressant kortroman som ger oss en inblick i den asiatiska kulturen och deras rådande könsroller. Furukuras kamp med att passa in illusterar hur grupptryck och mobbning är vanligt i Asien.

Asiatiska personer får ofta kämpa med att passa in, ha ett bra jobb, gifta sig och inte uttrycka starka känslor. I dagens Japan befinner sig många i Furukuras situation. 44 procent av den japanska befolkningen är oskulder och Japan ligger på artonde plats i världen gällande antalet självmord per 100 000 invånare.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska.

Romantiska böcker för alla hjärtan

Alla Hjärtans Kort, Älskande Dag, Design, Romantisk

Alla hjärtans dag, som också kallas Valentindagen, infaller den 14 februari.

Dagen är inspirerad av den amerikanska tron att fåglarna börjar para sig vid denna tid.  Alla hjärtans dag är också inspirerad av en vårfest som firades under antiken.

Alla hjärtans dag är uppkallad efter helgonet, Sankt Valentin. Innan han avrättades den 14 februari år 270, smugglade han ut ett kärleksbrev till sin älskare. (Källa: NE, Bildkälla: Pixabay)

Här är några romantiska boktips som finns på vårt bibliotek:

Islandborn

”Era el monstruo más terrible que jamás nadie había visto. It was the most dreadful monster anyone had ever seen.

La Isla entera estaba atemorizada y nadie podía con él. The whole Island was terrified and no one could defeat it.

Era muy poderoso. It was just too strong.

Durante treinta años, el Monstruo hizo lo que quiso. For thirty years the Monster did as it pleased.

Podía destruir un pueblo completo con solo una palabra, y hacer desaparecer a toda una familia simplemente con mirarla. It could destroy an entire town with a single word and make a whole family disappear simply by looking at  it.

El cabello encrespado de Lola se desrizaba del miedo que tenía. Lola’s curly hair was uncurling with fear.

¿Usted vio al Monstruo, señor Mir? Did you see the Monster, Mr. Mir?

Sí, lo veía todo el tiempo. Yes. All the time.

¿Y tenía miedo? Were you scared?

Todos teníamos mucho miedo. We were all very scared.”

”Islandborn” är en spansk bilderbok av Junot Díaz som föddes i den Dominikanska republiken men flyttade till New Jersey med sin familj där han växte upp. Han har vunnit flera priser, bland annat Pulitzer priset 2008.

Berättelsen handlar om en liten mörkhyad flicka som heter Lola och bor i Amerika men hon kommer ursprungligen från ”Ön”. Var denna ö ligger och om den är baserad på en verklig plats är öppet för tolkning men antas vara Dominikanska republiken där Díaz själv kommer från.

I skolan får Lola och hennes klasskamrater en bilduppgift då de ska rita någonting från platsen de föddes på. De andra barnen, som också är invandrare, börjar genast sätta igång med att rita kända landmärken från Egypten och andra länder men Lola vet inte vad hon ska rita eftersom hennes familj flydde från ”Ön” när hon var en bebis.

Lola frågar fröken vad man ska göra om man inte minns sitt hemland och får svaret att hon ska intervjua de som fortfarande minns. Lola beger sig därefter på en upptäcktsfärd för att samla in minnen från ”Ön”. Detta illustreras i vackra färgglada teckningar från illustratören Leo Espinosa.

Lola börjar dock undra varför alla är så hemlighetsfulla om ”Ön” och dess historia. När hon försöker intervjua en äldre man från ”Ön” som heter Señor Mir svarar han bara surt att de inte borde bry sig om ”Ön” och de ska vara tacksamma för att de kommit därifrån. Hennes abuela/mormor hjälper henne att prata med honom och Señor Mir berättar till slut om ”monstret” (troligtvis diktatorn Rafael Trujillo) som terroriserat dem i över 30 år tills de alla bestämde sig för att slå tillbaka.

”Islandborn” eller ”Lola” som boken kallas på spanska, är en berättelse om kultur, arv och identitet men är också en berättelse om hur viktigt det är att inte glömma. I berättelsen har Señor Mir försökt förtränga de traumatiska minnena men inser till sist vikten av att berätta sin historia för den yngre generationen.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på spanska och engelska. Boken har inte pararelltext men den engelska versionen går att läsa samtidigt som den spanska för språkträning.

Ett feministiskt dockskåp

”Nu är Nora så arg att hon river busskortet. (…) Nora och hennes reskamrat blir avkastade. Nora för att hon saknar färdbevis och kvinnan för att hon är svart. Nora skulle bara komma försent till skolan men Rosa Parks, som hon presenterade sig som, skulle hamna i häktet.”

”Not Your Doll” är en berättelse om en ung feminist som reser i tiden och träffar historiska kvinnor som påverkat samhället på olika sätt.

Författaren Petra Löfmarck är dockmakare, konstnär och scenograf. Hon har skapat en berättelse med dockor som lever i en miniatyrvärld. Till exempel har hon använt ett kryddburkslock för att göra en golvbrunn och en hörsnäcka för att skapa ett duschhandtag.

I berättelsen får vi följa en 16-årig flicka som heter Nora som känner att hon inte passar in. I skolan får de bara lära sig om manliga vetenskapsmän och uppfinnare och när Nora vågar ifrågasätta detta blir hon förlöjligad eftersom ”bara fula tjejer är feminister”. På vägen hem sätter sig Nora på en bänk för att vila men blir då trakasserad av en äldre man som inte accepterar att hon inte är intresserad av att flörta.

Efter dessa två händelser börjar Nora föreställa sig sitt liv som en film. Hon reser i tiden och får träffa flera feministiska ikoner som Rosa Parks, Marie Curie, Simone de Beauvoir och Frida Kahlo. Nora reser också tillbaka till suffragett-tiden i Storbritannien då kvinnorna fick kämpa för sin rösträtt.

Löfmarck lär ut kvinnohistoria på ett kreativt och lekfullt sätt i sin berättelse med hjälp av dockorna. Både svenska och utländska kvinnor får ta plats och besöker Noras skola för att lära eleverna om deras ofta bortglömda kamp. Bland annat dyker Marie Curie upp som vikarie under en kemi-lektion.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska.

Ett viktigt möte som avgör din framtid

”Jenny tittade på muggen. Den var väldigt färggrann. Och det var ändå ett starkt varumärke. Man fick medge att den utstrålade något som kunde betraktas som distinkt nordiskt, och nordiskt var väldigt rätt. Finsk design ägde en berättigad dignitet ute i världen, och vad kunde vara mer finskt än Mumintrollet?

(…)

Tystnad, fullständig tystnad. Louise tittade uttryckslöst på Jenny.

– Du fattar att jag skojar, va? Den här? Skulle vi sälja den här? ”

”Vi hör av oss” är en novellsamling av debutförfattaren Jacob Sundberg. Samlingen innehåller nio noveller som alla utspelar sig under en anställningsintervju.

Sundberg är själv en arbetare och jobbar på Nässjö Näringsliv AB. En vanlig dag för Sundberg består av att rensa ogräs och måla plank. Han vill i sin novellsamling fokusera på den lilla människan och de inre känslostormarna.

”Det jag egentligen ville utforska är det som rör sig i vårt undermedvetna: avund, storhetsvansinne, fördomar och självförakt. Allt sånt som man helst vill dölja eller inte är medveten om. Det finns nästan ingen arena som förkroppsligar de här känslorna så starkt som en anställningsintervju. ” – Jacob Sundberg i intervju med SVT nyheter

Författaren påpekar att det är just under anställningsintervjuer som allt ställs på sin spets då respondenten måste presentera sig själv på ett attraktivt sätt för att fånga rekryterarnas uppmärksamhet. Många känslor uppstår och man kan få både dålig självkänsla och sin stolthet kränkt. Vad händer när ens egen självbild inte stämmer överens med omgivningens?

Novellerna fokuserar på en rad olika personer inom olika yrken. Novellsamlingen tar även upp fördomar och diskriminering som kan komma från både respondenten eller rekryteraren. I en novell landar respondenten drömjobbet men hamnar i en obehaglig situation då det visar sig att rekryteraren är rasist. Är det bättre att vara arbetslös än att bli nedvärderad som människa och kränkt?

Trots det någorlunda allvarliga ämnet, har Sundberg valt att fokuserar på humorn i det hela. Situationerna som uppstår gränsar ibland på att bli dråpliga och vi får skratta åt en hel del lustiga fadäser. I en novell verkar allt gå bra för respondenten Jenny Sundin som tror att hon har fått drömjobbet men ett sarkastiskt skämt om en oskyldig liten muminmugg ställer till det för protagonisten.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som talbok med text via Legimus.

Kärleken till havet

”Jag tänkte på det hela tiden. Hur någon som alltid har funnits bara kan försvinna.”

 

”Väntan på vind” av Oskar Kroon är årets vinnare av Augustpriset i barn- och ungdomslitteratur. Kroon har arbetat som journalist för olika dagstidningar men omskolade sig senare i livet till bagare.

Berättelsen handlar om huvudpersonen Vinga som besöker sin morfar på sommaren.  Vingas morfar är en lustig gammal man som bor ensam på en glest befolkad ö och kan förutspå vädret. Vinga och hennes morfar förenas i sin gemensamma kärlek till havet och hittar tillflykt i skärgården långt bort från storstadens stress och krav.

Boken berör ämnen som skilsmässa, sorg och utanförskap. Vinga beskrivs som rödhårig och fräknig och har inga vänner. Hon är däremot väldigt förtjust i havet och drömmer om att bli sjöman. När hennes morfar visar henne en gammal sjöoduglig snipa, börjar hon att reparera den för att förverkliga sin dröm att segla runt ön.

Vinga träffar en mystisk svartklädd tjej som heter Rut. Hon är Vingas motsats då hon är populär och längtar hem till fastlandet. Medan Vinga är introvert och föredrar det lugna livet på ön, är Rut en partytjej som hellre hade tillbringat sommaren med att festa med sina kompisar. Trots sina olikheter blir tjejerna vänner och börjar så småningom få känslor för varandra.

Men Rut är trots allt väldigt osäker i sig själv och en konflikt blossar upp mellan tjejerna då Vinga hamnar i dagstidningen för en upptäckt på ön som Rut gjort men inte får någon berömmelse för.

Berättelsen handlar om förändring och sorg men också att kunna gå vidare i livet. Boken handlar om döden men också om nytt liv då Vingas lillebror föds. Vinga känner sig utanför i skolan och hemma hos pappas nya familj eftersom hon inte vill dela med sig av pappan men blir mer självständig och börjar frigöra sig när hon blir förälskad i Rut och finner sin passion för sjöfart.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och kan lånas som e-bok via Bibblo.se och som talbok via Legimus.

Det osynliga barnet

”Man kan inte se att jag har klippt sönder fotografier.

Nej.

När man kommer in i mitt rum tror man att jag har skräpat ner min prinsesskoja med pyssel.”

 

”Alla är ledsna nuförtiden” är en ungdomsroman av den belgiska författaren och poeten Bart Moeyaert. Han vann ALMA-priset 2019 som delas ut varje år till minne av Astrid Lindgren. Juryns motivering löd:

”Bart Moeyarts förtätade och musikaliska språk vibrerar av undertryckta känslor och outtalade önskningar. Med filmisk närvaro gestaltar han ögonblick där relationer ställs på sin spets samtidigt som berättelsernas komplexitet pekar på vägar vidare. Bart Moeyearts självlysande författarskap understryker att böcker för barn och unga har en självklar plats i världslitteraturen.”

”Alla är ledsna nuförtiden” handlar om tolvåriga Bianca som känner sig osynlig eftersom hennes lillebror som är mycket sjuk kräver all uppmärksamhet. Trots att berättelsen är ganska kort på 150 sidor, har texten djup och huvudpersonens känslor beskrivs ingående.

Bart Moeyaert närvarade vid Bokmässan 2019 vid seminariet ”Undertexternas mästare” där han berättade om sitt författarskap. Moeyaert som själv är översättare, diskuterade den svenska utgåvan av boken. Han läste även upp ett stycke på flamländska och skojade att det är ett lustigt språk.

Moeyaert berättade att han ville fokusera på vardagliga scener för att skapa igenkänning med protagonisten Bianca. Moeyaert är inte intresserad av att skapa idyller och beskriva barndomens oskuldsfullhet utan har istället valt att fokusera på livets gråzoner och karaktärer som inte är perfekta.

Den första scenen handlar om hur familjen sitter samlad runt bordet men det finns ingen värme och gemenskap. Mamman beskrivs som ouppmärksam på barnens behov då hon inte förser dem med bra mat och dricker sprit mitt på dagen.

Bianca känner sig också ignorerad av pappan som skiljt sig och skaffat sig en mycket yngre flickvän. Bianca slutar att prata och börjar utveckla selektiv mutism. Hon lider av existentiell ångest och har svårt att uttrycka sig, vilket leder till en inre känslostorm som uttrycks i Moeyaerts starka prosa. Berättelsen vänds när Bianca plötsligt träffar sin favoritskådespelare, Billie King i vardagsrummet som lär henne att öppna upp sig.

Moeyaert berättade under seminariet på Bokmässan att han blev inspirerad av Astrid Lindgren eftersom hennes karaktärer är mer som verkliga människor. Han påpekade också att Pippi-böckerna till stor del handlar om inkludering.

En annan bok som också påverkat hans författarskap var Aidan Chambers bok ”Dansa på min grav”. Moeyaert var imponerad av Chambers HBTQ-perspektiv, vilket enligt honom öppnade upp flera möjligheter eftersom utbudet av regnbågslitteratur var smalt på 80-talet när boken först kom ut.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som talbok via Legimus. Läs även ”Kärleken vi inte förstår” som också är skriven av årets ALMA-pristagare.

Laura Dean Keeps Breaking Up With Me

”I bet that guy with four wives never worries about them being flirty because they all live in the suburbs and they have too many kids to feel sexy.

I wonder how the wives feel.”

 

”Laura Dean Keeps Breaking Up With Me” är en serie med HBTQ-tema som berör ämnen som otrohet, svartsjuka och identitet. Huvudkaraktären Frederica (Freddy) har just gjort slut med sin manipulativa flickvän Laura Dean men kan inte riktigt gå vidare och släppa taget. Trots att Laura Dean är öppet otrogen med både tjejer och killar, vill Freddy hoppas på att hon ska förändras och komma tillbaka till henne.

Identitet och språk är viktiga teman i berättelsen. Frederica och hennes vänner som också identifierar sig inom HBTQ-spektrumet lever i en värld där HBTQ är accepterat men där folk fortfarande är väldigt besatta av att sätta etiketter på varandra. Under en historielektion blossar en het diskussion upp i klassrummet, om vilka benämningar som är okej att använda när de diskuterar en tidigare borgmästare som blev avrättad på grund av att han var homosexuell. Vilka ord räknas som skällsord och vilka ord är för formella och medicinska? Hur är vårt språkbruk kopplat till samhällets normer?

Samtycke och abort är också återkommande teman, då Freddys bästa vän Doodle i hemlighet dejtar en äldre gift man i trettioårsåldern. Hon blir gravid och vill göra abort men har ingen att anförtro sig åt eftersom Laura Dean isolerar Freddy från hennes vänner.

Maktrelationerna i serien är tydliga då Laura Dean är den populäraste tjejen i skolan och balens drottning medan Freddy är en osäker och knubbig tjej. Berättelsen handlar om hur Freddy bryter sig fri från etiketten ”en av Laura Deans flickvänner” och istället lär sig att värdesätta sina riktiga kompisar och göra slut med Laura Dean en gång för alla.

Serien är vackert illustrerad med svart-vita och rosa bilder. Färgen rosa används i berättelsen för att få vissa scener och bakgrunder att sticka ut lite extra och förmedla huvudkaraktärernas känslor. Flera karaktärer har olika hudfärger och är androgyna.

Sidorna är luftiga och engelskan är lättläst. Det sker en del upprepningar men det kanske också är realistiskt med tanke på ämnet som serien berör, otrohet i relationer och att lära sig att släppa taget.

Serien finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska. I vår regnbågshylla hittar ni serier med HBTQ-tema på både svenska och engelska.

Prinsesssaga om civilkurage

”Elena är en klurig spelare, men Ali kör mer på känn. Han lägger snabbt kort som Elena snappar åt sig och vinner med. Stella tycker synd om honom. När hon får ett stoppkort är det dags att hjälpa en kompis.

– Tänk om det skulle vara så lätt i verkligheten.  Att man bara tar fram ett kort när man vill säga stopp, säger Elena, och får plötsligt något mörkt i blicken.” (sid 95)

Madeleine Bernadotte är född 10 juni 1982 på Drottningholms slott. Hon är prinsessa av Sverige och hertiginna av Hälsingland och Gästrikland. Hon bor numera i USA, Florida tillsammans med maken Christopher O’Neill och sina tre barn.

Prinsessan Madeleine har skrivit boken ”Stella och hemligheten” i samarbete med World Childhood Foundation som grundades av hennes mor Drottning Silvia. Hon har skrivit boken tillsammans med Karini Gustafson-Teixeira och Marie Oskarsson.

Berättelsen handlar om Stella som nyligen flyttat till Sverige från USA då hennes föräldrar skilt sig. Prinsessan beskriver Stella som en busig pojkflicka som också har en känslig sida. Hon inspirerades av Astrid Lindgrens Pippi-böcker när hon skapade karaktären.

Stella blir kompis med en svensk flicka som heter Elena. En dag berättar Elena en fruktansvärd hemlighet som Stella absolut inte får föra vidare; hon har blivit utsatt för sexuella trakasserier av sin styvpappa.

” När jag kom ner till frukost satt han där vid köksbordet i kalsonger. Jag kunde inte äta. Han kallade mig sin lilla docka och sa att jag aldrig får berätta om honom för en enda människa. Han såg konstig ut i ögonen när han sa det. Mamma skulle inte tro mig. Hon gillar ju honom.”

Prinsessan var närvarande vid Bokmässan i Göteborg och diskuterade vilka teman som hon ville ta upp i sin bok och hur det kan hjälpa att stötta utsatta unga tjejer. Medverkande vid seminariet var förläggaren Ulrika Caperius, generalsekreteraren för Childhood Paula Guillet De Monthoux, barnpsykologen Anna Norlén, medförfattaren Marie Oskarsson och journalisten Tara Moshizi.

Författarna berättade att de besökt olika skolklasser för att samtala om boken med yngre barn. De fick olika respons beroende på vilken klass de besökte. Vissa barn hade lättare att relatera till temat kring skilsmässa och invandring då Stellas mamma skilt sig och bor kvar i USA.

I en annan klass träffade författarna en flicka som hade blivit utsatt för samma övergrepp som Elena men trots detta kände att hon kunde småprata om vardagliga saker som att hon nyss bytt frisyr. Medförfattaren tror att prinsessans berättelse hjälpte till att avdramatisera det tunga ämnet och fungera som ett stöd för det utsatta barnet.

Prinsessan upplevde i sitt samarbete med Childhood att ansvaret ofta faller på barnet när det gäller övergrepp eftersom utsatta barn brukar föredra att anförtro sig åt en kompis istället för en vuxen person. Bernadotte trycker på vikten av att stå upp för sig själv men också att våga be om hjälp när man upplever att man själv eller någon annan blivit illa behandlad.

Prinsessan diskuterade också hur beröring utan samtycke kan upplevas som obehagligt för vissa barn och hur viktigt det är att alla får bestämma över sin egen kropp. Det kan även finnas andra situationer som kan göra ett barn obekvämt även om det inte finns övergrepp med i bilden. Några exempel är moster Charlotte som vill gosa med barnen även när de säger ifrån och då Stella blir anfallen av grannens glada hund. Prinsessan trycker på vikten av att låta omgivningen veta hur man känner i sådana situationer och våga stå upp för sig själv.

Den största utmaningen med att skriva boken var att alla medverkande befann sig på olika platser i världen. Bernadotte hade ursprungligen tänkt skriva en bok om övergrepp för målgruppen 3-9 år men märkte att det var en stor skillnad att skriva för yngre barn jämfört med målgruppen 9-12 år.

Om boken hade varit inriktad till en äldre målgrupp hade berättelsen kunnat vara mer ingående och mörkare men Bernadotte kände att barn mellan 9-12 år är en grupp som man sällan riktar in sig på när det gäller litteratur om övergrepp vilket medför att de blir osynliggjorda. Prinsessan tänkte att en barnbok kan vara ett bra sätt att nå ut till både de utsatta barnen och deras kompisar som får bära bördan av hemligheten.

Stellas namn betyder stjärna och är den latinska varianten av Estelle som också är namnet på Prinsessan Madeleines systerdotter. Hon valde namnet eftersom det påminde henne om Nordstjärnan som alltid visar vägen hem till Sverige. Nordstjärnan är också en symbol för kungahuset.

”Stella och hemligheten” finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som talbok via Legimus.