Det ovetande offret

”Krigsrubriker över första sidan av Le Noveau Détective: ”Den värsta historien någonsin avslöjad. Nätverket av våldtäktsmän i Vaucluse. Han drogar sin hustru för att ge henne till andra män.” Vårt liv släpades i smutsen, sammanfattat i några rader, strax ovanför fotot av en seriemördare.” (sid 118)

 

”En hyllning till livet : skammen måste byta sida” är en biografi av den franska Gisèle Pelicot som berättar om sin före detta makes Dominiques fruktansvärda brott och livet som gick vidare efter det. Hon har blivit uppmärksammad världen över för sitt engagemang för kvinnors rättigheter, då hon fört MeToos talan.

Hon hade varit gift med Dominique länge när hon först började upptäcka varningssignaler att något inte stod rätt till. Han förs en dag till polisen, och hon får veta att han blivit arresterad för att ha olovligt fotograferat kvinnor under deras kjolar. Underligt nog reagerar Gisèle med att bemöta detta låg affektivt och säger att allt blir bra igen om han bara ber kvinnorna i fråga om ursäkt. En inställning som snabbt visar sig vara naiv.

Gisèle börjar bli sjuk. Hon kan inte köra bil, och har stora minnesluckor. Hos doktorn får hon inga bra svar på vad hennes symptom är, och blir till och med fel diagnosticerad. Vad hon inte vet är att Dominique har drogat hennes mat under en lång tid. När hon trott att hon sov har han klätt ut henne i utmanande underkläder och bjudit hem främlingar som våldtagit henne i sömnen, samtidigt som han filmat övergreppen.

När detta uppdagas, faller Gisèles värld samman. Barnen är bestörta, särskilt dottern som också fallit offer för sin fars perversa blick. Filmklipp då hon byter om och sover börjar cirkulera på porrsidor. Dominique säger att hon är en hora precis som sin mor, han vägrar att överhuvudtaget kalla henne dotter. En avhumanisering sker, då han lägger ut kvinnorna som han delat sitt liv med på nätet som om de vore sexobjekt. På livsmedelsbutiken har hans ”kunder” stalkat Gisèle då de velat se ”varan” som de köpte.

Många hemska filmklipp visas under rättegången. Bilder på flera olika män dyker upp. En av dem sprang till och med in klädd som brandman, och utan att byta om började våldta Gisèle. Hon får se bilder på männen i vardagssituationer, då de umgås med familj och grillar korv. Offren slår ifrån sig och säger att hon samtyckt till ”trekanten” och stödjer varandra. De skyller ifrån sig, och ger varandra high fives under pauserna. Männen varierar i ålder, och de yngre påstår att de skulle ha våldtagit någon yngre än en gammal dam i 60 års åldern om de var riktiga våldtäktsmän. Men brotten består, trots komplicerade ursäkter. Männen lever i en bubbla, där de ser sig själva som offer men Gisèle kämpar emot och blir en talesperson för andra utsatta kvinnor.

Boken handlar också om livet innan våldtäkterna. Gisèle hade en jobbig barndom och Dominique likaså. Han påstår att han blev utsatt för övergrepp som barn av sin far, och därmed fått sjuka böjelser. Inte bara sexuellt har de problem, utan även ekonomiskt då paret har enorma skulder. Trots detta blir han förlåten, kanske till och med efter sitt brott då Gisèle kommer med kläder och förnödenheter till fängelset. Dottern Caroline Darian reagerar annorlunda och förstör möblerna och alla fotografier även de som Gisèle ville spara. Sorgen tar olika skepnader, men båda är offer för en man som de trodde var deras familj.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska samt som talbok med text och punktskriftsbok via Legimus.

Läs även Carolins skildring av brottet i hennes biografi ”Och jag slutade kalla dig pappa” där hon berättar sitt någorlunda kontrasterande perspektiv på händelserna:

I väntan på det sista andetaget

”Förlåtelse är kraftfulla grejer. Som när en gammal, förhärdad brottsling förändras bara för att en liten mamma kommer in och är villig att förlåta honom.” (sid 203)

 

”En bra dag att dö : vad 276 avrättningar lärt en fängelsepastor om livet” är en biografi om Jim Brazzil som är en troende man i ett land där dödstraff är tillåtet.

Brazzil har levt ett intressant liv med döden som sin ständiga följeslagare. Han får veta att han har prostacancer och inte länge kvar att leva. Han blir kontaktad av olika bolag som vill göra film om hans liv men han tackar nej. De vill göra honom till en hjälte, vilket han ansåg att han inte var. Men när den svenska journalisten Carina Bergfeldt kontaktar honom känner han att hon var rätt person att berätta hans livshistoria, utan att försköna.

Brazzil berättar i dialog med Bergfeldt om sitt liv som konservativ amerikan, som växt upp med kristendomen. Hans eget liv kantas av sjukdomar under barndomen, otrohet och besvikelser. Under tonåren började han köpa sex från prostituerade vilket ledde till religiös skam då han hade sex utanför äktenskapet. Brazzil berättar ärligt, med Bergfeldt som ibland utmanar hans synsätt.

Samtidigt som hans eget liv är kaos, får han som pastor uppdraget att tala med dödsdömda fångar precis innan deras avrättningar. Detta visar sig vara ett svårt uppdrag, och fångarnas brott och personligheter är många och varierande.

Han berättar om de som erkänt sina brott för honom trots att de nekade hela sina liv, men han har inte kunnat berätta för någon på grund av tystnadsplikten. Han berättar om en av de få kvinnliga fångarna som gifte sig i fängelset och fick en hel skara med fans, som inte ville att hon skulle avrättas. Han berättar om hur anhöriga, och ibland till och med offer har ordnat möten med förövare för att kunna gå vidare med sorgen. Han berättar om mammor som gråter utanför salen, och känner att han måste stödja dem också. Han berättar om skräcken då avrättningarna misslyckats, som i ett fall då en drogberoende hade så förstörda blodkärl att det knappt gick att ge honom det dödliga giftet. Han berättar om fångar som beställt konstiga sista måltider som gris inälvor som gjort att hela fängelset luktat illa.

Samtidigt finns Brazzil där, som en tyst följeslagare. Vissa fångar vill prata, andra bara skriker och gråter. Vissa fångar hittar tröst i religion, flera av dem är kristna men har låtsats konvertera till islam för att få bättre kost i fängelset. Bergfeldt berättar om sin situation med en pappa som inte var kriminell men misshandlade henne och hennes syskon. Hon undrar om förlåtelse sonar allt, och de diskuterar även hur Brazzil kämpar med döden, nu när han själv har fått sin dödsdom och inte har länge kvar att leva.

Biografin är en bitvis otäck inblick i Amerikas rättssystem som skiljer sig väldigt mycket från vårt svenska. Även Brazzils syn på politik, religion och kön skiljer sig till stor del från Bergfeldts typiskt svenska synsätt, men trots detta hitta de något gemensamt trots sina olikheter vilket är fint skildrat i deras samtal. Brazzil berättar om hur en fånge som inte sett solen på länge, en gång sa att ”idag är en bra dag att dö” men han och Bergfeldt kommer istället fram till att det är en bra dag att leva.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska samt som talbok med text via Legimus.

För ett kontrasterade perspektiv, läs även reportageboken ”Kvinnor som mördar” som handlar om två svenska rättsfall, dock utan dödsstraff:

Konstiga böcker!

Det finns många knasiga böcker i våra bokhyllor men ännu fler på andra bibliotek. Så knasiga att man kan tro att de är aprilskämt fast att de finns på riktigt.

Här är några knasiga boktips på böcker som vi INTE har men kan lånas på Bibblo eller som fjärrlån:

Hallonbåtsflyktingen” är en berättelse om en finsk man som önskar att han vore svensk. Han är besatt av Sverige och allt som är svenskt. Hans första kärlek var hans svenska lärare. Han identifierar sig som transnationalist, trots att det inte finns något sådant. Till sist planerar han att sno någon annans identitet för att uppnå svenskheten…

Fuck your marsvin and dö” är en osammanhängande historia om tre lesbiska tjejer som utspelar sig på den äckliga skoltoan. De är tre individer men delar tankar. De ställer de livsviktiga frågorna: Vad ska man göra med sitt systerhat? Vad ska man göra om man tror att ens pappa vill ha incest med en? Hur blir man en vuxen Flicka? Hur lär man sig dricka sprit utan att bli en alkis? Vad är den bästa hämnden?

Skriven av den autistiska författaren Anna Nygren som verkligen fångat hur rörigt det kan bli ibland i huvudet på tonåringar. Har även dramatiserats som teater trots sitt underliga innehåll.

Everything is Fine” är en serie där allt är OK. Serien finns bara i Stockholm men kan läsas gratis här. Handlar om Sam och Maggie som är ett väldigt normalt par som bor i en normal stad med normala grannar. Alla hus ser likadana ut och alla människor är likadana. Deras hund är död men de låtsas som att den lever. Faktum är att inget är OK, de lever i en diktatur och är konstant övervakade.

Den sårade skogsmullen

”När hon kommer fram till morsan och polisen bakom glasrutan stryker hon undan håret. Kilar in en hårslinga bakom örat. Jag tror först hon ska vända sig om för att kontrollera var jag står. Kolla om jag är kvar. Men det gör hon inte. Istället lägger hon båda händerna på bänken framför glaset, där man står och fyller i papper eller beställer ett nytt pass. Hon pressar fingrarna mot träskivan. Benen skakar när hon tittar på polisen.

Jag skulle vilja anmäla en våldtäkt.” (sid 165)

”De tar allt ifrån mig” är en bok av den augustprisnominerade författaren Linda Jones. Berättelsen handlar om en fiktiv norrländsk ort, Marken. Vi får följa den 15-åriga Frida, en pojkflicka som älskar att jaga och vill följa i sin tuffa mors fotspår. Mamman är jaktlagets ledare och är den som styr och ställer i den annars mansdominerade miljön.

Glesbygden karaktäriseras av förfall. Allt lägger ned, snart till och med älgjakten. Ett oidentifierat djur som döps till ”Korsningen” dyker upp, och allt konstigare händelser börjar ske. ”Järven” som är en macho skogsmulle börjar bli paranoid då hans liv börjar barka utåt. Hans älskade jakthund hittas slaktad, hans fru får ”tjejcancer” i livmodern och hans son blir anklagad för att ha våldtagit Fridas vän under en fyllefest. Hans ilska mot samhället växer, då han börjar få allt värre våldsfantasier. Detta hat späds på då alla jägare får i uppdrag att döda Korsningen, för att få tillbaka älgjakten som definierar dem och deras maskulinitet. Snart är det inte bara djur som de jagar utan även människor.

Samtidigt börjar en ny kille i Fridas klass. Han heter Frej och är i skarp kontrast med jägarna en väldigt feminin gotisk emo kille som har långt svart hår och glittrigt nagellack. Alla börjar mobba honom då de tror att han är gay. Frida blir dock förtjust i honom, då han vågar stå upp för sina åsikter. Han är djurvän och vegan, och är villig att ifrågasätta om allt verkligen måste handla om jakt och att hävda sig.

Vi anar snart att ”Korsningen” kanske inte bara är en oidentifierad varelse utan en symbol för rädslan för det okända. Att inte passa in eller vara den som utmanar normer anses lika hotfullt för jägarna som det konstiga djuret, oavsett om det gäller att anmäla en våldtäkt, vara vegan eller en feminin man.

Boken innehåller mycket slang och möjligtvis en del stereotyper om Norrland som målas upp som en förfallen glesbygd utan rättvisa, där alla är lite skitiga och jargongen är hård.

Boken påminner delvis om ”Jag for ner till bror” av Karin Smirnoff då miljön i boken kantas av misär, isolering och förfall, samt med ett fokus på våld mot kvinnor och barn. En annan bok som ofta jämförs med Jones berättelse är ”Löpa varg” av Kerstin Ekman då startskottet är en pensionerad jägares möte med en varg.

Läs även Jones tidigare bok ”Bete sig” som handlar om att hitta friden i skogen och ”Lejonflock” som utspelar sig på Bergnäset i Luleå och handlar om jämställdhet:

Tik-Tok favoriter – Half His Age

”I felt strangely gratified by the mess I made. I did that to him. He did that to me. The ultimate power. The ultimate surrender.” (p 90)

 

”Half His Age” är en bok av Jennette Mccurdy som även ligger bakom TikTok-succén ”I’m Glad My Mom Died” som handlade om hennes liv som barnskådespelare för iCarly och Sam & Cat, MeToo-skandalen med manusförfattaren Dan Schneider och hennes uppväxt med en psykiskt sjuk mor. Återigen har Mccurdy skapat en bok med en titel som redan provocerar läsaren på omslaget.

Boken handlar om 17-åriga Waldo från Alaska som har en manisk besatthet av att konsumera materiella saker. Hon shoppar loss vilt på Internet, och köper kläder som hon aldrig har på sig. Vi kan ana att beteendet är rotat i vår protagonists inre osäkerhet och psykisk ohälsa, då hon bor ensam med sin mor som får henne att känna sig oälskad. Vi kan även ana kopplingen till Mccurdys egen barndom och hennes mors samlingsmani, vilket gör att boken gränsar på autofiktion även om själva berättelsen är fiktiv.

Waldo hoppar från olika killar som om de vore snygga toppar, men blir aldrig nöjd. Under en lektion i kreativt skrivande träffar hon herr Korgy, en man i 40-årsåldern med grånande hår och ett misslyckat liv bakom sig. Trots att han har fru och småbarn blir Waldo genast förtjust i honom och hans livserfarenhet. Plötsligt verkar killarna i hennes egen ålder helt ointressanta, då hon börjar förföra sin lärare i klassrummet.

Ett flertal dråpliga sexscener får vi genomlida, alltifrån hemliga möten i skolans städskrubb med en fot i smutsigt skurvatten som till slut mynnar ut i ett möte i hans eget hem. Hans fru kommer hem tidigt en dag, och Waldo gömmer sig återigen i en garderob, då hennes mensblod fläckar ned hela mattan, som i en skräckfilm.

Mccurdy uppger att det äckliga och vulgära är något hon skrivit för att belysa ett viktigt problem. Berättelsen är tråkigt nog självupplevd då hon som barn utnyttjades sexuellt av de vuxna omkring henne, inte bara Schneider utan även hennes mor och en vuxen gift man som var med i produktionsteamet som herr Korgy är baserad på.

Waldos ohälsosamma konsumism kan också relateras till hur unga tjejer letar efter en identitet genom att köpa dyra kläder och smink vilket bidrar till slit-och-släng samhället, miljöförstöringar och i vissa fall till och med cancerframkallande ämnen från billiga produkter från Shein.

Waldo må upplevas som ytlig och självisk men samtidigt trycker Mccurdy på att man aldrig ska skuldbelägga offret, särskilt i en situation då hon är ett barn och förövaren är en vuxen man.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska.

Läs även ”Min mörka Vanessa” som handlar om ett liknande ämne:

Läs även Mccurdys tidigare bok ”I’m Glad My Mom Died”:

Mumintrollens släktsaga

”Länge mindes jag den tiden via ett gammalt, tyvärr nu borttappat skolfotografi, på vilket jag står vit i ansiktet mitt i ett hav av små mörka kullar med lysande ögon. Jag är den enda ljusa punkten. Det ser mycket komiskt ut. Med mitt vita pottklippta hår och min ljusa hudfärg blev jag som en lysande bollformad utomjording, som verkligen inte hörde hemma där.” (sid 332)

”Tre öar – mamma, pappa och jag” är en självbiografi av spanska läraren Sophia Jansson som var brorsdotter till Tove Janssson, hjärnan bakom de älskvärda Mumintrollen. I sin debutbok berättar Jansson om livet med pappa Lasse som var Tove Janssons bror och stod den berömda författaren mycket nära.

Boken sträcker sig från 30-talet till 60-talet. Jansson berättar sin släkthistoria som kantas av år av fattigdom, klasskillnader, krig och en hybrid identitet mellan det svenska, det finska och det spanska. Spänningar i familjen uppstår då männen blir tvungna att kriga.

Viktor Jansson som benämns som ”Faffan” var Toves far och Sophias farfar. Han vurmade för Tyskland eftersom han stred under kriget 1917-1918 medan Tove å andra sidan började teckna för satirmagasinet Garm och gjorde narr av Hitler och Stalin. Det var också här Muminfigurerna föddes, tills Tove gav ut sin första bok ”Kometjakten” år 1946 som har starka kopplingar till krigets fasor, då Mumin och hans vänner måste fly från den symboliska kometen som hotar att utplåna dem alla.

Även sexualitet är ett återkommande ämne då Tove var bisexuell och tillsammans med konstnären Tuulikki som benämns i boken som Tooti, samma namn som Muminfiguren som representerar henne. Även pappa Lasse brottades med sin bisexualitet, och drunknade nästan i havet efter att ha försökt segla iväg till Amerika med en vän för att starta ett nytt liv med en ny identitet. Han överlevde dock och Sophia Jansson föddes. Hon uppger att hon aldrig tänkte på sina släktingars sexualitet som barn, Tooti och Tove var alltid tillsammans, så var det bara.

Sophia växte upp i en äventyrlig familj. Både pappa Lasse och faster Tove längtade sig bort från civilisationens alla måsten. De älskade att campa ute på öar och resa. Sophia spenderade stora delar av sin barndom på ön Ibiza där hon lärde sig spanska men var det enda ljushyade blonda barnet vilket ledde till att hon stack ut och blev mobbad även om hon också hittade vänner på ön, i grannflickorna Maria och Antoñita.

Lasse och Tove var mycket händiga, de byggde stugor av det material de hittade och var vana vid att överleva på bara konserver och knäckebröd efter krigets svält. Tråkigt nog kantades Sophias barndom av en alkoholiserad mor som led av depression och självmordstankar, som gick bort vid 38 års ålder.

Tove Jansson gick bort 2001, och i år Mumin fyller 81 år. Sophia är den som ärvt Mumins kulturarv och rättigheterna till karaktärerna. Vi kan ana att Mumintrollen kanske inte bara är fantasifigurer utan ekon av Sophias släktingar. Pappa Lasse som älskade botanik och att samla på fjärilar och frimärken speglas i Hemulen.  Det osynliga barnet som gråter när hon tänker på havet, speglar Toves thalassofobi som är rädslan för att drunkna, möjligtvis en referens till olyckan då Lasse nästan miste livet. För att inte nämna Morran, en figur som är alldeles för rädd för att bli utstött av samhället, vilket ofta tolkas som internaliserad homofobi.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska samt som talbok med text och punkskriftsbok via Legimus.

Läs även ”Anteckningar från en ö” som är en snabbläst självbiografi av Tove Jansson, där hon själv berättar om livet på ön:

Och ”Kometen kommer” som är en någorlunda omarbetad version av ”Kometjakten”:

Skogens hemlighet

”Sarah tittade upp från Annas dagbok och stirrade på sin egen spegelbild över toalettbordet. Hon kunde knappt tro det hon just läst. ”Stackars Anna”, viskade hon och rörde vid boksidan. Fingerspetsarna följde handstilen, som om hon kunde sträcka sig genom tiden för att trösta flickan.” (sid 240)

 

”Den förlorade dagboken” är en romantisk feelgood berättelse om magisk realism, irländsk mytologi och folklore. Evie Woods som bor på den irländska västkusten skildrar vardagsdramatik som möter det mystiska och fördolda.

Vi får följa två berättarröster Sarah från New York år 2010 och Anna från Irland år 1910. Efter en jobbig skilsmässa ser Sarah inte fram emot att fira jul med familjen i Amerika. Istället bestämmer hon sig, busig som hon är, att ghosta familjen genom att boka ett plötsligt äventyr till Irland. I en dagstidning har hon fått nys om att det finns feer som gömmer sig i de irländska skogarna. Lokalbefolkningen protesterar mot en motorväg som kräver att de urgamla träden som tros vara de magiska väsens hem ska huggas ned. En mystisk dagbok med en oanvänd biljett till Amerika hamnar i Sarahs händer, som om det vore ödet. Den har legat gömd i en ihålig stubbe i ett mystiskt litet skrin, i väntan på att få bli läst.

Anna som sedan länge är död berättar om hur hon räddades av feerna. Hon var en bondflicka med begränsade möjligheter till utbildning och jobb, i en tid då männen sågs som det starkare könet. Likt Weyward av Emilia Hart anar vi att kvinnornas förtryck vävs samman med de övernaturliga och ger dem en chans att utmana normerna. Anna träffar en amerikansk forskare Harold som rest till Irland för att studera feerna. Deras öden vävs samman då han vill översätta ett verk på irländska till engelska, för att komma närmare de mytomspunna varelserna.

Båda delarna av berättelsen utspelar sig i december-januari, precis vid jul och nyår. En perfekt bok att mysa med i januarikylan då jobb och skola kommit igång igen efter ledigheten.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Observera att den innehåller grafiska beskrivningar av våldtäkt, kvinnomisshandel och våld mot djur.

Läs även Weyward som har ett liknande upplägg med fokus på kvinnors solidaritet genom århundradena, magi och kampen mot det patriarkala förtrycket:

Om ni inte kan få nog av jakten på feer och magiska väsen, läs även ”Emily Wilde’s Encyclopaedia of Faeries” som också blivit stor på BookTok:

Kampen om kvinnokroppen

”Det hände en dag när hon spolat i toaletten och var på väg ut ur badrummet.

”Mor.”

Hon vände sig om. Det var ett huvud som stack upp ur toalettstolen och ropade på henne.” (sid 20)

”Förbannad kanin” är en mystisk novellsamling av den sydkoreanska författaren Bora Chung. I dessa noveller får vi möta flera olika karaktärer, med undertoner av skräck, magisk realism och patriarkalt förtryck. Svårigheterna med att vara den perfekta frun och mamman som genomsyrar hela det sydkoreanska samhället är ett tema som löper genom hela samlingen.

I en av novellerna dyker ett ansikte upp i toan. Den påstår att berättarrösten är dess mor, och att den fötts från hennes tarm. Hår, mensblod och avföring bildar till slut en yngre version av protagonisten som åldras, får barn och blir en alltmer passiv husmor. Toalettklonen försöker sedan dränka kvinnan för att ta över hennes liv. Om detta låter underligt, är detta bara början då novellerna blir alltmer knasiga även om det finns en allvarligare underton av kvinnoförtryck. Kroppsskräck är ett återkommande tema i berättelserna och berör hur kvinnors kroppar objektifieras och kontrolleras.

I en annan novell blir en kvinna som är singel gravid trots sina p-piller vilket leder till kamp mellan flera friare då p-piller barnet ”måste ha en pappa” trots att ingen av kandidaterna verkar särskilt lämpliga som förebilder, och dessutom bara har sina egna intressen i åtanke. I ytterligare en novell hamnar vi i en högteknologisk alternativ verklighet där robot männen vill ta över världen och planerar ett mord på den ensamma kvinnan som äger dem. Hon har blivit alltmer parasocial med personer som inte är verkliga, vilket kan kopplas till dagens problem med AI då personer ser den som en vän, terapeut eller älskare trots att den bara är en maskin utan känslor som endast svarar på det du matar in i den.

Boken har stora likheter med nobelpristagaren Han Kangs roman ”Vegetarianen” (som även delar samma översättare på svenska, Okkyoung Park) och den japanska stjärnförfattaren Sayaka Murata som också har en förkärlek för det morbida och lite äckliga, men samtidigt med en feministisk underton.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska samt som e-bok via Biblio-appen och talbok med text via Legimus.

Läs även Han Kangs prisbelönta bok ”Vegetarianen” som handlar om sexualitet och sydkoreanska kvinnors brist på autonomi:

Samt Sayaka Muratas bok ”Jordbor” som fokuserar på ett liknande ämne, med inslag av psykisk ohälsa och övergrepp:

Se även den feministiska skräckfilmen ”The Substance” som även den handlar om kvinnors kroppar och åldersdiskriminering:

Boktips fredag – elevernas favoritmanga!

Manga har återigen blivit populär! Här är ett manga-boktips på en lite mörkare vuxenmanga som berör flera svåra ämnen som trauma, krig och sexuellt våld. Den är en äldre mangaserie från 1989 som hållit sig kvar, och vunnit flera priser. Berättelsen utspelar sig i medeltida Europa och handlar om riddaren Guts, en fruktad man som trots sin styrka, bär på ett mörkt och sorgligt förflutet.

Rekommenderas av en av våra mangaläsare Randomir Machnik som går i DP24. Här är hans boktips:

”I want to recommend Beserk because it is powerful, emotional and beautifully illustrated. Showcasing betrayal, love and determination. Guts the main protagonist is a war orphan and gets dragged to shocking times. Meeting on his way Griffith who becomes his ”best friend”, however everything does not last. Their journey contains hate, love and tragedies.”

Tre volymer av serien finns tillgängliga på vårt bibliotek på engelska.

När halva världen glöms bort

”En kvinnlig forskare som studerade klimatförändringar i Alaska plågades också av overaller som var utformade för den manliga kroppen. (…) Kvinnan i fråga köpte en penisliknande tratt i gummi för att råda bot på problemet – det slutade med att hon kissade ner sig totalt. Varför kan inte en kvinna vara mer lik en man?” (sid 152)

”Osynliga kvinnor” av Caroline Criado Perez är en tankeväckande bok som handlar om genus och bristen på jämställdheten mellan könen i dagens samhälle. Vår värld bygger i stor del på insamlad data som främst är baserad på männen, trots att kvinnor utgör halva befolkningen. Criado Perez diskuterar hur detta leder till att kvinnor osynliggörs globalt.

Problemet diskuteras från flera vinklar. Kan snöröjning vara sexistisk? Vi tar oss till den svenska staden Karlskoga. Snöröjarna skrattar åt frågan och menar att ”genusfolket” har fått fnatt igen. Dock visar det sig att det inte alls är tokerier utan kvinnor, särskilt mödrar är extra utsatta av snön, då de inte kan ta sig fram med barnvagnar. Kvinnor sköter fortfarande större delen av barnomsorgen, men även vård av äldre.

Män äger fler bilar, medan kvinnor som har sämre ekonomi oftare färdas via fots, cykel eller buss. Inte bara det, utan det visar sig att fler kvinnor dör i bilolyckor eftersom bilarna är utformade efter manliga kroppar. Kvinnor sitter längre fram, eftersom de generellt sett är kortare. Till och med mens påverkar, då kvinnor blir lättare åksjuka.

Vidare diskuterar Criado Perez hur kvinnor i fattigare länder förtrycks. I Indien åker kvinnor ofta privata bussar vilket 2012 resulterade i en hemsk våldtäkt i Delhi på en 23-årig kvinna som dog av sina skador.

Även sådant som vi tar för givet som ett enkelt toalettbesök, kan göra kvinnor och tjejer i u-länder utsatta. I Afrika och Indien saknar många tjejer en toalett, och måste uppsöka en publik toalett där pedofiler ligger och lurpassar vilket leder till både våldtäkt och mord. Tjejerna bildar grupper, eller uträttar sina behov utomhus, vilket leder till dålig hygien och sämre miljö. Bindor kostar mycket pengar, och anses som en lyxprodukt trots att det är en nödvändighet. Flickorna får infektioner då de använder mossa, bomullstussar och bark istället, i brist på annat.

Även i i-länder kan den felaktiga datan påverka. Kvinnor utför till stor del flera timmars obetald arbetstid både i hemmet och på jobbet trots lägre löner. Barnpassning, hämtning på dagis och skola, städning, inhandla matvaror och matlagning är ett ansvar som läggs över på kvinnor i stor del, medan mannen får beröm om han ”hjälper till hemma”, trots att det krävs två för att bilda en familj.

Männen har generellt sett tre timmar mer fritid som ägnas åt bland annat film och spel, om också påverkas av stereotyper om manligt och kvinnligt. De flesta huvudrollerna spelas av män, spel utrustning är ofta utformade efter mäns kroppar som VR-glasögon och hätska debatter sker på nätet när diskussioner om genus i spel kommer på tal, vilket i vissa fall slutat så illa att det lett till bombhot och cyber attacker. Även när kvinnor ska ha roligt på den lilla fritiden de har, sker ett osynliggörande.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, samt som talbok med text via Legimus. Observera att boken diskuterar svåra ämnen som bland annat våldtäkt, pedofiler och är någorlunda vinklad efter tvåkönsnormen, även om HBTQ och minoriteter nämns till viss del.

Om ni är intresserade av att läsa en liknande bok om kvinnors osynliggörande läs även ”Allt vi inte ser : så påverkas du av det osynliga arbetet – hemma och på jobbet”:

Om ni är intresserade av att undersöka problematiken med genus från en annan vinkel läs ”Trans : fakta, forskning och erfarenheter” som diskuterar HBTQ-personers hälsa, livsvillkor och samhällsinkludering som är förankrad i nutida forskning: