Kategori: Böcker

Publicerat

Nobelpriset i litteratur 2023 – Jon Fosse

Endelig ble det Fosse! - BOK365.no

Årets nobelpristagare i litteratur är den norska författaren Jon Fosse (född  29 september 1959). Han har sedan sin barndom brunnit för litteraturen och kreativt skrivande, han började skriva dikter och noveller när han bara var 12 år gammal. Han skriver främst på nynorska och hans författarskap består av romaner, noveller, dikter, barnböcker, essäer och dramaturgi.

Förutom årets nobelpris har Fosse vunnit fler fina priser för sitt författarskap bland annat har han vunnit Ibsen-priset för bästa norska skådespel 1996 och 2010 samt Svenska akademins nordiska pris 2007. (Källa: Alex författarlexikon)

Här är några av Fosses titlar som översatts på svenska och snart finns inne på vårt bibliotek:

Publicerat

USA:s mest förbjudna bok

”In high school I begun to theorize that I had been born with two half souls – one female and one male.”

 

”Gender Queer” är ett seriealbum av den icke-binära tecknaren Maia Kobabe. Hens bok har blivit omtalad i USA och anses vara den mest bannlysta boken på amerikanska bibliotek.

Kobabe skildrar sin uppväxt då hen först identifierade sig som en bisexuell kvinna men med tiden upptäckte hen att kroppen inte stämde överens med hur hen egentligen ville se ut. Hen flydde verkligheten genom att läsa böcker och rita serier, även fanfiction blev ett sätt att släppa ut de ”förbjudna” känslorna.

Kobabe berättar om sina erfarenheter som icke-binär transperson på ett ärligt men också mycket detaljerat sätt. Boken ifrågasattes på grund av det sexuella innehållet då Kobabe beskriver hur pornografiska fanfiction påverkat hens relationer och gett hen orealistiska förväntningar på sex. När Kobabe har sex med en flickvän med hjälp av en sexleksak skildras detta i bilderna vilket troligtvis är anledningen till att boken kritiserats.

Kobabe berättar också hur nervöst det är för hen att gå till doktorn och gynekologen. Efter en gynekologisk undersökning blir hen sittande i bilen på grund av chocken som hen upplevde över att få sitt könsorgan undersökt, vilket beskrivs som en nål genom kroppen.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska. Ni hittar boken samt fler böcker med HBTQ-tema i vår regnbågshylla.

Publicerat

Litteratur på nationella minoritetsspråk

Litteratur på nationella minoritetsspråk

Vi har köpt in litteratur på de nationella minoritetsspråken finska, meänkieli, jiddisch och nordsamiska. Böckerna hittar ni i vår mångspråkshylla.

Ni kan även hitta ett bredare utbud av e-böcker i Bläddra-appen som även erbjuder de övriga samiska språken (Lulesamiska,  pitesamiska, sydsamiska och umesamiska) samt romani chib.

Tips på bra länkar:

Nordkalottens bildarkiv

Nordkalottens ljudarkiv

Minoritet.se

Samer.se

NE.se om samer

Publicerat

Haralds mamma

”Jag hatar dig lika mycket som du hatar mig, log jag. Jag tror inte det är möjligt, log hon tillbaka. (…) i Haralds mammas ögon var jag ingen alls. Jag var någon som råkade ha nycklarna till hennes sons lägenhet. Jag kunde ha varit tjejen i kassan på Konsum.(…) Harald är som män är mest: han knullade sin mamma.”

”Haralds mamma” är en relationsroman av Johanna Frid som även skrivit ”Nora eller Brinn Olso Brinn”. Precis som i Frids förra roman ligger fokuset på avundsjuka mellan kvinnor och självkänsla. Denna gång är dock antagonisten en svärmor med en giftig tunga istället för en vacker före-detta flickvän från Norge.

Romanens berättarjag har hamnat på en flygplats i Kiruna tillsammans med sin svärmor. Läget är pinsamt medan de väntar på mannen som är i centrum för båda deras liv, den drogberoende Harald som är en människoman men liknas med en golden retriever. Han är en symbolisk hund som viftar på svansen och dreglar, han drar fräcka sexskämt med en baguette när han glömmer att ta sin ADHD-medicin.

Harald är bipolär och hans drogmissbruk påverkar båda kvinnorna. Ett tyst passivt aggressivt krig utkämpas mellan de två kvinnorna som båda vill vara den viktigaste kvinnan i Haralds liv. Varför just denna misslyckade man får all denna uppmärksamhet kan man ifrågasätta men man kan ana att det finns kopplingar till Freuds teorier om Oidipuskomplexet och skillnaden mellan generationerna.

Haralds mamma är från en svunnen tid, talar väl om sig själv och sina vänsterpolitiska feministiska ambitioner medan hon konstant hittar sätt att nedvärdera sin svärdotter. Berättarjaget vill fly från scenen, då hon ser detta som en sorts psykologisk tortyr. Hon rör sig mot kaféet men där finns bara billiga dammsugare av marsipan.

Frids berättelse sätter känslorna i fokus, med extra tryck på det fula och pessimistiska. Hatet frodas mellan kvinnorna istället för att hitta en gemensam nämnare i sin kamp mot Haralds sjukdom. Berättarjaget stör sig på sin hund till pojkvän men samtidigt finner hon inget systerskap hos Haralds mors kamp för kvinnliga rättigheter.

Detta gör henne delvis till en motsägelsefull figur som både försatt sig i en situation då hon blir matte till hundpojkvännen istället för en jämställd partner men samtidigt kan inte tänka sig att lämna förhållandet. Även Haralds mor är motsägelsefull då hon beskrivs som gammalmodig och elak men samtidigt är liberal, feministisk, bisexuell och sexuellt frigjord, något som väcker ytterligare avundsjuka i berättarjaget.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska.

Publicerat

Myggornas herre

”Den noppriga t-shirten räcker att täcka stormagen men jackan gör det inte. Jag får vatten i luftstrupen, kan inte ens dricka som folk. Eija höggravid är en mäktigare gestalt än fjället.” (sid 29)

 

”Ovanjorden” är en roman om en samisk familj och deras förskollärare Oskar som också är berättarrösten i boken. Han har själv samiska rötter men har förlorat sin identitet som same. Författaren Mikael Berglund har samiska rötter långt tillbaka men identifierar sig som svensk. Han har dock vuxit upp bland samer och fått hjälp av kvinnliga renskötare med research för romanen.

Oskar som är 18 år och förskolelärare i Ammarnäs, kallas skämtsamt Fröken Oskar. När han lämnat av ett barn möter han renskötaren och motorcykeltjejen Eija. Hon är redan tillsammans med en annan renskötare och väntar hans barn men trots detta uppstår en förbjuden kärlek mellan Oskar och Eija. Eija känner sig bortglömd av sin man som spenderar den mesta tiden med renarna ute på fjället.

”Jag tar inte åt mig, Nájmie skulle aldrig kalla mig för dádtja. Kanske den där gången när jag fes i hennes rum, typiskt kolonialherrebeteende.” (sid 200)

Oskar nästlar sig in i deras familj med hans relation till förskolebarnet som ursäkt, men känner samtidigt en skuld både för otroheten och för sitt intresse för sitt samiska arv. Man kan ana att Oskar ser det som en konstig form av kulturell appropriering men samtidigt har han också samiskt arv i familjen då hans farfar pratade samiska med honom efter han blev dement. Oskars far antas också vara same trots att han heter Bengt. Oskar börjar tvivla både på sig själv och sina släktingar som troligtvis har blivit assimilerade och förlorat sina samiska namn.

”Jag står på gårdsplanen och klappar myggen mot halsen där Eijas läppar var. Ge fan i min kyss, myggjävel.” (sid 95)

Förutom det samiska arvet beskrivs även naturen. Myggsvärmar under sommaren stör kärleksparet, en mygga landar på kyssmärket han fått av Eija. Försurning och andra miljöproblem sker, Oskar tar på sig att rädda naturen men vet ej om det är förgäves. Romanen är inte dyster men samtidigt finns det en slags hopplöshet över Oskar som varken förstår sig på samerna, Eijas mystiska beteende eller sig själv. Detta illustreras med umesamiska uttryck som inte översätts, meningen går förlorad för både Oskar och den svenska läsaren (förutsatt att hen inte kan umesamiska).

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som talbok med text och punktskriftsbok via Legimus.