Att leva med HIV

”I feel even smaller outside with a short-sleeve shirt on. HIV could’ve killed me, but it didn’t get the chance. I’m stronger than HIV, but I can’t even handle a few tweets from kids I don’t know.” (p. 229)

 

”Full Disclosure” är en engelsk ungdomsroman av Camryn Garrett. Garrett har varit journalist sedan hon var 13 år och har arbetat för Huffington Post, MTV, and Rookie Magazine. Hennes karriär som författare började med att hon skrev fanfiction på internet och blev inspirerad av författaren Stephenie Meyer som uttryckte att hon inte var emot fanfiction men också tyckte att det vore bättre om hennes fans använde sina kreativa förmågor till att skriva egna berättelser.

”Full Disclosure” handlar om gymnasieeleven Simone som föddes med HIV. Hon fick sjukdomen via sin bortgångna mor via bröstmjölken och är adopterad av ett homosexuellt par. När Simone kommer in i tonåren börjar hon, precis som sina jämnåriga, att intressera sig för sex.

Simone har bytt skola på grund av mobbning efter att hennes förra flickvän spridit information om henne efter att hon fått veta att hon har HIV. På den nya skolan där Simone jobbar med musikaler, träffar hon en trevlig kille som heter Miles.

De börjar dejta och han verkar inte bry sig om att hon har HIV eftersom det inte smittar via kroppskontakt och hon äter bromsmediciner som minskar risken att sjukdomen överförs. Men en dag får Simone ett brev från en okänd person som vill att hon ska sluta umgås med Miles annars kommer hennes hemlighet att hängas ut på nätet.

Boken handlar om sexualitet, fördomar, rädsla och okunskap. Garrett började intressera sig för HIV när hon läste om Angelina Jolie som adopterade ett barn på ett barnhem där alla andra barn hade HIV. Detta fick Garrett att börja intressera sig för adoptionsprocesserna för barn med HIV. Författaren trycker på att det finns mycket felaktig information om HIV eftersom de medicinska förutsättningarna har förbättrats markant inom i-länderna.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska.

När passionen avtar

”Only love will save the world. Why should I be ashamed to love?”

 

”Blå är den varmaste färgen” är en fransk erotisk dramafilm från 2013 och är regisserad av Abdellatif Kechiche. Filmen vann Guldpalmen för ”Bästa film” vid Filmfestivalen i Cannes och  tilldelades Louis Delluc-priset för bästa franska film 2013. Filmen är baserad på den grafiska romanen ”Le Bleu est une couleur chaude” av den franska serietecknaren Julie Maroh.

Filmen handlar om en sextonårig fransk tjej, Adèle som är osäker på sin sexuella läggning. Hon dejtar en trevlig kille som heter Thomas men deras relation känns inte rätt. En kväll bestämmer hon sig för att följa med sin homosexuella kompis, Valentin på en gaybar och träffar punkaren Emma.

Adèle blir vän med Emma som går på konsthögskolan och har stora drömmar. De två tjejerna inleder så småningom ett passionerat förhållande som präglas av hett men också väldigt ytligt sex. När de blir lite äldre och Emma vill fokusera på sin karriär som konstnär, börjar passionen att avta och Adèle börjar vara otrogen med en manlig kollega på förskolan där hon jobbar. De börjar också längta efter att bilda familj men det är inget de diskuterar med varandra på grund av bristande kommunikation. Emma ertappar till sist Adèle med att vara otrogen och slänger ut henne efter att ha fått ett våldsamt raseriutbrott.

Filmen har fått både positiv och negativ kritik. Den positiva kritiken är att dramat är känslosamt och uttrycker flera känslor som lust, sorg och ilska.

Den negativa kritiken kommer främst från hur sexscenerna är iscensatta. HBTQ-kritiker menar att sexscenerna är överdrivna och gränsar till pornografi. Även den ursprungliga serietecknaren Julie Maroh har kritiserat filmen och tycker att det hade varit bättre att tona ned sexscenerna.

”This is all that it brings to my mind: a brutal and surgical display, exuberant and cold, of so-called lesbian sex, which turned into porn, and made me feel very ill at ease.” – Julie Maroh

Maroh uttycker också att hen hade föredragit att de istället involverade fler lesbiska kvinnor i filmskapandet. Kritikerna pekar också på att varken regissören eller skådespelarna identifierar sig som HBTQ och därför har svårt att sätta sig in i rollerna, vilket gör den lesbiska romansen mer ytlig.

Filmen använder också symbolik som bland annat mat och Emmas hårfärg. Färgen blå symboliserar passionen mellan paret som med tiden avtar då Emmas hårspray tvättas ur ju äldre hon blir. Klasskillnader och fördomar är också ett tema då Adèles konservativa föräldrar tror att kvinnorna endast är goda vänner medan Emmas familj är accepterande och bjuder dem på ostron som representerar det kvinnliga könsorganet och lesbiskt sex.

”Blå är den varmaste färgen” finns tillgänglig på vårt bibliotek på franska med svenska undertexter. Observera att filmen innehåller grafiska sexscener.

Tomboy

”I was also kind a tomboy but, it was fashionable at the time.”

– Céline Sclamma

 

 

”Tomboy” är en film av den franska lesbiska filmregissören Céline Sclamma. Filmen handlar om en icke-binär transperson, den 10-åriga Laure. Hen har just flyttat till en ny stad och känner ingen. Laure bestämmer sig för att skaffa sig en ny identitet som fotbollskillen Michael.

”Tomboy” berör könsroller bland barn då Michael får spela fotboll med killarna och accepteras som en i gänget medan Michaels mer feminina kompis Lisa inte får vara med. Lisa börjar så småningom få känslor för Michael eftersom hon tror att hen är en kille. Hon föredrar att umgås med Michael eftersom hen är mer mogen än killarna.

Filmen handlar om att vara osäker på sin identitet. Huvudpersonens könsidentitet och sexualitet beskrivs som neutral av filmregissören. Barnets identitet är öppen för tolkning så att alla ska kunna känna igen sig i filmens handling som berör barndomen och förpuberteten.

”It’s also an intimate film about families and, mostly, about sisterhood, the relationship between Laure and her little sister. (…) it really connects with my feelings in my personal life: being a sister, this creative relationship, the complicity and that relationship between two beings who are so different, but they complete each other.” – Céline Sclamma

Filmen handlar även delvis om maktrelationer då Laures mor som antas vara transfobisk reagerar väldigt negativt när hon får veta att Laure har skapat en ny identitet som pojke. Även Laures lillasyster blir en del av maktspelet då hon försöker försvara sitt syskon men inte riktigt kan eftersom hon själv är liten och sårbar. När Laure hamnar i slagsmål med en pojke som mobbat lillasystern, skyller mamman på Laure och tvingar hen att ta på sig en klänning och be mobbaren om ursäkt.

”Tomboy” finns tillgänglig på vårt bibliotek på franska med svenska undertexter. Filmen har vunnit flera priser och fått beröm för sitt HBTQ-tema.

Laura Dean Keeps Breaking Up With Me

”I bet that guy with four wives never worries about them being flirty because they all live in the suburbs and they have too many kids to feel sexy.

I wonder how the wives feel.”

 

”Laura Dean Keeps Breaking Up With Me” är en serie med HBTQ-tema som berör ämnen som otrohet, svartsjuka och identitet. Huvudkaraktären Frederica (Freddy) har just gjort slut med sin manipulativa flickvän Laura Dean men kan inte riktigt gå vidare och släppa taget. Trots att Laura Dean är öppet otrogen med både tjejer och killar, vill Freddy hoppas på att hon ska förändras och komma tillbaka till henne.

Identitet och språk är viktiga teman i berättelsen. Frederica och hennes vänner som också identifierar sig inom HBTQ-spektrumet lever i en värld där HBTQ är accepterat men där folk fortfarande är väldigt besatta av att sätta etiketter på varandra. Under en historielektion blossar en het diskussion upp i klassrummet, om vilka benämningar som är okej att använda när de diskuterar en tidigare borgmästare som blev avrättad på grund av att han var homosexuell. Vilka ord räknas som skällsord och vilka ord är för formella och medicinska? Hur är vårt språkbruk kopplat till samhällets normer?

Samtycke och abort är också återkommande teman, då Freddys bästa vän Doodle i hemlighet dejtar en äldre gift man i trettioårsåldern. Hon blir gravid och vill göra abort men har ingen att anförtro sig åt eftersom Laura Dean isolerar Freddy från hennes vänner.

Maktrelationerna i serien är tydliga då Laura Dean är den populäraste tjejen i skolan och balens drottning medan Freddy är en osäker och knubbig tjej. Berättelsen handlar om hur Freddy bryter sig fri från etiketten ”en av Laura Deans flickvänner” och istället lär sig att värdesätta sina riktiga kompisar och göra slut med Laura Dean en gång för alla.

Serien är vackert illustrerad med svart-vita och rosa bilder. Färgen rosa används i berättelsen för att få vissa scener och bakgrunder att sticka ut lite extra och förmedla huvudkaraktärernas känslor. Flera karaktärer har olika hudfärger och är androgyna.

Sidorna är luftiga och engelskan är lättläst. Det sker en del upprepningar men det kanske också är realistiskt med tanke på ämnet som serien berör, otrohet i relationer och att lära sig att släppa taget.

Serien finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska. I vår regnbågshylla hittar ni serier med HBTQ-tema på både svenska och engelska.

Under ditt finger

”Det känns inte som om det är jag som ligger här. Inte hon från tionde våningen i höghusområdet. Hon som ler vänligt när grannkvinnorna pratar om förlovning, falafel och parabolantenner. Det är en annan flicka, som med bultande hjärta ligger här bredvid Thea. Och hon vill röra vid Theas hår. Och hon gör det. ”

”Under ditt finger” av Kristina Aamand är en ungdomsroman om hedersvåld och förtryck mot muslimska unga tjejer. Aamand är en dansk författare som har skrivit flera böcker sedan 2007 men ”Under ditt finger” är den första som översatts till svenska.

Titeln är ett arabiskt talesätt: ”Du vill inte hamna under mitt finger. Uppför dig ordentligt, annars kommer folk att peka finger åt dig”. Huvudpersonens Sheherazade är döpt efter konkubinen från ”Tusen och en natt” som varje kväll måste hitta på ny en  saga för kung Shahriâr för att slippa avrättas.

Sheherazades liv är baserat på lögner. Hon ljuger för både sig själv, sina klasskamrater och sin familj. Egentligen vill Sheherazade inte leva efter islams regler, hon vill sluta bära slöja, röka, dricka alkohol och festa på kvällen precis som de andra tonåringarna i hennes ålder. Hon vill bara vara en vanlig tonårstjej och hålla på med sina fanzines som är en blandning mellan ett collage och en tidning.

Hon har också börjat ifrågasätta sin sexuella läggning då hon börjar bli romantiskt och sexuellt attraherad av sin bisexuella tjejkompis Thea. När mamman ertappar henne tillsammans med Thea blir Sheherazade tvungen att tala med en vis muslimsk man som berättar om blommor och bin och hur äktenskapet med mannen är en muslimsk kvinnas enda funktion.

Sheherazades familj präglas av pappans sjukdom. De flydde från kriget när Sheherazade var 7 år efter att pappan blivit fängslad och torterad efter att ha protesterat mot diktaturen i en av sina diktsamlingar. Pappan lider av PTSD vilket leder till att han får raseriutbrott så fort han blir påmind om krigets våld oavsett om det är musik från grannarna eller otäcka nyhetsinslag på teve. Han är våldsam, förstör möbler och misshandlar mamman som mår psykiskt dåligt och är självmordsbenägen.

Sheherazade blir vän med Sohane, en 17-årig knubbig muslimsk tjej som tidigare varit gift med en man som misshandlade henne. När Sohane begår självmord och familjen försöker mörka det får Sheherazade till slut nog och flyr till flickvännen Thea.

”Under ditt finger” är en berättelse som berör situationen för muslimska arabiska kvinnor i Danmark. Rasism och nationalism har på senare tid blivit större problem i Danmark särskilt då några politiker inom Dansk Folkeparti uttryckt negativa åsikter gentemot invandrare. Berättelsen har fått viss kritik för att Sheherazades klasskompisar och lärare framstår som överdrivet oförstående till att hon har slöja och att hennes mamma vägrar låta henne sova i samma stuga som pojkarna under skolresan.

”Under ditt finger” finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som talbok via Legimus.

Girl

”I made it through my darkest, most challenging times. I am a professional dancer and a unique, brave, strong woman that knows exactly who she is and what she wants. Now, I can proudly say that I am transgender.” – Nora Monsecour

 

”Girl” är en film med HBTQ-tema av den homosexuella filmregissören Lukas Dhont. Berättelsen är baserad på en verklig transperson, Nora Monsecour. Hon var tidigare ballettdansös men dansar numera modern dans i Tyskland. Dhont och Monsecour träffades i 15-årsåldern då de ännu inte kommit ut med sina identiteter och hittade stöd hos varandra. ”Girl” är Dhonts hyllning till Monsecour and hennes dans.

Filmen handlar om den 15-åriga Lara (spelad av balettdansösen Victor Polster) och berör puberteten och det tuffa klimatet inom balettvärlden. Lara har just börjat ta hormoner men de har inte börjat verka ännu vilket medför att hon känner sig annorlunda än de andra tjejerna. Hon har svårt att kontrollera sin kropp när hon dansar balett på grund av hennes fysik. Lara skäms för att visa sitt könsorgan för de andra tjejerna i omklädningsrummet och försöker tejpa för det vilket leder till blödningar och infektioner efter danslektionerna.

Lara har en pappa som stöttar henne och gör sitt allra bästa för att få henne att inse att hon duger och har talang. Ingen mamma syns till och pappan får ensam ta hand om sin deprimerade tonårsdotter och hennes sexåriga lillebror som fortfarande inte förstått att hans storasyster inte längre heter Victor. Trots att hon har en kärleksfull familj har Lara svårt att prata om känslor. När hon blir mobbad och förnedrad av de som hon trodde var hennes tjejkompisar, gör Lara allt hon kan för att pappan inte ska få veta eftersom hon är rädd för att ytterligare tynga ned honom.

Detta slutar tyvärr olyckligt då Lara börjar hålla inne sina känslor vilket till slut leder till självmordstankar och självskadebeteende. Detta illustreras i en otäck scen då Lara skär i sitt könsorgan med en sax men ångrar sig och ringer ambulansen. Hon får hjälp av ambulanspersonalen och sin pappa. Efter denna olyckliga händelse försöker Lara trots allt kämpa på och gå vidare med sitt liv och sin könskorrigerande behandling.

”We made a film with some hard, honest scenes. Scenes that might be disturbing to watch, but that are crucial to show. I do not want to sugarcoat my experiences or hide away my darkest thoughts. I shouldn’t have to — they are real and not uncommon in the trans community. Though my story does not include this final event, it’s a thought that lingered in my mind every day. 

Girl also shows the importance of a loving and supportive home, like the home I was fortunate to grow up in. Children should be able to talk openly with their family and their friends. Girl is not a horror movie — it has a message of courage, bravery and passion. ” – Nora Monsecour

Filmen har fått både positiv och negativ kritik. Valet av skådespelare har kritiserats då Victor Polster som till slut blev utvald till rollen som Lara inte själv är en transperson. De fanns sex tjejer som provspelade rollen som Lara men inte valdes ut på grund av att deras balettkunskaper inte höll måtten enligt Dhont. Kritikerna anser däremot att det är fel att skådespelarna som identifierade sig som transpersoner inte fick en chans till rollen och tycker det är synd att så många HBTQ-berättelser fokuserar på psykisk ohälsa istället för att normalisera HBTQ.

Monsecour har bemött kritiken och argumenterar att Lara inte representerar alla transpersoners upplevelser utan är en personlig berättelse baserad på hennes egen tonårstid då hon mådde väldigt dåligt psykiskt. Monsecour trycker på att självskadebeteende och självmord hos tonåringar ofta är impulsivt och att det därför är viktigt för omgivningen att vara uppmärksam på alla tecken.

Filmen har franskt och flamländskt tal med svenska undertexter. Filmen finns tillgänglig för utlån på vårt biblioteket. Observera att filmen innehåller scener som berör känsliga ämnen som självskadebeteende, könsdysfori, nakenhet och sexualitet.

Den skandalomsusade presidentsonen och drömprinsen

”O, fathers of my bloodline! O, ye kings of olde! Take this crown from me, bury me in my ancestral soil. If only you had known the mighty work of thine loins would be undone by a gay heir who likes it when American boys with chin dimples are mean to him.”

 

”Red, White & Royal Blue” är Casey McQuistons debutroman som är inriktad till målgruppen New Adult (sena tonåren och 20-årsåldern). Hennes romantiska ungdomsroman har blivit en succé och toppat bästsäljarlistan i New York Times. McQuistons har delvis baserat berättelsen på sina egna intressen då hon är intresserad av politik och identifierar sig som en bisexuell kvinna.

McQuistons fick idén till boken under presidentvalet 2016 då hon inspirerades av två böcker som hon läste; ”The Royal We” och en biografi om Hillary Clinton. Författaren funderade kring de litterära stereotyperna; den charmiga prinsen som inte kan uttrycka känslor och den rebelliska presidentsonen som hamnar i skandaler och gör livet surt för sina föräldrar. McQuistons tyckte att det vore roligt och intressant att kombinera dessa två stereotyper i en kärlekshistoria.

Alex Claremont-Diaz är son till den (tråkigt nog) fiktiva första kvinnliga presidenten som blev vald efter Barack Obama. Han är 21 år och kommer ursprungligen från Mexiko. Hans drömkarriär är att själv bli politiker och efterträda sin mor. Olyckligtvis nog hamnar han i en skandal med den 23-åriga prinsen av Wales, Henry under ett bröllop då de hamnar i slagsmål efter att ha druckit några glas öl vilket slutar med att de välter en flera meter hög bröllopstårta.

Alex blir tvungen att åka till England och umgås med prinsen för att få händelsen att verka som en olycklig fadäs och reparera banden mellan USA och England. Efter att ha motvilligt umgåtts med Henry börjar han däremot ifrågasätta sitt omotiverade hat gentemot honom och upptäcker att han också har en sårbar sida.

Alex har sedan collegetiden förnekat sin sexuella läggning men börjar motvilligt utveckla känslor för Henry. Henry verkar känna likadant men oroar sig för ytterligare skandaler eftersom det finns förlegade regler och traditioner som försöker förneka hans identitet som homosexuell.

”Red, White & Royal Blue” är en berättelse som delvis fokuserar på politik och diskriminering gentemot HBTQ-personer och andra minoriteter. Trots detta trycker också berättelsen på hopp för framtiden och vikten av att förändra orättvisa system och stå upp för vem du är.

McQuistons gör en jämförelse med dagens politiker och kungligheter som har stora möjligheter och resurser att skapa förändring i samhället med aktivister som har få materiella fördelar men trots detta gör så gott de kan med vad de har. När Alex och Henry blir svikna av sina rika föräldrar och förlorar sina positioner, efter att deras kärleksbrev läckt ut på internet, är det frivilliga HBTQ-aktivister som stöttar dem istället. Detta illustreras i en rolig scen då HBTQ-aktivisterna ”Dykes on Bikes” jagar iväg motdemonstranterna och de religiösa extremisterna – på cykel!

Boken finns i nuläget endast tillgänglig på engelska. I vår regnbågshylla kan ni hitta HBTQ-böcker på både svenska och engelska.

Vinnare av Eisnerpriset 2019

Årets vinnare av Eisnerpriset gick till Jen Wang som fick priset för ”Best Writer/Artist”. Eisnerpriset är uppkallat efter serieskaparen Will Eisner och brukar ses som de tecknade seriernas motsvarighet till Oscar-priset.

”The Prince and the Dressmaker” diskuterar könsroller inom modevärlden. Huvudkaraktärerna är den fiktiva belgiska prinsen Sebastian och hans sömmerska Frances. Sebastian lever dubbelliv, på dagen försöker han leva upp till sin familjs förväntningar och hitta en passande fru, på kvällen går han under en hemlig identitet som modellen Lady Crystallia.

Ingen vet att det är Frances som står bakom klänningarna som Lady Crystallia visar upp. Prinsen har gett henne tystnadsplikt eftersom hans hemliga identitet skulle bli avslöjad om det kommer fram att hans sömmerska är involverad. Detta skapar problem för Frances som drömmer om att göra karriär. Hur mycket är de villiga att offra för att dölja prinsens identitet? Finns det egentligen något som är värt att dölja?

Wang diskuterar normer och identitet. Prinsens identitet är oklar och öppen för tolkning eftersom han inte passar in på varken de manliga eller kvinnliga könsnormerna. Wang har också till viss del dramatiserat, då prinsen kommer ut med sin sanna identitet under en offentlig modevisning men det slutar lyckligt trots allt tack vare att kungen stöttar honom. Historien trycker på vikten av bra förebilder för osäkra HBTQ-ungdomar.

Illustrationerna är enkla men trots det uttrycksfulla och roliga.

Serien finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska. I regnbågshyllan kan ni hitta fler serier med HBTQ-tema.

 Jen Wang och Cory Doctorow 2014, Silver Lake, LA, CA

Bildkälla: Minabibliotek

Folk utan hem

”Pistolen tycktes inte skrämma Estelle, men å andra sidan tycktes hon vara en så snäll person att om hon blev mördad hade hon säkert tagit det som en komplimang att ha blivit uppmärksammad.” (sid 139)

 

Fredrik Backman är född i Stockholm och är författare, bloggare och skribent. Backman har tidigare varit krönikör för tidningarna Metro och Magazine Café. Han debuterade 2012 med ”En man som heter Ove” och ”Saker min son behöver veta om världen”. Han är i nuläget aktuell med tv-serien ”Björnstad” som är baserad på romanen med samma namn. Flera skådespelare i serien är från Boden, en elev från Björknäsgymnasiet spelar rollen som flickvännen.

Historien kretsar kring en lägenhetsvisning som spårar ur när en misslyckad bankrånare plötsligt rusar in, vilket av misstag leder till ett gisslandrama. Vi blir introducerade till ett gäng färgstarka karaktärer; Julia och Ro, ett lesbiskt par som väntar barn, Estelle, en gammal dam på 90 år, miljonären Zara, skådespelaren Lennart i kanindräkt och ett till synes vanligt äldre gift par, Anna-Lena och Roger.

Boken innehåller mycket galen humor men karaktärerna är mer komplexa än de först verkar. Miljonären Zara uppfattas som en dryg överklassdam som bara dykt upp på lägenhetsvisningen för skratta åt fattigfolket men visar sig ha en sårbar sida. Hon har nämligen ett hemligt brev som hon burit på i flera år som hon inte vågar öppna. Brevet har brutit ned henne inifrån, så mycket att hon går i terapi för att bearbeta sina känslor (med mer eller mindre misslyckade resultat).

Även rånaren har en djupare sida. Hen har nyligen blivit av med vårdnaden av sina barn efter hens partner har varit otrogen och begärt skilsmässa. Detta ledde också till att rånaren blev av med jobbet och hamnade i en personlig ekonomiskt kris.

Backman diskuterar vad ett hem egentligen är. Anna-Lena och Roger har blivit besatta av att sälja lägenheter, så mycket att de har börjat sabotera lägenhetsvisningarna. Men är de verkligen lyckliga? Den gravida Julia har också sin egen ångest och oroar sig för att hon inte kommer att bli en bra mamma medan hennes fru fokuserar på detaljer om hur lägenheten ska se ut. Den gamla damen Estelle är kontaktsökande och så ensam efter att hennes man gått bort att hon fortfarande låtsas att han är vid livet och bara är och parkerar bilen.

Lägenheten får symbolisera en slags trygghet som karaktärerna saknar i sina liv. Även om Backman skriver med nästan överdriven humor, kan nog alla som någonsin känt att de är i desperat behov av ett hem känna igen sig.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, som e-bok via Bibblo.se och som talbok via Legimus.

Rackarungen som blev suffragette

”Här jag kommer.

Djäflar anamma.

Här ska bli ett fint reportage.

Jag har blivit skickad hit.

I gondolen har jag sprit.

För att stimulera mig.

Artikeln den blir fin Tjohej.”

Ester Blenda Nordström var en svensk journalist och författare (f. 1891 – d. 1948) som trotsade normerna om hur flickor och kvinnor skulle vara. Hon levde under en tid då kvinnor inte hade rösträtt eller samma mänskliga rättigheter som män. Nordström körde motorcykel och bröt mot klädkoden genom att bära långbyxor, vilket var ovanligt för kvinnor på den tiden.

Det spekuleras också att hon var bisexuell och hade en hemlig kärleksaffär med Carin Frisell, trots att lesbiska förhållanden var förbjudna enligt svensk lag.

Nordström växte upp i en rik familj i Stockholm men vägrade vara en ”fin flicka”. Hon tyckte om att busa och var inte rädd för att smutsa ned sig. På den tiden var det vanligt att aga barn men Nordström lät sig inte vikas. När prästen agade Nordström och hennes kompis för att de brutit mot reglerna, hämnades hon genom att plantera tusen löss i hans säng.

Hon skrev senare barnboks-serien ”Rackarungen” baserad på sin uppväxt som senare inspirerade Astrid Lindgrens Pippi-böcker. I och med detta skedde en förändring inom barn- och ungdomslitteraturen då barnböcker började fokusera på att underhålla barn istället för att uppfostra dem.

Efter studentexamen på Wallinska skolan 1910 blev hon journalist på Stockholms Dagblad och Dagens Nyheter. Hon ingick i den så kallade Ligan och var nära vän med den feminisitiska journalisten och suffragetten Elin Wäger. Kvinnliga journalister togs inte på allvar förr i tiden, så Nordström fick använda olika signaturer som ”pojken” och ”Bansai”.

Nordström använde ofta en metod som numera kallas för ”wallraffa” som är en form av undersökande journalistik. 1914 skapade hon sig en falsk identitet som piga på en gård, för att senare skriva ett reportage om sina upplevelser. Pigorna var underbetalda, levde i ohygieniska förhållanden och var näst intill tvingade till slavarbete.

Nordström var med om mycket under sin livstid. Hon kämpade för den kvinnliga rösträtten som gick igenom 1921. Hon tågluffade i Amerika, var nomadlärare i Lappland för samiska barn i ett halvår, för att sprida kunskap om utsatta minoritetsgrupper i norra Sverige. Hon kämpade också mot svälten under finska inbördeskriget och räddade flera byar. Nordström reste världen över och upplevde bland annat jordbävningar i Japan och vulkaner i Hawaii.

Biografin finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som klassuppsättning. Boken finns även tillgänglig som e-bok via Bibblo.se och talbok via Legimus.

Om ni är intresserade av att läsa om fler svenska kvinnor som skrivit historia och förändrat samhället kan ni söka i databasen SKBL – Svenskt kvinnobiografiskt lexikon.