"Outside of a dog, a book is a man's best friend. Inside of a dog it's too dark to read." – Groucho Marx
Är du intresserad av att skriva? Har du författardrömmar?
I vår håller kulturskolorna i Norrbotten en gratis skrivkurs online för alla som är intresserade av att lära sig mer om kreativt skrivande.
Kursen är öppen för alla mellan 11-19 år och startar 7-8 april.
Ni får själva välja vilket språk som ni vill skriva på och vilken genre. Texten behöver alltså inte vara en skönlitterär roman utan kan även vara en novell, dikt, låttext, filmmanus, teaterpjäs m.m.
”Time to release Little Boy. At 8:15 they let it fall. The bomber pilot’s name was Paul. He’d named the airplane after his mom. Six hours back. No talk, still. None. Except: My God. What have we done?”
”On the Horizon” är en engelsk diktsamling av Lois Lowry (vinnare av Newberry Medal) som handlar om atombomberna som släpptes över Pearl Harbor, Hiroshima och Nagasaki. Boken är illustrerad av Kenard Pak.
Samlingen är baserad på Lowrys egna erfarenheter under andra världskriget eftersom hon växte upp i Hawaii och lekte på stranden i Waikiki när Pearl Harbor bombades. Hennes familj flyttade senare till Japan. En känsla av skam och olust har alltid funnits inom Lowry som känner sympati med dessa människoöden och ville hedra offren från båda sidorna.
Attacken mot Pearl Harbor skedde 7 december 1941. Lowry berättar om stridskeppet Arizona och besättningen som strök med. Hon la inte märke till skeppet den morgonen men på ett videoklipp som hennes familj spelade in, kunde man se skeppet försvinna mot horisonten, på väg mot sin undergång. Ett av offren var Jake Anderson. Han och hans tvillingbror var båda på skeppet. Endast en överlevde. Brodern John bad att få bli återförenad med sin brors aska när han dog vid 95 års ålder.
”Shinichi Tetsutani played that morning, riding his red tricycle.
When his parents found him, he was still gripping the handlebar. He was so proud of his red tricycle.
Shin-chan, they called him. They buried him in the garden, and with him, they buried his red tricycle.
He called it his friend. Tomodachi.”
6-9 augusti släpptes atombomberna ”Little Boy” (Hiroshima) och ”Fat Man” (Nagasaki). När bomberna exploderade såg de ut som ett svampmoln. Över 200 000 människor omkom. Ett av offren var Shin-chan, en liten pojke som var ute och cyklade. Han hade fortfarande stödhjulen på sin cykel. Resterna av den lilla röda cykeln finns idag på museum. Även idag dör folk i Japan i cancer på grund av strålningarna av atombomben.
Lowrys far jobbade inom militären på ett sjukhusskepp vid namn ”Hope” på ön Tinian. Vad han inte visste var att de lastade in bomben som skulle fällas över Hiroshima som hämnd…
Lowry har lidit av nationell skam under hela sitt liv och alltid känt sig som en gaijin (utlänning). När en japansk kvinna ger henne komplimangen kirei (vacker) en dag för hennes vackra blonda hår, hör Lowry bara kirai (”Jag hatar dig”). Hon cyklar förbi grannpojken Koichi och vill bli vän med honom men de är för olika. När de träffades flera år senare när de båda var gamla, kom Koichi fortfarande ihåg hennes gröna cykel.
Diktsamlingen finns att låna på engelska på vårt bibliotek. Boken har även blivit nominerad för Goodreads Choice Awards för ”Best Poetry 2020”.
”Länge står jag uttråkad, vänd mot väggen
Ritar en dörr på väggen med mitt finger
På tröskeln ritar jag en vacker flicka
Klädd i vit klädnad och med ljus i hår
(…)
I den sorgsna svarta natten gråter jag svarta tårar
Varför kan hennes ljus inte lysa upp mina mörka ögon
Det kan väl inte vara för att mitt namn kommer alltför långt bortifrån?
Det kan väl inte vara för att min hud är alltför gul?”
Gui Minhai är en kinesisk-svensk förläggare som sitter fängslad i Kina sedan 2015. Han blev kidnappad medan han befann sig i sin bostad i Thailand 17 oktober 2015 och fördes eventuellt till ett fängelse i Kina efter att ha misshandlats och blivit anklagad för brott som han troligtvis inte har begått.
I diktsamlingen berättar Minhai om sin förtvivlan och starka hemlängtan till Sverige och den svenska kulturen. Han funderar kring de psykologiska effekterna och hallucinationerna som blivit hans vardag och hur bristen på mänsklig kontakt bryter ned honom inifrån.
I sitt inre ritar Minhai en nybakad limpa, en sol och en svensk kompanjon som talar en klingande göteborgska. Han drömmer om en lucia som sjunger för honom en decembermorgon men vaknar upp i sin kalla cell. Även älgarna dyker upp i hans inre värld som beskrivs som magiska och främmande i kinesisk folktro eftersom de liknar hästar, hjortar, kameler och åsnor på en och samma gång.
Minhai kämpade för yttrandefriheten och hans förlag Causeway Bay Book har gett ut flera böcker om kinesiska ledare och politiker. Innan han blev kidnappad planerade han att ge ut en bok om Xi Jinping som är en av Kinas mäktigaste män. Jinping är en stark motståndare till det fria ordet och är känd för att censurera kinesisk media. Han har bland annat försökt censurera Nalle Puh efter att hans motståndare ritat skämtteckningar där han jämförs med den tecknade figuren.
På den digitala bokmässan 2020 under seminariet ”Vad kan vi göra för Gui Minhai?” berättar hans dotter Angela Gui om hur familjen får leva i oro och ovisshet över vad som hänt honom. De har inte fått träffa honom sedan han fängslades. Trots att fångatagandet strider mot kinesisk lag eftersom han befann sig i ett annat land när kidnappningen skedde, ser utsikterna dåliga ut för Minhai.
(Bildkälla: Lydia Farran-Lee, SVT Kultur)
Minhai blev inbjuden till bokmässan innan han blev fängslad. För att symbolisera hans kamp för yttrandefriheten står en stol tom på mässgolvet. Även politiker som bland annat Ulf Kristersson från Moderaterna uppmärksammade diktsamlingen under seminariet ”Vad läser ni – av plikt och lust?” och menade att alla svenskar borde engagera sig för Minhais tragiska öde.
Dottern berättade under seminariet att hennes far alltid suttit uppe på nätterna och skrivit men aldrig blev nöjd. Ironiskt nog hittade han sin röst mellan fängelsets klaustrofobiska väggar. Angela har samlat hans dikter från fängelset och gett ut dem i det formatet som hon tror att han skulle ha velat ge ut dem i. Boken har kinesiska och svenska som parallellspråk.
Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska.
”Toffee? she repeats for the third time, an invitation, probably, to come inside and eat something sweet.
Desperation spikes her tone. And I know that feeling – pleading with someone not to flee.” (sid 27)
”Toffee” är en bok skriven i fri vers av Sarah Crossan. Boken är en poetisk skildring av sökandet efter sin identitet och ensamheten som drabbar oss alla, både som ung och gammal.
Berättelsen handlar om tonårstjejen Allison som rymt hemifrån efter att ha blivit misshandlad fysiskt och psykiskt under en längre tid av sin far. Hennes mor är död och hon hade en positiv relation med pappans nya kvinna, Kelly-Anne men när hon lämnade pappan blev Allison (frivilligt) kvarlämnad med sin bittra och arga far.
Utan mat eller någonstans att gå, beger sig Allison ut utan att veta vart hon ska ta vägen. När det börjar regna, söker hon skydd i ett litet skjul som ser övergivet ut. Det visar sig dock att det är någon som bor i huset; en dement gammal dam, Marla som misstar Allison för sin ungdomsvän Toffee.
Allison utvecklar så småningom en ganska udda vänskap med den ensamma och förvirrade gamla damen. Marla och Allison har båda blivit lämnade i sticket av sina familjer och samhället. Marlas identitet är dold i glömskans slöjor medan Allison inte längre vet vem som är hennes sanna jag.
Huvudpersonerna tillhör båda grupper som ofta osynliggörs i samhället. Crossan berör både de demenssjukas hälsoproblem och den ofta bristande äldrevården då äldre människor blir lämnade ensamma under den sista tiden i livet.
Detsamma gäller Allison som blivit så misshandlad och kränkt att hon till slut har börjat tro på glåporden som kastas mot henne, vilket medför att hon beskyller sig själv istället för att söka hjälp från de vuxna i hennes närhet. Hon har med tiden lärt sig att bli ett tyst offer som inte har något att säga till om någonting.
Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska. Om ni är intresserade av att läsa böcker om liknande ämnen kan ni också läsa ”Ensamheten värst” (finns som e-bok på Bibblo.se) och ”Elizabeth is missing”.
”Jag går in på mitt rum
Talar med mina dockor
Täcker deras ögon med nagellack
(Tar synen från dem)
Här är jag, en dotter
Jag blir inte fråntagen
Här ska inga dockor vittna” (sid 11)
”Mörkret inuti och fukten” är en diktsamling av debutanten Arazo Arif, född 1991. Diktsamlingen berör hur patriarkatet och sexuella övergrepp kan påverka ett barn.
Vi får följa diktjaget som barn till vuxen ålder och ta del av hennes tankar. Diktjagets barndom styrdes av fadern som är fysiskt och sexuellt våldsam vilket även påverkar henne i vuxen ålder. Även modern styrs av patriarkatet och är inte ett stöd för diktjaget. Detta tvingar diktjaget att vara den vuxna medan modern är barnet.
Eftersom diktjaget saknar en trygg vuxen förebild att anförtro sig åt, blir hon lämnad ensam med att bearbeta sina känslor. Hon blir istället tillsagd och nedtystad eftersom ”de vittnar aldrig mot varandra i den här familjen”. Diktjaget blir så småningom övertygad att Gud är en grym man som hatar kvinnor och vill styra med en järnhand. Hon börjar förnedra sina dockor i ett desperat försök att återfå kontrollen över sitt liv.
I vuxen ålder börjar diktjaget missbruka kokain och blir besatt av ytligt sex. Hennes sexuella relationer präglas av barndomens trauma och ligger på gränsen mellan frivillig masochism och övergrepp. Hennes liv präglas av barndomens skam och hon känner starka skuldkänslor för sitt omättliga sexuella begär. Diktjaget känner sig objektifierad, smutsig och skäms över sin kropp.
”Mörkret inuti och fukten” är en kort och snabbläst diktsamling på 93 sidor med luftig text. Diktsamlingen handlar om sexualitet, könsroller och känslorna som följer därefter och formar jaget.
Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska.
Augustpriset är ett litteraturpris som är uppkallat efter August Strindberg och delas ut varje år sedan 1989. Priset delas upp i tre kategorier: facklitteratur, skönlitteratur och barn- och ungdomslitteratur.
Varje år delas även Lilla Augustpriset ut till ungdomar mellan 16-20 år som deltar i en novelltävling. Årets vinnare av Lilla Augustpriset är författaren Emma-Karin Rehnman med novellen ”En ospelad fiol”.
Barnlitteratur: ”Vänta på vind” av Oskar Koon
En berättelse om skilsmässa, ensamhet och identitet. Huvudkaraktären Vinga tillbringar sommaren hos morfar med att reparera en gammal båt. På ön hittar Vinga tillflykt från sin jobbiga tillvaro i skolan och hemma där mamman är deprimerad och pappan väntar barn med sin nya tjej.
Facklitteratur: ”Ålevangeliet” av Patrik Svensson
En facklitterär bok om ålen och filosofi kring döden. Ålen är en gåtfull fisk som många experter försökt förstå sig på. Ålen kan leva upp till 80 år, byta kön och begå självmord. Patrik Svensson filosoferar kring ålens hotade existens och hur den förde honom samman med hans numera bortgångna far.
Låna på vårt bibliotek eller som e-bok
Skönlitteratur: ”Osebol” av Marit Kapla
Osebol är en glesbygd vid Klarälven i norra Värmland. Författaren som själv är uppvuxen i byn, har intervjuat invånarna från en rad olika yrken som alla är unika på sitt eget sätt. Boken är en blandning av lyrik, biografi och reportage.
Låna på vårt bibliotek eller som e-bok
”And the words I never say
are better left on my tongue
since they would only have
slammed against
the closed door of your back”
”The Poet X” av Elizabeth Acevedo
National Book Award är ett av USA:s mest prestigefyllda litterära priser. Priset delas ut årligen sedan 1950 av universitetet The New School i New York. I år vann boken ”The Poet X” priset ”Young People’s Literature Award ”.
Boken är skriven i vers och handlar om en 15-årig mörkhyad dominikansk tjej, Xiomara Batista som använder slam poetry för att utforska sin identitet och uttrycka sina känslor gentemot sin religiösa familj. Xiomara bor i Harlem (stadsdel i Manhatta, New York) och hennes familj är invandrare.
Hon kom in i puberteten tidigt och har en välutvecklad kropp med stora bröst och höfter som väcker oönskad uppmärksamhet från killarna och männen i hennes närhet. När Xiomara till slut träffar en kille som hon frivilligt vill dela sin sexualitet tillsammans med uppstår ytterligare komplikationer, då hennes mor, som är strikt religiös, inte accepterar utomäktenskapliga förhållanden.
Familjen präglas starkt av könsrollerna då Xiomara behandlas annorlunda än sin tvillingbror Xavier på grund av sitt kön. Tvillingbrodern som Xiomara gett smeknamnet ”Twin” påverkas också av familjens konventioner, då det visar sig att han i hemlighet är homosexuell och döljer sin sexuella läggning för föräldrarna.
Flera spanska uttryck dyker upp i texten för att understryka hur viktigt Xiomaras modersmål är för hennes kulturella identitet. Xiomaras svåruttalade namn spelar också en viktig roll, både i själva berättelsen och för oss läsare som måste anpassa oss efter ett språk som vi (möjligtvis) inte fullkomligt behärskar, vilket ger oss ökad empati för huvudpersonen och hennes situation.
Utdrag ur författaren Elizabeth Acevedos tacktal när hon vann National Book Award i år:
”As the child of immigrants, as a black woman, as a Latina, as someone whose accented voice holds certain neighborhoods, whose body holds certain stories, I always feel like I have to prove that I’m worthy enough and there will never be an award or accolate that would take that away.
But every single time I meet a reader who looks at me and says, ‘I have never seen my story until I read yours,’ I am reminded of why this matters. And that it’s not going to be an award or accolade. It’s going to be looking at someone in the face and saying, ‘I see you,’ and in return be told, ‘I am seen.’ And so, thank you so much to the readers who time and again remind me why I took this leap, why it matters, and why books matter.”
Poesi Boden är ett projekt som startades år 2015 på Björknäsgymnasiet. Syftet är att uppmärksamma de moderna språken; tyska, franska och spanska. Fokus läggs också på integration och mångfald då elever med svenska som andraspråk också får vara med och tävla. 2016 belönades projektet med utmärkelsen ”Europeisk kvalitetsutmärkelse för språkundervisning”.
Årets tema var ”Framtiden”. Vinnarna vann en check på 1 000 kr och intervjuades av programledaren Kattis Ahlström som ställde frågor till eleverna om deras planer för framtiden och hur de tänker kring poesi och språk. Kattis Ahlström är årets julvärd och planerar att läsa upp elevernas dikter i TV på julafton.
Vinnarna för de spanska dikterna var Alexandra Nordlund, Thilde Sällström och Julia Broström. Förstaplatsen gick till Alexandra från Teknikprogrammet med dikten ”¿Qué es tiempo?”.
¿Qué es tiempo?
¿Una ilusión o una esperanza?
Nos lleva hacia adelante.
Una linterna en la oscuridad.
Ilumina nuestros pasos como antorchas parpadeantes.
Nunca vemos más de un metro.
Vamos ciegos hasta el final.
Sin dirección, sin brújula.
Nos encontramos otros.
Nuestros pasos resuenan en sincronía.
Como un tambor en un campo de batalla.
La luz llega más lejos.
Vemos algo,
Muy lejos,
Un sol, nuestra meta
”Veo la luz”
Svenska Förläggareföreningen delar varje år ut Augustpriset i kategorierna: årets svenska skönlitterära bok, årets svenska fackbok och årets svenska barn- och ungdomsbok. Dessa böcker vann Augustpriset 2018.
Årets skönlitterära bok:
”Ædnan” betyder landet, marken och jorden på gammal nordsamiska och är en tjock men luftig epos (en längre berättelse skriven i vers) som berör samernas situation från början av 1900-talet till idag. Författaren Linnea Axelsson som själv har samisk släkt, lyfter fram det kvinnliga perspektivet. Vi får följa tre olika kvinnor; Ristin, Lise och Sandra under tre generationer. Kvinnorna får utstå olika former av diskriminering på grund av sitt samiska påbrå bland annat tvångsförflyttningar och rasbiologiska mätningar.
Axelsson lyfter även fram personer med funktionsvariationer då Ristins son Nila har autism och inte kan tala, vilket drar paralleller både till hur samerna inte fick tala sitt modersmål och hur personer i nutid med funktionsvariationer ofta hamnar utanför arbetsmarknaden.
Årets facklitterära bok:
”Svälten” är en populärhistorisk faktabok som handlar om missväxten i Sverige år 1867-1869. Författaren Magnus Västerbro förklarar orsakerna och konsekvenserna av svälten, som i sin tur ledde till massemigrationen till Nordamerika. Västerbro lyfter fram den lilla människan, då han väljer att berätta om enskilda individer och hur de påverkades av katastrofen.
Årets barnbok:
”Gropen” är en bilderbok som lyfter fram barnens perspektiv. Barnens favorit lekplats, gropen utanför gymnastiksalen, visar på hur barn kan uttrycka sig kreativt och självständigt med hjälp av lekens kraft. De vuxna lärarna saknar fantasi och tänker praktiskt, de vill ta bort gropen så att ingen skadar sig. Emma Adbåge, som vunnit flera priser för sina böcker, visar med hjälp av bild och text hur begränsade barnen känner sig när de inte får fantisera och leka fritt utan måste följa de inrutade rutinerna som de vuxna har bestämt.
”Vi är en” av Sarah Crossan
”Vi är en” (engelska: ”One”) handlar om sextonåriga Grace från New Jersey och hennes tvillingsyster Tippi. De är sammanvuxna vid höften och har två huvuden, två hjärtan, två ben och fyra armar.
Systrarna är väldigt olika varandra personlighetsmässigt, Grace är tillbakadragen och Tippi är mer utåtriktad och dominant. Systrarna irriterar sig ibland på varandra exempelvis då Tippi vill gå ut och röka och Grace vill flörta med killar men de har svårt att tänka sig att vara utan varandra.
Tvillingarna och deras familj har det svårt ekonomiskt ställt då hemundervisningen och sjukvården äter upp alla pengar. Deras situation försvåras ytterligare då pappan förlorar jobbet och börjar supa bort de få pengar som de har kvar. Tvillingarnas syster Dragon är en begåvad ballettdansös och drömmer om att flytta till Ryssland men får överge dessa drömmar. Hon börjar extraknäcka för att stödja sina systrar vilket tär på krafterna eftersom hon också lider av anorexi.
Tvillingarna blir tvungna att börja på ett vanligt gymnasium trots att de aldrig tidigare gått på en vanlig skola. De andra eleverna stirrar då de enbenta systrarna haltar runt på sina kryckor. Grace och Tippi känner sig annorlunda och mår dåligt tills de träffar Yasmeen, en tuff punkig tjej med rosa tuppkam som blir deras beskyddare. Yasmeen har levt med HIV i hela sitt liv och kan relatera till systrarna och deras situation då deras respektive sjukdomar gör framtiden oviss.
Grace och Tippi känner att de blir tvungna att göra något åt familjens ekonomiska situation och bestämmer sig motvilligt för att medverka i en film. Under en inspelning faller Grace ihop och de blir förda till sjukhus. Det visar sig att Grace behöver en hjärttransplantation vilket innebär att hon måste separeras från Tippi för att kunna överleva. Operationen är mycket riskfylld men systrarna har inget val. De bestämmer sig för att ta vara på den lilla tid de har kvar på jorden genom att göra en bucket list. En av punkterna som Grace skriver upp är att kyssa killen hon är kär i.
Boken är skriven i frivers, en unik typ av lyrik utan versmått eller rim. Om ni är intresserad av att läsa fler böcker i frivers kan ni också läsa ”The Poet X” av Elizabeth Acevedo. ”Vi är en” finns tillgänglig på svenska och som gruppuppsättning på engelska.
