Indianernas sorg

”If you were fortunate enough to be born into a family whose ancestors directly benefited from genocide and/or slavery, maybe you think the more you don’t know, the more innocent you can stay, which is a good incentive to not find out, to not look too deep, to walk carefully around the sleeping tiger. Look no further than your last name. Follow it back and you might find your line paved with gold, or beset with traps.”

”Pow wow” är Tommy Oranges debutroman. Författaren är en ursprungsamerikan som härstammar från indiansstammarna, Cheyenne och Arapaho . Han har en konstnärlig masterexamen från Institute of American Indian Arts och har arbetat som lärare.  Romanen har vunnit ”First Novel Prize 2018″ från Center for Fiction och fått god kritik i hemlandet USA. Indianfrågan har blivit särskilt aktuell igen efter att presidenten Donald Trump uttryckt rasistiska åsikter gentemot ursprungsfolket på Twitter.

I romanen får vi följa ett flertal karaktärer som alla är ursprungsamerikaner. Persongalleriet är stort och blandat men det finns tydligt en gemensam nämnare bland dem, då de alla har påverkats av sitt arv på ett eller annat sätt. De bär alla på en inre sorg och hittar olika sätt att trösta sig med: alkohol, droger, skräpmat och Internet. Flera av dem är arbetslösa och lider av depression. Detta kan tyckas framstå som lite stereotypt men författaren Orange pekar på att detta är verkliga problem som många indianer tyvärr lider av. Han har delvis baserat karaktärerna på sina egna erfarenheter då hans far är en nykter alkoholist och mamman lider av biopolär sjukdom.

Karaktärernas öden flätas samman då de alla deltar i en pow wow som är en fest för indianer då de visar upp sina handarbeten, dansar och sjunger. Några av karaktärerna som desperat behöver pengar planerar att råna festen och har tagit med sig olagliga pistoler som de skrivit ut hemma i källaren med en 3D-skrivare. Berättelsen är en blandning av spänning, sorg och humor som gränsar till tragikomik.

”Pow wow” är en viktig roman och en av de få som behandlar den amerikanska ursprungsbefolkningen och deras problem. Om ni är intresserade av att läsa fler böcker om indianer, läs också ”Den absolut sanna historien om mitt liv som halvtidsindian” som finns tillgänglig på både svenska och engelska. ”Pow wow” finns tillgänglig på svenska på vårt bibliotek och kommer även ut som talbok den 10 april.

Till minne av den modiga Kim Wall

”Kim skickar en bild till Ole från sin telefon, en krabba som sitter på utsidan av ubåtens fönster.

Snart ytterligare en bild, av kommandobryggan, ackompanjerad av texten: Jag får också styra! Ytterligare sms säger: Jag lever fortfarande. Jag älskar dig. följt av åtta utropstecken.

Vindkraftverken på bilden från telefonen visar att ubåten styr mot Middelgrund, en gammal befästning vid inloppet till Köpenhamn. Ett sista meddelande plingar till i Oles telefon: Han har till och med tagit med sig kaffe och kakor ombord.

Därefter blir det tyst. (sid. 292 – 293)”

”Boken om Kim Wall – när orden tar slut” är en biografi skriven av journalisten Kim Walls föräldrar, Ingrid och Joachim Wall. Kim Walls mordfall blev känt världen över då hon blev brutalt mördad av den danska kändisen, ubåtsmannen Peter Madsen. Händelsen uppmärksammades i media och har väckt många frågor kring kvinnliga journalisters säkerhet. Föräldrarna har startat en fond, ”Kim Wall Memorial Fund” i den mördade dotterns namn för att stödja andra utsatta journalister.

Föräldrarna berättar om sorgen efter dottern. De vill framhäva Wall som den ambitiösa yrkeskvinnan hon var, snarare en ett offer för en sjuk och pervers mördare. De berättar om hennes spännande journalistuppdrag världen över och hur hon fokuserade på att framhäva den lilla människan. Särskild fokus låg på de fattiga och utsatta i samhället. En utställning hölls i Trelleborg med de 14 000 fotografierna som Wall hade tagit under sina uppdrag världen över.

”Här finns de uttryckslösa ansiktena på soldaterna i Nordkoreas demilitariserade zon, kvinnan i Tibet som sköljer sin tvätt i den lilla bäcken, skärsliparen i Kampala som använder sin cykel som verkstad, den lilla indiska flickan som håller en fågelunge i handen, dödskallen på Haiti som fått ögon av glödlampor och de coola killarna på Kuba. (sid. 284 – 285)”

Mediabevakningen kring Kim Walls mord har kritiserats, då händelserna dramatiserats i tidningar, TV och på Internet med syfte att få bättre säljsiffror och fler klicks. Innan rättegången var över hade cirka 70 000 artiklar redan skrivits om mordet, vissa av bristande kvalité. Walls familj är själva verksamma inom journalistik, så även om de försökt ignorera artiklarna har de haft svårt att blunda för problematiken. Flera artiklar har innehållit falska påstående och satir som inte respekterar mordoffret. Föräldrarna har också reagerat på hur den morddömda Madsen ofta är den som fokus läggs på,  i kvällstidningar där vi får ta del av snyfthistorier och till och med under själva rättegången. I kapitel 46 berättar föräldrarna om hur de upplevde rättegången i Köpenhamn, som ironiskt nog hölls den 8 mars förra året på Internationella kvinnodagen.

”Vi har timme ut och timme in hört om sticksår, hårddiskar, ventiler, sms och tillspetsade skruvmejslar. Vi har fått beskrivet blodfläckar på kläderna, stroppar, påsar med innehåll, vattenslangar och Madsens tidigare publicerade blogginlägg om himmel och helvete.

Men var finns Kim? Ingenstans. Hon nämns aldrig vid namn, det är som hon inte finns. Det är ju om henne allting handlar. Vår vackra, levnadsglada, ambitiösa dotter finns inte med i rättsalen. Hennes bild borde visats på storskärmarna hela tiden. (…) Varför får hon inte vara med, varför är hon reducerad till något diffust som nämns i en bisats. Allt fokus är på mannen som står åtalad för att ha vållat Kims död, själv glöms hon bort. (sid. 274)”

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som talbok via Legimus.

Hur mycket är ett bröst värt?

”För ett tag sedan kunde jag se den på baksidan av Femmanhuset. En gigantisk reklam för Cancerfondens satsning Rosa Bandet.

En naken kvinna i fyrtio-, femtioårsåldern blickade ner från reklamen mot förbipasserande trafik och gångtrafikanter.

En kvinna med bara ett bröst, med handen över det kvarvarande bröstet och ett prydligt ärr på den sidan där det andra bröstet hade suttit. (…) När kommer det vara okej att visa kvinnobröst?” (sid. 73-74)

Annelie Babitz berättar i sin självbiografi ”Inte bara ett bröst” om sin bröstcancer. Boken är skriven i dagboksform och sträcker sig från 4 november 2016 till 16 mars 2018. Hon fick sin bröstcancerdiagnos 27 september 2016 och blev meddelad att hon måste operera bort sitt högra bröst den 8 november 2016.

Babitz skriver om hur cancern och förlusten av hennes bröst påverkat henne psykiskt och fysiskt. Hon brottades med problem med självkänslan då hennes bröst betytt mycket för hennes sexualitet och könsidentitet. Samtidigt gick hon även igenom en relationskris med ex-pojkvännen som misshandlade henne, både fysiskt och verbalt. Babitz började gå i terapi för att bearbeta sina upplevelser.

Babitz, som tidigare varit involverad i porrindustrin, diskuterar kvinnlighet och sex; vad ett bröst symboliserar i dagens samhälle. Vem anses äga bröstet; kvinnan, barnen som hon ammar, hennes älskare eller samhället? Varför väljer vissa kvinnor att utsätta sig för livsfara för bröstens skull? Babitz berättar om sin bröstsyster, en väninna som hon lärt känna under sjukdomsperioden som också hade bröstcancer, som valde att behålla brösten vilket ledde till att hon eventuellt dog i cancer.

Babitz funderar också kring hur bröstcancer framställs i media, hur kvinnor ofta skuldbeläggs för sjukdomen. Som exempel nämner hon Sex and the city där en av karaktärerna, Samantha får bröstcancer vilket framställs som en bestraffning eftersom hon varit beroende av sex.

Babitz intervjuar också bröstkirurgen och forskaren, Jana de Boniface och överläkaren i onkologi, Per Karlsson. Hon ifrågasätter varför mastektomi fortfarande används, vilket är en metod från artonhundratalet för att avlägsna brösten, varför de inte satsar mer på att ge patienterna mindre fula ärr och vart alla pengar från Rosa Bandet egentligen tar vägen.

Som svar får hon att stora delar av pengarna från Rosa Bandet ska gå till att stötta kvinnorna efter operationerna, vilket Babitz ifrågasätter då de flesta bröstcancerforum på nätet är slutna. Hur ska de hjälpa de drabbade kvinnorna om de inte kan göra sina röster hörda? Babitz hoppas på att kunna stötta andra drabbade med hjälp av sin bok, som undviker att skönmåla cancern.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska.

Rappa mot rasismen

”If some Crown hadn’t killed my dad, he’d be a big rap star and money wouldn’t be an issue.

If some drug dealer hadn’t sold my mom her first hit, she could’ve gotten her degree already and would have a good job.

If that cop hadn’t murdered that boy, people wouldn’t have rioted, the daycare wouldn’t have burned down, and the church wouldn’t have let Jay go.

All these folks I’ve never met have become gods over my life.” (p. 79)

”On the Come Up” är Angie Thomas nya ungdomsroman. Hon är tidigare känd för ”The Hate U Give” som vunnit flera priser och filmatiserats. ”On the Come Up” är en fristående roman som utspelar sig i samma miljö som ”The Hate U Give”. Vi får följa den 16-åriga Brianna (smeknamn Bri) och hennes karriär som rappare. Händelserna från den förra romanen påverkar handlingen då Bris mamma blir av med jobbet då byggnaden förstörts under de våldsamma protesterna mot polisvåldet mot färgade personer.

När Bri var tolv år blev hennes far, rap-legenden Lawless, mördad av ett gäng. Hennes mor, Jay, fastnade i drogmissbruk efter faderns död och var frånvarande under stor del av Bris barndom. Hon slutade eventuellt ta droger men saknade fortfarande utbildning. När hon förlorar jobbet får familjen stora ekonomiska problem, vilket medför att de inte längre kan handla mat eller kläder.

Bri börjar sälja godis på sin skola för att kunna köpa ett par nya skor. Hon blir påkommen av personalen på skolan som anklagar henne för att sälja droger. Trots att hon är oskyldig blir hon våldsamt nedbrottad, avstängd från skola och får ta emot rasistiska kommentarer från lärarna. En video laddas upp på nätet där hon förlöjligas och jämförs med en gangster.

För att protestera mot rasismen skriver Bri en satirisk raplåt där hon kritiserar  stereotyperna om färgade personer. Hon nämner pistoler och gängvåld i sin låt som blir missförstådd av de vita skribenterna som vill censurera henne och ta bort hennes låt från musiktjänsten ”Dat Cloud”. Även hennes faster som också är färgad och upplevt rasism är emot Bris låt, då hon anser att färgade aldrig kommer att kunna uttrycka sig fritt utan att dömas av de vita kritikerna.

Bri vägrar dock vika sig och står upp för sina mänskliga rättigheter och yttrandefriheten. Hon börjar rappa i ”The Ring”, som fokuserar på freestylebattle, med hopp om att kunna rädda sin familj från den ekonomiska krisen.

Boken finns i nuläget endast tillgänglig på engelska. Texten innehåller mycket talspråk och slang på engelska samt flera referenser till populärkultur. Angie Thomas har själv skrivit rap-låtar i sin ungdom, vilket märks i texten.

Att se världen med nya ögon

”Regler för seende, nummer 248:

Kroppsspråk är inte ett enda språk, det består av en oräknelig mängd dialekter. En persons hopsjunkna kropp går inte at jämställa med en annans hopsjunkna kropp. En rynkad panna är inte alltid en rynkad panna.” (sid 272)

 

”Den som ser” är en annorlunda kärlekshistoria kryddad med humor och spänning. Huvudkaraktären Nova är en blind lesbisk kvinna som arbetar som tolk hos polisen. Hon talar 5 språk och är van vid att uppfatta världen via ljud och känsel.

En dag blir hon erbjuden en ögonoperation som hon tackar ja till. Operationen lyckas men det visar sig bli en enorm omställning för Nova som varit blind sedan födseln. För att hantera situationen skapar Nova en lista som hon kallar ”regler för seende”.

Efter att ha blivit lätt skrämd över hur (enligt henne) groteskt stor doktorns näsa är, bestämmer sig Nova för att försöka förstå sig på hur en godisautomat fungerar, vilket slutar med sparkar och svordomar. Hon träffar en annan patient, arkitekten Kate, som ligger inne för en skallskada som hennes man, poliskommissarien Tony, har orsakat. Kate hjälper Nova och deras liv börjar flätas samman.

Kate har sina egna problem, då hon under en lång tid anpassat sig efter sin aggressiva och nedlåtande makes behov. Kate blir attraherad av Novas positiva inställning trots att hon går igenom en svår tid. Hon börjar undra om hon också kanske måste lära sig att se världen med nya ögon.

Kate lämnar sin man för Nova och flyttar in hos henne. Även om allt inte är frid och fröjd, stöttar de varandra. Allt förändras en morgon, då de hittar grannens kanin död i brevlådan med ett dödshot adresserat till Kate…

Boken finns tillgänglig på svenska.

En bättre morgondag

”Efter ett par minuter går Sehir, min kompis som är DJ, upp på scenen. Han stänger av musiken och säger att en högtalare börjat brinna (…)

”Är det inte läge att gå ut?” frågar Tobias.

”Va fan stanna Tobias, vi kommer ha hela dansgolvet för oss själva, det är bara töntar som springer ut”, svarar jag självsäkert.

I biografin ”En bättre morgondag” berättar den iranska flyktingen Rozbeh Aslanian om branden 29 oktober 1998 i Göteborg. Aslanian var en av de som överlevde; 63 ungdomar mellan åldrarna 12-20 år omkom och över 200 skadades. Branden räknas som en av de värsta i Sveriges historia och var anlagd av ett gäng ungdomar som inte ville betala 40 kronor för inträdesavgiften till festen.

Ett av brandoffren var Aslanians vän Tobias som ville gå ut när branden började men inte vågade på grund av grupptrycket. Grupptryck är något som präglat Aslanians liv i många år, då han kände sig annorlunda under sin barndom eftersom han var en utländsk flykting. Detta ledde till mobbning och mikroaggressioner från både barn och vuxna i hans närhet.

Aslanian bar redan på ett tungt bagage när han anlände vid Västerås flygplats i slutet av 80-talet. Under hans barndom i Iran utsattes han ofta för våld; barnaga från sin familj och flera sexuella övergrepp från pedofiler.

Aslanians far var politiskt aktiv och protesterade mot regimen men hamnade i fängelse och blev torterad. När han blev frisläppt led han av psykiska störningar och missbrukade opium. Han började även aga Aslanians mamma, vilket ledde till skilsmässa. I Iran innebär skilsmässa att kvinnan vanhedras och förbjuds träffa sina barn. Aslaninas mamma bestämde sig dock för att kidnappa Aslanian och hans bror under en utflykt till glasskiosken. Familjen flydde först till ett flyktingläger i Turkiet och sedan till Sverige. Flykten var hård och de var nära att mista livet vid flera tillfällen.

Rasismen, mobbningen och hans barndomstrauma medförde att Aslanian som tonåring började bedöva sig med droger, vilket i sin tur ledde till kriminalitet. Han sökte bekräftelse och kände en slags samhörighet då han deltog i bråk mellan olika kriminella gäng.

Efter branden började hans liv förändras, då han insåg sin egen sårbarhet. Han är idag ordförande i Brandoffrens anhörigförenings (BOA)  styrelse och föreläser kring flykt och överlevnad med syfte att motverka rasism och uppmuntra till tolerans och empati.

Boken finns tillgänglig på svenska och som talbok via Legimus.

Vänförfrågan

 ”I know that Facebook offers an idealised version of life, edited and primped to show the world what we want it to see.” 

 

”Vänförfrågan” är en deckare som berör baksidan av våra sociala medier och grupptryck hos både vuxna och ungdomar. Historien växlar kronologiskt mellan år 2016 och 1989.

Huvudpersonen Louise Williams är en ensamstående mamma som nyligen har skiljt sig från sin ungdomskärlek, Sam. En dag får Louise en vänförfrågan på Facebook från en gammal klasskamrat, Maria Weston som varit död i 25 år. Gamla ungdomsminnen om drogmissbruk, grupptryck och mobbning, som Louise har försökt förtränga, börjar komma i kapp henne. Ingen vet vad som hände Maria och hennes kropp återfanns aldrig men Louise vet att mobbningen hon utsatte henne för är oförlåtlig.

En dag får Louise höra att hennes gamla klasskamrater anordnat en klassåterträff. Hon vill inte gå men när den okända personen, som utger sig för att vara Maria, börjar hota henne och hennes son, bestämmer hon sig för att acceptera inbjudan. Louise återförenas med gamla ansikten, den ytliga och populära Sophie som numera lever ett liv täckt av lögner, sin gamla barndomskompis som hon övergav och sin före detta man Sam som inte verkar vara den han utger sig för.

”Vänförfrågan” är en spännande thriller med högt tempo med en berättare som inte alltid är pålitlig men kanske inte på ett sätt som man först anar. Boken tar upp problem som existerar i verkligheten gällande vänskap, äktenskap, sexuellt våld och mobbning. Sociala medier problematiseras, hur de kan användas för att nysta upp gammalt groll och hur de skapar ett slags osynligt grupptryck som inte är alltför olikt tonårsmobbning, även hos äldre personer. Hur de speglar en redigerad bild av verkligheten, precis som Louises liv då hon burit på sin förskräckliga hemlighet i åratal.

Boken finns tillgänglig på svenska.