Japans mörka skugga

”Det som gjorde Hansu mest besviken var när en person visade sig vara likadan som alla andra.”

 

”Pachinko” är en roman som handlar om den utsatta koreanska minoriteten i Japan. Boktiteln refererar till de japanska flipper maskinerna som egentligen är förbjudna enligt lag, i alla fall med monetär vinst. Det finns dock sätt att kringgå detta, då det spelas med pengar i smyg, ofta med koppling till den japanska maffian yakuza. Pachinkohallarna drevs framförallt av koreaner och den japanska minoriteten Burakumin som diskriminerats historiskt för att de hade ”orena” yrken och åt kött eftersom shintoismen och buddismen begränsade köttkonsumtionen.

Denna tegelsten till roman på 526 sidor utspelar sig under ett stort tidsspann mellan 10-talet till 90-talet. Vi får följa flera berättarröster som alla förenas i sin utsatthet som minoriteter både i samband med religion och etnicitet.  Berättelsen börjar under den japanska ockupationen av Korea. Sunja är en ung flicka som precis har börjat bli kvinna. Hon och hennes mor driver ett litet pensionat i Busan.

En dag förändras allt då hon stöter på en stilig man Koh Hansu i vit kostym och hatt som är korean precis som henne men bor i Osaka i Japan. På en båt räddar han henne från ett gäng rasistiska japanska pojkar som försöker råna och våldta henne. Sunja blir förälskad i honom trots att han är mycket äldre än henne och börjar träffa honom på en romantisk plats vid havet. Han är generös och ger henne dyra gåvor som guldklockor men han bär på en mörk hemlighet. Han är inte bara gift utan är en högt uppsatt yakuza. Precis som många koreanska invandrare har han fallit för frestelsen att tjäna smutsiga pengar. Samtidigt målas en utsatt individ upp. Många koraner i Japan lever som andraklass medborgare, utan pengar och socialt stöd saknar de möjlighet att välja sin framtid vilket medför att de fastnar i dåligt sällskap och kriminalitet.

Sunja upptäcker att hon är gravid med hans barn vilket leder till att hennes mor erbjuder henne till en protestantisk präst Isak Baek som lovar att föra henne till Japan. Eftersom Koh Hansu inte vill lämna sin fru och gifta sig med henne, har hon inget annat val än att lämna hemlandet.

Sönerna Noa och Mozasu föds men lyckan är kortvarig då Isak förföljs och till slut fängslas för sin kristna tro, en biprodukt av förtrycket som har funnits mot den kristna minoriteten i Japan i århundranden.  Sunja börjar sälja kimchi för att försörja sin familj. Noa blir mobbad i skolan för att han är en korean som alltid stinker vitkål och flyr in i böckernas värld som tröst. Han drömmer om England och vackra europeiska landskap, och att vara en person som inte definieras av sin etnicitet. Som reaktion på diskrimineringen blir han den perfekta mönstereleven men allt rasar samman då han får veta att hans biologiska far var en yakuza.

”Pachinko” är en berättelse om identitet och den mörka sidan av Japan då flera utsatta grupper synliggörs. Romanen har även filmatiserats som tv-serie 2022. Se även ”Silence” som är baserad på Shusaku Endos historiska roman och berör den kristna minoritetens förtryck. Om ni föredrar en bok med liknande tema, läs ”Vit krysantemum” som handlar om de koreanska tröstekvinnorna, ett ämne som ”Pachinko” delvis också tar upp:

 

Spökskrivarens hämnd

”Hon tilläts aldrig prata om något annat än immigrant upplevelsen, att hälften av hennes familj dog i Kambodja, att hennes pappa tog livet av sig på trettioårsjubileet. (…)

Hon behandlades som ett museiföremål. Det var hennes säljargument – att vara en kinesisk tragedi.” (sid 303)

”Yellowface” är en kritikerrosad roman från 2023 av R. F. Kuang som även är docent vid Yales universitet i asiatiska språk- och litteraturstudier. I denna tragikomiska berättelse får vi följa två författare som är väldigt olika, June och Athena.

June har storslagna författardrömmar och är avundsjuk på Athena som just fått sitt stora genombrott med sina romaner som fokuserar på kinesisk historia och kultur. Vår opålitliga berättare June är fast övertygad om att författarkollegan är en snöflinga som saknar riktig talang och istället bara utnyttjar sin familjs trauma och etnicitet för att sälja fler exemplar av sina böcker.

När de är ensamma låtsats dock June att hon är bästis med Athena, trots hennes rasistiska vanföreställningar. När Athena som är någorlunda alkoholpåverkad föreslår att de ska ha en tävling om vem som kan äta flest pannkakor, slutar det olyckligt då Athena kvävs till döds och June är oförmögen att hjälpa henne.

Det är oklart om detta var med vilja eller ej men June ser tragedin som ett utmärkt tillfälle att stjäla Athenas manus till en outgiven roman om diskrimineringen av kinesiska soldater under första världskriget. Detta är inte ett ämne som June håller varmt om hjärtat. Hon och hennes förlag börjar göra konstiga ändringar i texten för att få de ljushyade karaktärerna att framstå som bättre. De börjar till och med diskutera en filmatisering med kända vita skådespelare som huvudrollerna och kinesiska popidoler med stark brytning som soldaterna, för vem ser en episk krigsfilm för handlingen?

Trots hennes kulturella appropriering och bristande research om det viktiga ämnet blir hennes plagierade roman en stor succé. Till en början i alla fall, snart snappar sociala medier som Twitter/X och Goodreads upp felaktigheterna i romanen och börjar skicka dödshot. För att mildra detta bestämmer sig June och förlaget att döpa om henne till Juniper Song och retuscherar alla hennes foton till att se asiatiska ut. En ny identitet skapas, ett så kallat ”yellowface”. Spänningen trappas upp då en anonym användare är henne på spåren, och utger sig för att vara Athenas spöke.

Denna berättelse kan tyckas smått knasig när man läser synopsen men tyvärr är det ett ämne som blir alltmer aktuellt. Kultur kriget i USA rasar och böcker av marginaliserad röster blir censurerade, om de överhuvudtaget blir utgivna till att börja med.

På senare år har hashtaggen #OwnVoices lyfts fram på bland annat Goodreads, vilket har fått både positiva och negativa konsekvenser då marginaliserade röster fått chansen att marknadsföra sina böcker men samtidigt har också gatekeeping och snedvriden identitets politik skett då författare blivit tvungna att till exempel komma ut när de skrivit böcker om HBTQ-karaktärer. Ett exempel på detta är författaren Becky Albertalli som skrev ”Love Simon” och kom ut som bisexuell trots att hon hade föredragit att hålla sina sexuella preferenser privata.

Lustigt nog har även den svenska identiteten stulits, bland annat har flera bokförlag i Lettland hittat på svenska pseudonym för att framstå som mer ”exotiska”. Ännu lustigare är att Trump-familjen har låtsats ha svenska rötter genom att säga att några familjemedlemmar som kom från Kallstadt i Tyskland egentligen kom från Karlstad i Sverige, med syfte att locka fler judiska kunder. Detta medförde att desinformation spreds, att USA:s president hade svenskt påbrå vilket han inte har.

Nya utmaningar tillkommer också med AI-genererade böcker som börjat dyka upp på marknaden. Nyligen gjorde Jacob Lundström som arbetar på Dagens Nyheter ett experiment, han skapade en falsk identitet som Lova Ängsryd och genererade både text och bild till en barnbok som han gav ut som ”Familjen Nilsson och den mystiska appen”. Skojigt nog snappade ett bibliotek upp på boken och köpte in den, utan att inse att den var helt skapad av en robotförfattare!

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på både svenska och engelska samt som talbok med text via Legimus. För ett kontrasterande perspektiv, läs även ”Imogen, Obviously” av Becky Albertalli som handlar om en ung bisexuell tjej som brottas med sin identitet:

Böcker – symboliskt värde eller bara papper?

”Enligt islam är Koranen Guds ord. Man får inte vara rituellt oren när man rör vid den. Kvinnor får inte hålla i den när de har mens. Man får inte ens slicka på fingrarna när man bläddrar i den. Ändå finns det tillfällen då även muslimer bränner koraner. (…) Den tredje kalifen Uthman hade så många olika versioner av Koranen att han samlade in dem, och sedan valt ut ”den rätta” lät han bränna de andra.” (sid 22-23)

”Där man bränner böcker : Berättelser om förbjudna ord och utrensad litteratur” är en fack litterär bok som handlar precis som titeln antyder om böcker och till och med diskussioner om böcker som blivit förbjudna eller ifrågasatta.

Ölmedal diskuterar en rad olika ämnen kopplat till bokcensuren. Ett ämne som hon kommer in på är religiösa texter som Koranen. Den heliga boken får inte brännas i normala fall utan generellt sett så ska den begravas. Andra anser att det är bättre att bränna för att undvika att Koranen rör vid något ”orent”. Åsikterna går isär även bland muslimer då högt uppsatta ledare bränt Koranen när de haft för många exemplar. I dessa fall är den fysiska boken bara en bok. När Koranen bränns inlindad i bacon blir boken inte bara fysisk utan en politisk symbol. Ölmedal återkommer till debatten om de bannlysta böckerna på biblioteken. Gallrade böcker bränns när de blir irrelevanta eller för gamla, samtidigt talar man om bokbål då förbjudna böcker bränns.

Vidare berör Ölmedal även diskussioner om böcker och undervisning om stereotyper vilket också kopplas till så kallad ”trigger warnings” som därmed innebär att material som kan upplevas som stötande uppmärksammas i introduktionen av en bok, film eller föreläsning. Ölmedal nämner ett exempel från Sverige då en universitetslärare i sexologi vid namn Mariah Larsson som blev anklagad 2021 av sina elever för att vara rasist eftersom hon hade en föreläsning där några bilder på stereotyper i bland annat Pippi dök upp i samband med det rasistiska skällsordet. Studenterna argumenterade att de mörkhyade eleverna skulle må psykiskt dåligt om de såg bilderna vilket ledde till en debatt som slutade med att studenterna anmälde föreläsningen samtidigt som fakulteten anmälde studenterna och menade att det var förbjudet att förhindra en föreläsning. Larsson påpekar att det var jobbigt att en ensidig version delades i media, att hon blev stämplad som ”en rasistporrforskare som sa n-ordet”.

Även förtal i samband med boken ”Märit” av Ing-Marie Eriksson utgiven 1965 tas upp, vilket är det enda fallet i svensk historia där en bok anmälts. I denna bok pekas en funktionshindrads familj ut som förövare vilket Bonnier försökte censurera genom att ge dem fingerade namn men på ett ställe råkade namnet på mamman som misshandlade komma med vilket medförde att boken anmäldes 1967.

Ett annat nutida exempel är böcker och inlägg på sociala medier om MeToo då tjejer blivit anmälda för förtal även i samband med att de försökt varna andra för dömda våldtäktsmän. Ett underligt exempel visar en minderårig flicka som våldtogs av en vuxen man och senare försökt varna andra om honom på sociala medier. Konsekvensen blev att hon fick betala skadestånd till samma män som bevisligen våldtagit henne även om själva brottet straffades och domen var offentlig. Detta beskrivs som ”backlashen” då feministisk framgång följs av en medial motreaktion. MeToo uppges ha sänkt jämnställdhetsidealen sedan 2014 bland män vilket leder till ökade klyftor i samhället.

Boken finns tillgänglig hos oss på svenska. Utkommer som talbok 26 oktober på Legimus.

Läs även ”Backlashen : Metoo och revolutionen som stoppades” av Irena Pozar:

Att klippa navelsträngen

”This is our house. This is our kitchen. This is our wallpaper. That’s our table where we had fish and chips every Friday night, so my mother could pretend that we were still Catholic.”

 

”All of us strangers” är en film från 2023 som är baserad på en japansk skräckberättelse ”Strangers” av Taichi Yamada. Både boken och filmen handlar om en man som mist sina föräldrar i en bilolycka när han var 12 år gammal men film adaptionen skiljer sig från boken på många sätt. Medan boken utspelar sig i Japan under 80-talet och är baserad på mytologi från Yamadas hemland, utspelar sig filmen i England under år 2011 med fokus på homosexuella relationer istället för heterosexuella.

Vi får följa Adam som är en ensam manusförfattare. Han rör sig mellan drömlika landskap som täckts av ett neonljus, mellan fester och droger. En natt möter han sin granne Harry som precis som han själv är en ensam homosexuell man. Så småningom börjar de inleda en sexuell relation men Adam har en hemlighet. Han kan kommunicera med spöken.

Adams föräldrars spöken bor fortfarande kvar i deras gamla övergivna hus som de hemsöker. Utan att kunna klippa navelsträngen, besöker Adam dem och transporteras tillbaka till sitt barndomshem fast fortfarande i sin vuxna kropp. Föräldrarna ser ut som de såg ut innan de dog, samma ålder och utseende. Adam kommer ut som homosexuell och föräldrarna som är barn av sin tid reagerar med att oroa sig om AIDS och fördomar. Vi kan ana att vår protagonist trots allt uppskattar nutiden och förändringarna som har skett även om han är överdrivet nostalgisk och ser på det förflutna med rosenskimrande glasögon. Eventuellt tar Adam med Harry för att låta honom träffa föräldrarna men pojkvännen tror att han bara tagit för mycket droger. Plötsligt får han syn på föräldrarnas spöken han också, två otäcka vålnader stirrar tillbaka på dem…

Filmen finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska med svenska undertexter.

Censurens offer

”That doesn’t mean I’m not a Christian. It means I recognize that not everyone else is and that libraries should have no role in futhering any one’s religion by excluding everyone who doesn’t follow the main religion of the community. Libraries are for everyone – the nonreligious, the woke, and the radical left, but also for Christians, Republicans, and the alt-right extremists.” (p. 250)

”That Librarian” är en självbiografi av den amerikanska skolbibliotekarien Amanda Jones från Louisiana. Hennes bibliotek har blivit föremål för hetsade diskussioner i hemlandet då hon stått upp för yttrandefriheten och jämställdheten vilket den kristna extremhögern i USA motsätter sig. Diskussionerna är ofta förvridna då de som kritiserar böckerna sällan läst dem och ofta tar saker ur sitt sammanhang till exempel kan en faktabok om sexualkunskap med tonårskillar som målgrupp förvridas till en bilderbok som uppmanar småbarn till perversioner. Vikten av källkritik är större än någonsin.

Jones berättar om trakasserierna som hon upplevt, främst på nätet. Efter en kongress där de diskuterade förbjudna böcker blev den stackars bibliotekarien uthängd på nätet. Hon blev anklagad för att sprida pornografi i biblioteket och hotfulla bilder där hennes huvud är inringat postades på sociala medier. Därefter fick hon ta emot mordhot och blev till och med beskylld för en brand i en skola i närheten som orsakats av ett blixtnedslag. Hennes kristna motståndare var övertygade om att Gud straffade henne och de närliggande byggnaderna genom att förstöra dem. Galet nog, spreds även detta budskap på sociala medier trots att det låter som något från 1800-talet då man inte förstod bättre.

Vi i Sverige har en förkärlek för att importera allt som kommer från USA. Att anklaga bibliotekarierna för att gömma porr i biblioteket (har dock varit med om låntagare som gjort detta när jag arbetade på Umeå universitetsbibliotek) kanske låter lustigt i våra öron men vi kan redan se tendenser då bland annat Sverigedemokraterna motsatt sig det fria ordet och ifrågasatt sagostunder med HBTQ-tema i bland annat Umeå och menat att denna typ av material bör förbjudas. I Sverige har vi dock ännu ingen censur, alla böcker får finnas på biblioteket oavsett om de anses problematiska.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska. Kolla även in vår utställning om bannlysta böcker i biblioteket!

Läs även ”Där man bränner böcker : Berättelser om förbjudna ord och utrensad litteratur” av Ida Ölmedal:

Den sista japanen i världen

”Knud verkade ointresserad av sex, men han tyckte inte om krångligheter, var less på sin mamma som inte kunde släppa taget om sin son, och så låg det i hans natur att finna erotik i språk. En sådan person ville jag gärna ha som reskamrat.” (sid 57)

 

”Spridda över jordklotet” är en berättelse om språk, identitet och att leva i en global värld. Vi får följa den japanska Hiruki som är den sista överlevaren från Japan som försvunnit under havets yta. Hemlandet är nu ett minne blott och blir endast ihågkommet som ”Sushilandet”. Vissa dystopiska inslag finns men berättelsen förblir hoppfull.

Hiruki som flytt till Danmark träffar en lingvist som heter Knud. Han blir förförd av Hirukis språk panska som hon hittat på själv och är en osalig blandning av alla nordiska språken. Hiruki berättar om sitt hemland och sushin men Knud förstår inte vad hon menar – sushi kommer väl från Finland? Vi får möta ett gäng färgstarka karaktärer Akash som är en indisk transperson klädd i sidensari och Tenzo som är en sushikock och Hirukis älskare. Han planerar att föreläsa vid en umamifestival men får förhinder. Tenzo är inte den han utger sig för att vara utan är egentligen en inuit från Grönland.

Vi kan ana att denna underliga berättelse handlar om kulturutbyte och kulturell appropriering på både gott och ont. Karaktärerna brottas med sina identiteter då Hiruki är den sista japanen som förlorat sitt språk och sin kultur och Akash som har en hybrid identitet och inte vet om hen är en kvinna eller en man, vilket leder till total förvirring. Karaktären har fått viss kritik för att vara transfobisk då flera olika pronomen används i tilltal istället för enbart kvinnliga men detta skulle också kunna relatera till hur många transpersoner numera väljer könsuttryck utanför de snäva ramarna inom manligt och kvinnligt.

Yoko Tawada är en japansk författare som skriver främst på tyska. Hon har bott i Berlin sedan 2006 och är fascinerad av skandinavisk kultur och språk då vi som talar danska, norska eller svenska kan förstå varandra trots språkbarriärerna vilket inspirerade henne att skriva denna roman då hon själv alltid måste tänka efter när hon skriver på tyska som är mycket olikt japanskan.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Finns även som talbok med text via Legimus.

Tik-tok favoriter – Heartstopper Volume 5

”I’ll miss you at school…”

 

”Heartstopper Volume 5” är den senaste boken i den populära tecknade serien om det gulliga paret Nick och Charlie som tagit världen med storm. I denna volym får vi se dem åldras och utvecklas. Nick som är lite äldre än Charlie har tagit studenten och funderar på vilket universitet som han ska välja. Detta mynnar ut i en existentiell kris, då han inte vet vem han är eftersom han definierar sig främst som Charlies pojkvän. Vännerna stöttar honom och Nick bestämmer sig för att framtiden är viktigast, kärlek fungerar även på långt avstånd.

Samtidigt fyller Charlie 16 år och börjar fundera över sin relation med Nick. Han vill börja göra mer än att kyssas och kramas men har dåligt självförtroende eftersom han är anorektisk och har ärr efter hans självskadebeteende som nämns i de tidigare volymerna. Som vanligt slutar dock allt lyckligt och Nick och Charlie fortsätter att vara kära. Vi får ta del av några roliga ögonblick då Nick och Charlie försöker ha sex men blir störda av hans hundar, samt när Nick ska köpa preventivmedel för första gången och hans kompisar som är transpersoner tvingar honom att gå till kassan istället för självservice.

”Heartstopper Volume 5” är en mycket snabbläst bok, att läsa den luftiga texten tar ca 20 minuter. Möjligtvis skulle man kunna argumentera att den är lite väl snabbtläst men det finns fler delar av serien som ”Den här vintern” som man kan underhålla sig med om man längtar efter mer Nick och Charlie!

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska. Ni hittar serien i regnbågshyllan och på Tik-tok snurran.

USA:s mest förbjudna bok

”In high school I begun to theorize that I had been born with two half souls – one female and one male.”

 

”Gender Queer” är ett seriealbum av den icke-binära tecknaren Maia Kobabe. Hens bok har blivit omtalad i USA och anses vara den mest bannlysta boken på amerikanska bibliotek.

Kobabe skildrar sin uppväxt då hen först identifierade sig som en bisexuell kvinna men med tiden upptäckte hen att kroppen inte stämde överens med hur hen egentligen ville se ut. Hen flydde verkligheten genom att läsa böcker och rita serier, även fanfiction blev ett sätt att släppa ut de ”förbjudna” känslorna.

Kobabe berättar om sina erfarenheter som icke-binär transperson på ett ärligt men också mycket detaljerat sätt. Boken ifrågasattes på grund av det sexuella innehållet då Kobabe beskriver hur pornografiska fanfiction påverkat hens relationer och gett hen orealistiska förväntningar på sex. När Kobabe har sex med en flickvän med hjälp av en sexleksak skildras detta i bilderna vilket troligtvis är anledningen till att boken kritiserats.

Kobabe berättar också hur nervöst det är för hen att gå till doktorn och gynekologen. Efter en gynekologisk undersökning blir hen sittande i bilen på grund av chocken som hen upplevde över att få sitt könsorgan undersökt, vilket beskrivs som en nål genom kroppen.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska. Ni hittar boken samt fler böcker med HBTQ-tema i vår regnbågshylla.

Haralds mamma

”Jag hatar dig lika mycket som du hatar mig, log jag. Jag tror inte det är möjligt, log hon tillbaka. (…) i Haralds mammas ögon var jag ingen alls. Jag var någon som råkade ha nycklarna till hennes sons lägenhet. Jag kunde ha varit tjejen i kassan på Konsum.(…) Harald är som män är mest: han knullade sin mamma.”

”Haralds mamma” är en relationsroman av Johanna Frid som även skrivit ”Nora eller Brinn Olso Brinn”. Precis som i Frids förra roman ligger fokuset på avundsjuka mellan kvinnor och självkänsla. Denna gång är dock antagonisten en svärmor med en giftig tunga istället för en vacker före-detta flickvän från Norge.

Romanens berättarjag har hamnat på en flygplats i Kiruna tillsammans med sin svärmor. Läget är pinsamt medan de väntar på mannen som är i centrum för båda deras liv, den drogberoende Harald som är en människoman men liknas med en golden retriever. Han är en symbolisk hund som viftar på svansen och dreglar, han drar fräcka sexskämt med en baguette när han glömmer att ta sin ADHD-medicin.

Harald är bipolär och hans drogmissbruk påverkar båda kvinnorna. Ett tyst passivt aggressivt krig utkämpas mellan de två kvinnorna som båda vill vara den viktigaste kvinnan i Haralds liv. Varför just denna misslyckade man får all denna uppmärksamhet kan man ifrågasätta men man kan ana att det finns kopplingar till Freuds teorier om Oidipuskomplexet och skillnaden mellan generationerna.

Haralds mamma är från en svunnen tid, talar väl om sig själv och sina vänsterpolitiska feministiska ambitioner medan hon konstant hittar sätt att nedvärdera sin svärdotter. Berättarjaget vill fly från scenen, då hon ser detta som en sorts psykologisk tortyr. Hon rör sig mot kaféet men där finns bara billiga dammsugare av marsipan.

Frids berättelse sätter känslorna i fokus, med extra tryck på det fula och pessimistiska. Hatet frodas mellan kvinnorna istället för att hitta en gemensam nämnare i sin kamp mot Haralds sjukdom. Berättarjaget stör sig på sin hund till pojkvän men samtidigt finner hon inget systerskap hos Haralds mors kamp för kvinnliga rättigheter.

Detta gör henne delvis till en motsägelsefull figur som både försatt sig i en situation då hon blir matte till hundpojkvännen istället för en jämställd partner men samtidigt kan inte tänka sig att lämna förhållandet. Även Haralds mor är motsägelsefull då hon beskrivs som gammalmodig och elak men samtidigt är liberal, feministisk, bisexuell och sexuellt frigjord, något som väcker ytterligare avundsjuka i berättarjaget.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska.

Grönlands sorg

”De stora fjällen skyddade oss mot vinden, mot världen. Jag satt på en stor sten på stranden en dag i viken och tänkte på min farbror. Hans jolle hittades här i närheten. Min farbror fanns inte i jollen men där fanns tomma ölflaskor, ett par svarta gummistövlar med foder och ett brev till aanaa. Vid hans minnesgudstjänst sa de att det var en olycka. (…) Jag skulle lära mig att flyga helikopter och flyga in i mina föräldrars hus medan de var på jobbet. Så skulle de inte kunna ljuga om min död.” (sid 264-265)

”Blomsterdalen” utspelar sig i det postkoloniala Grönland och handlar om landet som har den högsta självmordsstatistiken i världen, med ett självmord per tusen invånare vilket är sex gånger högre än Sverige. Boken är skriven av den lesbiska författaren Niviaq Korneliussen som själv är grönländare.

Denna berättelse utspelar sig i Nuuk som är Grönlands största stad. Vi får följa jaget som är en lesbisk inuit-kvinna som likt många grönländare lider av självmordstankar. Jaget har sedan hon var liten varit fascinerad av döden. Hon hoppar ut genom fönster och gör kullerbyttor i bassängen för att få uppmärksamhet men blir alltid bortglömd, en känsla som är ett återkommande tema.

I blomsterdalen smyckas gravarna med fula plastblommor. Jaget är övertygad om att en dag kommer hon också att ligga där. Hon åker till Danmark för att studera på universitet men saknar läshuvud. Hennes relation med flickvännen Maliina blir alltmer avlägsen då hon är otrogen med en döv kvinna. Under berättelsens gång får vi ta del av små notiser om personer som begått självmord och blivit anonyma delar av statistiken. Vi får även se HBTQ-personernas problem då jagets homosexuella vän till slut begår självmord på grund av en kombination av homofobin i det lilla samhället och postkolonial sorg.

”Blomsterdalen” är en prisbelönt bok som vunnit Nordiska rådets litteraturpris 2021 och berör flera allvarliga samhällsproblem i Grönland. Både den mentala ohälsan då jaget eventuellt förlorar allt förnuft medan hon sakta sjunker in i depressionens svarta avgrund och den pågående rasismen både mot grönländare generellt sett men också inuiter som har svårt att få jobb om de har traditionella tatueringar. När jaget kommer till Danmark ses hon genast som ett misslyckade vilket blir en självuppfyllande profetia.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Observerar att boken innehåller väldigt många grafiska beskrivningar av sex och självmord.