Rädda maten och klimatet

”Att rota i sopor förknippar de flesta med fattigdom och misär. Men i och med det västerländska samhällets absurda slöseri så är sanningen snarare det motsatta. Har du tillgång till en medelstor livsmedelsaffärs sopor behöver du knappt handla någon mat längre.  Att dumpstra är att leva i lyx och bota sin klimatångest på samma gång.”

Andreas Jakobsson är en frilansjournalist och skriver för Aftonbladet, Magasinet Filter och Magasinet Hunger. Han driver även bloggen ”Dumpstringslyx” där han berättar om hur han minskat sin konsumtion genom att ta vara på mat som slängs av livsmedelsaffärerna.

Flera ton mat slängs varje år i onödan, vilket påverkar både miljön och de längre samhällsklasserna. Jakobsson menar att det inte är de enskilda hushållen som är de största bovarna. Matsvinnet är ett problem på nationell nivå och är en politisk fråga.

Jakobsson berättar att det finns olika anledningar till att maten slängs av de anställda. Till exempel kan en förpackning ha blivit lite kantstött eller en frukt i en förpackning har ruttnat vilket leder till att de övriga frukterna slängs.

Författaren har utgått från Livsmedelsverkets rekommendationer, smak och lukt när han valt ut vilka sopor som fortfarande är ätbara. Ibland kan produkter som gått ut sköljas av eller skrubbas och stekas i ugnen där bakterierna dör.

Jaboksson intervjuar även butiksägare, forskare, mikrobiologer, politiker med flera för att undersöka varför maten slängs och statistiken är missvisande.

Vid flera tillfällen har Jakobsson stött på polisen som menar att dumpstring är olagligt. Det finns däremot ingen lag som säger att det inte går att återvinna maten som slängs eftersom slängd mat inte längre får säljas och därför inte har något ekonomiskt värde. Trots detta har Jakobsson blivit ombedd att lägga tillbaka sina fynd i soporna.

Däremot ser polisen ofta genom fingrarna då de inte kontrollerar om fynden läggs tillbaka. Det finns mycket okunskap bland polisen om vad dumpstring är och vilka lagar som gäller, vilket gör det hela godtyckligt.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska.

När verkligheten överträffar dikten

”Jag drömde också om ett bröllop.” nickade Jasmina. ”Här i Knutby. I kapellet. Sedan vände sig bruden och brudgummen mot varandra så att man kunde se deras profiler. Först trodde jag att det var Sindre…”

”Men det var inte Sindre.” sa Jasmina. ”Det var… Herren Jesus. Och Eva var hans brud.”

Jonas Bonnier är en författare och företagsledare som arbetat på företaget Bonnier som drivs av hans familj. Han sitter även i konststyrelsen och är ordförande för Stora Journalistpriset.

Knutby är en kriminalroman som är delvis baserad på det verkliga Knutbydramat. År 2004 skedde ett antal mord i Knutby som blev kända över hela Sverige och omskrivna i tidningarna. De skyldiga var pastorn Helge Fossmo och barnflickan Sara Svensson. Pastorns fru mördades och man antar att han även mördade sin förra fru även om bevis saknades.

Förövarna uppgav religiösa skäl som motiv för morden, då de trodde att de mördades själar skulle återvända hem till Gud. Församlingen beskrivs som en sekt som präglades av religiös fanatism och sexuella maktrelationer.

”Jag tror i grunden att alla historier handlar om gott och ont, och om passagen mellan gott och ont. Alla i den här boken möter omständigheter som gör att de ställs inför den där passagen. Det är en historia om hur man passerar från god till ond.” – Jonas Bonnier i intervju med Babel, Svt Kulturnyheter

Bonniers roman är endast delvis baserad på verkligheten för att respektera offrens kvarlevande släkt och vänner. Bonnier berättar i en intervju med Babel att han ville undersöka händelserna och berätta konkret hur mordet ägde rum. Han berättar att ju mer han undersökte händelseförloppet desto underligare kändes hela historien.

Berättelsen börjar år 1997 då Sindre Forsman (Helge Fossmo) och hans fru Kristina (Heléne) flyttar till Knutby där Sindre ska bli pastor i Filadelfia-församlingen. Den första delen berättas ur Kristinas perspektiv.

Berättelsen inleds med Kristinas död och berättar händelseförloppet innan tragedin. Församlingen präglas av religiöst grupptryck och starka könsroller. Kristina ifrågasätts av församlingen, alltifrån hennes utseende till hennes klädsel.

Efter Kristinas död skiftar perspektivet till Eva Skoog (Åsa Waldau) som tror sig vara Jesus brud och barnflickan Anna Andersson (Sara Svensson). Församlingen påstår sig vara utvald av Gud och pastorn är övertygad om att Guds budskap förmedlas via hans drömmar.

Romanen har fått viss kritik för att vara slätstruken och passa bättre i ljudboksformat. Vissa kritiker anser att verkligheten överträffar dikten och att det redan har skrivits mycket om Knutbydramat. Händelserna har filmatiserats och det finns till och med en musikal. Den positiva kritiken är att Kristina (Heléne) framställs som trovärdig och mänsklig.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som e-bok via Bibblo.se och utkommer som talbok via Legimus 7 december.

Kärleken till havet

”Jag tänkte på det hela tiden. Hur någon som alltid har funnits bara kan försvinna.”

 

”Väntan på vind” av Oskar Kroon är årets vinnare av Augustpriset i barn- och ungdomslitteratur. Kroon har arbetat som journalist för olika dagstidningar men omskolade sig senare i livet till bagare.

Berättelsen handlar om huvudpersonen Vinga som besöker sin morfar på sommaren.  Vingas morfar är en lustig gammal man som bor ensam på en glest befolkad ö och kan förutspå vädret. Vinga och hennes morfar förenas i sin gemensamma kärlek till havet och hittar tillflykt i skärgården långt bort från storstadens stress och krav.

Boken berör ämnen som skilsmässa, sorg och utanförskap. Vinga beskrivs som rödhårig och fräknig och har inga vänner. Hon är däremot väldigt förtjust i havet och drömmer om att bli sjöman. När hennes morfar visar henne en gammal sjöoduglig snipa, börjar hon att reparera den för att förverkliga sin dröm att segla runt ön.

Vinga träffar en mystisk svartklädd tjej som heter Rut. Hon är Vingas motsats då hon är populär och längtar hem till fastlandet. Medan Vinga är introvert och föredrar det lugna livet på ön, är Rut en partytjej som hellre hade tillbringat sommaren med att festa med sina kompisar. Trots sina olikheter blir tjejerna vänner och börjar så småningom få känslor för varandra.

Men Rut är trots allt väldigt osäker i sig själv och en konflikt blossar upp mellan tjejerna då Vinga hamnar i dagstidningen för en upptäckt på ön som Rut gjort men inte får någon berömmelse för.

Berättelsen handlar om förändring och sorg men också att kunna gå vidare i livet. Boken handlar om döden men också om nytt liv då Vingas lillebror föds. Vinga känner sig utanför i skolan och hemma hos pappas nya familj eftersom hon inte vill dela med sig av pappan men blir mer självständig och börjar frigöra sig när hon blir förälskad i Rut och finner sin passion för sjöfart.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och kan lånas som e-bok via Bibblo.se och som talbok via Legimus.

Vinnare av Augustpriset 2019

Augustpriset är ett litteraturpris som är uppkallat efter August Strindberg och delas ut varje år sedan 1989. Priset delas upp i tre kategorier: facklitteratur, skönlitteratur och barn- och ungdomslitteratur.

Varje år delas även Lilla Augustpriset ut till ungdomar mellan 16-20 år som deltar i en novelltävling. Årets vinnare av Lilla Augustpriset är författaren Emma-Karin Rehnman med novellen ”En ospelad fiol”.

Barnlitteratur: ”Vänta på vind” av Oskar Koon

En berättelse om skilsmässa, ensamhet och identitet. Huvudkaraktären Vinga tillbringar sommaren hos morfar med att reparera en gammal båt. På ön hittar Vinga tillflykt från sin jobbiga tillvaro i skolan och hemma där mamman är deprimerad och pappan väntar barn med sin nya tjej.

Låna e-bok

Facklitteratur: ”Ålevangeliet” av Patrik Svensson

En facklitterär bok om ålen och filosofi kring döden. Ålen är en gåtfull fisk som många experter försökt förstå sig på. Ålen kan leva upp till 80 år, byta kön och begå självmord. Patrik Svensson filosoferar kring ålens hotade existens och hur den förde honom samman med hans numera bortgångna far.

Låna på vårt bibliotek eller som e-bok

Skönlitteratur: ”Osebol” av Marit Kapla

Osebol är en glesbygd vid Klarälven i norra Värmland. Författaren som själv är uppvuxen i byn, har intervjuat invånarna från en rad olika yrken som alla är unika på sitt eget sätt. Boken är en blandning av lyrik, biografi och reportage.

Låna på vårt bibliotek eller som e-bok

Transgender Day of Remebrance

”Transgender Day of Remebrance” är en dag som infaller varje år den 20 november. Dagen infördes av Gwendolyn Smith som ville hedra minnet av sin vän Rita Hester som mördades för att hon var en transperson. Särskild uppmärksamhet läggs på färgade kvinnor och prostituerade som löper större risk för att utsättas för våld.

Här är några tips på böcker och filmer som handlar om transpersoner:

Att leva med HIV

”I feel even smaller outside with a short-sleeve shirt on. HIV could’ve killed me, but it didn’t get the chance. I’m stronger than HIV, but I can’t even handle a few tweets from kids I don’t know.” (p. 229)

 

”Full Disclosure” är en engelsk ungdomsroman av Camryn Garrett. Garrett har varit journalist sedan hon var 13 år och har arbetat för Huffington Post, MTV, and Rookie Magazine. Hennes karriär som författare började med att hon skrev fanfiction på internet och blev inspirerad av författaren Stephenie Meyer som uttryckte att hon inte var emot fanfiction men också tyckte att det vore bättre om hennes fans använde sina kreativa förmågor till att skriva egna berättelser.

”Full Disclosure” handlar om gymnasieeleven Simone som föddes med HIV. Hon fick sjukdomen via sin bortgångna mor via bröstmjölken och är adopterad av ett homosexuellt par. När Simone kommer in i tonåren börjar hon, precis som sina jämnåriga, att intressera sig för sex.

Simone har bytt skola på grund av mobbning efter att hennes förra flickvän spridit information om henne efter att hon fått veta att hon har HIV. På den nya skolan där Simone jobbar med musikaler, träffar hon en trevlig kille som heter Miles.

De börjar dejta och han verkar inte bry sig om att hon har HIV eftersom det inte smittar via kroppskontakt och hon äter bromsmediciner som minskar risken att sjukdomen överförs. Men en dag får Simone ett brev från en okänd person som vill att hon ska sluta umgås med Miles annars kommer hennes hemlighet att hängas ut på nätet.

Boken handlar om sexualitet, fördomar, rädsla och okunskap. Garrett började intressera sig för HIV när hon läste om Angelina Jolie som adopterade ett barn på ett barnhem där alla andra barn hade HIV. Detta fick Garrett att börja intressera sig för adoptionsprocesserna för barn med HIV. Författaren trycker på att det finns mycket felaktig information om HIV eftersom de medicinska förutsättningarna har förbättrats markant inom i-länderna.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska.

Det osynliga barnet

”Man kan inte se att jag har klippt sönder fotografier.

Nej.

När man kommer in i mitt rum tror man att jag har skräpat ner min prinsesskoja med pyssel.”

 

”Alla är ledsna nuförtiden” är en ungdomsroman av den belgiska författaren och poeten Bart Moeyaert. Han vann ALMA-priset 2019 som delas ut varje år till minne av Astrid Lindgren. Juryns motivering löd:

”Bart Moeyarts förtätade och musikaliska språk vibrerar av undertryckta känslor och outtalade önskningar. Med filmisk närvaro gestaltar han ögonblick där relationer ställs på sin spets samtidigt som berättelsernas komplexitet pekar på vägar vidare. Bart Moeyearts självlysande författarskap understryker att böcker för barn och unga har en självklar plats i världslitteraturen.”

”Alla är ledsna nuförtiden” handlar om tolvåriga Bianca som känner sig osynlig eftersom hennes lillebror som är mycket sjuk kräver all uppmärksamhet. Trots att berättelsen är ganska kort på 150 sidor, har texten djup och huvudpersonens känslor beskrivs ingående.

Bart Moeyaert närvarade vid Bokmässan 2019 vid seminariet ”Undertexternas mästare” där han berättade om sitt författarskap. Moeyaert som själv är översättare, diskuterade den svenska utgåvan av boken. Han läste även upp ett stycke på flamländska och skojade att det är ett lustigt språk.

Moeyaert berättade att han ville fokusera på vardagliga scener för att skapa igenkänning med protagonisten Bianca. Moeyaert är inte intresserad av att skapa idyller och beskriva barndomens oskuldsfullhet utan har istället valt att fokusera på livets gråzoner och karaktärer som inte är perfekta.

Den första scenen handlar om hur familjen sitter samlad runt bordet men det finns ingen värme och gemenskap. Mamman beskrivs som ouppmärksam på barnens behov då hon inte förser dem med bra mat och dricker sprit mitt på dagen.

Bianca känner sig också ignorerad av pappan som skiljt sig och skaffat sig en mycket yngre flickvän. Bianca slutar att prata och börjar utveckla selektiv mutism. Hon lider av existentiell ångest och har svårt att uttrycka sig, vilket leder till en inre känslostorm som uttrycks i Moeyaerts starka prosa. Berättelsen vänds när Bianca plötsligt träffar sin favoritskådespelare, Billie King i vardagsrummet som lär henne att öppna upp sig.

Moeyaert berättade under seminariet på Bokmässan att han blev inspirerad av Astrid Lindgren eftersom hennes karaktärer är mer som verkliga människor. Han påpekade också att Pippi-böckerna till stor del handlar om inkludering.

En annan bok som också påverkat hans författarskap var Aidan Chambers bok ”Dansa på min grav”. Moeyaert var imponerad av Chambers HBTQ-perspektiv, vilket enligt honom öppnade upp flera möjligheter eftersom utbudet av regnbågslitteratur var smalt på 80-talet när boken först kom ut.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som talbok via Legimus. Läs även ”Kärleken vi inte förstår” som också är skriven av årets ALMA-pristagare.

Böcker mot rasism

”We have different stories, different points of view, different issues in the world. Other people should be able to see that.” (p. 58)

 

”Marley Dias Gets It Done” är en självbiografi av den amerikanska aktivisten, feministen och modellen Marley Dias. Hon har blivit känd för sitt engagemang för färgade flickors rättigheter trots sin unga ålder.

När Dias en dag skulle läsa en bok i skolan upptäckte hon att det inte fanns några böcker som handlade om färgade flickor. De fick bara läsa klassiker som handlade om ljushyade pojkar och deras äventyr.

 ”They just wanted us to read about a white boy and his dog.”

Bildkälla: Elle

Dias bestämde sig  då för att starta ett projekt där hon skulle samla in tusentals barn- och ungdomsböcker där mörkhyade tjejer innehar huvudrollen och sedan donera dem till ett bibliotek. Projektet blev en succé på sociala medier och Dias har hyllats för sitt engagemang som visar på att alla kan göra en förändring i samhället oavsett ålder.

Bildkälla: marleydias.com

Dias berättar om sin familj och bakgrund samt hur man kan använda sociala medier för att skapa en förändring i samhället. Hon berättar också hur hon tacklat rasism på internet och trolling. Dias rankar också Disney prinsessorna och diskuterar hur genus och mångfald framställs i filmerna. Hon har även gjort projekt i samarbete med barnsjukhus, skolor och bokklubbar.

Boken finns att låna på vårt bibliotek på engelska.

Böcker på vårt bibliotek som fanns med i projektet #1000BlackGirlBooks: