Min mörka Vanessa
”En eftermiddag berättar Strane att mitt namn kommer från Jonathan Swift, den irländske författaren, att Swift en gång kände en kvinna som hette Ester Vanhomright, som kallades Essa.
”Han plockade isär hennes namn och satte ihop det till ett nytt”, sa Strane. ”Van-essa blev Vanessa. Som blev du.”
Jag säger det inte, men ibland känns det som om det är precis vad Strane gör med mig – plockar isär mig och sätter ihop mig till någon annan.” (sid. 102)
”Min mörka Vanessa” är en roman som handlar om sexuella övergrepp mot barn. I denna mörka berättelse får vi följa den fiktiva gestalten Vanessa både i dåtid och i nutid. Berättelsen växlar mellan år 2000 då 15-åriga Vanessa inleder ett förbjudet kärleksförhållande med sin 42-åriga lärare Jacob Strane och 2017 under #MeToo vågen då Vanessa är 32 år.
En kvinna som gick på samma skola som också utsatts för övergrepp hör av sig till Vanessa och vill att hon också ska vittna mot läraren. Vanessa lever dock i förnekelse och vägrar att stötta henne. Hon lider av Stockholmssyndromet och har under hela sitt vuxna liv manipulerats av pedofilen som hon fortfarande umgås med.
År 2000 är Vanessa en vanlig tonåring som lever ett normalt liv. Förutom att hennes familj betraktas som lantisar och en konflikt som blossar upp med bästa kompisen som bara har ögon för sin nya pojkvän, är Vanessa lycklig. Hon har däremot väldigt dålig självkänsla då hon har komplex för sitt eldröda hår. Vanessas passion är att skriva poesi men hon saknar självförtroendet att visa sina dikter för någon.
Vanessa börjar att gå i en litteraturklubb efter skolan där engelska läraren och förövaren Mr. Strane lurar. Han manipulerar henne över tid genom att låtsas berömma henne för hennes skönhet och dikter.
Mr. Strane använder klassisk litteratur som Vladimir Nabokovs ”Lolita” och Jonathan Swifts dikter som handlar om äldre mäns attraktion till unga flickor, som vapen för att rättfärdiga övergreppen. Vanessa är en opålitlig berättare och romantiserar pedofilen och deras förbjudna kärleksförhållande.
Små ögonblick då läraren tafsar på henne i smyg under bordet då han låtsas rätta hennes läxor till grövre övergrepp som till slut slutar i grov våldtäkt. Till slut lyckas han lura hem henne och våldtar henne när hon sover. Han tvingar henne till och med ha på sig en barnslig pyjamas med jordgubbar på och vill bli kallad för ”pappa” när övergreppet sker.
Trots att händelsen är traumatiserande är Vanessa i Mr. Stranes våld. Omgivningen reagerar och litteraturklubbens enda medlem tar dem på bar gärning men trots detta har ingen civilkurage nog att gripa in.
Författaren Kate Elizabeth Russell har fått viss kritik för sin roman och anklagats för både plagiat och kulturell appropriering av den latinamerikanska bisexuella författaren Wendy Ortiz som gav ut ”Excavation” en självbiografi med liknande teman år 2014.
“I do not believe we should compel victims to share the details of their personal trauma with the public. Opening up further about my past would invite inquiry that could be retraumatising.” – Kate Elizabeth Russell
Russell har svarat på denna kritik med att erkänna att hon delvis inspirerades av Ortizs biografi samt 80 andra titlar. Även om själva berättelsen är fiktiv har Russell också erkänt att hon själv upplevt sexuellt våld som tonåring. Kritikerna har velat ha bevis på att övergreppen har skett men Russell anser att detta är alltför personligt och är inte redo att diskutera de traumatiska minnena.
Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Observera att berättelse innehåller väldigt grafiska beskrivningar av sexuellt våld.
De sju systrarna
”Love knows not distance; It hath no continent; Its eyes are for the stars.”
”De sju systrarna” är en roman i sju delar. Berättelsen är baserad på stjärnkonstellationen Plejadernas sju systrar. Varje bok handlar om en syster som berättas ur hennes perspektiv.
Lucinda Riley ser serien som feministisk och med detta menar hon att hon ville hylla kvinnornas insatser både historiskt och i nutid. Kvinnorna har ett stort behov av kärlek i sina liv men är trots detta jämställda med männen.
Systrarna adopterades från jordens alla hörn av en rik man vid namn Pa Salt som bor på ön Atlantis i Schweiz. Genom berättelsens gång framstår Pa Salt som en mystiskt men ändå empatisk figur. Berättelsen börjar med att den äldsta systern Maia som är på semester i London får ett telefonsamtal. Medan hon varit bortrest har fadern hastigt gått bort i en hjärtinfarkt.
Pa Salt som var en lustig och lite egen man har redan gett sig själv en traditionell begravning till sjöss när Maia kommit hem. Det är nu upp till Maia att meddela sina sex systrar som bor på olika platser i världen och har väldigt olika intressen och etniciteter, de tråkiga nyheterna.
De sex systrarna (en saknas) får ledtrådar som ska leda dem till deras ursprung. Maia som arbetar som tolk och är den enda systern som stannat kvar med fadern, får en ledtråd som leder henne till en förfallen herrgård i Rio de Janeiro.
Det finns även en historisk berättelse som berättas ömsom Maias berättelse, en berättelse från 80 år sedan. År 1927 får vi följa Izabela Bonifacios berättelse som utspelar sig under Rios Belle Epoque.
Serien finns i sju delar på vårt bibliotek:
Bok 1: De sju systrarna, Maias bok (e-bok, talbok)
Bok 2: Stormsystern, Allys bok (e-bok, talbok)
Bok 3: Skuggsystern, Stars bok (e-bok, talbok)
Bok 4: Pärlsystern, Ceces bok (e-bok, talbok)
Bok 5: Månsystern, Tiggys bok (e-bok, talbok)
Bok 6: Solsystern, Electras bok (talbok)
Bok 7: Den saknade systern (ej ännu utkommen)
Nya böcker – februari 2021
Felix Ever After
”I’m not flaunting anything. I’m just existing. This is me. I can’t hide myself. I can’t disappear. And even if I could, I don’t fucking want to. I have the same right to be here. I have the same right to exist.” (p. 321)
”Felix Ever After” är en engelsk HBTQ-ungdomsroman. I denna berättelse får vi följa den 17-åriga Felix som är en icke-binär transperson. Felix identifierar sig som en så kallad ”demiboy” vilket är en mer maskulin icke-binär könsidentitet.
Hen/han har delvis genomgått ett könskorrigerande behandling med mastektomi (operation för att avlägsna bröstvävnaden) och tar även hormoner. Författaren Kacen Callender identifierar sig också som en icke-binär transperson.
Berättelsen har en liknande struktur som Becky Albertallis bok ”Love, Simon” då huvudpersonens HBTQ-identitet hängs ut på nätet mot hans vilja. I denna berättelse sker en liknande händelse då Felixs gamla fotografier innan operationen hängs ut i ett konstgalleri på hens skola. Felix och hens bästa vän Ezra är fast beslutna om att hitta denna förövare och ställa dem till svars för denna mobbning.
Boken handlar till stor del om hur det är att tillhöra flera minoritetsgrupper samtidigt. Felix är inte bara en transperson utan även färgad och någorlunda fattig. Hen har stora drömmar om att bli konstnär och är fast besluten om att komma in på Brown University där det finns kurser inom illustration och fotografi.
Samtidigt är Felix också skoltrött då hen skolkar från skolan och bedövar sig med droger som cannabis tillsammans med Ezra. Mobbningen som Felix utsätts för gör detta ännu värre då hen får utstå flera obehagliga och alltför intima frågor från nyfikna klasskompisar som lägger näsan i blöt.
Felix blir felkönad (folk använder hon/henne som är fel pronomen) och blir även utsatt för näthat vilket påverkar hens psykiska hälsa då hen hela tiden kollar mobilen för att se om mobbaren skickat fler anonyma meddelande.
Samtidigt hamnar Felix, som alltid längtat efter att bli kär, i en lustig kärlekstriangel mellan bästa kompisen och den dryga men konstnärliga klasskompisen Declan. Men Felix misstänker också alla vilket leder till en hel del lustiga missförstånd. När Felix dessutom inser att hen är varken en kille eller en tjej blir detta ännu mer komplicerat.
Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska. Ni hittar boken i regnbågshyllan där ni även kan hitta ”Hurricane Child” som är skriven av samma författare.
Skrivkurs online 7-8 april
Är du intresserad av att skriva? Har du författardrömmar?
I vår håller kulturskolorna i Norrbotten en gratis skrivkurs online för alla som är intresserade av att lära sig mer om kreativt skrivande.
Kursen är öppen för alla mellan 11-19 år och startar 7-8 april.
Ni får själva välja vilket språk som ni vill skriva på och vilken genre. Texten behöver alltså inte vara en skönlitterär roman utan kan även vara en novell, dikt, låttext, filmmanus, teaterpjäs m.m.
Peter May förutspår COVID-19
”Men man måste inte vara särskilt smart för att inse att det bara behövs en enda infekterad person från Vietnam, Thailand eller Kambodja, som flyger till London, New York eller Paris, så har man sått fröet. Vi flyger en hel del i vår globala värld.
Vi har skapar de perfekta kuvöserna för att virus ska växa och sprida sig på bussar, flygplan och tunnelbanetåg. Denna mänskliga katastrof är bara en tidsfråga.”
”Lock Down” är en deckare som utspelar sig i London under en fiktiv pandemi som är inspirerad av fågelinfluensan. Även om man lätt kan tro att Peter May inspirerades av den nuvarande pandemin COVID-19, började May att skriva på denna berättelse år 2005.
Han blev då refuserad eftersom en global pandemi som tvingar hela samhället att stänga ner, ansågs vara för ”orealistisk”. När pandemin tog fart 2020 grävde May fram sitt gamla manuskript som han gömt i en mapp på sin dator och bestämde sig för att ge ut boken efter alla dessa år.
”Vi har en helt ny anläggning i Frankrike, skräddarsydd för att producera FluKill. Vi kan producera medicinen snabbare och mer effektivt än någon annan. Och vi gör regelbundna kvalitetstester för att försäkra oss om att den är effektiv.”
”Ert vaccin är inte särskilt effektivt.” Journalistens avmätta ton avspeglade hela befolkningens förbittring över att någon vann ekonomiskt på katastrofen.”
”Det beklagar vi verkligen.” sa Blume. ”Inte av någon krass, kommersiell anledning, utan för att det kunde ha räddat liv.”
I denna berättelse får vi följa kriminalkommissarien Jack MacNeil som planerar att sluta som polis men får under sitt sista arbetsdygn ett farligt uppdrag. MacNeil är deprimerad då hans äktenskap är över, hans karriär och framtid som chef är borta och hans familj har insjuknat i pandemin.
Ett mördat barns kropp har hittats på en byggarbetsplats i ett hål som ska täckas med cement. Alla på byggarbetsplatsen är stressade och ilskna då detta är infarten till ett akutsjukhus. Vården är överbelastad och när MacNeil kräver att stänga av mordplatsen får han till svar att detta inte är utilitaristiskt. I jakt på mördaren, beger sig MacNeil ut i ett nedstängt och militärt övervakat London som är epicentrumet för pandemin.
Igenkänningsfaktorn är stor då pandemin lurar kring alla hörn. Vi får se skräckslagna byggarbetare ta ett steg tillbaka när MacNeil kommer då de är rädda för luftburet virus. Ett vaccin FluKill är i produktion men visar sig inte vara så effektivt som de hoppades på, vilket liknar dagens oro inför biverkningarna av COVID-19 vaccin som Pfizer och Moderna.
Samma konspirationsteorier som vi ser idag återfinns i boken då en kinesisk person anklagas för att ha spridit viruset och att viruset var artificiellt skapat i ett labb. Likheterna mellan COVID-19 och pandemin i denna bok är så stora att det nästan blir en spoiler i sig själv…
Boken finns på vårt bibliotek på svenska och som talbok via Legimus. Förlaget är Modernista och omslagsdesign är av Lars Sundh.
Moonlight
”In moonlight, black boys look blue.”
”Moonlight” är en HBTQ-film från 2016 som berör könsroller och identitetssökande bland färgade män. I denna film som utspelar sig i Miami får vi följa huvudkaraktären Chiron under tre perioder i hans liv: barndomen, puberteten och som ung vuxen.
Chirons berättelse börjar i barndomen då han växer upp i ett fattigt område med en mamma som är drogberoende och missunnsam. Chiron finner en vän i en äldre man Juan som blir den fadersgestalt som han saknar i sitt liv.
Även om Juan är ett stort stöd för pojken och ifrågasätter mammans beteende, är han också en del av problemet eftersom det är han som sålt droger till mamman för att hålla sin egen ekonomi flytande. Juan blir därmed en motsägelsefull symbol för maskulinitet, då han både passar in på stereotyperna gällande mörkhyade svarta män men också motsätter sig dem.
Chiron skiljer sig ytterligare från de andra mörkhyade svarta pojkarna och männen i hans närhet. Filmen diskuterar hur det är att identifiera sig som homosexuell man i ett samhälle där patriarkatet styr och hypermaskulinitet belönas. Chiron får tidigt i sitt liv höra att allt han gör är fel. Han går på ”fel sätt” och beter sig på fel sätt enligt omgivningen. Chiron frågar Juan vad ”bögjävel” (faggot) egentligen betyder och får till svar att det inte är fel att vara annorlunda och att han inte får låta andra se ner på honom.
När Chiron blir äldre börjar han få känslor för sin barndomsvän Kevin som är bisexuell. Men omgivningen kan inte acceptera att han är annorlunda vilket leder till mobbning som till slut slutar med överfall. När Chiron försvarar sig mot mobbarna genom att slå tillbaka, är det han som blir straffad med ungdomsfängelse trots att det är han som var offret.
Vi får sedan följa Chiron som vuxen då han har själv blivit knarklangare och försöker anamma de svartas macho-kultur. Men detta är fortfarande inte hans sanna ansikte. Han bestämmer sig för att leta upp barndomsvännen Kevin som jobbar som kock.
”Moonlight” är på många sätt en revolutionär film då den belönades med tre Oscars 2017. Den var den första filmen med endast färgade personer i rollistan. Mahershala Ali som spelade Juan blev den första muslimen som fick priset och Joi McMillon var den första färgade svarta kvinnan som fick priset för filmklippning.
Filmen finns på vårt bibliotek och som e-film via Cineasterna.
Vinnare av Augustpriset 2020
”Det var sista sommaren vi var där. Nej, det var nog sista våren… Márte Jovnna hade en dröm och jag kommer ihåg den, den handlade om att samerna fick fara till kyrkan i Tromsö. Renhjorden kretsade runt, runt kyrktornet tills det föll. (…) Sedan fick vi veta mer om konventionen och vi fick veta att vi inte får tillbaka komma.”
”Herrarna satte oss hit” är en rörande berättelse om samernas historia och tvångsförflyttningar från Norge till Sverige under 20-talet. Journalisten och författaren Elin Anna Labba har sammanställt flera berättelser, brev, fotografier och jojktexter i denna bok (endast i den fysiska boken, ej i e-boken).
Boken vann Augustpriset 2020 i kategorin facklitteratur. Juryns motivering löd:
”Elin Anna Labba beskriver renskinn som ”så mjuka att det känns som att handen ska smälta när man stryker dem”. Med samma stillsamma poetiska kraft i språket synliggör hon Sveriges tvångsförflyttningar av samerna, tvångsförflyttningar som söndrat urgamla släktband, nätverk och flyttleder. Genom att även väva in vittnesmål, arkivfotografier, kartor, jojkar och myndighets-papper riktar hon i denna mycket vackert formgivna bok nytt ljus på en mörk del av Sveriges historia.”
Samerna och deras ättlingar berättar ömsom hur de upplevde tvångsförflyttningarna. Den norska staten hade blivit alltmer nationalistiskt vilket ledde till diskriminering av samerna som tvingades bege sig mot svenska marker.
De blev utlovade bra renbetesmarker vilket senare visade sig vara en lögn. Renarna blev också upproriska då även de kände att de var på väg söderut åt fel håll. Samernas kåtor (förutom de som de kunde ta med sig) och ägodelar blev ofta kvarlämnade eller övervuxna av ogräs. Samiska namn byttes till svenska namn.
”Hon ville tillbaka till Norge. Hon ringde mig och Susanna och frågade om vi kunde köra henne till Norge. När vi inte kunde försökte hon få personalen på äldreboendet att ta henne dit. Minnena fanns kvar där. (…) En gång var hon på rymmen, de hittade henne mellan Kåbdalis och Kitajaur. Hon hade en sådan där packning och stav. (…) Hon pratade aldrig om det. Hon skulle bara dit.”
”Vad sa hon?”
”Bara att hon ville hem.”
1925 kom en ny lag som krävde att samerna skulle flytta annars måste de slakta hela sin renhjord och anamma en annan livsstil. Samerna fick inte tala sitt språk, flytta in i moderna hus eller ha modernt utrustade kåtor. Trots att det varit skolplikt sedan 1842 i Sverige fick de samiska barnen gå i nomadskolor där de förbjöds tala sitt modersmål och betraktades som ”en lägre stående ras”.
De norska samerna kunde för det mesta inte svenska och var ofta analfabeter. De visste inte vad de skrev under för kontrakt eftersom de sällan var översatta till samiska som var deras modersmål. Ibland ljög till och med staten och sa att vissa samer som tvångsförflyttats fått bidrag vilket de inte hade.
Vi får även ta del av berättelser från de samiska kvinnorna och deras barn. Många kvinnor som tvångsförflyttades var gravida när de gick med rajderna (tåg av renar som transporterar saker). En mor Ristiinná fick tvillingar men kunde inte ta hand om båda barnen. Efter ett tufft beslut fick hon adoptera bort sin ena dotter Ella till en svensk kvinna. När Ella återförenades vid 3 års ålder med sin mor grät hon eftersom hon inte kände igen henne och förstod inte samiska eftersom hon endast talade finska.
Några samer tyckte däremot att förändringarna var något som de kunde anpassa sig till då det fanns samer och ibland till och med släktingar i Sverige också. De talade dock inte samma samiska men de kunde lära sig.
Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som e-bok via Bibblo.se. På Bodens stadsbibliotek finns även den nordsamiska versionen att låna. Boken finns även tillgänglig som talbok på Legimus på både svenska och nordsamiska. Om ni vill lära er mer om samernas historia kan ni läsa om dem på NE.se.
Elin Anna Labba medverkade i Bokmässan 2021 i ett flertal program som handlade om minoritetsspråk och försoningsarbetet mellan Svenska kyrkan och samerna.
24 februari – Sverigefinnarnas dag
Den 24 februari firas Sverigefinnarnas dag. Dagen har firats sedan 2011 eftersom sverigefinnar är den största nationella minoritetsgruppen i Sverige (ca 700 000 personer). Men vilka är det som identifierar sig som sverigefinnar?
- Sverigefinnar: Bosatta i Sverige men har finska rötter som härstammar från den finskspråkiga språkgruppen i Finland
- Sverigefinländare: Bosatta i Sverige med rötter i Finland oavsett finsk språkgrupp
- Finnar: Bosatta i Finland och har finska som modersmål
- Finlandssvenskar: Bosatta i Finland men talar även svenska, exempel Tove Jansson, författare till Mumin
- Finländare: Bosatta i Finland och kan tillhöra olika språkgrupper eller etniciteter
(Källa: Sverigefinländarnas delegation)
Vi har tre finska böcker på vårt bibliotek. Men det finns 25 finska e-böcker att låna på Bibblo.se!
Här nedan är några tips på finska böcker eller böcker som handlar om sverigefinnar:
Några finska e-filmer som finns på Cineasterna (sök på ”Finland” för att se filmer som utspelar sig i Finland):
