”Jag har emotionell instabil personlighetsstörning. Jag har både ljus och mörker inom mig. Hårdare och större än de flesta. När de flesta av er upplever toppar och dalar som i våra nordiska rundade fjäll och tar er ner i bekväm storslalom åker jag istället störtlopp nerför branta backar i Alperna. Vassa känslor. Som river och känns.” – Tilda Boisen
”Aldrig släppa taget” är en stark och modig självbiografi skriven av Tilda Boisen och hennes mor Frida Boisen. Två olika berättarperspektiv skildras då mor och dotter ömsom berättar om vardagen som kantas av psykisk ohälsa och vägen till friskheten, till slut anar man glimten av hoppet om en ljusare framtid.
Tilda lider av en rad olika fysiska, kroniska och psykiska sjukdomar. Hon diagnosticeras med ADHD och senare med bipolär sjukdom och anorexi. Stackars mamman som får ta emot både slag och glåpord gör allt vad hon kan för att stödja och gå balansgång samtidigt som hon brottas med spöken från sitt förflutna. Detta är inte den första gången som en närstående familjemedlem drabbats. Hennes mor och Tildas mormor Rosita led av samma missmod, tills hon till slut tog sitt liv. Frida svor att hon aldrig skulle berätta om mammans självmord. Skammen var stark. Mormodern beskyllde Frida för sin undergång i sitt sista brev, skuldkänslorna och rädslan av att vara otillräcklig hänger ständigt över henne som en mörk vålnad.
Till slut sker det som absolut inte får ske. Tilda kommer hem full som ett hus och drogpåverkad av olika substanser som mördare och kriminella tar för att döda efter en festkväll. Hon skriker och slåss med mamman som nästan kvävs av en tröja och pappan som försöker komma emellan dem. Lillebror Arvid handlar väldigt moget och rationellt för sin ålder och tar initiativet att ringa 112, emot sin mors vädjan. Psykisk ohälsa är ju fortfarande tabubelagt. Arvid visar sig dock ha gjort rätt då pappan i sista minuten räddar Tilda som nästan hoppat ut genom fönstret och brottar ned henne tills räddningspersonalen hinner fram.
Vidare fraktas hon mellan olika rum som känns skrämmande och obekanta, sjukvårdspersonal och psykiatriker försöker hjälpa men ilskan och föraktet blossar ständigt upp vilket försvårar kommunikationen med omvärlden. Morgonen därpå vaknar Tilda i en säng i ett kalt rum, med endast en trasig klocka som om tiden stannat, utan minne av natten då hon nästan miste livet. Hon kastar ett skräckslaget öga mot sängen bredvid henne med bälten som liknar en tvångs jacka, tacksam att hon i alla fall inte sitter fast i den. En annan trasig flicka försöker få ögonkontakt men Tilda orkar inte med sin medmänniska och låtsas somna om. Resan mot friskhet börjar, mamman och dottern försöker reparera sin trasiga relation, många missförstånd sker vilket vi får följa genom de två berättarrösterna.
Denna viktiga bok finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska samt som e-bok och e-ljudbok via E-lib och som talbok med text via Legimus. Läs även ”Berätta aldrig det här” och ”Du är inte längre min dotter” där Frida bearbetar sorgen efter sina föräldrars svek.
Om du likt Frida är en anhörig till en nära vän eller familjemedlem som lider av psykisk ohälsa rekommenderas även boken ”Vem hjälper den som hjälper? : att vara anhörig till någon med psykisk ohälsa” av Nelson Martina. Du är också viktig! ♥
Igår presenterades det första utkastet till de läslistor som ingår i regeringens satsning för att främja elevernas läslust. Flera klassiker ingår men även modern litteratur har lyfts fram såsom ”Stöld” av Ann-Helen Laestadius från 2021 som handlar om de renägande samernas situation och ”Göra sig kvitt Eddy Belle-gueule” som är en fransk självbiografi från 2014 som fokuserar på HBTQ och genus. Samtliga böcker finns tillgängliga på vårt bibliotek. De färdiga listorna är tänkta att fungera som ett stöd för lärare och publiceras 2025.
Årets sommarutmaning på Goodreads har redan startat! Skapa en tråd och försök bocka av så många som möjligt av 75 punkter. Tre vinnare vinner en valfri bok som hämtas på ett valfritt bibliotek inom Norrbotten. För att kunna tävla om priset måste man vara bosatt inom Norrbotten och vara mellan 13-25 år. Tävlingen avslutas 31 augusti.
Grattis till årets vinnare av Lilla Eyvind Johnson-tävlingen Emil Isaksson Molander (NA23) med bidraget Kvinnan med den vita solhatten!
Berättelsen handlar om en äldre person som efter en bilolycka blir förföljd av en mystisk vålnad, en kvinna i vit klänning och vit solhatt. Däremot verkar denna följeslagare inte vara ondsint utan följer berättarrösten genom livet som en trygg moders gestalt.
Motiveringen löd: ”Vinnaren har på ett vackert sätt gestaltat en människas livsöde med inslag av magisk realism. I sann Eyvind Johnson-anda skildras enkla betraktelser av verkligheten med ett stort patos. Små glimtar av vardagen återges såsom skymningsljuset som träffar kaffepannan och smekningen av den svalkande kvällsbrisen. Novellen förmedlar sorgen av att mista sin käresta. Med ett målande språk återges scener direkt ur hjärtat som berör på djupet och väcker tankar hos läsaren.”
StoryGraph är ett alternativ till Goodreads som ger dig möjlighet att skapa boklistor, delta i läsutmaningar och få digitala boktips. Läs efter ditt humör! Böckerna är kategoriserade: emotional, lighthearted, mysterious, hopeful, funny, challenging, reflective, dark, informative, tense, inspiring och adventurous. Ni kan importera ert bibliotek från Goodreads om ni vill använda båda plattformarna för extra många digitala boktips.
Varje månad hålls tävlingar då e-böcker delas ut gratis, förutsatt att de finns tillgängliga inom Sverige. Uppge mejladress och välj Sverige som land för att delta.
Mats är inte bara en rutinerad och uppskattad historie- och geografilärare. Han är även en av bibliotekets stammisar och en storslukare av framförallt deckare.
Vad betyder läsning för dig?
Läsning för mig är jätteviktigt! Jag har läst sen jag var 10 år. Jag skulle säga att jag mer eller mindre alltid haft en bok på gång. Rent avkopplingsmässigt, intressemässigt och spänningsmässigt så är läsning outstanding för mig!
Berätta om ditt starkaste läsminne!
Jag är på en kurs i Göteborg, får påssjuka. Jag var militär på den tiden. Blir sjukskriven i hemmet i en vecka och var rätt sjuk. Nån av mina föräldrar hade skaffat hem boken ”Rötter” av Alex Haley. I brist på annat att göra började jag läsa den i farsans skinnfåtölj vid 8-9 på morgonen. Och jag fortsatte läsa den i 12 timmar, för den var så bra! Det var bara uppehåll för lunch och middag. Och sen bara läste jag och läste – om Kunta Kinte. Den var fantastiskt bra! Det är ett starkt minne av många!
Vilket tips har du till personer som skulle vilja bli mer aktiva läsare?
Det är inte så lätt det där. Jag föreställer mig att många ungdomar tittar mycket på film. När det är en film som är baserad på en bok är ett tips att man då faktiskt ger det en chans och läser boken! ”Jag har ju sett filmen, inte behöver jag läsa boken” kanske då många säger. Böckerna är i 10 fall av 10 bättre än filmen. Så är det alltid, åtminstone är det min erfarenhet. Det skulle jag säga – ser ni en bra film ge chansen och läs boken också för den är garanterat ännu bättre.
”Knud verkade ointresserad av sex, men han tyckte inte om krångligheter, var less på sin mamma som inte kunde släppa taget om sin son, och så låg det i hans natur att finna erotik i språk. En sådan person ville jag gärna ha som reskamrat.” (sid 57)
”Spridda över jordklotet” är en berättelse om språk, identitet och att leva i en global värld. Vi får följa den japanska Hiruki som är den sista överlevaren från Japan som försvunnit under havets yta. Hemlandet är nu ett minne blott och blir endast ihågkommet som ”Sushilandet”. Vissa dystopiska inslag finns men berättelsen förblir hoppfull.
Hiruki som flytt till Danmark träffar en lingvist som heter Knud. Han blir förförd av Hirukis språk panska som hon hittat på själv och är en osalig blandning av alla nordiska språken. Hiruki berättar om sitt hemland och sushin men Knud förstår inte vad hon menar – sushi kommer väl från Finland? Vi får möta ett gäng färgstarka karaktärer Akash som är en indisk transperson klädd i sidensari och Tenzo som är en sushikock och Hirukis älskare. Han planerar att föreläsa vid en umamifestival men får förhinder. Tenzo är inte den han utger sig för att vara utan är egentligen en inuit från Grönland.
Vi kan ana att denna underliga berättelse handlar om kulturutbyte och kulturell appropriering på både gott och ont. Karaktärerna brottas med sina identiteter då Hiruki är den sista japanen som förlorat sitt språk och sin kultur och Akash som har en hybrid identitet och inte vet om hen är en kvinna eller en man, vilket leder till total förvirring. Karaktären har fått viss kritik för att vara transfobisk då flera olika pronomen används i tilltal istället för enbart kvinnliga men detta skulle också kunna relatera till hur många transpersoner numera väljer könsuttryck utanför de snäva ramarna inom manligt och kvinnligt.
Yoko Tawada är en japansk författare som skriver främst på tyska. Hon har bott i Berlin sedan 2006 och är fascinerad av skandinavisk kultur och språk då vi som talar danska, norska eller svenska kan förstå varandra trots språkbarriärerna vilket inspirerade henne att skriva denna roman då hon själv alltid måste tänka efter när hon skriver på tyska som är mycket olikt japanskan.
Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Finns även som talbok med text via Legimus.
”Jag har emotionell instabil personlighetsstörning. Jag har både ljus och mörker inom mig. Hårdare och större än de flesta. När de flesta av er upplever toppar och dalar som i våra nordiska rundade fjäll och tar er ner i bekväm storslalom åker jag istället störtlopp nerför branta backar i Alperna. Vassa känslor. Som river och känns.” – Tilda Boisen
”Knud verkade ointresserad av sex, men han tyckte inte om krångligheter, var less på sin mamma som inte kunde släppa taget om sin son, och så låg det i hans natur att finna erotik i språk. En sådan person ville jag gärna ha som reskamrat.” (sid 57)
