Kategori: mobbning

Publicerat

En berättelse om systerskap

”Vi är en” av Sarah Crossan

”Vi är en” (engelska: ”One”) handlar om sextonåriga Grace från New Jersey och hennes tvillingsyster Tippi. De är sammanvuxna vid höften och har två huvuden, två hjärtan, två ben och fyra armar.

Systrarna är väldigt olika varandra personlighetsmässigt, Grace är tillbakadragen och Tippi är mer utåtriktad och dominant. Systrarna irriterar sig ibland på varandra exempelvis då Tippi vill gå ut och röka och Grace vill flörta med killar men de har svårt att tänka sig att vara utan varandra.

Tvillingarna och deras familj har det svårt ekonomiskt ställt då hemundervisningen och sjukvården äter upp alla pengar. Deras situation försvåras ytterligare då pappan förlorar jobbet och börjar supa bort de få pengar som de har kvar. Tvillingarnas syster Dragon är en begåvad ballettdansös och drömmer om att flytta till Ryssland men får överge dessa drömmar. Hon börjar extraknäcka för att stödja sina systrar vilket tär på krafterna eftersom hon också lider av anorexi.

Tvillingarna blir tvungna att börja på ett vanligt gymnasium trots att de aldrig tidigare gått på en vanlig skola. De andra eleverna stirrar då de enbenta systrarna haltar runt på sina kryckor. Grace och Tippi känner sig annorlunda och mår dåligt tills de träffar Yasmeen, en tuff punkig tjej med rosa tuppkam som blir deras beskyddare. Yasmeen har levt med HIV i hela sitt liv och kan relatera till systrarna och deras situation då deras respektive sjukdomar gör framtiden oviss.

Grace och Tippi känner att de blir tvungna att göra något åt familjens ekonomiska situation och bestämmer sig motvilligt för att medverka i en film. Under en inspelning faller Grace ihop och de blir förda till sjukhus. Det visar sig att Grace behöver en hjärttransplantation vilket innebär att hon måste separeras från Tippi för att kunna överleva. Operationen är mycket riskfylld men systrarna har inget val. De bestämmer sig för att ta vara på den lilla tid de har kvar på jorden genom att göra en bucket list. En av punkterna som Grace skriver upp är att kyssa killen hon är kär i.

Boken är skriven i frivers, en unik typ av lyrik utan versmått eller rim. Om ni är intresserad av att läsa fler böcker i frivers kan ni också läsa ”The Poet X” av Elizabeth Acevedo. ”Vi är en” finns tillgänglig på svenska och som gruppuppsättning på engelska.

Publicerat

Sorgen efter en skjuten broder

”Tyler Johnson was here” av Jay Coles

”Who do you call when the cops are the ones being the bad guys?”

”Tyler Johnson was here” är en historia om två tvillingbröder, Tyler och Marvin. Tvillingarna var oskiljaktiga när de var små men växte ifrån varandra när de blev äldre. Marvin är en av skolans bästa elever med A i alla ämnen medan Tyler som knappt klarar skolgången, har börjat hamna i dåligt sällskap och sälja droger för snabba pengar. Marvin är nördig och kan inte stå upp för sig själv vilket gör honom ett lätt offer för de tuffa killarna på skolan.

Tvillingarna och deras två kompisar Ivy och G-mo är alla mörkhyade och bor i ett fattigt område i Amerika med hög kriminalitet. Kompisgänget får utstå olika former av rasism och oprovocerat våld från polisen. I början av boken blir de anklagade för att ha rånat en kiosk trots att de bara går omkring på gatan med en chipspåse i handen.

Denna händelse blir bara början av många och Tyler som är mer aggressiv än sin bror hamnar ofta i konflikt. Marvin älskar sin bror trots detta och bestämmer sig för att skugga honom tillsammans med kompisarna då han misstänker att brodern ska träffa sin gängledare på en fest för att langa droger. Under festen sker en oväntad skottlossning och Tyler blir anmäld saknad i flera veckor.

Marvin gör allt för att hitta sin bror, han kontaktar polisen som är mer intresserade av att arrestera alla som vistats på festen och blir lurad av gängledaren Johntae som pressar honom på pengar samt träffar sin blivande flickvän Faith som också bär på ett tungt bagage.

En dag visar kompisarna Marvin en video som får hans värld att rasa samman. Tyler blev mördad på väg hem från festen av en polis som oprovocerat sköt honom och lämnade liket liggandes i en gränd.

När Marvins skola anordnar en demonstration för att få polismannen som mördade hans bror friad, inser Marvin, arg och utom sig av sorg, att han inte längre kan vika sig.

”Tyler Johnson was here” är skriven av författaren och läraren Jay Coles som trots sin unga ålder (22 år) upplevt både rasism och polisbrutalitet. Boken är baserad på hans egna erfarenheter.

Boken finns i nuläget endast tillgänglig på engelska. Läs också ”The hate u give” av Angie Thomas som också är inspirerad av ”black-lives-matter” rörelsen.

Publicerat

Islamofobins offer

”Kärlek, hat och andra filter” av Samira Ahmed

Huvudpersonen Maya Aziz är sjutton år och bor i USA tillsammans med sin indiska familj. Mayas föräldrar är djupt troende muslimer och stödjer arrangerat äktenskap. De anser att Maya bör välja att gå på ett universitet i närheten av dem och gifta sig med en muslimsk kille av deras tycke.

Maya älskar sina föräldrar men har i smyg sökt till ett universitet i New York. Hennes stora passion är att filma dokumentärer och hon hoppas kunna utveckla sina färdigheter på filmutbildningen. Hennes moster som också brutit mot familjens konventioner och valt att inte gifta sig stöttar Mayas val och lyckas till slut övertala föräldrarna att låta Maya följa sina drömmar.

Då Mayas situation verkar ha vänt, inträffar en tragedi som skakar om samhället. En terrorattack sker mot ett köpcenter och flera personer blir svårt skadade och omkommer. Terrorattacken utfördes av en amerikansk extremist vars budskap var att stoppa invandringen men misstankarna riktas felaktigt mot en invandrare från Egypten vid namn Kamal Aziz.

Eftersom Maya delar efternamn med den oskyldigt anklagade blir hon trakasserad och mobbad på skolan av sin rasistiske klasskamrat Brian. Mobbningen börjar med verbala attacker men övergår snabbt till fysisk misshandel. Mayas pojkvän Phil bevittnar misshandeln och hamnar i slagsmål med Brian då han försöker försvara henne. Även Mayas familj blir trakasserad då de får en tegelsten inkastad på tandläkarkliniken som de driver tillsammans.

Phil blir, trots sitt civilkurage, anklagad för misshandel och arresteras av polisen. Mayas föräldrar blir paranoida och tar tillbaka sitt löfte om att hjälpa till att finansiera Mayas filmutbildning. De börjar kontrollera henne ännu hårdare i rädsla att något ska hända deras dotter igen. Maya är bestört och vet först inte hur hon ska konfrontera situationen men kommer sedan på att hon kan använda sina kunskaper som dokumentärfilmare för att få pojkvännen friad från misstankarna.

Boken visar på en slags dominoeffekt, hur ett brott kan leda till fördomar och diskriminering av vissa grupper. Boken tar också upp hur media framställer de muslimska terroristerna i kontrast med de ljushyade. När det framkommer att förövaren är ljushyad försvinner terroriststämpeln snabbt och vi får ta del av diverse snyfthistorier från hans barndom.

Boken är delvis baserad på författarens egna erfarenheter som själv är född i Bombay men bott större delen av sitt liv i USA. Boken finns tillgänglig på både svenska och engelska samt som talbok via Legimus.

Publicerat

”Det här kalla landet”

Huvudpersonen Noomi är 17 år och bor i Lindsborg i det fiktiva landet ”Nordland” som liknas med Sverige. I ”Nordland” har det fiktiva främlingsfientliga partiet ”Nya Demokraterna” fått större makt och motsättningar uppstår mellan de ”inhemska” och ”förflyttningarna”.

Noomis familj har haft det bra ställt men har på senare tid fått det sämre ekonomiskt. Flera butiker blir drabbade av ”Nordlands” dåliga ekonomi och hyllorna rensas i matbutiken. Noomis bror som är språkrör i ”Nya Demokraterna” skyller på invandringen vilket leder till heta debatter vid matbordet då deras far som är journalist är starkt emot detta.

En dag när Noomi är på väg till en bildlektion blir hon rånad av ett gäng beväpnade invandrartjejer. Hon förlorar sin plånbok och sin väska. Hennes främlingsfientliga bror stöttar henne efter rånet och lyckas, tillsammans med Sus, en av Noomis kompisar övertala henne att gå med i det främlingsfientliga partiet som lovar fler poliser och mer skydd för de ”inhemska”.

Den andra huvudpersonen i boken är Zahra som går i samma klass som Noomi. Hon bor ensam med sin pappa och har flytt från sitt hemland det fiktiva ”Istad”. Hennes mamma och hennes fyraåriga lillebror överlevde inte flykten. Pappan är deprimerad och isolerar sig. Zahra försöker dämpa ångesten med sex, fest och sprit men mår psykiskt dåligt efteråt. Hon blir sexuellt utnyttjad på en fest av en äldre kille i tjugoårsåldern som senare visar sig vara det andra språkröret i Noomis brors parti.

Motsättningar uppstår mellan de två huvudpersonerna på grund av deras skilda åsikter. Tjejerna hatar varandra men hamnar trots detta på samma fester och umgås med samma kille som tidigare var Noomis barndomsvän. Med tiden kommer de närmare varandra och Noomi börjar känna empati för Zahra men grupptrycket från brodern och kompisen är starkt.

Romanens ämne är aktuellt då främlingsfientligheten växer både på lokal nivå och i hela Sverige. Boken väver samman frågor om tonårsliv, sexualitet och politik. Det kalla landet ”Nordland” som beskrivs i boken, där främlingsfientlighet är normaliserad har tyvärr alltför många likheter med verklighetens Sverige.

Publicerat

Regnbågslitteratur – boktips

I den nya Regnbågshyllan finns både skönlitteratur och facklitteratur som fokuserar på HBTQ-personer. Här är några boktips från hyllan:

Allt jag inte sa (2017)

En lättläst bok med ett vackert poetiskt språk som handlar om en tjej som just har flyttat hemifrån. Hon ska börja på högskolan i Falun och drömmer om att bli filmregissör. Huvudpersonen ser fram emot att få nya vänner men är väldigt blyg, har svårt att ta plats och prata inför grupp. Hon träffar Dana som i motsats till henne själv är en självsäker tjej som gillar att vara i centrum och inspirera andra. Trots sina olikheter blir de snabbt bästa vänner men med tiden upptäcker de att de har känslor för varandra. Problemet är bara att Dana redan har en pojkvän…

 

Om jag var din tjej (2016)

Amanda är 18 år och har just flyttat till en ny stad och bytt skola på grund av mobbning. Hon har flyttat in hos sin pappa som hon haft bristande kontakt med under sin barndom. På den nya skolan blir hon snabbt populär och får vara med i tjejgänget där hon hittar många fina kompisar. Hon träffar Gant, en trevlig kille som delar hennes intresse för nördkultur, som så småningom blir hennes pojkvän. Amandas pappa blir orolig att hon kommer utsättas för mobbning igen eftersom hon inte berättat för de nya kompisarna att hon genomgått en könskorrigering. Boken är delvis baserad på författarens egna upplevelser.

 

 Queer, There and Everywhere (2017)

En historiebok som lyfter fram flera viktiga HBTQ-personer genom tiderna. Boken skildrar 23 personer med en rad olika bakgrunder och yrken som politiker, dataprogrammerare, människorättsaktivister, konstnärer, basebollspelare och till och med den svenska drottningen Kristina Vasa.

 

 

Publicerat

Serier om förtryck och rasism

Persepolis (2003)

Denna självbiografiska serie skildrar Marjane Satrapis uppväxt i Iran. Marjane var tio år när den iranska revolutionen började år 1979. Detta förändrar hennes liv då flickor tvingas bära slöja och pojkar och flickor inte längre går i skolan tillsammans. Marjane som är en nyfiken och intelligent flicka söker kunskap på egen hand via böcker då hon märker att undervisningen i skolan är manipulerad av religiös propaganda. Serien skildrar också kriget, hur Iran förändras av den nya regimen och hur de mänskliga rättigheterna kränks.

 

Vi kommer snart hem igen (2018)

En biografisk serie som skildrar sex överlevares upplevelser under Förintelsen. De blir tvungna att flytta från sina bostäder till det judiska ghettot, förlorar sina tyska medborgarskap och allteftersom även sina mänskliga rättigheter. De deporteras till olika förintelse- eller koncentrationsläger och förlorar flera nära och kära men blir befriade och får möjlighet att starta nya liv. Efter den traumatiska upplevelsen har de alla bestämt sig för att motverka rasismen genom att bland annat föreläsa i skolor.

 

Mitt extra liv (2016)

Mitt extra liv är en grafisk roman av Johan Unenge som blandar text och seriestrippar. Bokens huvudperson Mattias är en alldaglig svensk tonårskille som är intresserad av tv-spel, basket och snygga tjejer. I hans klass går Albin, en tuff kille som uttrycker starka främlingsfientliga åsikter gentemot mörkhyade personer och invandrare. Mattias tycker att detta känns fel men är ändå någorlunda oberörd eftersom han anser att detta inte påverkar honom och hans liv. En dag dyker en ensam utländsk pojke i hans egen ålder upp vid hans dörr. Han är en flykting och ber desperat om hjälp, så Mattias släpper i hemlighet in honom. Den utländska pojken visar sig ha liknande intressen och är till och med bättre än Mattias på tv-spel. Mattias blir kluven och blir till sist tvungen att ta ställning då han inte längre är oberörd av vad som försiggår i samhället.

Publicerat

Vinnare av Goodreads Choice Award 2017

The Hate U Give (2017) av Angie Thomas

”THUG – The Hate U Give” skildrar den nutida rasismen från huvudpersonen Starrs synvinkel. Starr är en sextonårig mörkhyad tjej som bor i Garden Heights, ett fattig område med mycket kriminalitet, i stark kontrast med den fina privatskolan som Starr går på. Majoriteten av Starrs kompisar på privatskolan är ljushyade rika personer men hemma i Garden Heights är de flesta fattiga mörkhyade personer. Starrs pappa har ett förflutet som kriminell och har suttit i fängelse under stor del av hennes barndom. Barndomskompisen Khalil tvingas langa droger för att kunna försörja sig själv och resten av familjen då jobbet som kassör på Starrs pappas lilla mataffär inte längre räcker till. Klasskillnaderna medför ett slags grupptryck och Starr slits mellan sina två olika identiteter.

En kväll går Starr på en fest i området och träffar Khalil som hon inte sett sedan han slutade jobba på affären. Starr är orolig för honom men han svarar undvikande på hennes frågor. Då festen spårar ur och det blir skottlossning blir Starr och Khalil tvungna att fly i hans bil. När Khalil skjutsar hem Starr blir de stoppade av polisen. Polisen tvingar ut Khalil ur bilen för kroppsvisitering men hittar inga droger eller vapen. Starr blir nervös och börjar darra eftersom hennes föräldrar har berättat för henne om polisvåldet mot färgade personer och att man ska undvika att göra onödiga rörelser. Khalil som är lite mer naiv blir orolig för henne och går tillbaka till bilen för att se om hon är OK. Han blir då skjuten av en polisman framför ögonen på Starr, trots att han är obeväpnad och inte betett sig hotfullt. Denna händelse kommer att påverka både Starr och samhället starkt.

Polismannen som sköt Khalil blir inte straffad medan Khalil svartmålas som en gangster (engelska: thug) som har sig själv att skylla. Starr är till en början orolig för sin egen säkerhet men bestämmer sig för att ge den mördade kompisen återupprättelse. Hon blir engagerad i aktivism och börjar sprida sitt budskap via sociala medier. På vägen möter hon många motgångar, folk som inte tror henne och kompisar som sviker.

Trots bokens tunga ämnen finns det hopp för framtiden. Huvudpersonen utvecklas och lär sig att stå upp för sig själv och andra. Boken skildrar också Starrs relation med familjen, vänner och pojkvännen med humor och värme utan att det blir alltför endimensionellt eller uppstyltat. En viktig bok som jag starkt rekommenderar!

Boken finns även på engelska och som gruppuppsättning. Finns även som talbok via Legimus på både svenska och engelska.

Publicerat

Vet du att du kan låna filmer på skolbiblioteket?

Här är några exempel på filmer som utspelar sig i skolmiljö:

the perksbullyklassende_ofrivilliga_53275494

 

 

 

 

Om att våga vara annorlunda i The perks of being a wallflower, om att som flicka våga ta plats i Tusen gånger starkare, om skolskjutning som en eventuell konsekvens av mobbning, rädsla och hat i den estländska filmen Klassen, om grupppsykologi och civilkurage bland annat i De ofrivilliga, om mobbning i amerikanska skolor där ungefär 13 miljoner unga drabbas i den nästan outhärdliga dokumentären Bully.

Till filmerna finns för det mesta filmhandledningar gjorda av Svenska filminstitutet.