”För några år sedan dog min bror en alldeles för tidig död. Vi trodde båda på livet före döden och han kämpade in i det sista. (…) Han dog, men jag fortsätter att längta för oss båda. Jag fortsätter att längta efter fler stunder av total närvaro där tid och rum inte finns. Smaken av choklad eller vildhallon, ögonblicket efter ett napp i Paukibäcken, regnbågens och norrskenenets färger, känsla att hitta rätt med fiolen och uppslukas av en tonfylld bubbla, eller mötas av ett leende hos någon jag tycker om.” (sid 167)
Daniel Wikslund (född 1973 i Tjautjasjaure, Lappland) som är främst känd som sångare och Riksspelman på fiol, debuterade 2013 med boken ”Med tanken full av längtan”. Boken är skriven i samarbete med den tornedalska författaren och Augustprisvinnaren Mikael Niemi. Han har även samarbetat med Musikprogrammet på Björknäsgymnasiet och är släkt med er bibliotekarie, Emelie.
Wikslund är berest och har varit i världens alla hörn vilket speglas i både hans låttexter som ibland inkluderar jojk och hans litterära texter. Flera språk (med översättningar på svenska) dyker upp i texten bland annat finska, tyska och spanska vilket ger en känsla av mångkultur.
Boken är uppdelad i sju kapitel som utspelar sig i hela världen bland annat Mexiko och Italien men Wikslund hittar alltid hem till Norrland. Boken blandar autofiktion och (o)sannolika fiktiva berättelser där berättarjaget hamnar i knasiga situationer. Humorn är alltid närvarande och vi får skratta åt många lustiga fadäser.
Många berättarröster dyker upp både Wikslund själv men även älgar och till och med en gammal lingon rensare får berätta sina historier. Allt från hur Wikslund finner kärleken i Mexiko, till hur Gropen i Kiruna slukar staden, till två bröder som inte kan betala begravningsbyrån för sin bortgångna brors kista och smiter på bussen med den döde som på något vis lyckats hamna på irrvägar tills han till slut dyker på sin egen begravning till laestadianernas förvåning.
Boken inkluderar även några av Wikslunds låttexter (samt CD-skiva) och har facklitterära inslag som förklarar olika företeelser i Norrland som sparkar, pimpelfiske, norrsken, midnattssol och bastubad. Utmärkt guide för alla nyblivna norrlänningar!
Boken avslutas med ett fint efterord tillägnat Wikslunds bortgångna bror Rikard som även lyser med sin närvaro i flera av berättelserna om nostalgi från barndomen.
Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som talbok via Legimus.


”För några år sedan dog min bror en alldeles för tidig död. Vi trodde båda på livet före döden och han kämpade in i det sista. (…) Han dog, men jag fortsätter att längta för oss båda. Jag fortsätter att längta efter fler stunder av total närvaro där tid och rum inte finns. Smaken av choklad eller vildhallon, ögonblicket efter ett napp i Paukibäcken, regnbågens och norrskenenets färger, känsla att hitta rätt med fiolen och uppslukas av en tonfylld bubbla, eller mötas av ett leende hos någon jag tycker om.” (sid 167)
”Det var inte naturen som dödade kalven. Det var du!”


”Love knows not distance; It hath no continent; Its eyes are for the stars.”
”Rubrikerna? Samma som vanligt. Regnskogarna brann. Tundran brann. Afrika brann. (…) Vattenbrist överallt.
”Blev allt bara svart? Nej. Men i sorgens bekanta rum vandrar jag hemvant inom mig själv. De dunkla rummen är en del av mig, vägg i vägg med alla mina ljusa minnen.”
”Vad vill du bli när du blir stor?”






”Time to release Little Boy. At 8:15 they let it fall. The bomber pilot’s name was Paul. He’d named the airplane after his mom. Six hours back. No talk, still. None. Except: My God. What have we done?”
”Det går inte att vara sig själv som kvinna i den här världen, man måste gömma sig och kompromissa, annars kommer dom efter en, så är det bara. Dom hyllar målningarna för att dom tror att det är en kille som gör dom, men tror du reaktionerna hade varit likadana om det var en brud?”
”Tänker på den lilla notisen i någon av kvällstidningarna om den döda människa som hittats i skogarna i Gävletrakten. Med hjälp av tandkort identifierades personen. Det var den kvinna som förmodligen förskingrat många miljoner av kommunens pengar. Inget brott misstänks i samband med dödsfallet.
”Miah, du är en svart man. Du är en krigare. Men i vilken strid? undrade han alltid. Var fanns kriget? Sedan var det den där gången när han fick syn på en serieteckning med en apa som spelade basket och skämdes, som om den där apan på något vis var han. Och då insåg han att kriget pågick överallt omkring honom. ” (sid 15)