Att se världen med nya ögon

”Regler för seende, nummer 248:

Kroppsspråk är inte ett enda språk, det består av en oräknelig mängd dialekter. En persons hopsjunkna kropp går inte at jämställa med en annans hopsjunkna kropp. En rynkad panna är inte alltid en rynkad panna.” (sid 272)

 

”Den som ser” är en annorlunda kärlekshistoria kryddad med humor och spänning. Huvudkaraktären Nova är en blind lesbisk kvinna som arbetar som tolk hos polisen. Hon talar 5 språk och är van vid att uppfatta världen via ljud och känsel.

En dag blir hon erbjuden en ögonoperation som hon tackar ja till. Operationen lyckas men det visar sig bli en enorm omställning för Nova som varit blind sedan födseln. För att hantera situationen skapar Nova en lista som hon kallar ”regler för seende”.

Efter att ha blivit lätt skrämd över hur (enligt henne) groteskt stor doktorns näsa är, bestämmer sig Nova för att försöka förstå sig på hur en godisautomat fungerar, vilket slutar med sparkar och svordomar. Hon träffar en annan patient, arkitekten Kate, som ligger inne för en skallskada som hennes man, poliskommissarien Tony, har orsakat. Kate hjälper Nova och deras liv börjar flätas samman.

Kate har sina egna problem, då hon under en lång tid anpassat sig efter sin aggressiva och nedlåtande makes behov. Kate blir attraherad av Novas positiva inställning trots att hon går igenom en svår tid. Hon börjar undra om hon också kanske måste lära sig att se världen med nya ögon.

Kate lämnar sin man för Nova och flyttar in hos henne. Även om allt inte är frid och fröjd, stöttar de varandra. Allt förändras en morgon, då de hittar grannens kanin död i brevlådan med ett dödshot adresserat till Kate…

Boken finns tillgänglig på svenska.

En bättre morgondag

”Efter ett par minuter går Sehir, min kompis som är DJ, upp på scenen. Han stänger av musiken och säger att en högtalare börjat brinna (…)

”Är det inte läge att gå ut?” frågar Tobias.

”Va fan stanna Tobias, vi kommer ha hela dansgolvet för oss själva, det är bara töntar som springer ut”, svarar jag självsäkert.

I biografin ”En bättre morgondag” berättar den iranska flyktingen Rozbeh Aslanian om branden 29 oktober 1998 i Göteborg. Aslanian var en av de som överlevde; 63 ungdomar mellan åldrarna 12-20 år omkom och över 200 skadades. Branden räknas som en av de värsta i Sveriges historia och var anlagd av ett gäng ungdomar som inte ville betala 40 kronor för inträdesavgiften till festen.

Ett av brandoffren var Aslanians vän Tobias som ville gå ut när branden började men inte vågade på grund av grupptrycket. Grupptryck är något som präglat Aslanians liv i många år, då han kände sig annorlunda under sin barndom eftersom han var en utländsk flykting. Detta ledde till mobbning och mikroaggressioner från både barn och vuxna i hans närhet.

Aslanian bar redan på ett tungt bagage när han anlände vid Västerås flygplats i slutet av 80-talet. Under hans barndom i Iran utsattes han ofta för våld; barnaga från sin familj och flera sexuella övergrepp från pedofiler.

Aslanians far var politiskt aktiv och protesterade mot regimen men hamnade i fängelse och blev torterad. När han blev frisläppt led han av psykiska störningar och missbrukade opium. Han började även aga Aslanians mamma, vilket ledde till skilsmässa. I Iran innebär skilsmässa att kvinnan vanhedras och förbjuds träffa sina barn. Aslaninas mamma bestämde sig dock för att kidnappa Aslanian och hans bror under en utflykt till glasskiosken. Familjen flydde först till ett flyktingläger i Turkiet och sedan till Sverige. Flykten var hård och de var nära att mista livet vid flera tillfällen.

Rasismen, mobbningen och hans barndomstrauma medförde att Aslanian som tonåring började bedöva sig med droger, vilket i sin tur ledde till kriminalitet. Han sökte bekräftelse och kände en slags samhörighet då han deltog i bråk mellan olika kriminella gäng.

Efter branden började hans liv förändras, då han insåg sin egen sårbarhet. Han är idag ordförande i Brandoffrens anhörigförenings (BOA)  styrelse och föreläser kring flykt och överlevnad med syfte att motverka rasism och uppmuntra till tolerans och empati.

Boken finns tillgänglig på svenska och som talbok via Legimus.

Vänförfrågan

 ”I know that Facebook offers an idealised version of life, edited and primped to show the world what we want it to see.” 

 

”Vänförfrågan” är en deckare som berör baksidan av våra sociala medier och grupptryck hos både vuxna och ungdomar. Historien växlar kronologiskt mellan år 2016 och 1989.

Huvudpersonen Louise Williams är en ensamstående mamma som nyligen har skiljt sig från sin ungdomskärlek, Sam. En dag får Louise en vänförfrågan på Facebook från en gammal klasskamrat, Maria Weston som varit död i 25 år. Gamla ungdomsminnen om drogmissbruk, grupptryck och mobbning, som Louise har försökt förtränga, börjar komma i kapp henne. Ingen vet vad som hände Maria och hennes kropp återfanns aldrig men Louise vet att mobbningen hon utsatte henne för är oförlåtlig.

En dag får Louise höra att hennes gamla klasskamrater anordnat en klassåterträff. Hon vill inte gå men när den okända personen, som utger sig för att vara Maria, börjar hota henne och hennes son, bestämmer hon sig för att acceptera inbjudan. Louise återförenas med gamla ansikten, den ytliga och populära Sophie som numera lever ett liv täckt av lögner, sin gamla barndomskompis som hon övergav och sin före detta man Sam som inte verkar vara den han utger sig för.

”Vänförfrågan” är en spännande thriller med högt tempo med en berättare som inte alltid är pålitlig men kanske inte på ett sätt som man först anar. Boken tar upp problem som existerar i verkligheten gällande vänskap, äktenskap, sexuellt våld och mobbning. Sociala medier problematiseras, hur de kan användas för att nysta upp gammalt groll och hur de skapar ett slags osynligt grupptryck som inte är alltför olikt tonårsmobbning, även hos äldre personer. Hur de speglar en redigerad bild av verkligheten, precis som Louises liv då hon burit på sin förskräckliga hemlighet i åratal.

Boken finns tillgänglig på svenska.