Etikett: sexuellt våld

Publicerat

Det finns inga häxor

”We never thought of ourselves as witches, my mother and I. For this was a word invented by men, a word that brings power to those that speak it, not those that it describes. A word that builds gallows and pyres, turns breathing women into corpses.”

 

”Kvinnorna på Weyward cottage” är en historisk fantasy roman med flera berättarperspektiv. Vi får följa släkten Weyward genom århundradena, tre kvinnor som kallas häxor med magiska krafter som gör att de kan kommunicera med fåglar och insekter.

De tre berättarrösterna är Altha som lever på 1600-talet och just blivit anklagad för häxeri, Violet från 40-talet som är en dotter till en fin herre som håller henne instängd på herrgården och Kate som 2019 flyr undan sin man Simon som misshandlar henne. Kate som är huvud fokuset i berättelsen tar sig till Weyward Cottage, som hennes faster testamenterat till henne för att söka skydd. I en kista hittar hon sin släktsaga, generationer av kvinnor som anklagats för häxeri och misshandlats av männen omkring dem.

Vi kan ana att det är här berättelsens tema ligger. Altha som bor ensam med sin mor, blir misstänkt av omgivningen. Hur kan kvinnor klara sig utan män om de inte är i kontakt med djävulen själv? De får etiketten häxor men det är något som männen har bestämt. Violet likaså, lider i tysthet av männens förtryck då hon blir våldtagen av sin kusin och gravid, något som hon blir utskämd för trots att det är hon som är offret. Trots att döden och flera generationer skiljer dem åt, hittar Kate stöd i sina föregångare, och upptäcker att hon kanske har magiska krafter också. Kanske är det just vad hon behöver när Simon är henne på spåren…

Boken är prisbelönt och har vunnit bland annat Goodreads Choice Award för bästa historiska roman 2023. En någorlunda mörk berättelse om kvinnornas kamp för rättvisa och upprättelse. Perfekt för Halloween om man vill ha en dos magisk realism istället för en ren skräck berättelse, där de sanna monstren är människan själv.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, som e-bok via Biblio-appen och som talbok med text via Legimus. Observera att boken innehåller grafiska beskrivningar av våldtäkt, incest, victim blaming, kvinnomisshandel och missfall.

Om ni vill läsa en bok där häxeri anklagelserna slutar mindre lyckligt, läs ”Brinn!” av Sisela Lindblom som handlar om Lisbet Carlsdotter (d. 1676), en ung mytoman i Stockholm som inte kan sluta anklaga andra kvinnor för häxeri, en berättelse som tråkigt nog är förankrad i verkligheten:

Publicerat

Vem äger den blodstänkta gatan?

”Jag blev ansiktet för gängkriminaliteten. Men jag är en berättare och vill stanna där. Jag vill bara vara Faysa, poeten.”

– Faysa Idle i intervju med Dagens Nyheter

 

”Ett ord för blod” är Faysa Idles självbiografi som berör gängvåldet i Tensta och Rinkeby. Hon växte upp i en stor stökig somalisk familj, vardagen kantades av religiöst förtryck och kriminalitet. Faysas bror Bilal blir känd som en gangsterkonung, vilket väcker hämndbegäret i hans rivaler. Samtidigt finns Faysa och kvinnorna där, de som lever med männen men saknar en röst.

Faysas uppväxt kantas av ”bus” som att stjäla godis och sälja det till ockerpriser på skolan, vilket till slut mynnar ut i värre brott som inbrott i en sommarstuga. Hon och hennes gäng krossar en ruta och smyger in under natten, där de stjäl all elektronik förutom den jättestora teven som är för tung för att bära ut genom fönstret.

Eventuellt får hennes far som är en politiker i Somalia nys om detta och ljuger ihop en historia att de ska åka till Nederländerna. Istället hamnar Faysa på en strikt koranskola i Somalia där hon tvingas täcka hela kroppen med slöjor och sitta på ett jordgolv utan pennor och böcker. Hon får träffa andra flickor som precis som henne också kommit från andra länder för att härdas, flera av dem är offer för våldtäkt och hedersvåld. Detta är ett tema som löper genom berättelsen, kvinnor som beskylls för männens brott och tystas ned. Till sist kommer hon hem till Sverige, lättnaden lägger sig tillfälligt men gängvåldet fortsätter.

Faysa blir vän med gatubarnen som är utåtagerande och våldsamma men innerst inne egentligen vill gå i skolan och få kompisar som alla andra. En av hennes vänner blir kär i gatukompisen som lovar att han ska lära sig läsa och skriva, allt är möjligt för kärlekens skull. Faysa som drömmer om att bli författare och poet, blir analfabetens lärare. Lyckan är dock kortvarig då gatubarnet skjuts, snart blir även hennes familj en måltavla för våldet. Faysa komponerar en dikt för att hedra dem, ord för blod som hon postar på sociala medier där hon blir viral. Bilal vill tysta henne, hur kan hon som kvinna försöka ”claima” gatan? Men Faysa står på sig och snart skriver hon så pennan glöder, allt från låt texter, lyrik och böcker om livet på förorten.

Eventuellt leder Bilals kriminella livsstil till allt värre brott, trycket mellan gängen ökar. Faysa går på hans bröllop där han ska gifta sig med en gangster tjej, och gästerna är gangsterinfluencers som tar selfies och blir bemötta som rockstjärnor. Men våldet har sitt pris, beväpnade män försöker storma bröllopet och hotar med ett blodbad. Bilals huvud har ett pris på flera miljoner kronor men även hans systrar ger extra bonus. Vi kan ana att en avhumanisering sker, då människovärdet försvunnit och istället förvandlats till prislappar. Gästerna flyr i panik. Faysa börjar gå till en psykolog, hon får diagnosen PTSD. Hon börjar skriva för att läka, men vill inte försköna eller ursäkta, varken sig själv eller männen som påstår att de äger gatan.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Den finns även tillgänglig som lättläst, e-bok, punktskriftsbok och talbok med text. Boken är skriven med mycket förorts slang och talspråk, till exempel betyder ”kattig” en snygg tjej, inte en som bråkar.

Läs även ”Blir du ledsen om jag dör?” som också handlar om gängvåld och ger de utsatta en röst:

Publicerat

Rastafari och patriarkatets skugga

”Bådas dreads hade lossnat ur hästsvansarna och ringlade vilt kring axlarna på dem som giftrankor. (…)

”Vad är du för karl som spöar kvinnor? Va?” sa Lij. ”Dina egna döttrar?” (sid 396)

 

”Det här är Babylon” av Safiya Sinclair är en berättelse med självbiografiska inslag som utspelar sig under 80-talet och 90-talet på Jamaica. Vi får följa en rastafari familj som lever enligt religionens strikta regler och patriarkala förtryck. Sinclairs far som ser sig själv som ”jag-mannen” är den som styr över kvinnorna i familjen. Hans förakt mot de vita växer och familjen är fattig.

Fadern börjar försörja sig som reggae-musiker och reser till Japan för att få ett skivkontrakt. Till en början ser allt bra ut då han hittar framgång i Asien och skickar bilder på sig själv i solglasögon i en grön bil och roliga presenter i form av japanska tv-spel och vackra anteckningsböcker. Men lyckan är kortvarig då han förlorar sitt kontrakt och reser hem besviken utan sin nya bil. Familjen börjar röka harsh, till och med lillasystern som bara är 3 år. Fadern tar ut sin ilska på barnen genom att aga dem.

De ska fostras till att bli fruar till rastamän som enligt tradition har många fruar och får inte bära smink och smycken. Sinclairs hår tvinnas till dreadlocks av olika religiösa skäl både för att likna Haile Selassies lejon och göra motstånd mot västerländska skönhetsideal. Men Sinclair är olycklig över hur hon ser ut och mobbas i skolan för sitt utseende. Trots detta anser vissa i hennes omgivning att hon är vacker. Sinclair drömmer om att bli modell i USA men drömmen krossas då hennes agentur anser att hennes dreads inte är mångsidiga nog. Hon försöker utmana normerna genom att säga att det gör henne unik eftersom det inte finns några andra modeller med dreads men reser hem besviken.

I Jamaica är majoriteten kristna medan rastafari är en utsatt minoritet. Hon isoleras av både pappan och vänner men hittar ett utlopp för sina känslor i skrivandet och lyriken. Olyckligt nog leder även detta till ytterligare objektifiering då hennes mentor som endast benämns som ”den gamla poeten” visar sig vara pedofil och börjar utnyttja henne sexuellt.

Trots att hennes barndom kantades av misshandel och övergrepp, bryter sig till sist Sinclair fri. Hon lämnar fadern för gott efter att han hotat med att döda henne och hennes syster. Men Sinclair längtar hem till Jamaica. Överallt i USA ser hon spår av det koloniala förtrycket av både indianer och svarta. De vita grannarna vinkar inte tillbaka när hon passerar dem, utan reagerar med kyla och går in igen till sina fina hus med välskötta gräsmattor. Barnfamiljer äter picknick i skuggan av statyer som föreställer kolonialherrarna. Sinclair börjar känna sympati mot fadern som trots att han var en elak man, ändå hade rätt i att det finns social orättvisa i världen. Sinclair återvänder till Jamaica för att försonas med fadern. Hennes brorsdotter föds, och hennes bror Lij säger att han vill att nästa generation ska få friheten att välja sin religion, vilket inger hopp för framtiden.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som talbok med text på Legimus.

Läs även ”Allt jag fått lära mig” som handlar om en mormons kamp, med liknande religiöst och patriarkalt förtryck:

Publicerat

Ordens makt

”Det kändes absurt. Det var som om han var fången i en dröm. Inte heller såg professor Lovell ut som någon mitt uppe i ett stormande raserianfall. Han skrek inte, han var inte vild i blicken; han var inte ens röd om kinderna. Han verkade helt enkelt, med varje hårt och avsiktligt slag, försöka åsamka maximal smärta med minimal risk för bestående skador.” (sid 44)

”Babel” är en roman av R.F. Kuang som utspelar sig år 1830 i Oxford. Berättelsen inspireras av verkliga historiska händelser som Opiumkriget blandat med inslag av fantasy.

Vi får följa en kinesisk liten pojke som bor i Kanton och är den enda överlevaren av ett kolera utbrott. Han har mist sin mor, och hans far har för länge sedan övergett dem. När allt verkar hopplöst anländer en vit rik man Professor Lovell som tros vara hans far och erbjuder honom en utbildning på Oxford. Den kinesiska pojken döps om till Robin Swift och får ta del av dåtidens lyx på akademin där han lär sig grekiska, latin och engelska med syftet att han ska bli en översättare på sitt modersmål kinesiska.

Men skenet bedrar, Professor Lovell är ett barn av sin tid med strikta föreställningar om ras och kön. Han börjar aga Robin för att härda honom. Robin krymper ihop och blir passiv och konflikträdd. Professorn antas ha dolda motiv med hans utbildning.

Robin börjar på akademin efter att ha lärt sig de tre nya språken. Där träffar han andra ungdomar som också är utsatta på grund av sin etnicitet och kön. Ramy, en mörkhyad indisk pojke som är ett geni med fotografiskt minne blir snabbt hans trogna vän. De möter de andra översättarna Victorie en svart tjej från Haiti och Letty, en vit privilegierad flicka som brinner för feminism och utbildning men hålls tillbaka av sitt kön. Dramatiken tätnar då de introduceras till de magiska silverplattorna som kan uppfylla alla önskningar om man ristar in två ord på två språk på dem.

Robin träffar sin försvunna bror Griffin som utger sig för att vara en kämpe för social rättvisa, en Robin Hood figur som stjäl från de rika och ger till de fattiga. Han har blivit utstött av deras gemensamma far och saknar numera tillgång till plattorna, som han försöker övertyga Robin om att stjäla. Robin slits mellan sitt bekväma liv med utbildning, viner och fester och skulden över de fattiga kineserna som fortfarande lider i Kanton. En liten kinesisk flicka visas upp, med hårt inlindade fötter medan de vuxna tittar på som om hon vore ett cirkusdjur.

Kuang som även skrivit ”Yellowface” lägger stort fokus på den sociala orättvisan mot svarta mörkhyade personer, kineser och kvinnor. Texten kantas av flera fotnoter både om verkliga historiska händelser men också för att utveckla olika tankebanor gällande den fiktiva världen som hon målar upp. Lingvistiken tar stor plats, då ordens ursprung förklaras, vilket är roligt för oss språknördar som kan flera språk.

Kuang har fått både ris och ros från läsare som anser att hon skriver dem på näsan och att fotnoterna stör läsningen men det kan också påpekas att förtrycket och kolonialismen är verklig även om miljön där berättelsen utspelar sig är fiktiv med fantasy-inslag. Lettys karaktär har fått viss kritik då hon anses vara en negativ framställning av en (någorlunda) förtryckt vit kvinna men samtidigt kan det vara värt att se berättelsen i sin historiska kontext. Många ljushyade feminister som förespråkat för utbildning och jämställdhet var samtidigt påverkade av dåtidens idéer om rasbiologi t.ex. vår svenska Ellen Key till skillnad från nutidens feminism som ofta förknippas med både jämställdhet och anti-rasism.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som talbok med text via Legimus. Läs även ”Yellowface” som är skriven av samma författare och handlar om vita personers förtryck av asiater:

Publicerat

Kvinnokamp på Bergnäsbron

”Vi tömde oss. Lät skriken färdas över fotbollsplanen, skogen och skolan. Kanske hörde de som bodde på andra sidan Bergnäsbron våra vrål.” (sid 95)

 

”Lejonflock” är en ungdomsroman av Linda Jones som utspelar sig i Luleå. Precis som hennes tidigare romaner som ”Bete sig” får vi följa en ung tjej i norr. Igenkänningsfaktorn är stor för alla som någon gång bott i Luleå, karaktärerna talar mycket lulemål och talspråk precis som man väntar sig att ett gäng tonåringar från Luleå ska låta.

Vi får följa ett kompisgäng bestående av tre fotbollstjejer Vera, Jasse och Minna som hållit ihop sedan de var små men snart knackar puberteten på vilket skapar spänningar mellan barndomsvännerna.

Vera och Jasse har börjat hänga med de snygga tjejerna i nian, deras barnsliga bästis hjärtan byts ut mot rosa stringtrosor och de festar med niorna som dricker alkohol. Grupptrycket blir för starkt vilket leder till att Minna som är trygg i sig själv och inte känner ett behov av att imponera på killarna blir utfryst av gänget.

Samtidigt börjar killarna visa sitt intresse men inte på ett respektfullt sätt. Glåpord och könsord slängs efter tjejerna i korridoren. En tjej blir så utsatt att hon nästan blir våldtagen i hallen. Minna som är modig och har civilkurage, säger ifrån och blir en klippa för de utsatta tjejerna att luta sig mot. Samtidigt håller sig Vera passiv, och vill inte stöta sig med killarna som hon så gärna vill ha uppmärksamhet från.

Vera och Jasse blir inbjudna på en fest av niorna men någonting verkar skumt när de anländer, sminkade och festklädda, nervösa inför sin första fest. De äldre tjejerna har skapat ett hemligt sällskap där alla bär mössor med kaninöron och ruvar på hämnd. Vi kan ana en viss ironi med valet av andedjur, vem är en lejoninna och vem är ett bytesdjur, vem är en sexsymbol?

Snart blir killen som trakasserat tjejen i korridoren en måltavla för kanintjejernas raseri, och hans nakenbilder sprids runt i skolan. Polisen tillkallas, när killarna är offer tas plötsligt trakasserierna på allvar av både lärare och föräldrar. Vi kan ana att det är här berättelsens tema ligger, i ojämlikheten mellan könen. Vera börjar lida av panikångest, vad kommer att hända om alla får reda på att hon är iblandad? Vera tar ut sin ångest på Minna genom att säga att hon luktar illa, men Minna ger igen genom att säga att hon luktar värre och snart är mobbningen i full gång då alla håller för näsan.

Samtidigt blir Vera kär för första gången. Isak är en cool äldre kille som visar intresse, hon blir bjuden på en dejt på Floras kulle där de äter isglass and daimstrut bland alkisarna. Men Isak kanske inte är den trevliga killen som han utger sig för att vara. Han har bytt skola på grund av våldtäktsanklagelser, som han påstår är falska. Intressant nog förblir det ett mysterium om han verkligen är skyldig eller ej, vilket inger en känsla av realism som många liknande böcker saknar då samtyckesdynamiker ibland kan vara väldigt komplicerade i den verkliga världen. Vem kan man tro på när ord står mot ord? Förtjänar alla en andra chans?

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Om ni är intresserade av att läsa liknande böcker rekommenderas ”Fula tjejer” trilogin som handlar om ett liknande ämne, med inspiration från det verkliga fallet ”Instagram-målet”.

Läs även Tik-Tok favoriten ”Bunny” som refereras kontinuerligt i boken! Boken handlar också om grupptryck och den mörka sidan av kvinnlig vänskap.

Om ni istället letar efter ett kontrasterande perspektiv och vill läsa om ett stökigt killgäng i Luleå, rekommenderas ”Häng City”:

Publicerat

Att vägra vara ett offer

”There’s a famous producer in Hollywood, and many women have told what he has done to them. So now there’s the hashtag MeToo. It feels like people all over the world have started to talk about it.”

 

”Black Box Diaries” är en film om journalisten Shiori Ito som blev våldtagen 2015 av Noriyuki Yamaguchi , en chef för ett stort mediaföretag i Washington som lovade henne anställning i USA. Trots att bevisen var överväldigande, allt från vittnen, videor från övervakningskameror och förövarens DNA på hennes underkläder gick våldtäktsmannen fri.

Yamaguchi var nämligen nära vän med Japans mäktigaste man, den tidigare premiärministern Shinzo Abe. Han tros ha skyddat Yamaguchi som höll på att skriva en biografi om honom, möjligtvis för att framhäva sig själv. Abe har även en historia av att tona ned japanska krigsbrott till exempel Nanjingmassakern då de japanska soldaterna använt sexuellt våld i stor utsträckning. Även hans farfar Nobusuke Kishi som också var premiärminister, blev anklagad för krigsbrott.

I denna film får vi följa Itos kamp för upprättelse. Vi får se samtal med den tondöva polismannen som flörtar med henne och skojar i fyllan om att hon måste gifta sig med honom. Vi får se Ito i sitt hem, knackades på väggarna som tros ha blivit buggade, hur hon kryper ihop i en filt medan hon lider av PTSD. Vi får se hennes amatörmässiga film då hon med videokameran i mobilen springer efter de som förnekar hennes lidande, i hopp om att kunna föra en dialog, kunna intervjua som journalisten hon trots allt är.

Itos familj uppmanar henne till tystnad, man ska inte dra skam över sig i den japanska kulturen. Folk skriker glåpord, att hon är en lögnare och hora som misslyckats med att ligga sin väg till toppen. Men det finns också de som stöttar. Ito får oväntat stöd från en gammal dam i rullstol med en megafon. Hon tackar, men damen inser inte att hon var ”flickan som blev våldtagen” förrän hon gått. Ito reflekterar över etiketten som våldtäktsoffer, och undrar om det förminskar henne som person, då hon är så mycket mer.

Fallet pågår fortfarande även efter Shinzo Abes mord 8 juli 2022. Yamaguchi har försökt stämma Ito för förtal flera gånger och lyckats då hon fått betala 550 000 yen (37 867,50 kr) men samtidigt har han också (förvirrande nog) fått betala 3,3 miljoner yen (227 805 kr) för själva våldtäkten. Trots domarna har Ito fått ta mer stryk då hon tvingats lämna Japan och är numera verksam i London tillsammans med den svenska Hanna Aqvilin som hon driver ett produktionsföretag med. Hon har även besökt bokmässan i Göteborg för att samtala om MeToo. Trots Oscarsnomineringen har filmen blivit bannlyst i Japan, som fortfarande har föråldrade lagar som är ca 110 år gamla, gällande sexuellt våld. Aqvilin som också agerat fotograf för filmen, uppger i en intervju med Expressen att det sexuella våldet pågår överallt i världen, inte bara i Japan.

Se trailern:

Filmen finns att låna som e-film på Cineasterna på japanska med svenska undertexter. Läs även hennes bok ”Black Box” som filmen är baserad på:

Publicerat

Lärarnas favoritbok!

”Tillbaka i sin svit betraktade hon Wilhelmina med rödgråtna ögon. ”Jag är så glad att vara här. Hade jag stannat en minut till på Slottet hade jag skrikit.” Hon såg sig om. ”Måtte jag få bo kvar här i min enkla tjäll.” Wilhelmina satte nästan sherryn i halsen men sa inget.” (sid 248)

 

”De fenomenala fruntimren på Grand Hotel” är en historisk feelgood roman som utspelar sig mellan åren 1902 – 1909 i Stockholm på hotellet Grand Hotel som funnits sedan 1874. Vi får följa hotellchefen Wilhelmina Skogh (f. 1850 – d. 1926) som får ansvaret att rädda hotellets ekonomi. Precis som själva hotellet (som fortfarande finns kvar och går att bo i!) är Wilhelmina baserad på en verklig person.

Wilhelmina möter många utmaningar i en tid då könsrollerna var snäva men trots detta fortsätter att kämpa i motvind. När de anställda får nys om att den nya hotellchefen är av kvinnligt kön bestämmer sig många manliga anställda för att strejka från sitt arbete. En liten grupp kvinnliga anställda bestämmer sig för att de inte behöver männen, de tar över arbetsuppgifterna som traditionellt varit deras som att servera besökarna.

Våld i hemmet är också ett återkommande tema då en av de kvinnliga anställda blir misshandlad så svårt av sin man att hon nästan mister livet men trots detta inte kan skilja sig från honom. Wilhelmina sträcker ut en arm till de utsatta kvinnorna, och blir en klippa att luta sig mot. Vi får även möta kvinnliga förebilder som Selma Lagerlöf. Hon dyker upp på en Nobel bankett som hotellet anordnar som den första kvinnliga Nobelpristagaren i litteratur då hon vann 1909.

Den kvinnliga rösträtten kom 24 maj 1919 i Sverige. Detta är viktigt att ha i åtanke under läsningen för att förstå den historiska kontexten i romanen. Kvinnornas autonomi ifrågasätts konstant av männen i deras omgivning trots att de har kunskap och kompetens som matchar eller till och med överträffar deras manliga kollegor.  1718–1772 var egentligen den första kvinnliga rösträtten men den var starkt begränsad till borgmästarval och prästval innan den togs bort. 1862 fick ogifta och myndiga kvinnor med tillräcklig inkomst rösträtt i kommunala val. Anledningen till att det fanns så stora skillnader mellan ogifta och gifta kvinnor berodde på att kvinnor som gifte sig blev omyndiga eftersom hon hade sin man som förmyndare.

Många bäckar små, alla de kvinnliga karaktärerna på Grand Hotel som delvis är förankrade i verkliga människor, gjorde alla en insats vilket främjat dagens jämställdhet. Det är viktigt att minnas kvinnornas kamp då rättigheter kommer till men också kan ändras eller tas bort i framtiden, vilket vi sett i USA på sista tiden efter Trumps borttagning av flera rättigheter i syfte att motverka mångfald och jämställdhet. Kampen för jämställdhet pågår fortfarande, en strid som man inte får glömma bort!

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, som talbok med text och punktskriftsbok via Legimus och som e-bok i den nya Biblio-appen.

Läs även den historiska deckaren ”Döda kvinnor förlåter inte” av Katarina Wennstam som också utspelar sig i Stockholm, och handlar om fyra kvinnor från olika samhällsklasser som bor i samma fastighet och blir sammanförda av ett tragiskt dödsfall på gården under nyårsnatten 1895-1896:

Publicerat

Japans mörka skugga

”Det som gjorde Hansu mest besviken var när en person visade sig vara likadan som alla andra.”

 

”Pachinko” är en roman som handlar om den utsatta koreanska minoriteten i Japan. Boktiteln refererar till de japanska flipper maskinerna som egentligen är förbjudna enligt lag, i alla fall med monetär vinst. Det finns dock sätt att kringgå detta, då det spelas med pengar i smyg, ofta med koppling till den japanska maffian yakuza. Pachinkohallarna drevs framförallt av koreaner och den japanska minoriteten Burakumin som diskriminerats historiskt för att de hade ”orena” yrken och åt kött eftersom shintoismen och buddismen begränsade köttkonsumtionen.

Denna tegelsten till roman på 526 sidor utspelar sig under ett stort tidsspann mellan 10-talet till 90-talet. Vi får följa flera berättarröster som alla förenas i sin utsatthet som minoriteter både i samband med religion och etnicitet.  Berättelsen börjar under den japanska ockupationen av Korea. Sunja är en ung flicka som precis har börjat bli kvinna. Hon och hennes mor driver ett litet pensionat i Busan.

En dag förändras allt då hon stöter på en stilig man Koh Hansu i vit kostym och hatt som är korean precis som henne men bor i Osaka i Japan. På en båt räddar han henne från ett gäng rasistiska japanska pojkar som försöker råna och våldta henne. Sunja blir förälskad i honom trots att han är mycket äldre än henne och börjar träffa honom på en romantisk plats vid havet. Han är generös och ger henne dyra gåvor som guldklockor men han bär på en mörk hemlighet. Han är inte bara gift utan är en högt uppsatt yakuza. Precis som många koreanska invandrare har han fallit för frestelsen att tjäna smutsiga pengar. Samtidigt målas en utsatt individ upp. Många koraner i Japan lever som andraklass medborgare, utan pengar och socialt stöd saknar de möjlighet att välja sin framtid vilket medför att de fastnar i dåligt sällskap och kriminalitet.

Sunja upptäcker att hon är gravid med hans barn vilket leder till att hennes mor erbjuder henne till en protestantisk präst Isak Baek som lovar att föra henne till Japan. Eftersom Koh Hansu inte vill lämna sin fru och gifta sig med henne, har hon inget annat val än att lämna hemlandet.

Sönerna Noa och Mozasu föds men lyckan är kortvarig då Isak förföljs och till slut fängslas för sin kristna tro, en biprodukt av förtrycket som har funnits mot den kristna minoriteten i Japan i århundranden.  Sunja börjar sälja kimchi för att försörja sin familj. Noa blir mobbad i skolan för att han är en korean som alltid stinker vitkål och flyr in i böckernas värld som tröst. Han drömmer om England och vackra europeiska landskap, och att vara en person som inte definieras av sin etnicitet. Som reaktion på diskrimineringen blir han den perfekta mönstereleven men allt rasar samman då han får veta att hans biologiska far var en yakuza.

”Pachinko” är en berättelse om identitet och den mörka sidan av Japan då flera utsatta grupper synliggörs. Romanen har även filmatiserats som tv-serie 2022. Se även ”Silence” som är baserad på Shusaku Endos historiska roman och berör den kristna minoritetens förtryck. Om ni föredrar en bok med liknande tema, läs ”Vit krysantemum” som handlar om de koreanska tröstekvinnorna, ett ämne som ”Pachinko” delvis också tar upp:

 

Publicerat

Giftmakerskan

”First, there was trust. Then, there was betrayal. You cannot have one without the other. You cannot be betrayed by someone you do not trust.”

 

”Giftmakerskan” är en historisk roman med flera berättarröster som utspelar sig i London över två tidsepoker: i slutet av 1700-talet och nutid. Vi får följa Nella, en apotekare som har en mörk hemlighet. Hon kan blanda ihop olika gifter åt lönnmörderskor som vill hämnas på sina män. Hon har dock två regler: att alltid skriva ned namnen på mörderskorna i sin anteckningsbok och namnet på deras offer samt giftet som används för att döda. Den andra regeln är att hon aldrig dödar andra kvinnor.

En dag får hon oväntat besök av en mycket ung gäst, en 12-årig flicka vid namn Eliza som kommit för att köpa ett ägg fullt med gift för att mörda sin husbonde som är en ond man som våldtar barn. Trots sin unga ålder är hon fast besluten att begå detta mord. Nella ger henne äggen och barnet begår dådet genom att dölja giftet i ägget med en pepparsås. Nellas moderskänslor väcks till liv igen då hon blir påmind om barnet hon förlorade i magen, och samtidigt sig själv som barn då hon alltid varit fascinerad av gifter och örter. Eliza blir förälskad i den lilla affären och ber Nella att lära henne allt hon kan.

Vi hoppar till nutid, då historikern Caroline just skiljt sig från sin otrogna och deprimerade man efter ett 10 år långt äktenskap. Hon bestämmer sig för att jaga efter sina drömmar och åker ensam till London vilket egentligen var tänkt som en bröloppsresa. Hon har alltid varit intresserad av historia och hittar under en mudlarking samma flaska som Eliza använde för att transportera de förgiftade äggen. Caroline börjar nysta i det förgångna, för att lösa ett 200 år gammalt mysterium.

”Giftmakerskan” är en berättelse om moraliska dilemman och hemligheter. Borde Nella ägna sitt liv åt att döda när hon har stora kunskaper inom läkemedels konsten? Är mord någonsin rättfärdigat även om det är en ond man som är offret? Vi kan också ana att det finns en viss koppling till män som skyller ifrån sig på kvinnor för att de är olyckliga, både historiskt och i nutid. Carolines före detta man James lider av depression och hans tendens att skylla ifrån sig påminner om Goethes ”Den unge Werthers lidanden” då olyckliga män blev inspirerade av boken att skada sig själva eller i värsta fall begick självmord för att skuldbelägga kvinnorna för sina hjärtesorger, vilket är lite ironiskt med tanke på att han beskrivs som någon som ser historisk litteratur som slöseri med tid.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek, som e-bok via en nya Bibblo-appen och som talbok med text via Legimus.

Om ni istället vill läsa en mer lättsam bok om en apotekare som använder sina kunskaper om gift för att hjälpa människor i nöd, läs även manga-serien ”The Apothecary Diaries” som utspelar sig i dåtid i Kina:

Eller om ni inte kan få nog av kvinnor som ruvar på sin hämnd och förgiftar sina män, läs ”Blybrölopp” som handlar om en bibliotekarie som istället för 10 års olyckligt äktenskap genomlidit 40 år med en elak man:

Publicerat

Askungens hämnd

”Den bortskämda lilla skitungen som njuter av att ge mig order. Å andra sidan har hon gått igenom en hel del. Hennes mamma försökte trots allt mörda henne.”

 

”Hembitädet” är en nagelbitande thriller, som precis som titeln antyder handlar om den opålitliga berättaren Millie som blivit tvungen att ta ett jobb som hembiträde för den otäcka familjen Winchester. Efter att ha avtjänat ett 10 år långt fängelsestraff för ett mord som hon begick som skolflicka och sovit i bilen som arbetslös och hemlös under en tid, blir hon upprymd när hon får erbjudandet att bo hos familjen på deras vind.

Äntligen ett tak över huvudet och en säng att sova i! På vägen upp till vinden märker hon dock att trappan är trång och mörk, precis som hennes fängelsecell. Allt som finns i rummet är en blå plasthink och en minikyl med tre vattenflaskor. Det trånga lilla fönstret är igenbommat och dörren går bara att låsa utifrån, den är täckt av rivmärken…

Millie ignorerar dock alla varningstecken, hon är ju trots allt en mördare och har varit inlåst förr. Fru Winchester verkar ju vara trevlig, hon ger Millie komplimanger och ber henne att kalla henne Nina, som om de vore bästa vänner. Dock verkar skenet bedra då frun blir en alltmer krävande översittare som börjar gaslighta Millie genom att ge henne motsägelsefulla uppgifter. Hon har också en dotter som heter Cecelia, en blond otäck liten flicka som bara har på sig vita viktorianska klänningar som inte går att leka i.

Däremot är mannen i huset Andrew en snygg och perfekt miljonär, han verkar vara den enda vettiga i familjen. Millie faller pladask för honom trots att han är en gift man. (O)lyckligt nog är han inte trogen sin käresta som han tycker börjar bli fet, gammal och ful. Han skulle mycket hellre vilja ha en yngre kvinna som han kan skaffa fler barn med. Millie som nästan är lika ytlig som Andrew håller med, naivt nog börjar hon fantisera om en framtid med honom, som om hon vore Askungen och Nina den elaka styvmodern. När hon hittar en medicin mot schizofreni i Ninas badrumsskåp blir hon övertygad om att hon är en fara för både henne och Andrew.

I trädgården finns den storvuxna trädgårdsmästaren Enzo, en fåordig man som endast talar italienska. Han kommer fram till Millie en dag och viskar: ”pericolo”. Hon förstår inte vad han menar och tar fram en översättningsapp. Pericolo betyder fara på italienska. En hjärttatuering med hans systers namn dekorerar hans muskulösa arm. Hon är en kvinna som misshandlats till döds av sin partner.

”Hembiträdet” är en riktig blad vändare till thriller men vi kan också ana att det finns ett viktigt budskap i boken om fördomar, barn som far illa och våld i hemmet då både män och kvinnor misshandlar andra i berättelsen både fysiskt och psykiskt. Vi kan ana att boken tagit inspiration av filmen ”Gasljus” med Ingrid Bergman som huvudrollen som myntade begreppet ”gaslighting” vilket är en form av manipulation då förövaren övertygar offret att de inbillar sig saker och ljuger för att plantera in falska minnen.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, som e-bok via den nya Bibblo-appen och som talbok med text via Legimus.

Läs även ”Giftmakerskan” som också handlar om kvinnor som ruvar på sin hämnd: