Tusen och 1 art – om biologisk mångfald och mänsklig enfald

”Som forskare eller vetenskapsjournalist ska man akta sig för att beskriva djur som om de har känslor, tankar eller något slags uppsåt. Det kan se ut som att uttern leker när den åker kana i snön, men man får inte säga att den faktiskt gör det. För vad vet vi?

Det kanske bara är instinkter, (…) och så en ensam majestätisk art som har tankar, medvetande och komplexa känslor? Vem har beskrivit den mänskliga hjärnan som ett sådant under av intelligens? Vem är källan bakom detta. Det är den mänskliga hjärnan själv.” (sid 18)

”Tusen och 1 art – om biologisk mångfald och mänsklig enfald” är en bok om åtta djur i Sverige som blivit rödlistade eller hotade. Författaren Martin Emtenäs diskuterar hur människans framgångar påverkat den biologiska mångfalden och vad konsekvenserna av detta blir.

Vi får följa djuren i deras vardag. Hur påverkas tumlaren som konstant måste lyssna på sorlet av människorna bortom ytan? Om man sänker ned en mikrofon i vattnet, finns det ingenstans i havet som längre är tyst och lugnt. När våra fartyg svischar förbi blir tumlarna så rädda att de gömmer sig och glömmer att äta.

Även fiskenät fångar upp oönskad fångst som enligt lag ska släppas ut i havet igen. Oftast är denna fångst redan död när detta sker. Näten sticker också iväg och blir så kallade spöknät som fortsätter fånga in fisk trots att de inte längre har någon ägare.

Ett annat hotat djur är våra trädgårdsvänner igelkottarna. De hotas av trafiken och får ibland ett ben eller två avhuggna av de skrämmande robotgräsklipparna. Sedan finns det också brunlångörat, en fladdermusliknande varelse som blir störd av så kallade ljusföroreningar. Detta betyder att våra upplysta hus och ängar påverkar djurens dygnsrytm eftersom de inte förstår att det bara är lampor. De tror att det blivit dag igen trots att det fortfarande är natt.

Även fjällräven hotas, både av större rovdjur och människor som avundas den snövita pälsen. Fjällrävarna bygger små samhällen i jorden, deras lyor ärvs i generationer, ibland i tusentals år. När deras större kusin rödräven gör inbrott blir fjällräven chanslös eftersom den är liten och ett lätt byte. Lyorna stjäls och rödräven flyttar in.

Samtidigt fortsätter människan som vanligt. Vi köper jord och frön till våra balkonglådor istället för att byta med varandra, sliter och slänger kläder och andra materiella föremål. En dag kommer Jorden troligtvis att gå under då solen sväller och haven kokar men lilla människan är då redan borta. Människan struntar i problemen och den onda cirkeln fortsätter.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Se även filmen ”Call of Life” som handlar om massutdöende.

En film om Jordens undergång

”If you can’t give your son hope, give him love.”

 

”Call of Life” är en dokumentärfilm om massutdöende. Detta refererar till hur hela grupper av organismer och arter på Jorden dör ut på mycket kort tid. Vi människor blir allt fler. Vi har gått från att vara 2 miljarder till 6 miljarder. Sedan filmen gjordes 2010 har vi hunnit växa till 8 miljarder enligt siffror från 2022. En av våra framtida utmaningar är hur vi ska fördela våra resurser då vi har fler munnar att mätta.

Call of Life (2010) - IMDb

Vi får ta del av statistik (som antagligen är något utdaterad) om hur illa det egentligen är med massutdöenet. Enligt uppgifter från 2010 har så här många djurarter dött ut:

Djur på land – 28 % sedan 1970

Sjöfåglar – 30 % sedan 1995

Havsfiskar – 90 % sedan 1950

Sötvattensfiskar – 50 % sedan 1987

Övriga havsdjur – 28 % sedan 1970

Sångfåglar – 50 % sedan 1965

En av många orsaker är att vi människor har uppfunnit plasten, det enda material som naturen inte kan bryta ned och som djuren inte kan äta. Detta medför att plasten blir kvar i naturen. Ett annat problem är köttproduktionen som ökat i bland annat Kina. För att ge korna foder måste Kina mata dem med sojabönor från Brasilien vilket i sin tur leder till miljöproblem. Detta blir en ond cirkel då resurserna inte är oändliga.

Filmen finns tillgänglig på vårt bibliotek med engelskt tal och svenska undertexter. Läs även ”Tusen och 1 art” som handlar om biologisk mångfald.

Rädda eller fly planeten?

”Each morning comes along and you assume it will be similar enough to the previous one – that you will be safe, that your family will be alive, that you will be together, that life will remain mostly as it was. Then a moment arrives and everything changes.”

 

”En bättre värld” av Pulitzerprisvinnaren Anthony Doerr är en lång roman på 528 sidor som blandar historiska berättelser, science fiction, klimatdystopi och fantasy. Berättelsen sträcker sig över flera århundranden från 1400-talet till framtiden då planeten är förstörd och människorna flytt till rymden och bor i rymdskepp.

Boken har många berättarröster som är väldigt olika varandra och lever i olika tidsepoker. Boken ”Molnfågelland” är vad som knyter samman alla dessa karaktärer. Doerr lånar titeln från Aristofanes ”Fåglar” där två dårar vill bygga en stad i himlen med hjälp av fåglar. Doerr blandar dessa utopiska element med dystopin.

En av våra berättare, Anna som lever på 1400-talet i Konstantinopel (dåtidens Istanbul) tillåts inte lära sig läsa och skriva på grund av sitt kön. Trots detta är hon den som vill bevara boken. Hon försöker övertala en lärare att lära henne läsa men förnekas tillgången till berättelser. De som får ta del av det skrivna ordet blir de som har makten.

Vikten av att lära sig läsa och bibliotek är ett återkommande tema i berättelsen. Vi får även följa Seymour en autistisk pojke som föredrar djurens sällskap framför människor. När träden huggs ned utanför hans hus blir hans trogna vän, en uggla som bor i skogen, hemlös. Detta knyts sedan ihop med bokens klimattema då Seymour blir klimataktivist men inte tas på allvar på grund av sin funktionsvariation, vilket kan liknas med dagens Greta Thunberg. Olyckligt nog blir Seymour alltmer radikaliserad och 2020 utför han ett terrorattentat i ett bibliotek.

På biblioteket befinner sig en grupp barn och Koreaveteranen Zeno som är homosexuell och övar inför en pjäs baserad på boken ”Molnfågelland” som han har kämpat i flera decennier med att översätta.

Sedan får vi även ta del av den utopiska framtiden på rymdskeppet Beta Oph2 där Konstance, vår sista berättarröst befinner sig. Doerr framställer framtiden på rymdskeppet som någorlunda absurd med robotar som ersatt mänsklig kontakt. Denna utopi blir en kontrast mellan klimatdystopin. Ska vi fokusera på att skapa en bättre värld genom att ta hand om planeten och miljön eller ska vi ge upp och överge Jorden för att skapa en konstgjord artificiell värld?

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som talbok via Legimus.

Gretas kamp för klimatet

”När jag besöker alla dessa fina miljöer som slott och palats, känns det som att allt bara är ett rollspel.”

 

”Greta” är en dokumentärfilm från 2020 som handlar om den modiga miljöaktivisten Greta Thunberg. I filmen får vi följa Gretas resa från skolstrejken augusti 2018 utanför riksdagshuset till Atlanten på väg mot Amerikas kustland i monegaskiska tävlingsbåten Malizia II.

Vi får komma närmare Greta som person. Vi får se hennes kamp för klimatet men också hennes inre kamp med sig själv och sin funktionsvariation. Gretas pappa Svante finns med i bilden och stöttar henne så gott han kan. Han ger henne skjuts i elbilen och påminner henne att hon måste äta. Vi får se Greta mitt under en demonstration utomlands, då hon inte ätit något på hela dagen och pappan desperat försöker få henne att äta en banan.

 

Greta berättar också om sin uppväxt. När hon gick i skolan blev hon mobbad och blev aldrig inbjuden till de jämnåriga klasskamraternas fester. På grund av sin funktionsvariation kan hon hyperfokusera på ämnen som intresserar henne och har fotografiskt minne.

Precis som många andra som har Aspergers syndrom har hon dock lätt att fastna i detaljer. Vi får återigen se en orolig pappa då Greta sitter uppe vid datorn hela kvällen när hon egentligen borde vila. Hon har hängt upp sig på att det finns flera olika översättningar för ”skolstrejk” på franska eftersom hon ska hålla tal i Frankrike.

Vi får se Greta besöka flera fina miljöer som palats i Frankrike där hon träffar premiärministern. Gretas mål är att Parisavtalet ska uppfyllas både i Sverige och utomlands. Greta jämför miljön med en godispåse som människorna bara plockar från. Hon undrar om alla dessa möten kommer att bära frukt då flera politiker och journalister vet lite om miljön, till och med mindre än Greta själv trots att hon bara är en gymnasieelev.

In 'I Am Greta,' an unlikely celebrity grapples with fame | Grist

Vi får även se Gretas resa över Atlanten då hon och pappa Svante kämpar på havet. Greta sover i en liten tältliknande konstruktion som hon ritar roliga figurer på med tuschpenna. Att gå på toa är en utmaning i sig själv då hon får gå in i en annan tältliknande konstruktion, bara för att inse att toapappret är försvunnet.

Greta kommunicerar med familjen med sin telefon som är helt inpaketerad för att skydda den. Hon gråter då hon saknar sin mamma och syster när vatten börjar forsa in på golvet. Greta säger att hon känner att hon fått ta för stort ansvar och inte mår bra under resan. Hon kommer dock så småningom i land i Manhatta där hon möts av sina amerikanska beundrare som vinkar till henne på land.

Kampen för klimatet har dock varit svår och många som lever i förnekelse har riktat sin ilska mot Greta och hennes familj. Hon har fått flera mordhot skickat hem till sig. Hennes föräldrar oroar sig för hennes säkerhet men Greta själv är mer orolig vad som händer om hon låter dessa eländiga människor tysta ned henne.

Filmen finns på vårt bibliotek på svenska. Läs även Malena Ernmans (Gretas mamma) självbiografi.

Rädda maten och klimatet

”Att rota i sopor förknippar de flesta med fattigdom och misär. Men i och med det västerländska samhällets absurda slöseri så är sanningen snarare det motsatta. Har du tillgång till en medelstor livsmedelsaffärs sopor behöver du knappt handla någon mat längre.  Att dumpstra är att leva i lyx och bota sin klimatångest på samma gång.”

Andreas Jakobsson är en frilansjournalist och skriver för Aftonbladet, Magasinet Filter och Magasinet Hunger. Han driver även bloggen ”Dumpstringslyx” där han berättar om hur han minskat sin konsumtion genom att ta vara på mat som slängs av livsmedelsaffärerna.

Flera ton mat slängs varje år i onödan, vilket påverkar både miljön och de lägre samhällsklasserna. Jakobsson menar att det inte är de enskilda hushållen som är de största bovarna. Matsvinnet är ett problem på nationell nivå och är en politisk fråga.

Jakobsson berättar att det finns olika anledningar till att maten slängs av de anställda. Till exempel kan en förpackning ha blivit lite kantstött eller en frukt i en förpackning har ruttnat vilket leder till att de övriga frukterna slängs.

Författaren har utgått från Livsmedelsverkets rekommendationer, smak och lukt när han valt ut vilka sopor som fortfarande är ätbara. Ibland kan produkter som gått ut sköljas av eller skrubbas och stekas i ugnen där bakterierna dör.

Jaboksson intervjuar även butiksägare, forskare, mikrobiologer, politiker med flera för att undersöka varför maten slängs och statistiken är missvisande.

Vid flera tillfällen har Jakobsson stött på polisen som menar att dumpstring är olagligt. Det finns däremot ingen lag som säger att det inte går att återvinna maten som slängs eftersom slängd mat inte längre får säljas och därför inte har något ekonomiskt värde. Trots detta har Jakobsson blivit ombedd att lägga tillbaka sina fynd i soporna.

Däremot ser polisen ofta genom fingrarna då de inte kontrollerar om fynden läggs tillbaka. Det finns mycket okunskap bland polisen om vad dumpstring är och vilka lagar som gäller, vilket gör det hela godtyckligt.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska.

Mezzosopranens svanesång för jorden

”Vad händer med dem som bara råkar vara lite blyga? Vad händer med dem som mår fysiskt dåligt av att prata inför andra? Vad händer med den stora del av befolkningen som saknar den där sociala kompetensen vi idag värderar högre än allting annat?”
(Sid 196-197)

 

Malena Ernman är operasångare, Schlager-vinnare och mamma till den kända klimataktivisten Greta Thunberg. Ernman berättar om den personliga krisen som familjen gick igenom när Greta började må psykiskt dåligt i tioårsåldern.

Mobbning och utanförskap var något som präglade Gretas barndom. Hon hade inga kompisar i skolan och grät ensam i skolmatsalen efter en lektion då de visade en film om hur plast förorenar världshaven.

Greta klarade inte av en vanlig skolgång men fick hjälp av några duktiga pedagoger som undervisade henne i biblioteket. Mamma Ernman uttrycker att det är förfärligt att barn med funktionsvariationer endast får hjälp av frivilliga pedagoger och att detta borde integreras i undervisningen. Pedagogen som hjälpte Greta fick bryta mot reglerna men hon kände att det var viktigt att inte låta Gretas skolgång gå förlorad. Ernman berättar att Greta egentligen är mycket intelligent och har fotografiskt minne.

Greta har fått diagnoserna Aspergers syndrom och OCD vilket påverkade hela familjen. De fick göra upp ett schema för att klara vardagen. När Greta började utveckla ätstörningar började de använda schemat som en strategi för att hålla koll på Gretas kost. Även Gretas lillasyster har lidit av psykiska problem som tvångstankar, vilket medfört att hon varit tvungen att utföra vissa ritualer som att bara gå på varannan gatsten.

Ernman har själv lidit av psykisk ohälsa och har fått diagnosen ADHD, depression och panikångest. Hon skriver att hon ibland känner sig otillräcklig och har haft svårighet att stötta barnen. Ibland är hon själv barnet.

Ernman har fått kritik för att hon skrivit om döttrarnas diagnoser eftersom vissa kritiker anser att de är för unga för att ge sitt samtycke. Ernman och hennes döttrar argumenterar emot detta eftersom de anser att det är viktigt att våga diskutera psykisk ohälsa öppet och sprida kunskap.

Ernman diskuterar också klimatfrågan som är väldigt viktig för hela familjen. Förr reste familjen mycket med flyg då Ernman hade turné över hela världen men färdas numera endast i en miljövänlig elbil. Hon diskuterar också vikten av att ändra sina vanor eftersom maxgränsen för koldioxidutsläpp nåddes redan på 80-talet.

”Alla är så vana vid att allt ska anpassas efter deras egna behov. Människor är som små bortskämda barn. Och sen gnäller de på oss barn för att vi är lata och bortskämda. Jag vet att vi som har Aspergers inte har förmågan att uppfatta ironi för så står det ju i manualen som alla gubbar har skrivit om såna som jag – men jag tror inte att ironi kan beskrivas så värst mycket bättre än såhär.” – Greta Thunberg (sid 122)

Ernman trycker på vikten att låta unga tjejer som Greta ta plats. Greta har tyvärr fått erfara mycket kritik som gränsar till personangrepp då hennes kön, ålder och funktionsvariation sätts i fokus istället för att ge henne konstruktiv kritik. Ernman anser att detta förminskar hennes dotter och andra engagerade ungdomar som trots allt ska leva på vårt förorenade jordklot i framtiden.

Ernmans självbiografi ”Scener ur hjärtat” finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som talbok via Legimus.