Vem har sagt något om kärlek?
”Lova bara att vi håller kontakten och att ni ringer om något händer. Nu har ni ju mobiler.”
”Vi lovar” säger systrarna.
Jag laddar ner alla appar som jag själv använder till deras telefoner, så att vi ska kunna hålla kontakten på flera sätt.
I slutet av januari får jag ett meddelande av Maya på Whatsapp. Det står: ”I do not want to be killed.” (…) Sedan dess har jag inte lyckats kontakta någon av dem.” (sid 217)
”Vem har sagt något om kärlek?” är en självbiografi av Elaf Ali som föddes 1987 i Irak men tvingades fly under Saddam Husseins regim till Sverige då hon var 5 år. Boken handlar om det hedersförtryck hon utsattes för och till viss del fortfarande utsätts för av sin familj.
Ali berättar om hur förtrycket började när hon fick sin första mens som 10-åring. Plötsligt fick hon inte längre göra samma saker som sina bröder även om hon tidigare tillåtits. Hon fick inte utöva någon form av sport, cykla, rida eller använda tamponger. Preventivmedel som p-piller och stav var förbjudna trots att hon led av endometrios.
Även simlektionerna utgick eftersom hennes far ringt till skolan och meddelat att hon drog skam över familjen när hon visade sig i bikini. Skolan såg därmed till att Ali blev portad från badhuset trots att hon själv inte ville. Arrangerat äktenskap började diskuteras och är något som hennes mor fortfarande försöker tvinga henne till, även i vuxen ålder.
Hon fick inte längre interagera med män och pojkar överhuvudtaget eftersom detta skulle leda till att hon vanärade familjens ”heder”. Ali berättar om flera tillfällen som hennes far varit hotfull och våldsam, ibland till och med hotat med hedersmord.
Hon blir anklagad för otukt när hon som 13-åring har en manlig internetkompis, blir kallad hora när hon tar en selfie med grannen i studentkorridoren trots att han redan har en flickvän och blir överfallen av pappan när hon pratar med en gammal kollega i en videobutik. Trots att utomstående bevittnar detta har ingen civilkurage nog att gripa in.
Ali diskuterar och problematiserar i sin biografi varför detta fick fortgå. Hon ifrågasätter om skolan och det svenska samhället i stort har blivit alltför politiskt korrekta när de inte tar hänsyn till de muslimska flickornas egna vilja i rädsla för att inte respektera deras föräldrars tro, och därmed utmålas som ”rasister”.
Ali diskuterar även om det är rätt att minderåriga barn tillåts använda slöja i skolan. Hon respekterar de vuxna kvinnorna i hennes närhet, såsom hennes mor, som självmant valt att använda slöja men menar att det kan finnas en risk att ett barn tvingats av sina vårdnadshavare mot sin vilja, vilket är något som skolan och det svenska samhället inte tar hänsyn till.
Ali intervjuar även sina föräldrar i boken. Pappan, som nu ångrar sitt beteende, berättar om kulturen som han vuxit upp i. I Irak håller släkten ihop och anledningen till att döttrarna gifts bort till släktingar trots incest är för att mödrarna vill kunna hålla kontakt med dem. En bortgift dotter anses som hennes mans ägodel och ”tillhör” därför inte familjen längre.
Ali reser även till Irak där hon träffar sina kusinbarn Mona och Maya som är 13-15 år. Detta möte gör Ali alltmer medveten om sina privilegier som svensk. Systrarnas far kidnappades vilket ledde till att de blev ”föräldralösa” i samhällets ögon på grund av patriarkatet. De fick inte träffa sin mor som förlorade vårdnaden över dem då hon ansågs vara misslyckad som kvinna för att hon förlorat sin man, trots att detta skedde på grund av omständigheter utanför hennes kontroll. Systrarna börjar må psykiskt dåligt och skadar sig själva, samt utsätts för hedersvåld. Ali vet ej om de fortfarande är vid livet.
När Ali ställer sina manliga släktingar i Irak mot väggen och ifrågasätter hur man kan behandla någon man älskar på detta sätt, möts hon av oförstående och kyla. Till svar får hon: ”Vem har sagt något om kärlek?”.
Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som talbok via Legimus.
Elaf Ali medverkade även i Bokmässan 2021 i programmen ”Heder – vem har sagt något om kärlek?” och ”Döttrar och deras fäder”.
Nya böcker – juli 2021
Med tanken full av längtan
”För några år sedan dog min bror en alldeles för tidig död. Vi trodde båda på livet före döden och han kämpade in i det sista. (…) Han dog, men jag fortsätter att längta för oss båda. Jag fortsätter att längta efter fler stunder av total närvaro där tid och rum inte finns. Smaken av choklad eller vildhallon, ögonblicket efter ett napp i Paukibäcken, regnbågens och norrskenenets färger, känsla att hitta rätt med fiolen och uppslukas av en tonfylld bubbla, eller mötas av ett leende hos någon jag tycker om.” (sid 167)
Daniel Wikslund (född 1973 i Tjautjasjaure, Lappland) som är främst känd som sångare och Riksspelman på fiol, debuterade 2013 med boken ”Med tanken full av längtan”. Boken är skriven i samarbete med den tornedalska författaren och Augustprisvinnaren Mikael Niemi. Han har även samarbetat med Musikprogrammet på Björknäsgymnasiet och är släkt med er bibliotekarie, Emelie.
Wikslund är berest och har varit i världens alla hörn vilket speglas i både hans låttexter som ibland inkluderar jojk och hans litterära texter. Flera språk (med översättningar på svenska) dyker upp i texten bland annat finska, tyska och spanska vilket ger en känsla av mångkultur.
Boken är uppdelad i sju kapitel som utspelar sig i hela världen bland annat Mexiko och Italien men Wikslund hittar alltid hem till Norrland. Boken blandar autofiktion och (o)sannolika fiktiva berättelser där berättarjaget hamnar i knasiga situationer. Humorn är alltid närvarande och vi får skratta åt många lustiga fadäser.
Många berättarröster dyker upp både Wikslund själv men även älgar och till och med en gammal lingon rensare får berätta sina historier. Allt från hur Wikslund finner kärleken i Mexiko, till hur Gropen i Kiruna slukar staden, till två bröder som inte kan betala begravningsbyrån för sin bortgångna brors kista och smiter på bussen med den döde som på något vis lyckats hamna på irrvägar tills han till slut dyker på sin egen begravning till laestadianernas förvåning.
Boken inkluderar även några av Wikslunds låttexter (samt CD-skiva) och har facklitterära inslag som förklarar olika företeelser i Norrland som sparkar, pimpelfiske, norrsken, midnattssol och bastubad. Utmärkt guide för alla nyblivna norrlänningar!
Boken avslutas med ett fint efterord tillägnat Wikslunds bortgångna bror Rikard som även lyser med sin närvaro i flera av berättelserna om nostalgi från barndomen.
Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som talbok via Legimus.
För ditt (mitt) eget bästa
”- Skulle du kunna dö för min skull? frågade han ibland.”
”- Ja, svarade jag tveklöst.”
Med tiden blev det en profetia, en självklarhet. Mitt öde.
En kväll, i maj, messade han en bild på olika redskap, som han hade lagt fram på sängen: en piska, ett rep, klädnypor, en ögonbindel, ett buntband och några cigaretter. Och så texten: Ingen kommer att höra när du skriker ikväll. Liv är liv. Död är död.
(…) Innan jag åkte hem till Fredrik körde jag förbi kyrkogården. Det var här jag skulle ligga sedan. Jag satt där i runt en timme och tänkte på hur mitt liv blivit, om jag förtjänade att dö, och kom fram till att så var det nog.”
”För ditt eget bästa” är en självbiografi av Pia Johansson. Hon levde med en psykopat i flera år innan hon lyckades bryta sig fri. När hon var nyskild småbarnsmamma längtade hon efter passionen och la ut en annons på skoj att hon sökte efter en man som var vältränad, snygg och millionär.
Till hennes förvåning fanns det en man som ansåg sig vara just detta som svarade på hennes annons. Han hette ”Fredrik” (fingerat namn) och efter att ha trängt sig på och skickat blommor under en period, bestämmer sig Johansson för att ge honom en chans. Vad Johansson inte visste var att detta bara var början på helvetet som hon skulle komma att kalla kärlek.
Johansson beskriver de olika metoderna som hennes partner använde för att manipulera henne. Han kunde vid vissa tillfällen vara glad och uppmuntrande och vid andra exakta motsatsen. Johanssons barn och hund far illa då ”Fredrik” utnyttjade alla svaga punkter han kunde hitta hos Johansson. Han isolerade henne från vänner, familj och barn för att göra henne beroende av honom. Även Johanssons funktionsvariationer utnyttjades då hon hade ADHD, ätstörningar, bipolär sjukdom och trasig höft. Trots att hon behövde sina mediciner manipulerade ”Fredrik” henne att sluta ta dem.
Relationen präglas av fysiskt och sexuellt våld då Johansson kände att hon måste ställa upp, även på sexlekar som hon inte samtyckte till, för att ”hjälpa” sin man med sitt sexmissbruk. ”Fredrik” var notoriskt otrogen och förlovade sig till och med med flera andra kvinnor samtidigt som han bodde med Johansson. De andra kvinnorna inser så småningom att de blivit utnyttjade av ”Fredrik” och försöker varna Johansson men hon reagerar bara med att bli arg och hamnar i försvarsställning.
Han ville också gå på porrklubb och swingerklubb och ha sex med andra kvinnor trots att Johansson inte ville ha ett öppet förhållande. Samtidigt var han hypokritisk och var överdrivet svartsjuk på alla hennes manliga vänner och till och med några kvinnliga som han anklagade Johansson för att vara otrogen med.
Johanssons vardag präglades av påhittade lagar och regler. ”Fredrik” tog kontroll över hennes ekonomi, såg till att hon förlorade sitt jobb som frisör och hittade på godtyckliga regler om bland annat hur mycket hon fick använda sin egen bil. Han lyckades till och med få henne att skriva under ett avtal där hon sa ifrån sig rätten till huset och alla hennes saker.
Till slut blir Johansson tvungen att lämna honom då han både mordhotat henne och slängt ut henne ur huset. Hon har dock svårt att lämna honom och går tillbaka till honom flera gånger, då hon brottas med sina diagnoser och är så nedtryckt att hon känner att hon inte är värd bättre. Till slut blir Johansson tvungen att anmäla honom då våldet eskalerar och fly till ett skyddat boende.
Rättegången leder dock ingenstans trots att Johansson hade bevis i form av sms, fotografier och hans hårddisk med våldsporr. Hon blir inte tagen på allvar men känner trots detta att det var viktigt att hon markerade att hans misshandel inte var acceptabel. Johansson försöker i slutet kontakta den nya kvinnan som Fredrik har ersatt henne med, men får samma arga svar som hon själv skrev till sina olyckssystrar för några år sedan.
Johansson trycker på att det är viktigt att det finns litteratur om ämnet då det hjälpte henne själv när hon var som mest utsatt. Hon hoppas på att hennes bok kan fungera som ett stöd för andra i samma situation som henne.
Boken finns tillgänglig på svenska på vårt bibliotek och som talbok via Legimus.
Sommarläsningsutmaning 2021
Nya böcker – juni 2021
Nya böcker – Maj 2021
Madonnan vid Nilen
”Det är inga lögner, det är politik.”
”Madonnan vid Nilen” är Scholastique Mukasongas debutroman. Romanen utspelar sig under 70-talets Rwanda då folkgruppen tutsierna började bli alltmer diskriminerade av majoritetsfolket hutuerna. 1994 skedde folkmordet i Rwanda. Mukasonga är själv en överlevare från tragedin då hon flydde till Frankrike 1992 precis innan folkmordet skedde.
Det har länge funnits spänningar mellan tutsierna och hutuerna. Tutsierna har länge hyllats av de vita eftersom de ansågs vara mer lika den ”kaukasiska rasen” enligt dåtidens rasbiologiska mätningar. Tyskland koloniserade Rwanda 1894 och efter första världskriget tilldelades Belgien Tysklands gamla kolonier.
Belgarna förvärrade motsättningarna mellan tutsierna och hutuerna då de ansåg att tutsierna var överlägsna. Efter andra världskriget blev dock rollerna ombytta då hutufolket som fortfarande var en majoritet började diskriminera tutsierna som hämnd för att de själva diskriminerades av de vita.
Denna roman som jämförts med ”Flugornas herre” utspelar sig på en kristen flickskola bredvid källan där Nilen har sitt ursprung. På denna skola går endast hutufolkets elit, flickor som är döttrar till högt uppsatta män i samhället och ska giftas bort i politiska syften. Även några tutsier är in kvoterade men de blir diskriminerade för sitt ursprung. Två av dessa är Veronica och Virgina som är några av karaktärerna som vi får följa i boken.
Motsättningar uppstår när en staty av Jungfrun Maria som är målad i svart reses på skolan. Eftersom Jungfrun Maria var en vit kvinna har statyn nu ett utseende som påminner om tutsierna när den har målats om. Detta är startskottet för en massaker på skolan då antagonisten Gloriosa bestämmer sig för att vandalisera statyn och byta ut näsan mot en näsa som liknar hutuernas näsa. Gloriosa som är dotter till en högt uppsatt man sveper in skolan i ett nät av lögner. Hennes syfte är att driva iväg och döda skolans tutsielever vars skönhet hon avundas.
Vi får även se tutsi-flickorna skildrade från männens blickar. Det sexuella våldet är alltid närvarande då skolans präst är pedofil och de vita sexualiserar tutsierna som de ser som exotiska och dyrkar som gudinnor. Veronica blir vid ett tillfälle drogad av en galen vit man som klär ut henne till gudinna och skapar ett tempel med bilder på nakna tutsi-flickor. Veronica hoppas förgäves att hon ska kunna utnyttja detta för att fly från hutuerna men detta förstärker endast Gloriosas hat och avundsjuka.
Men det finns även en smula hopp då några hutuer ställer sig på tutsiernas sida. Vägen till frihet är dock lång och förtrycket sätter djupa spår.
Boken finns att låna på vårt bibliotek på svenska. Utkommer som talbok 16 maj på Legimus.
Bläddra – app för e-böcker på minoritetsspråk

”Bläddra” är en app från Kungliga Biblioteket där man kan läsa e-böcker på Sveriges minoritetsspråk. I nuläget finns endast samiska och romani chib tillgängliga men det finns planer på att även inkludera de övriga minoritetsspråken: finska, meänkieli och jiddish.
Om ni väljer samiska i appen kan ni välja mellan: sydsamiska, nordsamiska, pitesamiska, lulesamiska och umesamiska.
Om ni väljer romani chib i appen kan ni välja mellan: arli, kelderash, kale, lovari och svensk romani.
Ladda ned appen kostnadsfritt i Google Play eller App Store.
Tips på samiska böcker som finns i appen:


”Lova bara att vi håller kontakten och att ni ringer om något händer. Nu har ni ju mobiler.”
”För några år sedan dog min bror en alldeles för tidig död. Vi trodde båda på livet före döden och han kämpade in i det sista. (…) Han dog, men jag fortsätter att längta för oss båda. Jag fortsätter att längta efter fler stunder av total närvaro där tid och rum inte finns. Smaken av choklad eller vildhallon, ögonblicket efter ett napp i Paukibäcken, regnbågens och norrskenenets färger, känsla att hitta rätt med fiolen och uppslukas av en tonfylld bubbla, eller mötas av ett leende hos någon jag tycker om.” (sid 167)
”- Skulle du kunna dö för min skull? frågade han ibland.”
”Det är inga lögner, det är politik.”




