Att vara kvinna i krigets Ukraina

”Jo, tre stridsvagnskillar här har våldtagit en tjej.”

”Vem?”

”Tre soldater… Hon var 16 år.”

”Våra soldater?”

”Ja…”

”Fuck.” (sid 43)

”Slava Ukraini! Kvinnors motstånd under Rysslands krig” är en reportagebok direkt ur det pågående kriget i Ukraina. I denna bok riktar Lisa Bjurwald fokus på kvinnornas situation. I krigstider är de särskilt utsatta för bland annat våldtäkt och människohandel.

Bjurwald reste till kriget i Ukraina för att träffa de kvinnliga krigsoffren. När Putin tågade in sa han att han skulle våldta Ukraina som om landet vore den sovande Törnrosa. Machobilden av Putin sprids, där han är barbröstad och rider på vilda djur.

Soldaterna uppmanas att döda alla, även de civila. Våldtäkterna sker systematiskt, för att få folket att frukta dem. En rysk barnsoldat tränas upp till att blir en utmärkt våldtäktsman och uppmanas att våldta alla sina familjemedlemmar så att han lär sig att inte tveka när han är ute i kriget.

Samtidigt bortom fronten och männen i leriga diken, pågår kvinnornas kamp mot kriget. Kvinnor som flyr med barn och familj. Kvinnor som demonstrerar genom att hänga upp blodiga trosor, ett vittnesmål på det pågående sexuella våldet. Kvinnor som fått själsliga sår då de våldtagits framför sina barn eller i värsta fall sett sina barn bli våldtagna. Kvinnor som försöker fly men istället får sina pass stulna och blir indragna i människohandel som om de vore föremål eller bytesvaror.

Vi får ta del av ett transkriberat samtal mellan en grupp ryska soldater. En av dem är tveksam. Ska de verkligen döda alla i en by som mest består civila människor? En annan skriker att alla måste dö för det är en order. En tredje undrar vem som våldtagit ett barn, om det verkligen var deras egna soldater som gjort något så hemskt.

Bokens titel betyder ”ära åt Ukraina”. Om denna ära kan återfås återstår att se men de modiga kvinnorna har i alla fall inte gett upp kampen om en bättre framtid. En viktig reportagebok som viskar om en mörk framtid som även skulle kunna inträffa här i Sverige.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska.

Internationella kvinnodagen – 8 mars

Idag är det den internationella kvinnodagen. Dagen firades för första gången i Köpenhamn 1910 för att stödja dåtidens kamp för kvinnlig rösträtt. Kvinnornas kamp skedde i ledning av den tyska feministen och politikern Clara Zetkin (1857-1933). I Sverige har dagen firats sedan 1912. Under mellankrigs- och krigsåren försökte nazisterna och fascisterna tysta de modiga kvinnorna som stod upp för jämställdheten genom att förbjuda dagen. (Källa: NE)

Tips på bra länkar:

Svensk kvinnobiografiskt lexikon (Skbl) – Databas för kvinnohistoria i Sverige. Läs om 2 000 svenska kvinnor från medeltid till nutid.

KVINNSAM – Nordens största databas för genusforskning. Producerar ett antal databaser.

Queerlit – En av KVINNSAMs nyaste databaser som tillkom i år. I Queerlit kan man söka svensk regnbågslitteratur från 1300-talet fram till idag.

Vinnare av Goodreads Choice Award 2022

”You look at these two kids. You can’t tell how old they are because of their bandannas. They’re probably your age or younger, and you aren’t afraid of them, though you are afraid of their guns. (…) Video games don’t make people violent, but maybe they falsely give you the idea that you can be the hero.” (p. 292-300)

”Tomorrow, and tomorrow and tomorrow” av Gabrielle Zevin är en engelsk roman som handlar om två spelutvecklare, Sam och Sadie. De träffas för första gången 1987 på ett barnsjukhus då Sam har blivit svårt skadad i en bilolycka där han förlorade sin mor. Sam har selektiv mutism och har inte pratat med någon på flera månader på grund av sitt trauma.

Han uppehåller sig i tv-spelsrummet på sjukhuset där han flyr verkligheten med Super Nintendo spel. I spelens värld kan han göra allt han inte kan i verkligheten då hans fot som han eventuellt får amputera orsakar honom både fysisk och psykisk smärta. En dag kommer Sadie in i rummet och ber honom visa henne hur man når högsta toppen på flaggstången i Super Mario. Sam börjar genast prata igen, vilket blir början på en komplicerad vänskap.

Vi får följa våra två protagonister genom barndomen, upp till medelåldern. Sam och Sadie förlorar kontakten efter ett missförstånd men möts igen som vuxna. Det visar sig att de båda är spelutvecklare. Sams rumskamrat Marx föreslår att de ska utveckla ett spel tillsammans, vilket blir deras stora genombrott.

Vägen dit visar sig inte vara helt lätt då Sadie blir tvungen att be Dov, sin tidigare pojkvän/snuskiga lärare om hjälp när de fastnat i ”development hell”. Problemet är att Sadie lämnat honom efter att hon insett att han redan var gift. Hon hamnar återigen i ett destruktivt förhållande med inslag av både övergrepp och BDSM som hon inte samtyckt till.

Kvinnornas och minoriteternas situation i spelbranschen är ett återkommande tema. Sam tar åt sig all ära för deras gemensamma projekt medan Sadie lider i det tysta.

Även situationen för HBTQ+ personer berörs då Sam som själv är osäker på sin sexuella läggning, lägger till samkönat äktenskap i ett av deras mest populära online-spel vilket leder till en våg av näthat som till sist slutar i en blodig skjutning på spelföretaget. Marx, som känner sig bortglömd, ser detta som ett tillfälle att spela hjälte då han försöker rädda så många anställda som möjligt, vilket har ett högt pris.

Trots att slutet kan upplevas som väldigt dramatiskt berör Zevin ett väldigt aktuellt ämne. Våld mot kreativa HBTQ-personer är tyvärr vanligt, ett exempel skulle kunna tas från Sverige då en sagostund i Trelleborg med HBTQ-tema stoppades av Sverigedemokraterna, vilket i sin tur ledde till att bibliotekspersonalen fick ta emot dödshot (dock tack och lov utan dödlig utgång).

Även MeToo är ett viktigt ämne då karaktärer som Dov missbrukar sin auktoritet som lärare och känd spelutvecklare för att trakassera sina kvinnliga elever och kollegor.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska. Om ni vill ha fler boktips på engelska kan ni kika på ”Goodreads Choice Awards” som just visat resultaten från den årliga omröstningen där boken vann i kategorin ”Best Fiction”. Läs även ”Vinnarna” av den svenska författaren Fredrik Backman som förlorade i omröstningen.

Alla hjärtans dag – Romantiska boktips

Alla hjärtans dag kommer från en amerikansk sed men har sitt ursprung från Valentindagen som är uppkallad efter helgonet Sankt Valentin i Rom som dog som en kristen martyr 14 februari år 270 e.Kr. Innan han gick sitt tragiska öde till mötes smugglade han ut ett kärleksbrev till sin käresta. (Källa: NE)

Här är några romantiska boktips som ni kan låna på biblioteket och smuggla med er hem:

A Thousand Boy Kisses: 17-åriga Rune Kristiansen återvänder hem till Norge. Som barn blev han vän med en flicka Poppy Litchfield när de bara var 5 år gamla. Hon blev hans bästa vän och första kärlek. Poppy har en burk som hon fått av sin bortgångna mor där hon samlar pappershjärtan för varje kyss hon fått av en pojke. Rune blir tvungen att flytta till Geogien och avståndet skiljer dem åt. Till sist förlorade de kontakten vilket krossar hans hjärta. Populär på TikTok!

 

XOXO: Det musikaliska geniet Jenny träffar en kväll en snygg koreansk kille Jaewoo i en karaoke bar i Los Angeles. Efter en passionerad natt försvinner han spårlöst. De träffas i Sydkorea tre månader senare då Jenny får reda på att han kommer att gå på samma musikskola men han visar sig inte vara en vanlig kille. Han är med i världens största K-pop pojkband! Och han får absolut inte dejta. Vad är viktigast – kärleken eller karriären? Hur mycket vågar de riskera för kärleken?

 

Heaven’s Official Blessing: En historisk berättelse som utspelar sig i Kina och handlar om kärleken mellan två män. Kronprinsen Xie Lian beundrades för sin skönhet och styrka. Hans goda gärningar har lett till att han uppnått gudomlighet. Han blir dock avsatt och skickas till de dödligas rike för att jaga efter spöken och onda andar. Han träffar den klipska San Lang och känner sig genast dragen till honom. Men San Lang döljer något bakom sitt leende.

TikTok favoriter – Sången om Akilles

”Paris lägger an pilen.

”Var ska jag sikta? Jag har hört att han är osårbar. Utom i…”

”Han är människa” säger Apollon. ”Inte en gud. Om du skjuter honom dör han.” (sid 332)

 

”Sången om Akilles” är Madeline Millers debutroman som utkom 2011. I denna berättelse omarbetar Millers de grekiska myterna, i detta fall Iliaden som handlar om halvguden och krigaren Akilles.

Fokuset ligger på romansen och erotiken mellan Akilles och hans barndomsvän Patroklos, en prins på landsflykt efter att av misstag dödat ett barn som mobbade honom. Akilles är annorlunda än de andra, som ser ner på Patroklos för att han har syndat. Akilles är en smart individ som inte låter sig påverkas av grupptryck. I alla fall till en början.

Akilles mor är emot deras relation. Hon förklär Akilles till en vacker kvinna och skickar honom till en prinsessa för att råda bot på hans dragning till Patroklos. Prinsessan blir gravid med Akilles barn men passionen kvarstår mellan de två männen.

Akilles öde är att strida i kriget i Troja. Patroklos är vid hans sida som hans tjänare men blir snart medveten om krigets grymheter. Kvinnor tillfångatas och våldtas. Han försöker råda bot på detta genom att rädda så många kvinnor han kan och blir till och med vän dem. Akilles har dock sin heder som krigare, då kvinnorna till sist blir en bytesvara i kriget känner sig Patroklos besviken på mannen han älskar, då han alltid står på de utsattas sida.

Miller återberättar myten ur ett feministiskt perspektiv. Kärleken mellan två män är något som har varit kontroversiellt och har till och med suddats ut i många omskrivningar. Miller har dock fått god kritik bland annat på sociala medier som TikTok då hon vågar se de kända myterna med mer moderna ögon istället för att lägga allt fokus på traditionell maskulinitet.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och engelska. Den finns även som svensk talbok med text på Legimus. Läs även ”Kirke” av samma författare som är en omskrivning av Odysséen.

Tradition möter passion

”Titta på hans händer! Han gör narr av georgisk dans!”

 

”And then we danced” är en svensk-georgisk film från 2019 med HBTQ-tema. Filmen har vunnit flera fina priser bland annat Guldbaggen 2020 för bästa film, manuskript, manliga huvudroll och foto. Filmen har även blivit Oscarsnominerad. Filmens regissör Levan Akin fick idén till filmen då han såg ett videoklipp om ett hatbrott under den första georgiska Pride-paraden.

Filmen utspelar sig i Georgien och handlar om den homosexuella dansaren Merab som lever under fattiga förhållanden. Han och hans bror är med i ett danskompani som utövar den traditionella georgiska dansen. En ny dansare tillkommer en dag, den bisexuella Irakli och gnistor sprakar mellan honom och Merab när de dansar tillsammans. Vi får se kulturen i Georigien uttryckas inte bara genom dans men också nattliv, klubbar, erotik och musik.

Samhället som de lever i är tyvärr inte tolerant mot de som är annorlunda. Den georgiska dansen fokuserar på maskulinitet, något som Merab som homosexuell man brottas med. Han kämpar på trots kompaniets fördomar men hans sexualitet väcker omgivningens förakt som uttrycks i våld och skällsord.

Samtidigt brottas han med sin fattigdom. Hans familj har inte längre el eftersom de inte kan betala räkningarna och hans bror har börjat prostituera sig för att kunna försörja dem. Iraklis mor blir sjuk och han måste resa hem och gifta sig med en kvinna. Allt slutar inte lyckligt för Merab men han vågar till slut i alla fall stå upp för den han är och uttrycka sig genom sin dans trots att dansjuryn med sina föråldrande traditioner inte kan förstå den.

Filmen väckte starka känslor i Georgien där homofobin fortfarande är stark. Filmteamet fick ta emot dödshot och var tvungna att ha livvakter. Vid filmens premiär utbröt våldsamma protester från nationalkonservativa kristna organisationer, vilket även stöddes av den ortodoxa kyrkan. Filmens koreograf har därför valt att vara anonym.

Filmen finns tillgänglig på vårt bibliotek med georgiskt tal och svenska undertexter. Observera att filmen innehåller några erotiska sexscener.

Bully

”My son will be 11 years old forever.”

 

”Bully” är en dokumentärfilm från 2011 som handlar om mobbning på amerikanska skolor. I denna film får vi följa flera mobbningsoffer under deras vardag. Filmen inleds med en minnesstund för en pojke som har begått självmord efter att ha blivit mobbad i flera år.

Fokuset ligger på Alex som är 12 år och har Aspergers syndrom. Han föddes för tidigt och har på grund av detta ett särskilt utseende. Hans plågoandar har döpt honom till ”fiskfejset” och han får varje dag ta emot slag, sparkar och dödshot på skolbussen. Något som kan tyckas märkligt, då man skulle kunna tro att filmteamet som filmat dokumentären skulle skrämma bort mobbarna, men Alexs vardag pågår som vanligt.

Föräldrarna och lärarna visar lite förståelse för Alexs situation. De säger att han själv måste göra något åt mobbningen, vilket lägger över ansvaret på de utsatta barnen. Vi får även se en scen då en pojke blir mobbad av en klasskamrat och tvingas skaka hand med honom. När han vägrar blir han utskälld av läraren trots att det är han som är offret.

Filmen som utspelar sig 2011 på amerikanska södern tyder på att det fanns (och antagligen fortfarande finns) fördomar mot de som är annorlunda. Både barn och vuxna mobbar. Den 16-åriga Kelby som är en maskulin lesbisk tjej blir mobbad då hon bor i en liten stad med en stark religiös identitet. Hon mobbas av killarna i området som till och med försöker köra över henne och lärarna på skolan gör narr av henne på idrotten då killar och tjejer delas upp.

Vi får även se mobbningsoffrens mörka sidan.  14-åriga Ja’Meya Jackson som tidigare var mönsterelev med högsta betyg i alla ämnen och proffsbasketspelare bestämmer sig en dag för att rikta en pistol mot sina klasskamrater på skolbussen. Lyckligtvis blir ingen skadad men flickan döms till ungdomsvård.

”Bully” är en viktig film som fortfarande är aktuell 2022. Våldet som fortsätter och eskalerar trots filmteamets kameror kan liknas med dagens problem med cyberbullying då barn och ungdomar mobbas öppet på nätet där alla kan se det.

Filmen finns tillgänglig på vårt bibliotek med engelskt tal och svenska undertexter. Finns även som e-film via Cineasterna.

Värma händer

”Hon tillät sig vandra några minuter av minnen. Minnen av hans vackra ansikte som hon knappt kommer ihåg längre, av deras samtal, brev och hans ögon som är så lika Tinas.”

 

”Värma händer” är en fortsättning på serien om Betty som skulle kunna beskrivas som historisk feelgood. I den andra delen av serien får vi följa Betty under 1940-talet. Hennes dotter, Martina har nu hunnit bli fem år och Bettys nya roll som ung och för det mesta ensamstående mor skildras. Nya utmaningar uppstår då flickan är i trotsåldern, men även svårare ämnen som barnaga och kvinnomisshandel diskuteras.

Betty är olyckligt gift med Carl-Axel som börjar bli alltmer våldsam. Han spelar bort deras pengar, blir ofta full och lider av svår psykisk ohälsa som därmed utvecklas till självmordstankar, något som tyvärr är vanligt när HBTQ-karaktärer skildras i historiska sammanhang. Intressant nog är våldet inte helt riktat mot kvinnorna då även Carl-Axels manliga älskare utsätts för hans vrede.

Flickans judiska far, universitetslektorn Martin Fischer visar sig vara i livet men ett komplicerat kärleksdrama uppstår då den nazistiska doktorn ljugit för Betty och undanhållit Fischers brev vilket leder till missförstånd. För att göra Bettys situation ännu värre får hon reda på att Fischer gift om sig med en dansk kvinna och har skaffat ytterligare barn med henne.

Dessutom vill inte doktorn lämna Betty ifred då hon är hans idealiska ”ariska” kvinna. Detta förvirrar Betty som söker en trygg fadersgestalt men samtidigt dras till doktorn sexuellt då han trots sin ondska utstrålar en alldeles särskild charm. Även dottern blir en bricka i spelet då doktorn spelar rollen som snäll farfar som skämmer bort henne med godis och presenter.

Serien om Betty diskuterar bland annat minoriteternas situation men man märker även att de får vara som vanliga människor med fel och brister. Fischer blir en karaktär med grå moral då han ofta skyller på antisemitismen för att rättfärdiga både sin otrohet mot den nya frun samt hans bristande intresse för dottern han har med Betty. Detta är dock något som delvis problematiseras då Betty ifrågasätter honom och till slut lär sig att stå upp för sig själv och ställa krav.

Boken finns tillgänglig på svenska på vårt bibliotek och som talbok via Legimus. Läs först ”Räkna Hjärtslag” som är den första delen av serien.

Jordbor

”Before I knew it, I had left my body and was looking down from the ceiling at Mr Igasaki holding my head. Wow, I must have summoned a super strong magical power.”

 

”Jordbor” är en mystisk berättelse av den prisbelönta japanska författaren Sayaka Murata. Hon har även skrivit romanen ”Hur mår fröken Furukura?” som vann Akutagawa-priset som är ett av Japans finaste litteraturpris.

Denna berättelse har till en början stora likheter med Muratas tidigare verk med likande teman som bland annat frivillig barnlöshet och asexualitet. Vi får följa den japanska flickan Natsuki under hennes barndom och i vuxen ålder.  Natsukis förhållande till sex har påverkats efter att hon blev sexuellt utnyttjad av sin snygga och populära lärare, Igasaki. Det är dock oklart om hon är traumatiserad eller saknar intresse för sex.

Efter våldtäkten försöker hon berätta för sin familj men eftersom att läraren har hög status blir hon inte trodd och utmålas som en hora. När hon sedan börjar utöva liknande sexuella övergrepp på sin kusin, övergår familjens hat till något som skulle kunna liknas med hedersvåld.

Natsuki som blivit övergiven av alla vuxna, får en psykos och börjar inbilla sig att hennes mjukisdjur som är en liten igelkott pratar med henne. Den ger henne order om att straffa de onda och påstår att hon egentligen är en ”magisk tjej” från en annan planet i samma anda som seriefiguren Sailor Moon. Detta leder till att hon söker upp de vuxna som har skadat henne och mördar dem.

Precis som i ”Hur mår fröken Furukura?” ingår Natsuki i vuxen ålder i en pakt med en annan utstött person som är väldigt problematisk. Hon gifter sig med en man som hon träffat på nätet. Han antas ha liknande problem efter att ha blivit sexuellt utnyttjad av sin mor som barn. Natsuki och hennes man är båda övertygade om att samhället är korrupt och att de kommer att tvingas skaffa barn och ha sex trots att de egentligen är nöjda med att bara vara platoniska rumskamrater.

Efter att Natsukis man har spelat bort sina pengar och blivit självmordsbenägen, åker de till hennes gamla barndomshem där de träffar kusinen igen. Efter detta spårar berättelsen ur och de skapar en nudist sekt tillsammans. Till sist blir deras psykiska problem så ohanterliga att de blir kannibaler vilket beskrivs väldigt grafiskt med alla snuskiga detaljer.

”Jordbor” är en berättelse som väldigt specifikt handlar om Japans samhällsproblem. Personer med psykisk ohälsa som inte får de stöd som de behöver. Även sekter är ett stort problem i Japan. En förövare som försvaras och utnyttjar systemet. Övergreppen börjar med att han vill kontrollera Natsukis trosor vilket underligt nog är ett krav på vissa japanska skolor då eleverna bara är tillåtna att ha vissa färger på underkläderna (dock sker detta oftast av en kvinnlig lärare).

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Observera att boken innehåller väldigt grafiska beskrivningar av sexuella övergrepp mot barn, mord och kannibalism.

Om ni är intresserade att läsa liknade böcker kan ni även låna den icke-binära författaren Marieke Lucas Rijnevelds böcker ”Obehaget om kvällarna” och ”Min dyra ögonsten” på vårt bibliotek.