”We get used to things too easily. You think something’s tasty the first time you eat it, but then you start taking it for granted. Never forget your first impressions.”
”Restaurang Kamogawa och de bortglömda recepten” är en japansk mysdeckare där våra protagonister inte löser mord utan snarare letar upp gamla nostalgiska recept. Vi får följa kocken Koishi Kamogawa och hennes far Nagare som öppnat en detektivbyrå i sin restaurang när verksamheten går trögt och räkningarna behöver betalas.
Gästerna strömmar in, alla med sina egna problem, då de letar efter en maträtt som hjälper dem försonas med sitt förflutna. I denna bok som är första delen i en serie, ryms sex livsöden med sex tillhörande maträtter, alla indelade i två kapitel, först då mysteriet kring maträtten trappas upp och sedan i en avslutande del då minnena kommer tillbaka som en flodvåg.
Upplägget känns igen från Tik-Tok favoriten ”Before the Coffee Gets Cold” då boken är uppdelad i små vardagliga berättelser men med en djupare tyngd som man ibland anar under ytan, trots att berättelsen överlag är en mysig feelgood. Även svårare ämnen som döden, sorg, obesvarad kärlek och adoption får plats, mellan matlagningen och känslostormarna.
Även katten Trötter spelar en viktig roll som pälsklädd terapeut, och hur gästerna interagerar med den säger mycket om deras sinnesstämning och personliga utveckling.
Berättelsen utspelar sig i Kyoto, och vi får ta del av den vackra japanska kulturen. Inte bara matkulturen utan även hur religion och traditioner påverkar deras levnadssätt som att kasta ut ris för att hålla borta onda andar och en maträtt som var så god att den fick munkarna att hoppa över den kinesiska muren. En torii, en portal i shintoismen som tros dölja en av gästernas matminnen visar sig i själva verket vara uråldriga träd då naturen, traditioner och religion alla samspelar med varandra.
Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, samt som e-bok via Biblio-appen.
Om ni är intresserade av liknande böcker rekommenderas ”Before Your Memory Fades” som har ett liknande vardagligt tema, men tar oss till det vintriga Hokkaido i norra Japan istället för Kyoto:

Om ni istället vill läsa en bok där katten är detektiven som självständigt löser mysteriet, läs ”Kattens undersökningar” som handlar om en katt som observerar människorna och deras sorger:



”We get used to things too easily. You think something’s tasty the first time you eat it, but then you start taking it for granted. Never forget your first impressions.”




”Vad blir kvar av en människa? Av en sådan berömdhet som Ellen Key ganska mycket. Böcker och idéer. Av en sådan som Malin Blomsterberg ofta mindre, åtminstone om man ser till det yttre. Några foton, anteckningar, ett tumavtryck i en kokbok. Men också: ett levt liv, en historia.” (sid 191)

”Because it gets worse

”Det här är inte Lenora från den otäcka ramsan. Det är inte ens Lenora från porträttet på bottenvåningen – ung och samtidigt mogen och möjligen i just den stunden med tankar att mörda sin familj. Den här Lenora är gammal, skröplig, en skugga. Jag tänker på när jag läste Dorian Grays porträtt i high school. Det här är motsatsen till den boken – porträttet i korridoren blir fräschare för varje dag medan Lenoras nedbrutna kropp sonar hennes synder.” (sid 33)


















”Jag blev ansiktet för gängkriminaliteten. Men jag är en berättare och vill stanna där. Jag vill bara vara Faysa, poeten.”