Etikett: psykiskt ohälsa

Publicerat

Ondskan nära oss

”Tintin är först fylld av förväntan inför flytten, men så fort jag berättar för Alexander om husköpet börjar Tintin säga saker som: ”Mamma, visste du att det finns björnar i Luleå? Mamma, visste du att ibland är det så kallt hemma i husen i Luleå att man måste bo på hotell. Mamma, jag vill inte flytta till Luleå för det är svårt att få nya kompisar.” (sid 121)

”Glöm aldrig Tintin” är en modig biografi om en liten pojke och en stor tragedi som utspelade sig i Luleå 8 januari 2023. Tintin var en 8-årig pojke som hamnade i en komplicerad situation då hans föräldrar Alexander och Sanam skiljde sig och umgänget skulle delas på båda föräldrarna. Vad som skedde sedan, hade ingen förväntat sig. Tintin hittades mördad i badkaret, och hans egen pappa var den som var skyldig.

Sanam backar bandet och berättar i denna bok om händelserna som ledde till denna fruktansvärda tragedi. När de först träffades var Alexander en trevlig kille som ville göra gott för sig i världen med sina medicinska kunskaper. Början på deras romans var himlastormande som i en saga. Lyxiga resor till Rom och rosa hjärtformade glassar med en våffla i mitten som skulle föreställa en pil. Sanam var lycklig men skenet bedrog. Alexander fick plötsligt ett vredesutbrott åt taxichauffören, och den romantiska semestern var förstörd då masken föll av.

Detta kom att bli början på flera liknande händelser. Inte ens på deras bröllop slutade aggressionerna, då han överreagerade på att Sanam glömt att köpa ett tv-spel trots att det var deras stora dag. Alexander blev våldsam mot Sanam och förstörde hennes mobil när hon försökte spela in hans vredesutbrott för att anmäla misshandeln. Hon skiljde sig från honom men blev inte trodd av varken myndigheterna i Sverige eller Iran.

Alexander försökte kidnappa Tintin genom att skapa ett pass i Iran där männen är de som bestämmer men misslyckades. Han riktade även falska anklagelser mot Tintins bonussyster och menade att hon våldtagit Tintin trots att hon bara var ett litet barn. När detta inte hjälpte blev hans påhitt allt värre då han försökte skrämma Tintin genom att säga att det finns björnar på gatorna i Luleå. När de flyttar Tintins leksaker i en gammal kartong börjar han stalka dem, sparka på deras dörr och skrika om kartongerna tills polisen tillkallas. Stackars Tintin låtsas att han måste kissa för att få komma in i säkerheten hos mamma, men blir prompt tillrättavisad av polisen att han måste följa med pappa trots hans våldsamma beteende. Tintin ber polisen att göra ett undantag men inget hjälper, hans desperation växer och han börjar må dåligt psykiskt.

Lögner om björnar i Luleå kan verka smått tragikomiskt men Alexander var en instabil person redan innan mordet men ingen tog alla varningstecken på allvar. Han var en expert på gaslighting då han alltid framställde sig själv som offret, vilket han även fortsatt att göra trots att han själv erkänt mordet på sonen. Enligt honom så ”räddade” han Tintin genom att mörda honom och skyllde på att pojken sörjde sin syster som dog i magen.

Hur allt detta kunde gå så långt är svårt att förstå. Det mest skrämmande är när Sanam får nästan samma svar av de svenska myndigheterna som i Iran. Har man varit gift med någon måste man tåla lite skit, får hon till svar av en svensk man. Sanam som brottades med sorgen av att förlora två barn under en kort tid, bestämde sig för att vara modig och kämpa trots sin dödsångest.

Lex Tintin uppkallades efter pojken, med syfte att detta aldrig ska få ske igen. Även denna bok är en påminnelse om barnen som mist liven, och de som fortfarande lever och kan räddas. Tintin blir i denna biografi inte bara ett offer, utan en pojke som levde, såg fram emot att bli storebror, älskade rosa, hade drömmar om teater och ritade finurliga Alla Hjärtans Dag kort till sin mamma, då han bestämde sig för att Farsdag skulle få sparken.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska samt som talbok med text och punktskriftsbok.

Läs även boken ”Hon hette Esmeralda: Berättelsen om Lilla Hjärtat” som handlar om en liknande tragedi:

Publicerat

Tik-Tok favoriter – Half His Age

”I felt strangely gratified by the mess I made. I did that to him. He did that to me. The ultimate power. The ultimate surrender.” (p 90)

 

”Half His Age” är en bok av Jennette Mccurdy som även ligger bakom TikTok-succén ”I’m Glad My Mom Died” som handlade om hennes liv som barnskådespelare för iCarly och Sam & Cat, MeToo-skandalen med manusförfattaren Dan Schneider och hennes uppväxt med en psykiskt sjuk mor. Återigen har Mccurdy skapat en bok med en titel som redan provocerar läsaren på omslaget.

Boken handlar om 17-åriga Waldo från Alaska som har en manisk besatthet av att konsumera materiella saker. Hon shoppar loss vilt på Internet, och köper kläder som hon aldrig har på sig. Vi kan ana att beteendet är rotat i vår protagonists inre osäkerhet och psykisk ohälsa, då hon bor ensam med sin mor som får henne att känna sig oälskad. Vi kan även ana kopplingen till Mccurdys egen barndom och hennes mors samlingsmani, vilket gör att boken gränsar på autofiktion även om själva berättelsen är fiktiv.

Waldo hoppar från olika killar som om de vore snygga toppar, men blir aldrig nöjd. Under en lektion i kreativt skrivande träffar hon herr Korgy, en man i 40-årsåldern med grånande hår och ett misslyckat liv bakom sig. Trots att han har fru och småbarn blir Waldo genast förtjust i honom och hans livserfarenhet. Plötsligt verkar killarna i hennes egen ålder helt ointressanta, då hon börjar förföra sin lärare i klassrummet.

Ett flertal dråpliga sexscener får vi genomlida, alltifrån hemliga möten i skolans städskrubb med en fot i smutsigt skurvatten som till slut mynnar ut i ett möte i hans eget hem. Hans fru kommer hem tidigt en dag, och Waldo gömmer sig återigen i en garderob, då hennes mensblod fläckar ned hela mattan, som i en skräckfilm.

Mccurdy uppger att det äckliga och vulgära är något hon skrivit för att belysa ett viktigt problem. Berättelsen är tråkigt nog självupplevd då hon som barn utnyttjades sexuellt av de vuxna omkring henne, inte bara Schneider utan även hennes mor och en vuxen gift man som var med i produktionsteamet som herr Korgy är baserad på.

Waldos ohälsosamma konsumism kan också relateras till hur unga tjejer letar efter en identitet genom att köpa dyra kläder och smink vilket bidrar till slit-och-släng samhället, miljöförstöringar och i vissa fall till och med cancerframkallande ämnen från billiga produkter från Shein.

Waldo må upplevas som ytlig och självisk men samtidigt trycker Mccurdy på att man aldrig ska skuldbelägga offret, särskilt i en situation då hon är ett barn och förövaren är en vuxen man.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska.

Läs även ”Min mörka Vanessa” som handlar om ett liknande ämne:

Läs även Mccurdys tidigare bok ”I’m Glad My Mom Died”:

Publicerat

Ett hjärta i spillror

”Salims kläder hänger kvar i garderoben. Vita, ljusblå, randiga skjortor. Den mörkgröna resväskan som inte får åka på bröllopsresa.” (sid 153)

 

”Efter skotten” är en reportagebok som skildrar skolskjutningen på Campus Risbergska i Örebro den 4 februari 2025. Vi får möta de som blev kvar, de som överlevde skjutningen och de som sörjer sina nära och kära som miste livet i massakern. Tio personer dog, åtta av dem invandrare. En av dem var Aziza som var en lärare på skolan.

Gärningsmannen Rikard Andersson tros ha motiverats av rasism, och valde skolan eftersom han misslyckats med att läsa upp sina betyg i matematik. Innan dådet lämnade han en uppslagen mattebok på toaletten och sitt körkort som bevis på att det var han som var skyldig till tragedin. Några dagar senare får hans far sitt livs chock då han får ett samtal från en journalist från Aftonbladet som begick tjänstefel. Hans son är död och har mördat flera oskyldiga, och sorgen och skulden är hans att leva med resten av sitt liv.

Flera starka människoöden skildras i boken. Najwa som var mor till Salim och Kareen som var hans fästmö blir krossade av sorgen. Trots att polisen uppgav att han var skjuten i huvudet, lyckades Salim ringa ett sista samtal till sina anhöriga och ta farväl. Kareen som arbetar på ett äldreboende lever än idag med PTSD. Hon åkte till skolan och bad en polisman som stod utanför på parkeringen att rädda honom. Men hjälpen dröjde, och Salim led in i det sista.

En polisman springer in, men får dödsångest då han ser skytten och tänker på sina små barn som är hemma och väntar på pappa. Han springer ut på parkeringen i panik, förbi alla de skadade och döda. Dock har han två modiga kollegor som springer in trots faran, och trots att de är nyutbildade för att göra en hjälteinsats. I krissituationen är det uppenbart vilka som har civilkurage och inte.

Familjen försöker få upprättelse och riktar stark kritik mot polisen som de menar har mörkat uppgifter. De upplevde även att de hade fördomar mot dem eftersom de var invandrare, vilket blev extra känsligt med tanke på motivet bakom attacken. Kareen uppger att hon har svårt att gå vidare med sorgen, och när ett brandlarm går på äldreboendet där hon jobbar bryter hon ihop då hon transporteras tillbaka till den otäcka dagen då brandlarmet ringde för fullt i bakgrunden till ljudet av Salims och de övriga skjutnas mobiler, då de anhöriga förgäves försökte nå dem. En av poliserna ser ett hjärta på displayen på en av mobilerna, en bild som fastnar i minnet.

Livet går vidare, och klasskamraterna försöker fullfölja sina utbildningar. Salim läste till sjuksköterska och fick gå kursen för sitt jobb, i hopp om att kunna hjälpa sjuka människor i framtiden. Pressen tränger sig in i skolan och börjar filma en av de överlevande trots att hon inte gett sitt samtycke. När det är dags för examen, lurpassar de utanför med kameror som paparazzi. Najwa hämtar upp sin katt Cookie hos en vän som blev störd av alla människor som kom förbi för att sörja. Det visar sig att hon fått kattungar, de små lurviga varelserna springer fram och börjar klättra på hennes byxor. Najwa får sig ett skratt, sedan första gången sedan tragedin.

Boken är en stark skildring av våldet som sker både utomlands och i Sverige. Som skolpersonal är detta extra otäckt, särskilt då skolbiblioteken har blivit måltavlor för flera skolskjutningar. Fem attacker har skett i Sverige, bland annat i Trollhättan då skytten tog sig förbi biblioteket där de hade ett författarbesök. I den senaste skolskjutningen i Kanada som skedde förra veckan, dog de flesta eleverna i skolbiblioteket.

Till och med Björknäsgymnasiet blev utsatt 2018, för ett falsk alarm då en elev skämtade om våld på sociala medier. Därför är det viktigt att minnas dessa massaker då man aldrig vet var och när nästa tragedi kommer att ske, och alltid ha nolltolerans mot våld, mobbning och rasism oavsett om det är i form av ”skämt” eller mikroagressioner.

Läs även boken ”Det som aldrig fick ske: skolattentatet i Trollhättan” som handlar om en liknande tragedi:

Publicerat

Mumintrollens släktsaga

”Länge mindes jag den tiden via ett gammalt, tyvärr nu borttappat skolfotografi, på vilket jag står vit i ansiktet mitt i ett hav av små mörka kullar med lysande ögon. Jag är den enda ljusa punkten. Det ser mycket komiskt ut. Med mitt vita pottklippta hår och min ljusa hudfärg blev jag som en lysande bollformad utomjording, som verkligen inte hörde hemma där.” (sid 332)

”Tre öar – mamma, pappa och jag” är en självbiografi av spanska läraren Sophia Jansson som var brorsdotter till Tove Janssson, hjärnan bakom de älskvärda Mumintrollen. I sin debutbok berättar Jansson om livet med pappa Lasse som var Tove Janssons bror och stod den berömda författaren mycket nära.

Boken sträcker sig från 30-talet till 60-talet. Jansson berättar sin släkthistoria som kantas av år av fattigdom, klasskillnader, krig och en hybrid identitet mellan det svenska, det finska och det spanska. Spänningar i familjen uppstår då männen blir tvungna att kriga.

Viktor Jansson som benämns som ”Faffan” var Toves far och Sophias farfar. Han vurmade för Tyskland eftersom han stred under kriget 1917-1918 medan Tove å andra sidan började teckna för satirmagasinet Garm och gjorde narr av Hitler och Stalin. Det var också här Muminfigurerna föddes, tills Tove gav ut sin första bok ”Kometjakten” år 1946 som har starka kopplingar till krigets fasor, då Mumin och hans vänner måste fly från den symboliska kometen som hotar att utplåna dem alla.

Även sexualitet är ett återkommande ämne då Tove var bisexuell och tillsammans med konstnären Tuulikki som benämns i boken som Tooti, samma namn som Muminfiguren som representerar henne. Även pappa Lasse brottades med sin bisexualitet, och drunknade nästan i havet efter att ha försökt segla iväg till Amerika med en vän för att starta ett nytt liv med en ny identitet. Han överlevde dock och Sophia Jansson föddes. Hon uppger att hon aldrig tänkte på sina släktingars sexualitet som barn, Tooti och Tove var alltid tillsammans, så var det bara.

Sophia växte upp i en äventyrlig familj. Både pappa Lasse och faster Tove längtade sig bort från civilisationens alla måsten. De älskade att campa ute på öar och resa. Sophia spenderade stora delar av sin barndom på ön Ibiza där hon lärde sig spanska men var det enda ljushyade blonda barnet vilket ledde till att hon stack ut och blev mobbad även om hon också hittade vänner på ön, i grannflickorna Maria och Antoñita.

Lasse och Tove var mycket händiga, de byggde stugor av det material de hittade och var vana vid att överleva på bara konserver och knäckebröd efter krigets svält. Tråkigt nog kantades Sophias barndom av en alkoholiserad mor som led av depression och självmordstankar, som gick bort vid 38 års ålder.

Tove Jansson gick bort 2001, och i år Mumin fyller 81 år. Sophia är den som ärvt Mumins kulturarv och rättigheterna till karaktärerna. Vi kan ana att Mumintrollen kanske inte bara är fantasifigurer utan ekon av Sophias släktingar. Pappa Lasse som älskade botanik och att samla på fjärilar och frimärken speglas i Hemulen.  Det osynliga barnet som gråter när hon tänker på havet, speglar Toves thalassofobi som är rädslan för att drunkna, möjligtvis en referens till olyckan då Lasse nästan miste livet. För att inte nämna Morran, en figur som är alldeles för rädd för att bli utstött av samhället, vilket ofta tolkas som internaliserad homofobi.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska samt som talbok med text och punkskriftsbok via Legimus.

Läs även ”Anteckningar från en ö” som är en snabbläst självbiografi av Tove Jansson, där hon själv berättar om livet på ön:

Och ”Kometen kommer” som är en någorlunda omarbetad version av ”Kometjakten”:

Publicerat

Den maskerade rosen

”He can give you a real rose while I can only give you a paper one.” (p 206)

 

”When Haru Was Here” är en sockersöt romantisk ungdomsbok av den vietnamesiska författaren Dustin Thao som också skrivit ”You’ve Reached Sam”. Vi får följa Eric som är en ung gaykille som trampas med trauma från sitt förflutna. Magisk realism genomsyrar berättelsen, då gränsen mellan sanning, fiktion och det övernaturliga suddas ut. Vi märker snart att vår huvudperson är en opålitlig berättare då han ibland fabulerar och drömmer ihop de perfekta scenerna, som nästan känns som tagna ur en riktigt smörig romantisk manga.

Eric har en barndomsvän, Daniel som han har en pirrig romans med, men efter en kyss på taket under en stjärnklar himmel börjar de glida isär trots att de varit vänner sedan länge och gjort allt ihop. Under en skolresa till Japan övernattar Eric med Daniel men ger sig en dag ut på äventyr i det okända landet och tar helt fel tåg vilket medför att han går vilse.

Som räddaren i nöden dyker Haru som talar flytande engelska upp. Han jobbar på sin familjs washipappersaffär, och erbjuder sig att guida honom. De spenderar en rolig eftermiddag ihop, tar del av japansk kultur och stjärnfestivalen som handlar om två käresta som inte kunde vara tillsammans. När det är dags för Eric att bege sig tillbaka till Daniel, ber Haru honom om hans nummer. Han räcker över en papperslapp som flyger iväg medan tågdörrarna stängs, likt en film.

Efter denna märkliga upplevelse försöker Eric återgå till vardagen i Chicago men saknaden efter Haru värker i bröstet. Han flörtar med ett flertal killar som är mer eller mindre ytliga, tills det är svårt som läsare att hålla koll på alla särskilt när berättarrösten har svårt att skilja på fiktion och verklighet. Erics sorg efter att ha mist flera personer i sitt liv börjar så småningom bearbetas, vilket också är där den övernaturliga delen av berättelsen kommer in då han kan se spöken. Vi kan ana att hans himlastormande romanser och äventyr kanske är ett sätt att fly verkligheten. Det finns vissa likheter med Thaos tidigare bok som också berör samma tema då huvudpersonen får ett samtal av sin döda japanska pojkvän Sam, som precis som Haru väver in en del mytologi i berättelsen.

Identitet är också ett ämne som skildras, i detta fall hur det är att växa upp med en hybrid identitet i Amerika då Erics mamma är från Vietnam men han behärskar endast delvis språket. Mamman talar sitt modersmål som översätts, medan Eric svarar på engelska. Detta vävs också in med hans HBTQ-identitet då hans mors ideal om maskulinitet speglar kulturen som hon kommer ifrån.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska. Läs även ”You’ve Reached Sam” av samma författare:

Om ni vill läsa en ännu mörkare bok som också skildrar parasociala relationer och gränsen mellan fiktion och verklighet, läs Sayaka Muratas nya bok ”Vanishing World”:

Se även filmen ”All of us Strangers” som också handlar om en homosexuell man som blir hemsökt av döda familjemedlemmar, även den grundad i japansk mytologi:

 

Publicerat

Boktips fredag – Boktips mot våld!

”Binding 13” av den irländska författaren Chloe Walsh är en sportig kärleksbok som utspelar sig på en elitisk irländsk privatskola. Walsh slog igenom internationellt med serien Boys of Tommen som även blivit populär på Tik Tok.

Vi får följa rubyspelaren Johnny Kavanagh, och Shannon Lynch, en blyg och djupt traumatiserad tjej som börjar på Tommen i jakt på en nystart. Det som börjar som en fin vänskap utvecklas eftersom till en djup slow-burn romans. Shannon har svårt att lita på andra på grund av sitt förflutna som kantas av misshandel i familjen, ätstörningar och psykisk ohälsa. Trots detta finner de hopp i varandra, att hitta modet att läka och inte låta sig nedslås.

Denna vecka kallas ”Orange Week” eller ”En vecka mot våld” som varar mellan 17 – 23 november. Kanske har ni sett polisen på Coop som delar ut flyers: våld är inte en privatsak, precis som vi får lära oss i denna bok!

Boken rekommenderas av en av våra elever, Sally Erikehn som går i NA25 och har skrivit en lång och passionerad recension om ett ämne som hon brinner för:

”Boken handlar om en tjej som är 15 år (blir 16 i boken). Hennes pappa misshandlar tjejen och hennes familj inklusive våldtar hennes mamma flera gånger. Boken är centrerad på hur tjejen blir kär i en kille men håller sig undan på grund av sin pappa. Men killen och tjejen dras mot varandra och blir tillsammans. Killen hjälper då denna tjej att ta sig igenom detta utan att veta vad som egentligen händer. Samtidigt som detta händer har killen egna hemligheter.

Det är en djupt rörande bok om våld i hemmet, men även hjälpen vänner kan ge och för att det ska kunna bli bättre måste man prata med någon (i detta fall polisen). Rekommenderas för den som gillar karaktärs drivna berättelser, slow burn och själv upptäckt.”

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska.

Publicerat

Boktips fredag – elevernas favoritmanga!

Manga har återigen blivit populär! Här är ett manga-boktips på en lite mörkare vuxenmanga som berör flera svåra ämnen som trauma, krig och sexuellt våld. Den är en äldre mangaserie från 1989 som hållit sig kvar, och vunnit flera priser. Berättelsen utspelar sig i medeltida Europa och handlar om riddaren Guts, en fruktad man som trots sin styrka, bär på ett mörkt och sorgligt förflutet.

Rekommenderas av en av våra mangaläsare Randomir Machnik som går i DP24. Här är hans boktips:

”I want to recommend Beserk because it is powerful, emotional and beautifully illustrated. Showcasing betrayal, love and determination. Guts the main protagonist is a war orphan and gets dragged to shocking times. Meeting on his way Griffith who becomes his ”best friend”, however everything does not last. Their journey contains hate, love and tragedies.”

Tre volymer av serien finns tillgängliga på vårt bibliotek på engelska.

Publicerat

Vinnare av Aniarapriset 2025

”Naturen har lyft på kjolen

Hon är inget annat än en hora

Inbjudande till lidelse och lidande”

 

”När jag var snö” av Ingela Strandberg är en lyrik bok som handlar om döden och begär. Startskottet är diktjagets döda vän, en liten katt som ligger i baksätet på bilen. Våren har gjort sin ankomst, då den döda kattens tomma kropp begravs i blötsnön.

Strandbergs poesi utgår från naturen själv, körsbärsträden och lönnarna förmänskligas, då de klär sig i ”bröllopskläder” när de blommar och lockar med sin sötma. Den kvinnliga sexualiteten får också plats, även om den delvis framställs som skamlig då naturen beskrivs som en hora, och diktjaget ögnar en snygg vägarbete som svettas utan tröja i vårsolen.

Strandberg som är 81 år har varit poet i 40 år och gett ut flera diktsamlingar som översatts på flera språk världen över. Förutom Aniarapriset i år, har hon även mottagit Sveriges Radios lyrikpris 2023.

I en intervju med Norstedts förlag berättar Strandberg att hon ville skriva en kort fragmentarisk dikt, men när hennes katt blev oväntat sjuk och döende under skrivprocessen, fick hon idén till boken. Hon uppger att hon ”kände en vrede över alltings slut”. Detta reflekteras även i diktjagets känslostorm då hon inser att naturens skönhet är falsk och förförisk, då vi sakta luras ner igen till jorden för att bytas ned. Strandberg tror dock att det finns en själ i allt levande, men människan vill vara kött och blod som längtar, hungrar och tröstar, både efter det sexuella och det kroppsliga.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Boken finns även som talbok med text via Legimus samt som e-bok i Biblio-appen. Den är lättläst med sin luftiga 46 sidor men med ett tungt innehåll som stannar kvar.

Läs även den historiska romanen ”Sten i siden” av förra årets Aniarapristagare Mikael Niemi som handlar om sociala orättvisor gentemot grovarbetare och Sveriges tornedalska minoritet:

Publicerat

De ensamma pojkarna

”En gång läste jag på Flashback om att den döda pojken hette Simon, och den unga tjejen Simonsson i efternamn, och att det på den upphittade kniven stod Simme – att det fanns nån tanke hos mördaren. Jag glömde att det var jag.” (sid 75)

 

”Våran pojke” är en mystisk berättelse av den augustnominerade Luleå-författaren Mikael Yvesand. Precis som sin förra bok ”Häng City” som handlade om ett stökigt killgäng i Luleå, skildrar denna bok en ung 90-talists barndom och uppväxt. Johan är vår opålitliga berättarröst, en kille med vild fantasi som är rapp i munnen men osäker och ensam.

Johans ensamhet skildras redan från 90-tals barndomen då hans föräldrar ber honom gå ut och leka. Han sätter sig i snödrivan och tänker på hur långt livet är, med tydliga tecken på barndoms depression. En pedofil ögnar honom, några romska småpojkar utmanar honom vem som kan kasta flest snöbollar på sophuset. Johan hittar vänner i Tino och Euro, men ju äldre de blir ju mer splittras kompisgänget och Johan blir återigen ensam med sina tankar. Vi börjar ana att något inte står rätt till då gränsen mellan fantasi och verklighet börjar suddas ut, tills vi inte längre kan skilja på vad som är sant och inte av det som vår opålitliga berättare delar med oss.

Vi hoppar till ett annat perspektiv och får följa Jonna i Luleå som bor med en teve spelande kille som åldras baklänges. Hon är döpt efter Johans undulat, vi kan ana att killen kanske också är en representation av Johan själv då han stannat av i utvecklingen och sitter vid datorn hela dagarna.

En plötslig vändning sker då Johan helt oförklarligt knivmördar en liten stökig pojke som påminner om han själv som barn, samt ett vittne innan han flyr från brottsplatsen. Vad hans motiv var är oklart, även för honom själv. Dock råder detta inte bot på tristessen han känner eftersom han lyckas komma undan med morden. En man går förbi vattenpölen där den stackars mördade pojken ligger men kliver över honom. Återigen sker ett osynliggörande, de stökiga pojkarna glöms bort precis som i Häng City. Det ska ju ändå inte bli något av dem. Man föds, töms och pantas helt enkelt.

Johan börjar arbeta som städare, och livnär sig på frysmat, han lever ett tråkigt liv, som endast poppas upp av hans mytomani. Mycket av humorn ligger i språket och hans knasiga fantasier, som blir alltmer absurda. Yvesand uppger att han inte inspireras av andra författare utan vill skriva som folk ungefär pratar i verkligheten, vilket leder till mycket trovärdiga gestaltningar av tonårskillarna och barnen i berättelsen. Det finns ett barnperspektiv i berättelsen, något som ibland kan vara svårt att sätta sig in i som vuxen författare men som Yvesand återigen lyckas med.

Boken finns tillgänglig på svenska på vårt bibliotek, som e-bok via Biblio-appen och som talbok med text och punktskriftsbok via Legimus.

Läs även Yvesands tidigare bok ”Häng City” som också handlar om de bortglömda pojkarna, som tar inspiration från Yvesands egna ensamma barndom då hans mamma dog tidigt:

Publicerat

Årets bok 2025

”Vad blir kvar av en människa? Av en sådan berömdhet som Ellen Key ganska mycket. Böcker och idéer. Av en sådan som Malin Blomsterberg ofta mindre, åtminstone om man ser till det yttre. Några foton, anteckningar, ett tumavtryck i en kokbok. Men också: ett levt liv, en historia.” (sid 191)

”Den som följer en stjärna vänder inte om” är en roman av Malin Haawind som handlar om den berömda pedagogen Ellen Key (f. 1849 – d. 1926) och hennes mindre berömda hushållerska Malin Blomsterberg. Boken blev utvald till årets bok 2025.

I början av 1900-talet förespråkade Ellen Key för kvinnors rösträtt som trädde i kraft 1919 och 1921 då det första valet till den andra kammaren hölls. Demokratin och genus formade de nya visionerna för utbildning. Två pararella skolsystem uppkom: folkskolan som hade en fostrande roll och läroverken vars syfte var att skapa goda ämbetsmän. Keys pedagogik benämns ofta som ”barn centrerad pedagogik” och utgick från att barnet är en självständig individ som har autonomi att själv göra egna val och bör bemötas med kärlek och respekt. Hennes idéer diskuteras än idag inom pedagogiken och skolans värld.

Haawind har baserat denna bok på de historiska personerna men uttrycker i efterordet att den inte är biografisk. Författaren har bland annat sammanställt brev från de verkliga människorna i boken men samtidigt tagit sig friheter, vilket skulle kunna beskrivas som alterfiktion.

Fokuset ligger dock inte bara på Key utan ger oss även en inblick i den lilla människans vardag då allt skildras genom Malins ögon. Hon är hushållerskan som gör en stor instats och besitter tyst kunskap men på grund av klasskillnaderna kan hon inte blomstra som de mer privilegierade kvinnorna i berättelsen. Trots detta brinner Malin för litteratur och filosofi, även när de tunga arbetsuppgifterna tröttar ut henne i både kropp och själ. Hennes frustrationer och sorg uttrycks inte utåt, istället benämns de som ”rummet inuti” och ”fågeln” som inte kan sluta picka.

Vi anar snabbt att berättelsen handlar till stor del om psykisk ohälsa. Malin begår självmord genom att vada ut naken i Vättern en kall novemberdag. Böckerna förblir olästa i högar, även hushållerskan lämnar ett tomrum efter sig. Detta kanske låter som en spoiler, men det sker på de första sidorna av boken, resten av berättelsen hoppar tillbaka i tiden då vi får följa Malin tyst genom hennes vardag och sysslor mellan 10-talet och 20-talet. Även de små ögonblicken får plats, som när hon tappar en lingonburk på linoleumgolvet och blir förskräckt eftersom hon bara städat trägolv eller när Keys hundar hittar på olika bus.

En varm och sorglig berättelse om kvinnorna som format vår samtid och kvinnorna som var mindre berömda men inte för det mindre värda. Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som e-bok via Biblio-appen samt som talbok med text och punktskriftsbok via Legimus.

Läs även biografin ”Ett jävla solsken” som handlar om Ester Blenda Norström (f. 1891 – d. 1948) som precis som Key var en förespråkare för kvinnors rösträtt och utmanade normerna men också brydde sig om pigornas perspektiv vilket hon undersökte genom att ”wallraffa” med en falsk identitet:

Läs också ”De fenomenala fruntimren på Grand Hotel” som även den handlar om kvinnohistoria och den lilla människans kamp precis som Malin, med fokus på hotellchefen Wilhelmina Skogh (f. 1850 – d. 1926):