Författare: admino

Publicerat

En film om Jordens undergång

”If you can’t give your son hope, give him love.”

 

”Call of Life” är en dokumentärfilm om massutdöende. Detta refererar till hur hela grupper av organismer och arter på Jorden dör ut på mycket kort tid. Vi människor blir allt fler. Vi har gått från att vara 2 miljarder till 6 miljarder. Sedan filmen gjordes 2010 har vi hunnit växa till 8 miljarder enligt siffror från 2022. En av våra framtida utmaningar är hur vi ska fördela våra resurser då vi har fler munnar att mätta.

Call of Life (2010) - IMDb

Vi får ta del av statistik (som antagligen är något utdaterad) om hur illa det egentligen är med massutdöenet. Enligt uppgifter från 2010 har så här många djurarter dött ut:

Djur på land – 28 % sedan 1970

Sjöfåglar – 30 % sedan 1995

Havsfiskar – 90 % sedan 1950

Sötvattensfiskar – 50 % sedan 1987

Övriga havsdjur – 28 % sedan 1970

Sångfåglar – 50 % sedan 1965

En av många orsaker är att vi människor har uppfunnit plasten, det enda material som naturen inte kan bryta ned och som djuren inte kan äta. Detta medför att plasten blir kvar i naturen. Ett annat problem är köttproduktionen som ökat i bland annat Kina. För att ge korna foder måste Kina mata dem med sojabönor från Brasilien vilket i sin tur leder till miljöproblem. Detta blir en ond cirkel då resurserna inte är oändliga.

Filmen finns tillgänglig på vårt bibliotek med engelskt tal och svenska undertexter. Läs även ”Tusen och 1 art” som handlar om biologisk mångfald.

Publicerat

Värma händer

”Hon tillät sig vandra några minuter av minnen. Minnen av hans vackra ansikte som hon knappt kommer ihåg längre, av deras samtal, brev och hans ögon som är så lika Tinas.”

 

”Värma händer” är en fortsättning på serien om Betty som skulle kunna beskrivas som historisk feelgood. I den andra delen av serien får vi följa Betty under 1940-talet. Hennes dotter, Martina har nu hunnit bli fem år och Bettys nya roll som ung och för det mesta ensamstående mor skildras. Nya utmaningar uppstår då flickan är i trotsåldern, men även svårare ämnen som barnaga och kvinnomisshandel diskuteras.

Betty är olyckligt gift med Carl-Axel som börjar bli alltmer våldsam. Han spelar bort deras pengar, blir ofta full och lider av svår psykisk ohälsa som därmed utvecklas till självmordstankar, något som tyvärr är vanligt när HBTQ-karaktärer skildras i historiska sammanhang. Intressant nog är våldet inte helt riktat mot kvinnorna då även Carl-Axels manliga älskare utsätts för hans vrede.

Flickans judiska far, universitetslektorn Martin Fischer visar sig vara i livet men ett komplicerat kärleksdrama uppstår då den nazistiska doktorn ljugit för Betty och undanhållit Fischers brev vilket leder till missförstånd. För att göra Bettys situation ännu värre får hon reda på att Fischer gift om sig med en dansk kvinna och har skaffat ytterligare barn med henne.

Dessutom vill inte doktorn lämna Betty ifred då hon är hans idealiska ”ariska” kvinna. Detta förvirrar Betty som söker en trygg fadersgestalt men samtidigt dras till doktorn sexuellt då han trots sin ondska utstrålar en alldeles särskild charm. Även dottern blir en bricka i spelet då doktorn spelar rollen som snäll farfar som skämmer bort henne med godis och presenter.

Serien om Betty diskuterar bland annat minoriteternas situation men man märker även att de får vara som vanliga människor med fel och brister. Fischer blir en karaktär med grå moral då han ofta skyller på antisemitismen för att rättfärdiga både sin otrohet mot den nya frun samt hans bristande intresse för dottern han har med Betty. Detta är dock något som delvis problematiseras då Betty ifrågasätter honom och till slut lär sig att stå upp för sig själv och ställa krav.

Boken finns tillgänglig på svenska på vårt bibliotek och som talbok via Legimus. Läs först ”Räkna Hjärtslag” som är den första delen av serien.

Publicerat

De ovanliga

”I’ll find a solution. I’m sure.”

 

”De ovanliga” är en fransk film av de judiska regissörerna Oliver Nakache och Érik Toledano som också ligger bakom succén ”En oväntad vänskap”. I denna film får vi följa den judiska huvudpersonen Bruno som alltid bär sin kippa under kepsen och hans kompanjon muslimen Malik. Filmens fokus ligger på deras passion, att hjälpa autistiska barn och ungdomar.

Vi får följa vardagshjältarnas stressiga arbetsdag. Mycket går fel då de autistiska ungdomarna som vårdas kan vara mycket oförutsägbara.  Bruno och Malik har tagit sig vatten över huvudet då de tagit in för många ungdomar som alla har stora problem. Bruno har även anställt en mörkhyad man som just tagit sig ur kriminaliteten. Han saknar utbildning och sköter inte sitt jobb men kanske borde även han få en chans att bättra sig? Dock uppstår problem när en pojke med ”lågfungerande” autism rymmer och hamnar på motorvägen vilket leder till en nästan action-laddad jakt, då de måste rädda hans liv.

Bristen på resurser och pengar är ett återkommande problem då hotet från inspektörerna som vill att de ska slå igen sin verksamhet, ständigt hänger över dem. Problematiken har hämtats direkt från verkligheten då många organisationer i Frankrike som förser de autistiska med mat och tak över huvudet blir tvungna att slå igen. Detta medför att många autistiska personer inte får de stöd som de behöver av det franska samhället och blir därmed tvungna att förlita sig på föräldrar eller i värsta fall blir hemlösa.

Filmen finns tillgänglig på vårt bibliotek med franskt tal och svensk text. Ni kan även låna den digitalt som e-film via Cineasterna.

Publicerat

Jordbor

”Before I knew it, I had left my body and was looking down from the ceiling at Mr Igasaki holding my head. Wow, I must have summoned a super strong magical power.”

 

”Jordbor” är en mystisk berättelse av den prisbelönta japanska författaren Sayaka Murata. Hon har även skrivit romanen ”Hur mår fröken Furukura?” som vann Akutagawa-priset som är ett av Japans finaste litteraturpris.

Denna berättelse har till en början stora likheter med Muratas tidigare verk med likande teman som bland annat frivillig barnlöshet och asexualitet. Vi får följa den japanska flickan Natsuki under hennes barndom och i vuxen ålder.  Natsukis förhållande till sex har påverkats efter att hon blev sexuellt utnyttjad av sin snygga och populära lärare, Igasaki. Det är dock oklart om hon är traumatiserad eller saknar intresse för sex.

Efter våldtäkten försöker hon berätta för sin familj men eftersom att läraren har hög status blir hon inte trodd och utmålas som en hora. När hon sedan börjar utöva liknande sexuella övergrepp på sin kusin, övergår familjens hat till något som skulle kunna liknas med hedersvåld.

Natsuki som blivit övergiven av alla vuxna, får en psykos och börjar inbilla sig att hennes mjukisdjur som är en liten igelkott pratar med henne. Den ger henne order om att straffa de onda och påstår att hon egentligen är en ”magisk tjej” från en annan planet i samma anda som seriefiguren Sailor Moon. Detta leder till att hon söker upp de vuxna som har skadat henne och mördar dem.

Precis som i ”Hur mår fröken Furukura?” ingår Natsuki i vuxen ålder i en pakt med en annan utstött person som är väldigt problematisk. Hon gifter sig med en man som hon träffat på nätet. Han antas ha liknande problem efter att ha blivit sexuellt utnyttjad av sin mor som barn. Natsuki och hennes man är båda övertygade om att samhället är korrupt och att de kommer att tvingas skaffa barn och ha sex trots att de egentligen är nöjda med att bara vara platoniska rumskamrater.

Efter att Natsukis man har spelat bort sina pengar och blivit självmordsbenägen, åker de till hennes gamla barndomshem där de träffar kusinen igen. Efter detta spårar berättelsen ur och de skapar en nudist sekt tillsammans. Till sist blir deras psykiska problem så ohanterliga att de blir kannibaler vilket beskrivs väldigt grafiskt med alla snuskiga detaljer.

”Jordbor” är en berättelse som väldigt specifikt handlar om Japans samhällsproblem. Personer med psykisk ohälsa som inte får de stöd som de behöver. Även sekter är ett stort problem i Japan. En förövare som försvaras och utnyttjar systemet. Övergreppen börjar med att han vill kontrollera Natsukis trosor vilket underligt nog är ett krav på vissa japanska skolor då eleverna bara är tillåtna att ha vissa färger på underkläderna (dock sker detta oftast av en kvinnlig lärare).

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Observera att boken innehåller väldigt grafiska beskrivningar av sexuella övergrepp mot barn, mord och kannibalism.

Om ni är intresserade att läsa liknade böcker kan ni även låna den icke-binära författaren Marieke Lucas Rijnevelds böcker ”Obehaget om kvällarna” och ”Min dyra ögonsten” på vårt bibliotek.

Publicerat

En kontroversiell nytolkning av Mulan

”And Hua Jun did die. For a lie can only live so long. But Mulan lived.”

 

”Mulan” är en nytolkning av den kända Disney-filmen från 1998 som i sin tur är baserad på en gammal kinesisk folkdikt ”Mulans Ballad”. I dikten tar Hua Mulan sin fars plats i armén eftersom han är för gammal och svag för att kriga. Efter många år av krigsföring blir hon befordrad av kejsaren men tackar nej eftersom hon vill återvända hem. När de kommer på besök i hennes by får de en chock när de inser att den stolta krigaren egentligen var en kvinna. Det är dock oklart om dikten är påhittad eller om Mulan egentligen bara var kejsarens konkubin.

Nytolkningen följer diktens budskap att kvinnor kan vara lika starka och modiga som män. Den nya filmatiseringen är mer mogen än sin Disney-föregångare och saknar både musikalerna och drakmaskoten som blivit ersatt med en symbolisk fenix som dyker upp när Mulan tvivlar på sig själv.

En ny karaktär introduceras, häxan Xianniang som strider på motsatta sidan med rouran armén. Precis som Mulan är hon en kvinna som lever i en patriarkal värld. Detta är något som Xianniang ifrågasätter eftersom hon precis som Mulan får dölja sitt rätta jag genom att förvandlas till en falk. Hon gör narr av Mulan som låtsas vara en man, vilket enligt Xianniang betyder att hon anpassat sig till det patriarkala samhället istället för att ifrågasätta det.

Filmen har fått kritik på flera håll. Valet av inspelningsplats är det som har främst kritiserats. Filmen utspelar sig på den omstridda kinesiska provinsen Xinjiang som främst är känt för omskolningslägren av den muslimska minoriteten uigurer. Detta anses som en kränkning mot mänskliga rättigheter enligt Amnesty eftersom uigurerna tvingas under fängelseliknande omständigheter att bli lojala till centralregeringen i Peking. Fyra kinesiska propaganda-avdelningar samt säkerhetsbyrån i Xinjiang blir även tackade i eftertexterna.

En annan kontrovers är skådespelaren Yifei Liu som spelar Mulan och har uttryckt sitt stöd för Hongkongpolisens brutalitet mot demokratiaktivister.

Ytterligare en kontrovers är att den kinesiska kulturen framställs felaktigt. Ett exempel är användningen av qi som behandlas som en magisk kraft vilket det egentligen inte är enligt kinesisk folktro. Detta innebär också att Mulan är född till krigare med magiska krafter istället för att utvecklas under sin resa.

Filmen finns tillgänglig på vårt bibliotek med engelskt tal och svenska undertexter.

Publicerat

Utvandrarna

”Hora för dig, kyrkvärd? Vad sade du till mig förr i världen? När du kom till mig med riksdalerna i ena handen och kuken i den ann’ra?”

–  det kontroversiella citatet från romanen ”Utvandrarna”

 

 

”Utvandrarna” är en ny filmatisering av Vilhelm Mobergs klassiska verk, Utvandrarserien som gavs ut 1949-1959. Filmen utkom under pandemin 2021 och skiljer sig markant från Jan Troells filmatisering som utkom 1971.

Precis som originalet skildrar den nya filmen emigrationen från Sverige till Nordamerika. Filmen utspelar sig i Småland på 1800-talet då de kända romankaraktärerna Karl-Oskar och Kristina söker sig till Minnesota efter år av missväxt och fattiga förhållanden. Deras gård brinner ned och ett av deras barn dör, vilket skildras i en stark scen då Karl-Oskar snickrar en kista i barn storlek som han sedan slår sönder i förtvivlan. Filmen är indelad i tre delar, först tiden i Sverige, resan över Atlanten och till sist deras nya liv i Amerika (som spelades in i Västra Götaland istället för i USA på grund av pandemin).

Något som skiljer den nya filmatisering från originalet är att innehållet kortats ned kraftigt och några karaktärer saknas som t ex Karl-Oskars bror Robert och Kristinas morbror Danjel som förföljdes för sin tro. Religionen spelar dock fortfarande en viktig roll i den nya filmen. Ulrikas karaktär är med i filmen men har tonats ned något. Hon är fortfarande prostituerad och kritisk mot prästen som betalar för sex vilket var kontroversiellt när romanen kom ut på 40-talet.

En annan skillnad är att atmosfären är väldigt dyster och ackompanjeras av sorglig musik och en gråbrun palett. Även Kristinas karaktär har blivit alltmer deprimerande då hon antas lida av psykisk ohälsa och kanske till och med självmordstankar. Möjligtvis kan detta referera till Mobergs självmord 1973 då han dränkte sig i en sjö utanför sitt hus efter att han kämpat med depression i flera år.

Den nya filmen skildrar även ursprungsamerikanerna på ett mer sympatiskt sätt. Lill-Märta går vilse i skogen efter att Kristina förnekat henne rätten till utbildning på grund av hennes kön. Hon blir räddad av en indiankvinna som ger henne en kappa att värma sig med, vilket ses som en synd av deras kristna grannar.  Rasismen är något som delvis ifrågasätts då Lill-Märta står på sig och undrar om det egentligen är indianerna som bor där. Jämför med Troells grafiska och våldsamma 70-tals film då indianerna framställs som galna vildar som dödar gravida nybyggarkvinnor och sätter deras foster på pålar som trofé.

Filmen finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Om ni vill se den gamla versionen så finns den också, både som fysisk film och som e-film via Cineasterna.

Publicerat

Hembiträde i nazisternas kök

”Usch, jag tycker det är otäckt med han, Hitler! Far säger att det kommer att bli krig. Är du inte rädd, Betty?

Betty såg förvirrat på sin vän. Hon visste inget om vare sig Hitler eller kriget.”

 

”Räkna hjärtslag” är en historisk roman som utspelar sig i Sverige på 30-talet. Vi får följa Betty som är 17 år och lämnat Hudiksvall för att arbeta som hembiträde i Stockholm hos en rik doktors familj. Året är 1937, precis innan Andra världskrigets utbrott. Betty vill egentligen utbilda sig och älskar att läsa böcker men hon är fast i köket som anses vara kvinnans plats i samhället.

Olyckligt nog är den rika familjen svår att behaga men Betty gör sitt bästa för att lära sig. Hon lär sig baka scones och laga festmåltider men också att få skinn på näsan då männens blickar dras till hennes skönhet. En dask på rumpan blir snart något mer och Betty inser att hon är utsatt som kvinna.

Doktorn framstår först som en respektabel man. Han låter till och med Betty låna böckerna från hans bibliotek. Allteftersom börjar vi ana att han har en mörkare sida. Han dras till Bettys ”ariska” utseende trots att han är gift. Doktorn visar sig vara en hängiven nazist, något som Betty med sin bristande utbildning inte riktigt förstår. Han kan inte vara ond, tänker Betty. Han är ju en bra människa som hjälper de svaga och sjuka. Vid hans sida har han alltid sin trogna hund, precis som Hitler är han en djurvän.

Betty träffar en äldre judisk man som heter Martin Fischer.  Han är lektor i litteratur på Uppsala universitet.  Han delar hennes läsintresse och föreslår att det finns andra möjligheter för Betty som att jobba på bibliotek och utbilda sig. Hon blir förälskad och de planerar att gifta sig men en dag är Martin spårlöst försvunnen.

Betty blir lämnad kvar med en mage som växer. I ett sista försök att rädda sin heder, ingår hon i en pakt med doktorns son Carl-Axel som är homosexuell och har ett hemligt förehållande med Martins bror. De ska gifta sig för att undvika samhällets fördomar. Men Betty blir inte lycklig och börjar förlora hoppet om att någonsin återse sin käresta som fastnat i krigets våld. Världen är grym mot de som är annorlunda.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, som e-bok via Elib och som talbok med text via Legimus. Berättelsen slutar med en cliffhanger så läs även uppföljaren ”Värma händer” som också finns på vårt bibliotek.

Publicerat

Kriget mot kroppen

”När min dotter var sju år och tog ett bad med kompis, bubblor och barbiedockor hörde jag kompisen plötsligt säga: ”Jag måste banta, kolla min mage.” (…)

Innan jag ens hann öppna dörren sa min dotter med märkligt mörk röst: ”Vi pratar inte så i den här familjen, man dör om man pratar så.” Lisa berättar om sin moster som bantat sig till döds och tyckte att kompisen skulle sluta bums. Kompisen sa: ”Oj, vad hemskt, dog hon?” och Lisa svarade: ”Ja, jättehemskt.” (sid 204)

”Kriget mot kroppen” handlar om samhällets syn på övervikt. Boken är ett samarbete mellan den tjocka konstnären Stina Wollter och överviktsläkaren Erik Hemmingsson.

Wollter berättar om sin barndom då hon kallades för ”Tjocken” av sin pappa medan hennes diabetes-sjuka syster kallades för ”Lången”. Systern följde en strikt diet vilket olyckligtvis utvecklades till anorexi. I 30-årsåldern fanns det inget kvar av Wollters syster. Hon hade bantat sig till döds och avled 1992.

I boken tar Wollter och Hemmingsson upp bland annat hur sjukvården felbehandlar överviktiga personer. Flera röster hörs i boken som är tagna direkt ur livet:

En mamma berättar om hur hennes dotter som var 170 cm lång och vägde 68 kg anklagades lida av fetma av skolsköterskan trots att hennes BMI borde ligga på normalviktig.

En transperson berättar om att han inte fick den könsbekräftande vården som han behövde innan han gick ned i vikt.

Andra röster berättar om hur de fått felaktiga råd att de måste gå ned i vikt för att bli friska trots att de egentligen led av övriga sjukdomar som inte var kopplade till deras övervikt.

En person som lider av psykisk ohälsa efter att ha blivit sexuellt utnyttjad som barn får rådet att de måste peppa sig själv att banta för då kommer allt att lösa sig.

En överviktig person som tränar på gymmet hamnar ofrivilligt på sociala medier då en supermodell lägger ut en bild där hen byter om i omklädningsrummet och syns halvnaken i bakgrunden.

Wollters egen son leker en lek i badkaret då han försöker skära av fettet på magen med en (påhittad) kniv efter att ha hört en kompis pappa klaga på att han måste banta. Detta sker trots att hon berättat för barnen om mostern som bantade sig till döds.

Wollter trycker på vikten av att behandla tjocka medmänniskor med respekt men menar att hon inte vill uppmuntra till ohälsosamma vanor, något som hon ofta anklagas för på sociala medier. Hon vill belysa de tjockas situation då de nedvärderas av samhället och har svårare att få jobb, partner och rätt sjukvård.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska.