Vinnare av Lilla Eyvind Johnsson 2023

Årets vinnare av novelltävlingen är Axel Vallström från NA20. Hans novell ”Brevet till självet” handlar om en gammal far som lider av demens och börjat glömma sina nära och kära.

Han blir förföljd om natten av den mystiska Varelsen i spegeln som är lika skrämmande som döden själv och börjar författa ett brev för att minnas vem han är. Det spännande slutet finns att läsa på biblioteket (eller i filen ovan).

Motiveringen löd: ”Eleven har skrivit en spännande novell om en sjukdom som många har en relation till. Karaktärsbeskrivningarna och gestaltningarna av huvudkaraktärens inre förmedlade och förstärkte känslorna som är essensen hos novellen. Novellen är ett fint sätt att belysa den hemska sjukdomen som demens är.

Den samiska kärleken

”Hur säger man i hjärtat, till hjärtat, mitt hjärta? Sånt står inte i ordboken, Vilda behöver áddjás hjälp. I en anteckning i mobilen skriver hon: Tsåhke jali vájmmo. Hjärta eller hjärta.” (sid 28)

 

”Fjärilshjärta” är en ungdomsroman av den samiska författaren Moa Backe Åstot som även skrivit ”Himlabrand”. I denna berättelse får vi följa den 13-åriga Vilda som just kommit in i puberteten och blivit nyfiken på sitt samiska arv.

Vildas samiska morfar/áddjá har börjat lära henne språket och låtit henne ärva en gammal bröllopskolt. När morfar tragiskt går bort i en hjärtattack blir Vilda lämnad ensam med sitt identitetssökande. Alla på begravningen bär kolt, förutom hon och lillasystern Irma. En känsla av att inte höra till sprids genom Vilda, då hon står där i kyrkan i sin svarta klänning.

En snygg äldre kille som heter Samuel som är renägare och talar flytande samiska dyker också upp på begravningen. Vilda börjar fantisera om honom, att han ska bli hennes pojkvän och att de ska ha ett samiskt bröllop när de blir vuxna. Hon byter till och med musiksmak för att imponera på honom. Samuel är till en början artig eftersom Vildas áddjá var en renskötare som han beundrade när han levde men efter ett tag börjar han tycka att hon är jobbig eftersom han inte är intresserad och dessutom alldeles för gammal för henne.

Vildas identitet ifrågasätts när hon börjar ta selfies i sin mormors kolt och posta dem på sociala medier. Har Vilda rätt att kalla sig same om hon inte har några renar? Vad är egentligen en same? Vilda börjar tvivla på sig själv men ger inte upp hoppet om att kunna återuppta sitt modersmål och samiska arv.

”Fjärilshjärta” har stora likheter med Ann-Helén Laestadius ungdomsroman ”Sms från Soppero” men är skriven i en mer modern tid. Laestadius roman kom ut 2007 och börjar visa sin ålder då Agnes Nintendo DS-spel och sms är det som nämns, i kontrast till Backes roman som istället bytt ut dem mot Irmas Nintendo Switch och sociala medier. Vad som inte skiljer dem åt är båda protagonisternas längtan till det samiska arvet som undanhållits dem och deras besatthet av snygga samiska pojkar (vilket delvis ifrågasätts i Backes mer moderna roman).

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska.

På andra sidan älven

”Jag hade alltid tänkt att Farbror har ett klokt hjärta, men han visade sig vara barbar. Bara en helt hjärtlös människa kunde låta våra kor gå till slakt.” (sid. 254)

 

”Älven” är en bok av den tornedalska författaren Rosa Liksom. Hon växte upp på den finska sidan av Tornedalen och baserade boken på hennes släktingars berättelser om hur de flydde över Torne älven till den svenska sidan under Lapplandskriget på 40-talet, då Finland stred mot Nazityskland.

I denna berättelse som utspelar sig år 1944, får vi följa en finsk 13-årig flicka som flyr tillsammans med sina boskap och systrar. Älven delar flickans två identiteter då den svenska sidan beskrivs som annorlunda än den finska. Maten är annorlunda och det finns socker, vitt mjöl, orangea bollar som egentligen är mandariner och lustiga små paket som innehåller kladdiga russin.

Öst byts ut mot väst men släkten och meänkieli förenar dem. Dock sker en assimilering då meänkieli anses som ett språk som måste undantryckas då det ses som mindre fint än rikssvenskan. En präst som dyker upp i berättelsen liknar till och med minoritetsspråket med prostitution och alkoholism, som anses som synd.

Flickan och hennes närstående får lida mycket under berättelsens gång. Flickans far är ute i kriget och tros vara död, hennes mor förlorar ett spädbarn och flickorna blir utsatta för sexuella övergrepp av de tyska soldaterna i utbyte mot att de låter dem behålla sina kor, som är deras möjlighet till försörjning. Korna har namn och egna personligheter då de skildras genom ett barns ögon.

Bråk och knivslagsmål bryter ut i flyktinglägret mellan männen då de anser att de inte har någon framtid utan arbete. Sjukdomar härjar men de utsatta får inte den sjukvård som de behöver utan blir istället beskyllda. Flyktingarna får klä av sig nakna och skämmas när de ska duschas. De så kallade ”sinnesslöa” fraktas iväg med en buss till Umeå. Till och med den stakars skomakaren som bara råkar stamma skickas iväg. En hård och orättvis värld beskrivs men trots detta verkar flickan ha hopp för framtiden.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och finska samt som talbok med text på Legimus. Om ni är intresserade av att läsa böcker på meänkieli och övriga minoritetsspråk kan ni ladda ned Bläddra-appen.

Häxans straff

”Hon var liten, minst av dem alla. Ingen kunde tro att hon fyllt sju år. Men vad hjälpte det? Var man sju fick man inte längre bo hemma.” (sid 9)

 

”Straff” är en roman av den samiska och tornedalska författaren Ann-Helén Laestadius. I sin nya roman återkommer Laestadius återigen till samernas förtryck, denna gång i en historisk berättelse som växlar mellan 50-tal och 80-tal.

Vi får möta en grupp samiska barn med olika personligheter som tvingas gå i nomadskola för att assimileras och lära sig svenska. Alla som yttrar ett ord på sitt modersmål blir agade och anklagas för synd. De döper om den skrämmande husmodern till Häxan då hon utövar allt grymmare straff mot de stackars samiska barnen.

Boken har flera berättarröster. En av dem är Jon-Ante som är en liten och svag pojke. Den tuffa Nilsa och hans gäng mobbar honom på grund av ett missförstånd mellan deras fäder som är renägare. Jon-Ante krymper ihop och slutar tala möjligtvis för att han har selektiv mutism men också på grund av språkbarriären.

Samernas samhälle är väldigt patriarkalt med strikta könsroller, något som påverkar Nilsa både som barn och vuxen. Han har vuxit upp med en våldsam far som dricker och lärt sig att inte kuva sig. Detta blir ett problem då hans bror som egentligen bara vill bli vän med Jon-Ante inte längre klara av den hårda jargongen.

Även religion är ett viktigt ämne i boken. Else-Maj som också går på nomadskolan börjar be till Gud och blir kristen. Eventuellt börjar hon dras till laestadianernas möten där folk gråter högljutt och ber om förlåtelse. Jojken är syndig och Häxan som också visar sig vara laestadian fruktar den eftersom hon tror att barnen kommunicerar med djävulen.

Tiden går och barnen blir vuxna. Häxan som egentligen heter Rita Olsson blir gammal och faller ihop. Nilsa får redan på att hon finns på ett äldreboende och ruvar på hämnd. Han vill utöva ett straff likt det han själv fått genomlida men hämnden är inte alltid ljuv.

Laestadius tar upp flera viktiga ämnen i boken. Vi får lära känna samerna på djupet men likt den tornedalska förövaren som svär på meänkieli i hennes tidigare roman ”Stöld” finns det också en antydan på att Häxan Rita Olsson bär på en inre litenhet. Hon nedvärderar samernas språk men samtidigt talar hon själv finska, ett språk som också ansetts som mindre värt än svenskan. Hennes religiösa övertygelser skildras i en scen då ett av de samiska barnen låtsas åkalla en ande vilket skrämmer Häxan då hon inte kan skilja på fantasi och verklighet.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som talbok och punktskriftsbok via Legimus. Läs även Laestadius tidigare romaner ”Stöld” och ”Sms från Soppero”.

TikTok favoriter – Before Your Memory Fades

”On his head, this old gentleman was wearing a top hat, despite being inside. Looking over at him was like watching a scene from a movie set in the late ninteenth or early twentieth century. (…) He really did blend in with the café like a part of the decor.

”There’s no point trying to talk to him,” Reiji called. Because he’s a ghost.” (p. 54-55)

”Before Your Memory Fades” är en japansk roman som utspelar sig i hamnstaden Hakodate som ligger i den nordligast delen Hokkaido. Med inslag av magisk realism, får vi följa med ett gäng olika karaktärer på en resa i tiden.

Berättelsen äger rum i det magiska kaféet Donna Donna. Där finns en magisk stol som tillåter besökarna att resa i tiden men till ett pris. De måste beställa en kopp kaffe som de måste dricka upp innan det kallnar, annars går de ett grymt öde till mötes och blir dömda att för evigt hemsöka kaféet som spöken.

En man klädd i fin kostym och hög hatt sitter alltid på den tidsresande stolen och läser sin bok. Endast när hans vålnad tar en paus för att flyga mot toaletten, har besökarna en chans att resa i tiden. De får dock inte resa sig från stolen och kan inte förändra det förflutna eller framtiden. De får däremot en chans att återse en person som de saknar eller vill få ett bättre avslut med.

Med en enkel prosa berör berättelsen olika teman som hopplöshet, kärlek, nostalgi och sorgen efter att ha mist en nära vän, syster eller själsfrände. Vi får träffa en ung kvinna som vill konfrontera sina bortgångna föräldrar som adopterade bort henne, två systrar och ett kärlekspar som skiljts åt av döden och en känd komiker som bär på en stor sorg bakom sitt leende.

Berättelsen handlar om att hantera döden och sorg men också att gå vidare i livet och bearbeta sina känslor. Sachi, den 7-åriga ägaren som häller upp det magiska kaffet är besatt av en bok som heter What If the World Were Ending Tomorrow? One Hundred Questions. Denna bok är ett återkommande tema då karaktärerna får olika moraliska frågor som de måste fundera på. Ska man skydda de man älskar från sorg eller gör man dem då bara en björntjänst? När är vita lögner berättigade?

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska. Serien finns i tre delar ”Before the Coffee Gets Cold” och ”Tales from the Café” som utspelar sig i Tokyo.

Vinnare av Goodreads Choice Award 2022

”You look at these two kids. You can’t tell how old they are because of their bandannas. They’re probably your age or younger, and you aren’t afraid of them, though you are afraid of their guns. (…) Video games don’t make people violent, but maybe they falsely give you the idea that you can be the hero.” (p. 292-300)

”Tomorrow, and tomorrow and tomorrow” av Gabrielle Zevin är en engelsk roman som handlar om två spelutvecklare, Sam och Sadie. De träffas för första gången 1987 på ett barnsjukhus då Sam har blivit svårt skadad i en bilolycka där han förlorade sin mor. Sam har selektiv mutism och har inte pratat med någon på flera månader på grund av sitt trauma.

Han uppehåller sig i tv-spelsrummet på sjukhuset där han flyr verkligheten med Super Nintendo spel. I spelens värld kan han göra allt han inte kan i verkligheten då hans fot som han eventuellt får amputera orsakar honom både fysisk och psykisk smärta. En dag kommer Sadie in i rummet och ber honom visa henne hur man når högsta toppen på flaggstången i Super Mario. Sam börjar genast prata igen, vilket blir början på en komplicerad vänskap.

Vi får följa våra två protagonister genom barndomen, upp till medelåldern. Sam och Sadie förlorar kontakten efter ett missförstånd men möts igen som vuxna. Det visar sig att de båda är spelutvecklare. Sams rumskamrat Marx föreslår att de ska utveckla ett spel tillsammans, vilket blir deras stora genombrott.

Vägen dit visar sig inte vara helt lätt då Sadie blir tvungen att be Dov, sin tidigare pojkvän/snuskiga lärare om hjälp när de fastnat i ”development hell”. Problemet är att Sadie lämnat honom efter att hon insett att han redan var gift. Hon hamnar återigen i ett destruktivt förhållande med inslag av både övergrepp och BDSM som hon inte samtyckt till.

Kvinnornas och minoriteternas situation i spelbranschen är ett återkommande tema. Sam tar åt sig all ära för deras gemensamma projekt medan Sadie lider i det tysta.

Även situationen för HBTQ+ personer berörs då Sam som själv är osäker på sin sexuella läggning, lägger till samkönat äktenskap i ett av deras mest populära online-spel vilket leder till en våg av näthat som till sist slutar i en blodig skjutning på spelföretaget. Marx, som känner sig bortglömd, ser detta som ett tillfälle att spela hjälte då han försöker rädda så många anställda som möjligt, vilket har ett högt pris.

Trots att slutet kan upplevas som väldigt dramatiskt berör Zevin ett väldigt aktuellt ämne. Våld mot kreativa HBTQ-personer är tyvärr vanligt, ett exempel skulle kunna tas från Sverige då en sagostund i Trelleborg med HBTQ-tema stoppades av Sverigedemokraterna, vilket i sin tur ledde till att bibliotekspersonalen fick ta emot dödshot (dock tack och lov utan dödlig utgång).

Även MeToo är ett viktigt ämne då karaktärer som Dov missbrukar sin auktoritet som lärare och känd spelutvecklare för att trakassera sina kvinnliga elever och kollegor.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska. Om ni vill ha fler boktips på engelska kan ni kika på ”Goodreads Choice Awards” som just visat resultaten från den årliga omröstningen där boken vann i kategorin ”Best Fiction”. Läs även ”Vinnarna” av den svenska författaren Fredrik Backman som förlorade i omröstningen.

Bully

”My son will be 11 years old forever.”

 

”Bully” är en dokumentärfilm från 2011 som handlar om mobbning på amerikanska skolor. I denna film får vi följa flera mobbningsoffer under deras vardag. Filmen inleds med en minnesstund för en pojke som har begått självmord efter att ha blivit mobbad i flera år.

Fokuset ligger på Alex som är 12 år och har Aspergers syndrom. Han föddes för tidigt och har på grund av detta ett särskilt utseende. Hans plågoandar har döpt honom till ”fiskfejset” och han får varje dag ta emot slag, sparkar och dödshot på skolbussen. Något som kan tyckas märkligt, då man skulle kunna tro att filmteamet som filmat dokumentären skulle skrämma bort mobbarna, men Alexs vardag pågår som vanligt.

Föräldrarna och lärarna visar lite förståelse för Alexs situation. De säger att han själv måste göra något åt mobbningen, vilket lägger över ansvaret på de utsatta barnen. Vi får även se en scen då en pojke blir mobbad av en klasskamrat och tvingas skaka hand med honom. När han vägrar blir han utskälld av läraren trots att det är han som är offret.

Filmen som utspelar sig 2011 på amerikanska södern tyder på att det fanns (och antagligen fortfarande finns) fördomar mot de som är annorlunda. Både barn och vuxna mobbar. Den 16-åriga Kelby som är en maskulin lesbisk tjej blir mobbad då hon bor i en liten stad med en stark religiös identitet. Hon mobbas av killarna i området som till och med försöker köra över henne och lärarna på skolan gör narr av henne på idrotten då killar och tjejer delas upp.

Vi får även se mobbningsoffrens mörka sidan.  14-åriga Ja’Meya Jackson som tidigare var mönsterelev med högsta betyg i alla ämnen och proffsbasketspelare bestämmer sig en dag för att rikta en pistol mot sina klasskamrater på skolbussen. Lyckligtvis blir ingen skadad men flickan döms till ungdomsvård.

”Bully” är en viktig film som fortfarande är aktuell 2022. Våldet som fortsätter och eskalerar trots filmteamets kameror kan liknas med dagens problem med cyberbullying då barn och ungdomar mobbas öppet på nätet där alla kan se det.

Filmen finns tillgänglig på vårt bibliotek med engelskt tal och svenska undertexter. Finns även som e-film via Cineasterna.

Ett telefonsamtal från himlen

”It starts snowing. In the middle of May? I look around, wondering what’s going on. As the snow falls on my hair and shoulders, I realize it isn’t snow at all. It’s petals. It’s raining cherry blossom petals?

I know you’re here, Sam. Because you’re everywhere. You were back in the coffee shop, there at the lake, somewhere waiting in these fields. (…) You’re a part of me now. You’re everywhere I look, falling from the sky like petals.” (p. 287)

”You’ve reached Sam” är en sorglig och romantisk engelsk ungdomsroman med inslag av magisk realism. Boken är den vietnamesiska författaren Dustin Thaos debutbok.

Berättelsen handlar om den 17-åriga Julie Clarke som går sista året på gymnasiet och just förlorat sin japanska pojkvän Sam i en tragisk bilolycka. Hon har svårt att hantera sin sorg på ett hälsosamt sätt och stöter ifrån sig både vänner och familj. Hennes sorg tar uttryck i ilska, vilket slutar med att hon slänger bort Sams gamla jeansjacka, ett beslut som hon sedan ångrar. Men det är för sent, sopbilen har redan varit förbi.

Julie är utom sig av sorg tills hon en dag får ett telefonsamtal från ett okänt nummer. När hon svarar hör hon sin pojkväns röst och kan inte tro att det är sant. Sam är död men har på något oförklarligt sätt lyckats ringa henne från himlen.

Varken Sam eller Julie vill släppa taget, då Julie inte bara sörjer pojkvännens död utan även framtiden som de skulle ha haft tillsammans: alla resor de kunde ha gjort, universitetet som de ville gå på, deras drömmar om att skriva och skapa musik tillsammans.

Julie och Sam börjar prata med varandra över telefonen som om allt var som vanligt men snart inser hon att hon blir mer och mer bortkopplad från omvärlden och att hon inte är den enda som sörjer pojkvännen. Men vem kommer att tro henne om hon berättar att hon pratar med ett spöke? Och är Sam på riktigt eller bara i hennes fantasi?

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska.

Saknad sedan 1999

”Det går några dagar. Några veckor. Med tiden framstår det som allt mindre konstigt att Jocke och Davve försvunnit i en pantautomat, sånt händer väl ibland. Man föds, töms och pantas. (…)

Nån gång tänker man sin sista tanke, en annan gång tänker nån på en för sista gången. Ibland kommer de i fel ordning. På detta tänker jag medan lamporna släcks och världen blir lågupplöst, sittande på en snurrstol vid en stationär PC eller bunden i ett dräneringsdike med hål i huvudet och kroppen täckt av getingar. Saknad sedan 1999, eller inte alls.” (sid 307-310)

”Häng City” är en unik roman som utspelar sig i hemmamiljö. Vi får följa ett gäng tonårskillar, berättarjaget, Davve och Jocke under sommaren 1999 i Luleå. De driver omkring planlöst och hoppas på att något hemskt ska hända eftersom de är så uttråkade.

Berättarjaget är 13 år och det är skolavslutning. Han bestämmer sig för att sticka iväg i förtid på sin skateboard, utan att bry sig. Att dyka upp som väntat på skolavslutningen i kritvita chinos, skadar hans coola image. Detta är ett återkommande tema i boken, då killarna inte vill göra vad som förväntas av dem utan är rebelliska mot de vuxna auktoriteterna. Inga vuxna finns närvarande hemma hos berättarjaget vilket ger en känsla av frihet men samtidigt också får honom att verka lite bortglömd.

Killarna snattar och begår småbrott utan konsekvenser. Yvesand lyckas med att beskriva dem på ett sätt som känns realistiskt. Språket är rappt och innehåller mycket lulemål vilket gör att killarna låter precis som man väntar sig att ett stökigt tonårsgäng i Luleå på 90-talet ska låta.

Det finns dock ett mörkare djup i berättelsen som berättarjaget bara nuddar vid och inte riktigt vill kännas vid. Gängets klasskamrat, Ducken och hela hans familj hittas brutalt mördade i sitt hus mitt under sommarlovet. Precis utanför bygger de sin koja som de kallar ”Häng City” och hittar en illaluktande påse som innehåller en blodig hammare. Till skillnad vad man skulle förvänta sig, att de går till polisen med bevisen från brottsplatsen, fortsätter de bara att spika. Döden skrämmer dem delvis men är samtidigt något som de inte kan relatera till.

För en som själv bodde på Örnäset på 90-talet, kan man lätt känna igen sig. Killarna har smeknamn på allt till exempel kallar de snabbmatsrestaurangen bredvid Systembolaget (där Coops fula betong parkering numera ligger, där var en gång en park) för ”Mat City”. Hade som barn egna smeknamn för exakt samma restaurang och kallade deras pommes frites för ”matpinnar”. På så vis kan man som 90-talist empatisera med Yvesands ibland lite sorgliga nostalgi. För en äldre eller yngre läsare kan dock detta gå förlorat mellan raderna och få boken att verka som en lite mystisk berättelse utan handling.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som e-bok via E-lib.

Sjöhästar

”Du behandlar vår kärlek som om det vore en form av estetiskt utövande. För dig är kärlek en fantasi som du konstant måste förverkliga genom att klä i ord. Men jag är här, Nilo! Jag är för fan en person!”

 

”Sjöhästar” är en unik berättelse skriven av slam-poetry mästaren Niklas Mesaros.  Poetry-slam är när man tävlar om att läsa upp poesi högt i max 3 minuter och är en blandning mellan teater, monolog och stand-up. Mesaros bakgrund märks i boken, då språket är symboliskt och ofta mycket blommigt.

Berättelsen handlar om två icke-binära transpersoner Nilo och Nasim, ett par i 20-årsåldern som har varit tillsammans i 5 år men inte längre älskar varandra. Mesaros har valt att skriva boken i första person då Nilo som är berättarrösten benämns i jag-form och Nasim i du-form. Även könsneutrala pronomen används som ”en” istället för ”man” och ”hen” istället för ”han” eller ”hon”. Könsöverskridande uttryck nämns som användning av glittrig ögonskugga m.m.

”Vad läsaren inte vet är om den handlar om två killar, två tjejer eller om en tjej och en kille, eller två ickebinära. Jag tror inte det gjorts tidigare, jag har i alla fall inte ramlat över nån bok som undviker att könsbestämma karaktärerna.” – Niklas Mesaros, ”Jag attraheras av feminina killar och maskulina tjejer”, intervju med QX

Vi får följa Nilo under den sista veckan i hens relation med Nasim, innan de gör slut. Nilo framstår som en osäker individ som är emot att döma andra människor men motsägelsefullt nog också själv är väldigt dömande. Hens mindervärdighetskomplex är dock till viss del förståeligt då hen både får utstå trakasserier och blir vid ett tillfälle överfallen på tunnelbanan av ett gäng som består av fulla fotbollshuliganer.

Nilo är också extra utsatt på grund av hens utländska härkomst eftersom pappan flydde från Budapest till Sverige med familjen. Även flyktingarnas perspektiv lyfts fram via Nilos vän Anya som är muslim och har tvingats fly till Sverige.

När hon visar sig vara dödssjuk och inte har någon familj som bryr sig blir dock melodramat med Nasim mindre viktigt i Nilos ögon, då hen börjar se på tillvaron med andra ögon och blir tvungen att konfrontera både sin egen och Anyas dödlighet. Boken handlar på så sätt delvis om privilegier både de som Nilo inte har som icke-binär transperson men samtidigt också åtnjuter som en fullt frisk svensk medborgare.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, som e-bok via E-lib och som talbok med text via Legimus.

Om ni är intresserade av att läsa fler böcker om icke-binära karaktärer (Mesaros har fel i att de inte finns!) kan ni även hitta dessa titlar i vår regnbågshyllan: