”Pistolen tycktes inte skrämma Estelle, men å andra sidan tycktes hon vara en så snäll person att om hon blev mördad hade hon säkert tagit det som en komplimang att ha blivit uppmärksammad.” (sid 139)
Fredrik Backman är född i Stockholm och är författare, bloggare och skribent. Backman har tidigare varit krönikör för tidningarna Metro och Magazine Café. Han debuterade 2012 med ”En man som heter Ove” och ”Saker min son behöver veta om världen”. Han är i nuläget aktuell med tv-serien ”Björnstad” som är baserad på romanen med samma namn. Flera skådespelare i serien är från Boden, en elev från Björknäsgymnasiet spelar rollen som flickvännen.
Historien kretsar kring en lägenhetsvisning som spårar ur när en misslyckad bankrånare plötsligt rusar in, vilket av misstag leder till ett gisslandrama. Vi blir introducerade till ett gäng färgstarka karaktärer; Julia och Ro, ett lesbiskt par som väntar barn, Estelle, en gammal dam på 90 år, miljonären Zara, skådespelaren Lennart i kanindräkt och ett till synes vanligt äldre gift par, Anna-Lena och Roger.
Boken innehåller mycket galen humor men karaktärerna är mer komplexa än de först verkar. Miljonären Zara uppfattas som en dryg överklassdam som bara dykt upp på lägenhetsvisningen för skratta åt fattigfolket men visar sig ha en sårbar sida. Hon har nämligen ett hemligt brev som hon burit på i flera år som hon inte vågar öppna. Brevet har brutit ned henne inifrån, så mycket att hon går i terapi för att bearbeta sina känslor (med mer eller mindre misslyckade resultat).
Även rånaren har en djupare sida. Hen har nyligen blivit av med vårdnaden av sina barn efter hens partner har varit otrogen och begärt skilsmässa. Detta ledde också till att rånaren blev av med jobbet och hamnade i en personlig ekonomiskt kris.
Backman diskuterar vad ett hem egentligen är. Anna-Lena och Roger har blivit besatta av att sälja lägenheter, så mycket att de har börjat sabotera lägenhetsvisningarna. Men är de verkligen lyckliga? Den gravida Julia har också sin egen ångest och oroar sig för att hon inte kommer att bli en bra mamma medan hennes fru fokuserar på detaljer om hur lägenheten ska se ut. Den gamla damen Estelle är kontaktsökande och så ensam efter att hennes man gått bort att hon fortfarande låtsas att han är vid livet och bara är och parkerar bilen.
Lägenheten får symbolisera en slags trygghet som karaktärerna saknar i sina liv. Även om Backman skriver med nästan överdriven humor, kan nog alla som någonsin känt att de är i desperat behov av ett hem känna igen sig.
Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, som e-bok via Bibblo.se och som talbok via Legimus.


”Pistolen tycktes inte skrämma Estelle, men å andra sidan tycktes hon vara en så snäll person att om hon blev mördad hade hon säkert tagit det som en komplimang att ha blivit uppmärksammad.” (sid 139)

”Det enda jag kan säga är att bilden på Nora fick det att brinna i mig, den satte bröstkorgen i brand. Den var den enda smärta som stod i proportion till den i livmodern. (…)
”Några dagar efter den sovande prinsessan svalt fotbollslaget hade en thailändsk munk gått för att överlägga med grottandarna. Enligt thailändska poliser som mött honom var han skakad när han kom tillbaka.
”Det var precis som i en reklamfilm. En fotbollsstjärna och en fotomodell sitter i en blänkande röd öppen bil och ser lyckligt på varandra. (…) Själv stod jag där och fylldes av hat. Och när fotomodelltjejen la sin hand på Christians kind och såg honom djupt i ögonen trodde jag att jag skulle explodera. Jag kramade min nyckelknippa och hatade, hatade, hatade.” (sid 156)
”Jag lägger en hand över Edies öra. Jag känner hur mina ögon stelnar till. Jag får alltid glasartad blick när Axel och mamma grälar. (…) Snart får vi tårta. Snart häller Bonnie upp iskall svagdricka, det släcker törsten bättre än öl, och snart sitter vi alla runt bordet och pustar ut under den gamla fläkten som bullrar som en helikopter.”
”Din bror har inte haft det lätt, men Anna får honom att lysa upp bara hon kommer in i rummet.”
