Bakom masken av glamour

”One morning I stopped into a neighborhood newsstand on Sunset Boulevard, a place where I went for coffee and magazines on a regular basis, and there was a huge display: ”YES! We have the Paris Hilton Sex Tape!” The owner seemed baffled when I ripped the poster down and threw it in his face. He couldn’t understand why I was crying.

”What’s wrong with you?” I screamed. ”You’re not a porn shop, you’re a family newsstand! My little brothers come in here to get ice cream!” (sid 241-242)

”Paris: The Memoir” är Paris Hiltons biografi om sitt liv. 1919 grundade hennes gammelmorfar Conrad Hilton hotellkedjan Hilton. Hilton växte upp som en rik privilegierad person men hennes liv har trots detta inte varit lätt.

Hennes kändisliv har kantats med skandaler om allt från rattfylleri som ledde till fängelsestraff och hämndporr som spreds över hela världen. Hon är främst känd för en porrfilm som filmades utan hennes samtycke 2003 då hon var 19 år. Hennes ex som då var 33 år spred filmen men trots detta var det Hilton som fick stå ut med ”slutshaming”.

Hon blev diagnostiserad med ADHD i 20-årsåldern, vilket påverkade hela hennes uppväxt. Som tonåring skolkade hon från skolan och festade varje dag. Hennes rika men också kalla föräldrar bestämde sig för att skicka henne till ”Provo Canyon School” för att bättras. Hilton blev kidnappad av två män medan hon sov och blev förvånad när hon fick veta att det var hennes egna familj som låg bakom kidnappningen.

2020 gjorde Hilton och flera andra överlevare en YouTube-dokumentär ”This is Paris” om den så kallade ”skolan”. Ungdomarna fick följa flera regler likt en sekt. Hilton blev först fråntagen sina skor och kläder sedan blev hon beordrad att gräva gropar och skura toaletter. De vuxna utsatte henne och de övriga tjejerna för sexuella trakasserier, svält och barnaga vilket slutade med att några av offren dog eller begick självmord. Hilton försökte fly flera gånger men tvingades alltid återvända till skolan. Allt detta pågick medan hennes rika föräldrar betalade dem stor summor pengar.

Hiltons problem slutade inte där. Efter hennes privata porrfilm spreds blev hon även ett offer för Harvey Weinstein, den kända filmproducenten som fick 23 års fängelse efter att ha våldtagit och trakasserat 107 olika kvinnor. I en otäck scen skildrar Hilton hur hon under en gala fick gömma sig på toaletten från en full Weinstein som till slut fick släpas ut av vakter medan han skrek att det var han som ägde stället och fick göra som han ville med kvinnorna.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska.

Häxans straff

”Hon var liten, minst av dem alla. Ingen kunde tro att hon fyllt sju år. Men vad hjälpte det? Var man sju fick man inte längre bo hemma.” (sid 9)

 

”Straff” är en roman av den samiska och tornedalska författaren Ann-Helén Laestadius. I sin nya roman återkommer Laestadius återigen till samernas förtryck, denna gång i en historisk berättelse som växlar mellan 50-tal och 80-tal.

Vi får möta en grupp samiska barn med olika personligheter som tvingas gå i nomadskola för att assimileras och lära sig svenska. Alla som yttrar ett ord på sitt modersmål blir agade och anklagas för synd. De döper om den skrämmande husmodern till Häxan då hon utövar allt grymmare straff mot de stackars samiska barnen.

Boken har flera berättarröster. En av dem är Jon-Ante som är en liten och svag pojke. Den tuffa Nilsa och hans gäng mobbar honom på grund av ett missförstånd mellan deras fäder som är renägare. Jon-Ante krymper ihop och slutar tala möjligtvis för att han har selektiv mutism men också på grund av språkbarriären.

Samernas samhälle är väldigt patriarkalt med strikta könsroller, något som påverkar Nilsa både som barn och vuxen. Han har vuxit upp med en våldsam far som dricker och lärt sig att inte kuva sig. Detta blir ett problem då hans bror som egentligen bara vill bli vän med Jon-Ante inte längre klara av den hårda jargongen.

Även religion är ett viktigt ämne i boken. Else-Maj som också går på nomadskolan börjar be till Gud och blir kristen. Eventuellt börjar hon dras till laestadianernas möten där folk gråter högljutt och ber om förlåtelse. Jojken är syndig och Häxan som också visar sig vara laestadian fruktar den eftersom hon tror att barnen kommunicerar med djävulen.

Tiden går och barnen blir vuxna. Häxan som egentligen heter Rita Olsson blir gammal och faller ihop. Nilsa får redan på att hon finns på ett äldreboende och ruvar på hämnd. Han vill utöva ett straff likt det han själv fått genomlida men hämnden är inte alltid ljuv.

Laestadius tar upp flera viktiga ämnen i boken. Vi får lära känna samerna på djupet men likt den tornedalska förövaren som svär på meänkieli i hennes tidigare roman ”Stöld” finns det också en antydan på att Häxan Rita Olsson bär på en inre litenhet. Hon nedvärderar samernas språk men samtidigt talar hon själv finska, ett språk som också ansetts som mindre värt än svenskan. Hennes religiösa övertygelser skildras i en scen då ett av de samiska barnen låtsas åkalla en ande vilket skrämmer Häxan då hon inte kan skilja på fantasi och verklighet.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som talbok och punktskriftsbok via Legimus. Läs även Laestadius tidigare romaner ”Stöld” och ”Sms från Soppero”.

Vinnare av Goodreads Choice Award 2022

”You look at these two kids. You can’t tell how old they are because of their bandannas. They’re probably your age or younger, and you aren’t afraid of them, though you are afraid of their guns. (…) Video games don’t make people violent, but maybe they falsely give you the idea that you can be the hero.” (p. 292-300)

”Tomorrow, and tomorrow and tomorrow” av Gabrielle Zevin är en engelsk roman som handlar om två spelutvecklare, Sam och Sadie. De träffas för första gången 1987 på ett barnsjukhus då Sam har blivit svårt skadad i en bilolycka där han förlorade sin mor. Sam har selektiv mutism och har inte pratat med någon på flera månader på grund av sitt trauma.

Han uppehåller sig i tv-spelsrummet på sjukhuset där han flyr verkligheten med Super Nintendo spel. I spelens värld kan han göra allt han inte kan i verkligheten då hans fot som han eventuellt får amputera orsakar honom både fysisk och psykisk smärta. En dag kommer Sadie in i rummet och ber honom visa henne hur man når högsta toppen på flaggstången i Super Mario. Sam börjar genast prata igen, vilket blir början på en komplicerad vänskap.

Vi får följa våra två protagonister genom barndomen, upp till medelåldern. Sam och Sadie förlorar kontakten efter ett missförstånd men möts igen som vuxna. Det visar sig att de båda är spelutvecklare. Sams rumskamrat Marx föreslår att de ska utveckla ett spel tillsammans, vilket blir deras stora genombrott.

Vägen dit visar sig inte vara helt lätt då Sadie blir tvungen att be Dov, sin tidigare pojkvän/snuskiga lärare om hjälp när de fastnat i ”development hell”. Problemet är att Sadie lämnat honom efter att hon insett att han redan var gift. Hon hamnar återigen i ett destruktivt förhållande med inslag av både övergrepp och BDSM som hon inte samtyckt till.

Kvinnornas och minoriteternas situation i spelbranschen är ett återkommande tema. Sam tar åt sig all ära för deras gemensamma projekt medan Sadie lider i det tysta.

Även situationen för HBTQ+ personer berörs då Sam som själv är osäker på sin sexuella läggning, lägger till samkönat äktenskap i ett av deras mest populära online-spel vilket leder till en våg av näthat som till sist slutar i en blodig skjutning på spelföretaget. Marx, som känner sig bortglömd, ser detta som ett tillfälle att spela hjälte då han försöker rädda så många anställda som möjligt, vilket har ett högt pris.

Trots att slutet kan upplevas som väldigt dramatiskt berör Zevin ett väldigt aktuellt ämne. Våld mot kreativa HBTQ-personer är tyvärr vanligt, ett exempel skulle kunna tas från Sverige då en sagostund i Trelleborg med HBTQ-tema stoppades av Sverigedemokraterna, vilket i sin tur ledde till att bibliotekspersonalen fick ta emot dödshot (dock tack och lov utan dödlig utgång).

Även MeToo är ett viktigt ämne då karaktärer som Dov missbrukar sin auktoritet som lärare och känd spelutvecklare för att trakassera sina kvinnliga elever och kollegor.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska. Om ni vill ha fler boktips på engelska kan ni kika på ”Goodreads Choice Awards” som just visat resultaten från den årliga omröstningen där boken vann i kategorin ”Best Fiction”. Läs även ”Vinnarna” av den svenska författaren Fredrik Backman som förlorade i omröstningen.

TikTok favoriter – I’m Glad My Mom Died

”I sit cross-legged in front of her grave. I take a longer look at the words on her headstone.

Brave, kind, loyal, sweet, loving, graceful, strong, thoughtful, funny, genuine, hopeful, playful, insightful, and on and on…

Was she, though? Was she any of those things? The words make me angry. I can’t look at them any longer.

Why do we romanticize the dead? Why can’t we be honest about them? Especially moms. They are the most romanticized of anyone.” (sid 302-303)

”I’m Glad My Mom Died” är en engelsk biografi av Jeanette McCurdy som växte upp som barnskådespelare och medverkade i bland annat barnprogrammen iCarly och Sam & Cat på Nickelodeon. Hon hade rollen som den pojkflickiga karaktären Sam Puckett.

Manusförfattaren Dan Schneider hamnade i blåsväder då han anklagades för ha psykiskt misshandlat sina barnskådespelare. I samband med MeToo blev han även anklagad för att ha sexualiserat minderåriga men blev inte fälld på grund av bristande bevis. I McCurdys biografi benämns han aldrig vid namn utan som ”The Creator” vilket får honom att att framstå som en nästintill religiös figur. Hon blev erbjuden 3 miljoner för att hålla tyst om Schneiders misshandel men hon vägrade.

Fokuset ligger på McCurdys relation med sin bortgångna mor som dog i bröstcancer. Hon hade alltid drömt om att bli skådespelare och tvingade McCurdy att uppfylla denna dröm trots att hon egentligen inte ville. För att kunna spela yngre roller, tvingades McCurdy att banta tills hon fick anorexi, något som mamman uppmuntrade. McCurdy växte även upp som mormon och blev tillsagd att lyssna till sin inre religiösa röst. Detta förvirrade henne då hon led av tvångssyndrom.

McCurdys mor antas vara narcissist då hon konstant misshandlade sin dotter både psykiskt och sexuellt. McCurdy och hennes bröder växte upp i ett stökigt hem. Mamman hade samlarsyndrom vilket innebar att allt sparades till och med skräp som gamla schampo-förpackningar och trasiga tallrikar. Barnen fick sova på madrasser i köket då deras sängar var belamrade med skräp. Mamman misshandlade även pappan och hotade honom med kniv vid flera tillfällen.

McCurdy blev den som försörjde sin familj. Hon fick stå ut med mamman konstant och fick aldrig ta självständiga beslut. Hon fick inte torka sig i rumpa själv efter att ha varit på toaletten och var tvungen att bli duschad av mamman upp till 17 års ålder, vilket även var då de sexuella övergreppen ägde rum. Efter mammans död fortsatte McCurdy sin skådespelarkarriär tills hon till sist fick erkänna för sig själv att hon var olycklig. Idag kämpar hon med sin läkningsprocess och har gått i terapi för sina barndomstrauman och ätstörningar.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska.

Tradition möter passion

”Titta på hans händer! Han gör narr av georgisk dans!”

 

”And then we danced” är en svensk-georgisk film från 2019 med HBTQ-tema. Filmen har vunnit flera fina priser bland annat Guldbaggen 2020 för bästa film, manuskript, manliga huvudroll och foto. Filmen har även blivit Oscarsnominerad. Filmens regissör Levan Akin fick idén till filmen då han såg ett videoklipp om ett hatbrott under den första georgiska Pride-paraden.

Filmen utspelar sig i Georgien och handlar om den homosexuella dansaren Merab som lever under fattiga förhållanden. Han och hans bror är med i ett danskompani som utövar den traditionella georgiska dansen. En ny dansare tillkommer en dag, den bisexuella Irakli och gnistor sprakar mellan honom och Merab när de dansar tillsammans. Vi får se kulturen i Georigien uttryckas inte bara genom dans men också nattliv, klubbar, erotik och musik.

Samhället som de lever i är tyvärr inte tolerant mot de som är annorlunda. Den georgiska dansen fokuserar på maskulinitet, något som Merab som homosexuell man brottas med. Han kämpar på trots kompaniets fördomar men hans sexualitet väcker omgivningens förakt som uttrycks i våld och skällsord.

Samtidigt brottas han med sin fattigdom. Hans familj har inte längre el eftersom de inte kan betala räkningarna och hans bror har börjat prostituera sig för att kunna försörja dem. Iraklis mor blir sjuk och han måste resa hem och gifta sig med en kvinna. Allt slutar inte lyckligt för Merab men han vågar till slut i alla fall stå upp för den han är och uttrycka sig genom sin dans trots att dansjuryn med sina föråldrande traditioner inte kan förstå den.

Filmen väckte starka känslor i Georgien där homofobin fortfarande är stark. Filmteamet fick ta emot dödshot och var tvungna att ha livvakter. Vid filmens premiär utbröt våldsamma protester från nationalkonservativa kristna organisationer, vilket även stöddes av den ortodoxa kyrkan. Filmens koreograf har därför valt att vara anonym.

Filmen finns tillgänglig på vårt bibliotek med georgiskt tal och svenska undertexter. Observera att filmen innehåller några erotiska sexscener.

Drömmen om Paris

”Jane är så otroligt vacker, säger jag till A.

Jane är inte vacker, avbryter Claude, she’s a piece of sex.”

 

”Flicka 1983” är en berättelse med biografiska inslag av kulturjournalisten, modellen och skådespelaren Linn Ullman. Hon medverkade bland annat i Jan Troells tolkning av ”Utvandrarna” och ”Nybyggarna”.

I denna bok får vi följa berättarjaget som är 55 år. Hon blickar tillbaka på sin tid som 14-åring som drömmer om att bli modell i den romantiska staden Paris. Denna dröm förverkligas precis som den gjorde i verkligheten i Ullmans liv men den hade ett högt pris.

Flickan blir infångad av den anonyma fotografen som endast benämns som A och hans medarbetare Claude. Dessa två män kommer sedan att anmälas för sexuellt våld mot minderåriga flickor men detta är något som sker långt i framtiden i kölvattnet av MeToo. Flickan är inte oskuld men utlovas en plats på förstasidan i Vogue i utbyte mot sexuella tjänster.

Berättarjaget är ett tacksamt offer eftersom hon är ensam i Paris utan vuxet sällskap och är i en beroendeställning till dessa två män som utnyttjar henne. Hon försöker hanka sig fram med sina språkkunskaper men franskan i skolan var aldrig något som lockade vilket leder till att hon har svårt att kommunicera med omgivningen. Flickan försöker hitta solidaritet bland tjejkompisarna men de övriga modellerna har samma attityd som männen. Om man inte tål att de tafsar har man inget där att göra, anser de.

Ullman berättar om huvudkaraktären från en psykologisk synvinkel. Hon har distanserat sig från det svåra genom att skapa en låtsaskompis som hon benämner som ”skuggsystern”. Det sker dock en del upprepningar då karaktären delvis ältar mycket men även onödiga detaljer upprepas som till exempel att hon har en röd mössa.

Vi återkommer till berättarjagets 55-åriga version som lever mitt i Corona-pandemin. En åldrande och delvis dement mor kräver uppmärksamhet och omsorg. Inköpslistor faxas för mat och andra nödvändigheter som ska beställas under lockdown. Man anar att modern lever i det förflutna. Även A som blivit pensionär förfaller, blir en skugga av sitt forna skräckinjagande jag. Bilden i Vogue som berättarjaget gett upp allt för har sedan länge försvunnit och blivit ”lost media”.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, som e-bok via E-lib och som talbok via Legimus.

Bully

”My son will be 11 years old forever.”

 

”Bully” är en dokumentärfilm från 2011 som handlar om mobbning på amerikanska skolor. I denna film får vi följa flera mobbningsoffer under deras vardag. Filmen inleds med en minnesstund för en pojke som har begått självmord efter att ha blivit mobbad i flera år.

Fokuset ligger på Alex som är 12 år och har Aspergers syndrom. Han föddes för tidigt och har på grund av detta ett särskilt utseende. Hans plågoandar har döpt honom till ”fiskfejset” och han får varje dag ta emot slag, sparkar och dödshot på skolbussen. Något som kan tyckas märkligt, då man skulle kunna tro att filmteamet som filmat dokumentären skulle skrämma bort mobbarna, men Alexs vardag pågår som vanligt.

Föräldrarna och lärarna visar lite förståelse för Alexs situation. De säger att han själv måste göra något åt mobbningen, vilket lägger över ansvaret på de utsatta barnen. Vi får även se en scen då en pojke blir mobbad av en klasskamrat och tvingas skaka hand med honom. När han vägrar blir han utskälld av läraren trots att det är han som är offret.

Filmen som utspelar sig 2011 på amerikanska södern tyder på att det fanns (och antagligen fortfarande finns) fördomar mot de som är annorlunda. Både barn och vuxna mobbar. Den 16-åriga Kelby som är en maskulin lesbisk tjej blir mobbad då hon bor i en liten stad med en stark religiös identitet. Hon mobbas av killarna i området som till och med försöker köra över henne och lärarna på skolan gör narr av henne på idrotten då killar och tjejer delas upp.

Vi får även se mobbningsoffrens mörka sidan.  14-åriga Ja’Meya Jackson som tidigare var mönsterelev med högsta betyg i alla ämnen och proffsbasketspelare bestämmer sig en dag för att rikta en pistol mot sina klasskamrater på skolbussen. Lyckligtvis blir ingen skadad men flickan döms till ungdomsvård.

”Bully” är en viktig film som fortfarande är aktuell 2022. Våldet som fortsätter och eskalerar trots filmteamets kameror kan liknas med dagens problem med cyberbullying då barn och ungdomar mobbas öppet på nätet där alla kan se det.

Filmen finns tillgänglig på vårt bibliotek med engelskt tal och svenska undertexter. Finns även som e-film via Cineasterna.

Värma händer

”Hon tillät sig vandra några minuter av minnen. Minnen av hans vackra ansikte som hon knappt kommer ihåg längre, av deras samtal, brev och hans ögon som är så lika Tinas.”

 

”Värma händer” är en fortsättning på serien om Betty som skulle kunna beskrivas som historisk feelgood. I den andra delen av serien får vi följa Betty under 1940-talet. Hennes dotter, Martina har nu hunnit bli fem år och Bettys nya roll som ung och för det mesta ensamstående mor skildras. Nya utmaningar uppstår då flickan är i trotsåldern, men även svårare ämnen som barnaga och kvinnomisshandel diskuteras.

Betty är olyckligt gift med Carl-Axel som börjar bli alltmer våldsam. Han spelar bort deras pengar, blir ofta full och lider av svår psykisk ohälsa som därmed utvecklas till självmordstankar, något som tyvärr är vanligt när HBTQ-karaktärer skildras i historiska sammanhang. Intressant nog är våldet inte helt riktat mot kvinnorna då även Carl-Axels manliga älskare utsätts för hans vrede.

Flickans judiska far, universitetslektorn Martin Fischer visar sig vara i livet men ett komplicerat kärleksdrama uppstår då den nazistiska doktorn ljugit för Betty och undanhållit Fischers brev vilket leder till missförstånd. För att göra Bettys situation ännu värre får hon reda på att Fischer gift om sig med en dansk kvinna och har skaffat ytterligare barn med henne.

Dessutom vill inte doktorn lämna Betty ifred då hon är hans idealiska ”ariska” kvinna. Detta förvirrar Betty som söker en trygg fadersgestalt men samtidigt dras till doktorn sexuellt då han trots sin ondska utstrålar en alldeles särskild charm. Även dottern blir en bricka i spelet då doktorn spelar rollen som snäll farfar som skämmer bort henne med godis och presenter.

Serien om Betty diskuterar bland annat minoriteternas situation men man märker även att de får vara som vanliga människor med fel och brister. Fischer blir en karaktär med grå moral då han ofta skyller på antisemitismen för att rättfärdiga både sin otrohet mot den nya frun samt hans bristande intresse för dottern han har med Betty. Detta är dock något som delvis problematiseras då Betty ifrågasätter honom och till slut lär sig att stå upp för sig själv och ställa krav.

Boken finns tillgänglig på svenska på vårt bibliotek och som talbok via Legimus. Läs först ”Räkna Hjärtslag” som är den första delen av serien.

Jordbor

”Before I knew it, I had left my body and was looking down from the ceiling at Mr Igasaki holding my head. Wow, I must have summoned a super strong magical power.”

 

”Jordbor” är en mystisk berättelse av den prisbelönta japanska författaren Sayaka Murata. Hon har även skrivit romanen ”Hur mår fröken Furukura?” som vann Akutagawa-priset som är ett av Japans finaste litteraturpris.

Denna berättelse har till en början stora likheter med Muratas tidigare verk med likande teman som bland annat frivillig barnlöshet och asexualitet. Vi får följa den japanska flickan Natsuki under hennes barndom och i vuxen ålder.  Natsukis förhållande till sex har påverkats efter att hon blev sexuellt utnyttjad av sin snygga och populära lärare, Igasaki. Det är dock oklart om hon är traumatiserad eller saknar intresse för sex.

Efter våldtäkten försöker hon berätta för sin familj men eftersom att läraren har hög status blir hon inte trodd och utmålas som en hora. När hon sedan börjar utöva liknande sexuella övergrepp på sin kusin, övergår familjens hat till något som skulle kunna liknas med hedersvåld.

Natsuki som blivit övergiven av alla vuxna, får en psykos och börjar inbilla sig att hennes mjukisdjur som är en liten igelkott pratar med henne. Den ger henne order om att straffa de onda och påstår att hon egentligen är en ”magisk tjej” från en annan planet i samma anda som seriefiguren Sailor Moon. Detta leder till att hon söker upp de vuxna som har skadat henne och mördar dem.

Precis som i ”Hur mår fröken Furukura?” ingår Natsuki i vuxen ålder i en pakt med en annan utstött person som är väldigt problematisk. Hon gifter sig med en man som hon träffat på nätet. Han antas ha liknande problem efter att ha blivit sexuellt utnyttjad av sin mor som barn. Natsuki och hennes man är båda övertygade om att samhället är korrupt och att de kommer att tvingas skaffa barn och ha sex trots att de egentligen är nöjda med att bara vara platoniska rumskamrater.

Efter att Natsukis man har spelat bort sina pengar och blivit självmordsbenägen, åker de till hennes gamla barndomshem där de träffar kusinen igen. Efter detta spårar berättelsen ur och de skapar en nudist sekt tillsammans. Till sist blir deras psykiska problem så ohanterliga att de blir kannibaler vilket beskrivs väldigt grafiskt med alla snuskiga detaljer.

”Jordbor” är en berättelse som väldigt specifikt handlar om Japans samhällsproblem. Personer med psykisk ohälsa som inte får de stöd som de behöver. Även sekter är ett stort problem i Japan. En förövare som försvaras och utnyttjar systemet. Övergreppen börjar med att han vill kontrollera Natsukis trosor vilket underligt nog är ett krav på vissa japanska skolor då eleverna bara är tillåtna att ha vissa färger på underkläderna (dock sker detta oftast av en kvinnlig lärare).

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Observera att boken innehåller väldigt grafiska beskrivningar av sexuella övergrepp mot barn, mord och kannibalism.

Om ni är intresserade att läsa liknade böcker kan ni även låna den icke-binära författaren Marieke Lucas Rijnevelds böcker ”Obehaget om kvällarna” och ”Min dyra ögonsten” på vårt bibliotek.

En kontroversiell nytolkning av Mulan

”And Hua Jun did die. For a lie can only live so long. But Mulan lived.”

 

”Mulan” är en nytolkning av den kända Disney-filmen från 1998 som i sin tur är baserad på en gammal kinesisk folkdikt ”Mulans Ballad”. I dikten tar Hua Mulan sin fars plats i armén eftersom han är för gammal och svag för att kriga. Efter många år av krigsföring blir hon befordrad av kejsaren men tackar nej eftersom hon vill återvända hem. När de kommer på besök i hennes by får de en chock när de inser att den stolta krigaren egentligen var en kvinna. Det är dock oklart om dikten är påhittad eller om Mulan egentligen bara var kejsarens konkubin.

Nytolkningen följer diktens budskap att kvinnor kan vara lika starka och modiga som män. Den nya filmatiseringen är mer mogen än sin Disney-föregångare och saknar både musikalerna och drakmaskoten som blivit ersatt med en symbolisk fenix som dyker upp när Mulan tvivlar på sig själv.

En ny karaktär introduceras, häxan Xianniang som strider på motsatta sidan med rouran armén. Precis som Mulan är hon en kvinna som lever i en patriarkal värld. Detta är något som Xianniang ifrågasätter eftersom hon precis som Mulan får dölja sitt rätta jag genom att förvandlas till en falk. Hon gör narr av Mulan som låtsas vara en man, vilket enligt Xianniang betyder att hon anpassat sig till det patriarkala samhället istället för att ifrågasätta det.

Filmen har fått kritik på flera håll. Valet av inspelningsplats är det som har främst kritiserats. Filmen utspelar sig på den omstridda kinesiska provinsen Xinjiang som främst är känt för omskolningslägren av den muslimska minoriteten uigurer. Detta anses som en kränkning mot mänskliga rättigheter enligt Amnesty eftersom uigurerna tvingas under fängelseliknande omständigheter att bli lojala till centralregeringen i Peking. Fyra kinesiska propaganda-avdelningar samt säkerhetsbyrån i Xinjiang blir även tackade i eftertexterna.

En annan kontrovers är skådespelaren Yifei Liu som spelar Mulan och har uttryckt sitt stöd för Hongkongpolisens brutalitet mot demokratiaktivister.

Ytterligare en kontrovers är att den kinesiska kulturen framställs felaktigt. Ett exempel är användningen av qi som behandlas som en magisk kraft vilket det egentligen inte är enligt kinesisk folktro. Detta innebär också att Mulan är född till krigare med magiska krafter istället för att utvecklas under sin resa.

Filmen finns tillgänglig på vårt bibliotek med engelskt tal och svenska undertexter.