Etikett: psykiskt ohälsa

Publicerat

Pälsklädda vänner och brustna hjärtan

”He wasn’t going to lose to her. Even he could spout out an ”I like it!” and praise people like Hinako did. With unsteady feet, he approached the two women.

”That’s nice. I like it!”

The two women jerked their heads up. On one phone was an image of a bright red lace bra and panties set.

”… so nice, the weather today is so nice.” (p. 99)

”We’ll prescribe you a cat” är en feelgood pärla för alla kattälskare. Följ med till Kyoto i Japan på ett äventyr med inslag av magisk realism i denna novellsamling. Till den mystiska ”Kokoro Clinic for the Soul” leds ett antal individer som blivit rekommenderade kliniken av en väns vän. De lider alla av någon form av psykisk ohälsa, med sömnproblem, tröttsamma kollegor och sorg.

Efter att ha blivit diagnosticerade får de dock ingen medicin utan istället får de låna hem en katt som ska hjälpa dem med deras symptom. Med en enkel prosa får vi följa med patienterna och katterna hem vilket leder till en rad lustiga fadäser. Katterna är som katter brukar vara, de gör lite som de vill. En tuggar sönder några viktiga papper vilket leder till att patienten blir avskedad från jobbet – som han ändå inte tyckte om och gjorde honom missmodig. Katten klöser på lacken av en sportbil och den olycklige mannen hamnar i kläm med en yakuza, som visar sig vara en djurvän vilket slutar i ett jobberbjudande inom byggbranschen.

En annan katt gör någons fru allergisk, men mannen är fast besluten att lära sig hur man kommunicerar med det motsatta könet. Han har nämligen inte hängt med den digitala utvecklingen och förstår sig inte på sina kvinnliga kollegors besatthet av ”likes”. När han försöker passa in, råkar han istället gilla sin kollegas inlägg om sexiga underkläder. Katten räddar dock dagen då hans dotter postar en rolig meme med katten med öppen mun bredvid hans illaluktande strumpor.

Novellsamlingen är en halvt sockersöt, halvt galen bok, kanske någorlunda simpel men en bra tröst en kall och tråkig dag då man bara vill gömma sig under en filt med en kopp te. Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska.

Om ni är intresserade av fler böcker om katt-tokiga japaner finns det en hel uppsjö, eftersom just feelgood med katter är en populär genre av någon mystisk anledning i soluppgångens land. Några exempel är ”If cats disappeared from the world”, ”En katts resedagbok”, ”Gästkattten” och ”Katten som räddade böcker”. Om du istället är en hundmänniska som letar efter ett kontrasterande perspektiv läs boken ”Så jävla kallt” där hunden Hemmingway spelar en stor roll i protagonisternas personliga resa:

Publicerat

Mardrömmen om en nära framtid

”Är du för krigshärjad för att prova en klänning?”

 

”Civil War” är en dystopisk film från 2024 som handlar om ett fiktivt inbördeskrig i Nordamerika i framtiden. 19 amerikanska delstater har brutit med federala staten, vilket medfört att de börjat kriga mot varandra. Vi får följa en grupp journalister och krigs fotografer som ser tragedin som det perfekta scoopet, även om detta kanske inte är etiskt.

Huvudpersonerna består av en grupp på fyra personer: Lee Smith som är en världsvan krigs fotograf som sedan länge blivit desensibiliserad för krigets våld, Jessie, en 23-årig fotograf som ser upp till Lee men fortfarande är ung och naiv, Joel en Reuters journalist från Florida och Sammy, en gammal man som är Lees mentor som följer med men inte riktigt är i skick för uppdraget på grund av sin ålder.

Diskriminering är ett återkommande tema i filmen, både bland fotograferna då åldersdiskriminering sker konstant men samtidigt också rasism. Joels två journalist vänner som är födda i Hong Kong blir måltavlor för soldaternas brutalitet på grund av deras etnicitet medan de övriga blir förhörda vilken delstat de kommer ifrån. Det är oklart vad exakt detta fiktiva krig handlar om men vi kan ana att det finns en koppling till fascism och vit-makt extremism.

Vi ser också en annan sida av neutraliteten då vissa städer hållit sig utanför och fortsätter som vanligt, som om det inte pågår ett krig i Amerika. Detta skildras i en scen då fotograferna kliver in i en klädbutik efter att ha bevittnat skjutningar och massmord. Jessie utmanar Lee att pröva en grön festklänning, något som den krigshärjade fotografen är obekväm med. Butiksbiträdet är en ung blond kvinna som flyr verkligheten med en bok, utan att titta upp.

Detta kan kopplas till hur vi som lever i fred samtidigt som krig pågår i andra länder kan bli blinda för sanningen när vi väljer att titta bort. Ironiskt nog har ”Civil War” kritiserats i Amerika för att den inte tar politisk ställning, utan är alltför neutral. Filmen känns dock relevant med tanke på oron inför Trump som just vunnit valet, vilket kan kopplas till kontroverserna kring både honom och kultur kriget i Amerika.

Filmen finns tillgänglig hos oss på engelska med svenska undertexter samt som e-film på Cineasterna.

Publicerat

Nobelpriset 2024 – Vegetarianen

”Varför förändras jag så här? Varför blir jag kantigare, vassare – vems ögon kommer jag att trycka ut?”

 

”Vegetarianen” är en roman skriven av den sydkoreanska författaren Han Kang som vann årets nobelpris för litteratur. Vi får följa den sydkoreanska kvinnan Yeong-hye som är olyckligt gift med en missunnsam och sexistisk man som ser kvinnor som objekt som existerar för att behaga männen. Hon saknar för det mesta en röst, istället skildras hennes kropp genom hennes makes ögon som konstant granskar den med en kritisk blick.

Yeong-hye har ett jobb som manhwa-författare (koreanska serier/manga) men är följsam och lyder sin make tills en natt då hon har en otäck mardröm som leder till att hon börjar rensa ut allt kött från kylskåpet. Yeong-hye har nämligen alltid varit vegetarian men saknat autonomin för att uttrycka detta. Trots att hon är villig att kompromissa med maken och erbjuder att hon kan laga vegetarisk mat till middag medan han äter kött till lunch på jobbet, är han inte villiga att acceptera att hon har egna åsikter och är sin egen person. Även Yeong-hyes far håller med om att kvinnor borde lyda sina män vilket leder till att han under en middag agar Yeong-hye och tvångsmatar henne kött.

Detta leder eventuellt till att Yeong-hye börjar lida av ätstörningar och psykisk ohälsa medan hennes man blir alltmer sexistisk vilket mynnar ut i att han börjar ha extrema sexfantasier med inslag av våld och blir besatt av grov pornografi. Samtidigt blir Yeong-hye mindre intresserad av sex, dock oklart om hon är asexuell eller helt enkelt börjat frukta sin mans våldsfantasier.

”Vegetarianen” är en skrämmande roman om en asiatisk kultur som fortfarande är mycket patriarkal. Intressant nog blir även några manliga karaktärer offer för Yeong-hyes mans sexfantasier då han försöker övertala en yngre man till att medverka i en porrfilm. Fokuset ligger främst på förtrycket av kvinnor men det sker även ett försök till att väga in ett manligt perspektiv också vilket är intressant med tanke på berättarrösten som är Yeong-hyes man skildras riktigt otäckt. Detta visar på hur grupptryck kan påverka då maken påverkar andra män men samtidigt blir påverkad av omgivningen då han försöker leva upp till förväntningarna genom att ljuga om att frun har en tarmsjukdom för att undvika diskussioner om hennes kost. Köttätandet är en viktig del av koreansk kultur, att välja att bli vegetarian innebär att trotsa normerna. Allt som sticker ut och är annorlunda måste rätas till.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, som e-bok via E-lib och som talbok och punktskriftsbok via Legimus. Observera att boken innehåller sexuella scener och självskadebeteende samt beskrivningar av ätstörningar.

Läs även ”Hur mår Fröken Furukura?” som också handlar om kvinnors autonomi, asiatisk kultur (i detta fall Japan) och har asexuella inslag:

Publicerat

Kvinnor som mördar

”Lindas mamma är döende. Bröstcancern har spridit sig till skelettet (…)

Är du lycklig? frågar mamman.

Ja, ljuger dottern.

Mamman uppmanar henne att återvända till Jehovas vittnen.”

”Kvinnor som mördar” är en reportagebok av Niklas Svensson som undersöker två kvinnliga mördare, Linda och Jessica. Svensson uppmanar till empati men vill inte ursäkta eller förlåta, utan snarare belysa varför deras tragiska öden ledde till mord och fängelsestraff. Ett av tio mord begås av kvinnor, oftast känner de offret. Tonen är saklig och inte alltför personlig, vilket påminner om en kvällstidning. Vilket kanske inte är överraskande med tanke på att Svensson är just reporter för Expressen.

Linda fick 18 års fängelse för att ha dödat sin sambo, en betydligt äldre man som ville ha en ung kvinna vid sin sida. Hon beskrivs som en ”golddigger” som var ute efter den äldre mannens pengar. Hennes uppväxt inom Jehovas vittnen berörs då hon inte passade in i sekten.

Jessica mördade en granne tillsammans med sin pojkvän. Hon begick inte fysiskt våld men blev fängslad på grund av att hon filmat mordet och skrikit ”nu!” innan grannen dog. Hon beskrivs som en mytoman som ändrar sina berättelser konstant och begår även ett grovt rån mot offret. Hennes uppväxt kantas av barndomstrauma, en pappa som missbrukar och en mamma som inte mår bra efter incest under barndomen. Jessica flyttas mellan olika hem, men aldrig får hon en trygg fast punkt.

Båda kvinnorna har en historia av att ha blivit utsatta av män men samtidigt också riktar falska anklagelser om sexuella trakasserier gentemot sina offer. Mördarnas kön blir därmed något som ligger i fokus, både hur de utnyttjats som kvinnor och hur de utnyttjar att de är kvinnor och fysiskt svagare än män för att skylla ifrån sig.

Offrets familj uttrycker att de inte borde ge Linda uppmärksamhet eller ens skriva ut hennes namn. Hennes egen far som fortfarande är med i Jehovas vittnen uttrycker agg mot Svensson som han anser tjänar pengar på deras olycka trots Lindas samtycke till att vara med i boken. Svensson  tvekar när han hör dessa ord men bestämmer sig slutligen för att ge kvinnorna en röst, i hopp om att förhindra fler liknande tragedier.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som talbok med text via Legimus.

Läs även Jenny Küttims bok ”Sanningsbärarna” som också handlar om Jehovas vittnen:

Publicerat

Modet att våga berätta

”Jag har emotionell instabil personlighetsstörning. Jag har både ljus och mörker inom mig. Hårdare och större än de flesta. När de flesta av er upplever toppar och dalar som i våra nordiska rundade fjäll och tar er ner i bekväm storslalom åker jag istället störtlopp nerför branta backar i Alperna. Vassa känslor. Som river och känns.” – Tilda Boisen

”Aldrig släppa taget” är en stark och modig självbiografi skriven av Tilda Boisen och hennes mor Frida Boisen. Två olika berättarperspektiv skildras då mor och dotter ömsom berättar om vardagen som kantas av psykisk ohälsa och vägen till friskheten, till slut anar man glimten av hoppet om en ljusare framtid.

Tilda lider av en rad olika fysiska, kroniska och psykiska sjukdomar. Hon diagnosticeras med ADHD och senare med bipolär sjukdom och anorexi. Stackars mamman som får ta emot både slag och glåpord gör allt vad hon kan för att stödja och gå balansgång samtidigt som hon brottas med spöken från sitt förflutna. Detta är inte den första gången som en närstående familjemedlem drabbats. Hennes mor och Tildas mormor Rosita led av samma missmod, tills hon till slut tog sitt liv. Frida svor att hon aldrig skulle berätta om mammans självmord. Skammen var stark. Mormodern beskyllde Frida för sin undergång i sitt sista brev, skuldkänslorna och rädslan av att vara otillräcklig hänger ständigt över henne som en mörk vålnad.

Till slut sker det som absolut inte får ske. Tilda kommer hem full som ett hus och drogpåverkad av olika substanser som mördare och kriminella tar för att döda efter en festkväll.  Hon skriker och slåss med mamman som nästan kvävs av en tröja och pappan som försöker komma emellan dem. Lillebror Arvid handlar väldigt moget och rationellt för sin ålder och tar initiativet att ringa 112, emot sin mors vädjan. Psykisk ohälsa är ju fortfarande tabubelagt. Arvid visar sig dock ha gjort rätt då pappan i sista minuten räddar Tilda som nästan hoppat ut genom fönstret och brottar ned henne tills räddningspersonalen hinner fram.

Vidare fraktas hon mellan olika rum som känns skrämmande och obekanta, sjukvårdspersonal och psykiatriker försöker hjälpa men ilskan och föraktet blossar ständigt upp vilket försvårar kommunikationen med omvärlden. Morgonen därpå vaknar Tilda i en säng i ett kalt rum, med endast en trasig klocka som om tiden stannat, utan minne av natten då hon nästan miste livet. Hon kastar ett skräckslaget öga mot sängen bredvid henne med bälten som liknar en tvångs jacka, tacksam att hon i alla fall inte sitter fast i den. En annan trasig flicka försöker få ögonkontakt men Tilda orkar inte med sin medmänniska och låtsas somna om. Resan mot friskhet börjar, mamman och dottern försöker reparera sin trasiga relation, många missförstånd sker vilket vi får följa genom de två berättarrösterna.

Denna viktiga bok finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska samt som e-bok och e-ljudbok via E-lib och som talbok med text via Legimus. Läs även ”Berätta aldrig det här” och ”Du är inte längre min dotter” där Frida bearbetar sorgen efter sina föräldrars svek.

Om du likt Frida är en anhörig till en nära vän eller familjemedlem som lider av psykisk ohälsa rekommenderas även boken ”Vem hjälper den som hjälper? : att vara anhörig till någon med psykisk ohälsa” av Nelson Martina. Du är också viktig! ♥

Publicerat

Slaven från Tornedalen

”Palten började, palten satte punkt. Att äta palt var som att födas och dö, det var fullkomligheten, där fanns allt som behövdes för en människokropp. Och när palten var uppäten sa den aldrig amen. När den var uppäten hade man själv försvunnit. (…) Inget fanns där längre, utom palten.”

 

Mikael Niemis senaste bok ”Sten i siden” för oss till Tornedalen och utspelar sig under ett flertal generationer. Vi får följa en fattig torparfamilj på 30-talet som är skuldsatta och blir involverade i en stor vägkonflikt.

Vi får möta Eino och Wilhelm, två bröder som jämförs med Kain och Abel från Bibeln. Eino är en hårt arbetande man som utnyttjas, till gränsen på slavarbete. För att lösa sin familjs ekonomiska konflikt börjar han utvinna tallolja. Arbetet är tungt och beskrivs målande av Niemi. Allt från stubbarna, jorden och lättnaden när den svarta tjäran äntligen rinner ut levandegörs och vi får ta del av Einos innersta känslor. Dock slutar inte affären lyckligt, Eino har blivit lurad att arbeta gratis och får inga pengar för sitt slit, tvärtom får han betala stora summor till de som lurat honom. Detta är ett av de många tornedalska ödena i romanen, grundat i den verkliga historien.

Romanen är mörk och kantas av förtryck. Språket och identiteten går förlorad, till och med tvångssterilisering sker då en 15-årig flicka blivit gravid och vägrar berätta vem fadern är. Tornedalsk mytologi och fantasy inslag finns även med då karaktären Siw börjar hallucinera och höra röster från vattnet, möjligtvis en  symbol för förtrycket som tornedalingarna genomlevt. Hennes doktor stämplar henne som psykotisk men kan samtidigt relatera till hennes sorg då han själv har samiskt arv.

Viljan att stå upp för sina rättigheter finns dock med alla karaktärerna, de börjar strejka för bättre villkor och kräver att rättvisan skipas. Karaktärerna finner lycka i de små ögonblicken som när de äntligen kan äta palt igen efter att inte ätit sig mätta på länge eller när de får cykla för första gången, något som vi i nutid tar för givet. Niemi nämner Arne Ylipää och Arne Isaksson som var stora tornedalska författare på sin tid som är viktiga vittnesmål för förtrycket. Flera karaktärer är baserade på verkliga människor som genomlevt denna tid, dock med fingerade namn och fiktiva inslag.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, som talbok via Legimus och som e-bok via E-lib.

Publicerat

Barbie-dockan som ville dö

“Humans only have one ending. Ideas live forever.”

 

”Barbie” är den omtalade filmen i rosa kulör från 2023 med manus och regi av Greta Gerwig. I denna film får vi en inblick i Barbie-dockornas värld som styrs av matriarkatet där alla Barbies har höga positioner i samhället och Ken-dockorna är solbrända surfare som mest är där för att visa upp sig. Man kan ana att filmen egentligen inte handlar om bara Barbie utan också om könsroller.

En dag förändras dock allt. Barbies perfekta plastiga liv börjar kantas av tankar om döden och hennes fötter har blivit som vanliga platta fötter. Hon blir förföljd av otur och plötsligt är ingenting roligt längre. Även celluliter har blivit ett problem för den stackars dockan. Skönhetsideal diskuteras och möjligtvis också hur det är att leva med funktionsvariationer. En glad rullstolsburen Barbie dyker dock upp väldigt snabbt under ett party som kontrast till huvudpersonens pessimism. De övriga Barbie-dockorna är oförstående, till och med de som leker doktor.

Barbie rådfrågar den ”konstiga Barbien” som är en sönderlekt Barbie som lever utanför samhället.  Outsidern ger henne rådet att börja bära platta sandaler istället för högklackat. Hon reser till den verkliga världen för att leta upp sin ägare. Det visar sig dock att tankarna om döden inte kommer från flickan (som redan blivit för stor för Barbie) utan hennes deprimerade mamma.

Barbies pojkvän Ken följer också med och upptäcker patriarkatet. Kränkt av att Barbie inte är imponerad av honom, bestämmer han sig för att sabotera Barbieland för att bli kung. Ett krig bryter ut mellan Ken-dockorna som tack och lov inte har några vapen, tills tjejerna med list tar tillbaka sitt rike. Barbie träffar sin skapare Ruth som namngett henne efter sin dotter Barbara och blir tvungen att göra ett svårt val: stanna i det perfekta Barbieland eller leva som en riktig kvinna i den verkliga världen?

”Barbie” är en rolig och stundvis lite fånig film som berör många intressanta ämnen som genus, skönhetsideal och åldrande.  Barbie-dockorna har funnits sedan 1959 och ockuperat många barns rum under barndomen. Hon har fått både god och dålig kritik både för hur själva dockan ser ut och de skönhetsideal hon förkroppsligar men också de svåra arbetsvillkoren som de som tillverkat Barbie-dockorna i Kina fått genomlida (vilket inte tas upp i filmen). Barbie har dock blivit mer inkluderande på senare år, i slutet av filmen visas flera dockor upp, allt från gravida, mörkhyade, tjocka och rullstolsburna.

Filmen finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska med svenska undertexter.

Publicerat

Grönlands sorg

”De stora fjällen skyddade oss mot vinden, mot världen. Jag satt på en stor sten på stranden en dag i viken och tänkte på min farbror. Hans jolle hittades här i närheten. Min farbror fanns inte i jollen men där fanns tomma ölflaskor, ett par svarta gummistövlar med foder och ett brev till aanaa. Vid hans minnesgudstjänst sa de att det var en olycka. (…) Jag skulle lära mig att flyga helikopter och flyga in i mina föräldrars hus medan de var på jobbet. Så skulle de inte kunna ljuga om min död.” (sid 264-265)

”Blomsterdalen” utspelar sig i det postkoloniala Grönland och handlar om landet som har den högsta självmordsstatistiken i världen, med ett självmord per tusen invånare vilket är sex gånger högre än Sverige. Boken är skriven av den lesbiska författaren Niviaq Korneliussen som själv är grönländare.

Denna berättelse utspelar sig i Nuuk som är Grönlands största stad. Vi får följa jaget som är en lesbisk inuit-kvinna som likt många grönländare lider av självmordstankar. Jaget har sedan hon var liten varit fascinerad av döden. Hon hoppar ut genom fönster och gör kullerbyttor i bassängen för att få uppmärksamhet men blir alltid bortglömd, en känsla som är ett återkommande tema.

I blomsterdalen smyckas gravarna med fula plastblommor. Jaget är övertygad om att en dag kommer hon också att ligga där. Hon åker till Danmark för att studera på universitet men saknar läshuvud. Hennes relation med flickvännen Maliina blir alltmer avlägsen då hon är otrogen med en döv kvinna. Under berättelsens gång får vi ta del av små notiser om personer som begått självmord och blivit anonyma delar av statistiken. Vi får även se HBTQ-personernas problem då jagets homosexuella vän till slut begår självmord på grund av en kombination av homofobin i det lilla samhället och postkolonial sorg.

”Blomsterdalen” är en prisbelönt bok som vunnit Nordiska rådets litteraturpris 2021 och berör flera allvarliga samhällsproblem i Grönland. Både den mentala ohälsan då jaget eventuellt förlorar allt förnuft medan hon sakta sjunker in i depressionens svarta avgrund och den pågående rasismen både mot grönländare generellt sett men också inuiter som har svårt att få jobb om de har traditionella tatueringar. När jaget kommer till Danmark ses hon genast som ett misslyckade vilket blir en självuppfyllande profetia.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Observerar att boken innehåller väldigt många grafiska beskrivningar av sex och självmord.

Publicerat

Den ensamma anorektikern

”Man går in i bastun och tänker: ”Gud, jag är så mager” och ser otroligt vackra kvinnor som har riktiga kroppar och tänker: ”Jag vill vara en del av er.”

Sara Meidell i podden ”Sch! författarsamtal med med Sara Meidell” från Umeå stadsbibliotek

 

”Ut ur min kropp” är Sara Meidells självbiografi om sin uppväxt med sjukdomen anorexi. Meidell berättar om sin första upplevelse som barn då hon satt på en brygga och märkte att hennes blöta lår lämnade avtryck. Detta blev början på hennes sjukdom som hon inte blev diagnosticerad med förrän flera år senare.

Uppväxten präglas av anorexin som hänger över berättarjaget som en mörk vålnad. Olika strategier utvecklas för att få jaget att försvinna och bli litet igen. Fina stenar placeras i underkläderna för att skapa en illusion om att jaget väger mer än vad hon gör. Hon dricker en ohälsosam mängd vatten för att fortsätta upprätthålla lögnen när hon inte får in fler stenar i byxorna.

Som tonåring dejtar hon män som sårar henne när förhållandet tar slut genom att säga att hennes armar har blivit feta trots att det nästan är inget kvar av henne. Som vuxen får hennes barn äta upp hennes mat och dricka upp hennes juice i sammanhang där man väntas vara normal och äta som alla andra. Jaget känner sig utanför och upplever sig som en dålig mamma en varm sommardag då barnen vill ha en svalkande glass. Detta utanförskap är ett återkommande tema.

Jaget försöker hitta ett systerskap i andra kvinnors lidelse. Suffragetterna får ett stycke tilldelat då de likt det anorektiska jaget tvångsmatades vilket liknas med ett övergrepp. Flera kända författare nämns som också led av svält men trots detta fortsatte att skriva (det finns tjocka kreativa personer också). Även Tornedalskvinnorna i älven som talar meänkieli nämns.

Boken har fått kritik från flera håll då den ansetts vara farlig för personer med ätstörningar. Den har också fått beröm för att vara en bra inblick i en anorektisk persons inre värld och ansetts som utmärkt för vårdare av anorektiska patienter. Om boken är skadlig eller ej, förblir ett mysterium men det kan vara bra att uppmärksamma att den innehåller flera grafiska beskrivningar av jagets magrande kropp och självsvält.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Den finns även tillgänglig som talbok med text via Legimus. Läs även Liv Strömquists serie ”Inne i spegelsalen” som berör kroppsideal med ett bredare samhällsperspektiv. För ett kontrasterande perspektiv kan ni även läsa ”Kriget mot kroppen” av Stina Wollter som diskuterar sin anorektiska systers död och tjocka kroppars rättigheter, boken som ironiskt nog också anklagats för att vara skadlig för tjocka personer (damned if you do, damned if you don’t).

Publicerat

Häxans straff

”Hon var liten, minst av dem alla. Ingen kunde tro att hon fyllt sju år. Men vad hjälpte det? Var man sju fick man inte längre bo hemma.” (sid 9)

 

”Straff” är en roman av den samiska och tornedalska författaren Ann-Helén Laestadius. I sin nya roman återkommer Laestadius återigen till samernas förtryck, denna gång i en historisk berättelse som växlar mellan 50-tal och 80-tal.

Vi får möta en grupp samiska barn med olika personligheter som tvingas gå i nomadskola för att assimileras och lära sig svenska. Alla som yttrar ett ord på sitt modersmål blir agade och anklagas för synd. De döper om den skrämmande husmodern till Häxan då hon utövar allt grymmare straff mot de stackars samiska barnen.

Boken har flera berättarröster. En av dem är Jon-Ante som är en liten och svag pojke. Den tuffa Nilsa och hans gäng mobbar honom på grund av ett missförstånd mellan deras fäder som är renägare. Jon-Ante krymper ihop och slutar tala möjligtvis för att han har selektiv mutism men också på grund av språkbarriären.

Samernas samhälle är väldigt patriarkalt med strikta könsroller, något som påverkar Nilsa både som barn och vuxen. Han har vuxit upp med en våldsam far som dricker och lärt sig att inte kuva sig. Detta blir ett problem då hans bror som egentligen bara vill bli vän med Jon-Ante inte längre klara av den hårda jargongen.

Även religion är ett viktigt ämne i boken. Else-Maj som också går på nomadskolan börjar be till Gud och blir kristen. Eventuellt börjar hon dras till laestadianernas möten där folk gråter högljutt och ber om förlåtelse. Jojken är syndig och Häxan som också visar sig vara laestadian fruktar den eftersom hon tror att barnen kommunicerar med djävulen.

Tiden går och barnen blir vuxna. Häxan som egentligen heter Rita Olsson blir gammal och faller ihop. Nilsa får redan på att hon finns på ett äldreboende och ruvar på hämnd. Han vill utöva ett straff likt det han själv fått genomlida men hämnden är inte alltid ljuv.

Laestadius tar upp flera viktiga ämnen i boken. Vi får lära känna samerna på djupet men likt den tornedalska förövaren som svär på meänkieli i hennes tidigare roman ”Stöld” finns det också en antydan på att Häxan Rita Olsson bär på en inre litenhet. Hon nedvärderar samernas språk men samtidigt talar hon själv finska, ett språk som också ansetts som mindre värt än svenskan. Hennes religiösa övertygelser skildras i en scen då ett av de samiska barnen låtsas åkalla en ande vilket skrämmer Häxan då hon inte kan skilja på fantasi och verklighet.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som talbok och punktskriftsbok via Legimus. Läs även Laestadius tidigare romaner ”Stöld” och ”Sms från Soppero”.