Askungens hämnd

”Den bortskämda lilla skitungen som njuter av att ge mig order. Å andra sidan har hon gått igenom en hel del. Hennes mamma försökte trots allt mörda henne.”

 

”Hembitädet” är en nagelbitande thriller, som precis som titeln antyder handlar om den opålitliga berättaren Millie som blivit tvungen att ta ett jobb som hembiträde för den otäcka familjen Winchester. Efter att ha avtjänat ett 10 år långt fängelsestraff för ett mord som hon begick som skolflicka och sovit i bilen som arbetslös och hemlös under en tid, blir hon upprymd när hon får erbjudandet att bo hos familjen på deras vind.

Äntligen ett tak över huvudet och en säng att sova i! På vägen upp till vinden märker hon dock att trappan är trång och mörk, precis som hennes fängelsecell. Allt som finns i rummet är en blå plasthink och en minikyl med tre vattenflaskor. Det trånga lilla fönstret är igenbommat och dörren går bara att låsa utifrån, den är täckt av rivmärken…

Millie ignorerar dock alla varningstecken, hon är ju trots allt en mördare och har varit inlåst förr. Fru Winchester verkar ju vara trevlig, hon ger Millie komplimanger och ber henne att kalla henne Nina, som om de vore bästa vänner. Dock verkar skenet bedra då frun blir en alltmer krävande översittare som börjar gaslighta Millie genom att ge henne motsägelsefulla uppgifter. Hon har också en dotter som heter Cecelia, en blond otäck liten flicka som bara har på sig vita viktorianska klänningar som inte går att leka i.

Däremot är mannen i huset Andrew en snygg och perfekt miljonär, han verkar vara den enda vettiga i familjen. Millie faller pladask för honom trots att han är en gift man. (O)lyckligt nog är han inte trogen sin käresta som han tycker börjar bli fet, gammal och ful. Han skulle mycket hellre vilja ha en yngre kvinna som han kan skaffa fler barn med. Millie som nästan är lika ytlig som Andrew håller med, naivt nog börjar hon fantisera om en framtid med honom, som om hon vore Askungen och Nina den elaka styvmodern. När hon hittar en medicin mot schizofreni i Ninas badrumsskåp blir hon övertygad om att hon är en fara för både henne och Andrew.

I trädgården finns den storvuxna trädgårdsmästaren Enzo, en fåordig man som endast talar italienska. Han kommer fram till Millie en dag och viskar: ”pericolo”. Hon förstår inte vad han menar och tar fram en översättningsapp. Pericolo betyder fara på italienska. En hjärttatuering med hans systers namn dekorerar hans muskulösa arm. Hon är en kvinna som misshandlats till döds av sin partner.

”Hembiträdet” är en riktig blad vändare till thriller men vi kan också ana att det finns ett viktigt budskap i boken om fördomar, barn som far illa och våld i hemmet då både män och kvinnor misshandlar andra i berättelsen både fysiskt och psykiskt. Vi kan ana att boken tagit inspiration av filmen ”Gasljus” med Ingrid Bergman som huvudrollen som myntade begreppet ”gaslighting” vilket är en form av manipulation då förövaren övertygar offret att de inbillar sig saker och ljuger för att plantera in falska minnen.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, som e-bok via den nya Bibblo-appen och som talbok med text via Legimus.

Läs även ”Giftmakerskan” som också handlar om kvinnor som ruvar på sin hämnd:

Haralds mamma

”Jag hatar dig lika mycket som du hatar mig, log jag. Jag tror inte det är möjligt, log hon tillbaka. (…) i Haralds mammas ögon var jag ingen alls. Jag var någon som råkade ha nycklarna till hennes sons lägenhet. Jag kunde ha varit tjejen i kassan på Konsum.(…) Harald är som män är mest: han knullade sin mamma.”

”Haralds mamma” är en relationsroman av Johanna Frid som även skrivit ”Nora eller Brinn Olso Brinn”. Precis som i Frids förra roman ligger fokuset på avundsjuka mellan kvinnor och självkänsla. Denna gång är dock antagonisten en svärmor med en giftig tunga istället för en vacker före-detta flickvän från Norge.

Romanens berättarjag har hamnat på en flygplats i Kiruna tillsammans med sin svärmor. Läget är pinsamt medan de väntar på mannen som är i centrum för båda deras liv, den drogberoende Harald som är en människoman men liknas med en golden retriever. Han är en symbolisk hund som viftar på svansen och dreglar, han drar fräcka sexskämt med en baguette när han glömmer att ta sin ADHD-medicin.

Harald är bipolär och hans drogmissbruk påverkar båda kvinnorna. Ett tyst passivt aggressivt krig utkämpas mellan de två kvinnorna som båda vill vara den viktigaste kvinnan i Haralds liv. Varför just denna misslyckade man får all denna uppmärksamhet kan man ifrågasätta men man kan ana att det finns kopplingar till Freuds teorier om Oidipuskomplexet och skillnaden mellan generationerna.

Haralds mamma är från en svunnen tid, talar väl om sig själv och sina vänsterpolitiska feministiska ambitioner medan hon konstant hittar sätt att nedvärdera sin svärdotter. Berättarjaget vill fly från scenen, då hon ser detta som en sorts psykologisk tortyr. Hon rör sig mot kaféet men där finns bara billiga dammsugare av marsipan.

Frids berättelse sätter känslorna i fokus, med extra tryck på det fula och pessimistiska. Hatet frodas mellan kvinnorna istället för att hitta en gemensam nämnare i sin kamp mot Haralds sjukdom. Berättarjaget stör sig på sin hund till pojkvän men samtidigt finner hon inget systerskap hos Haralds mors kamp för kvinnliga rättigheter.

Detta gör henne delvis till en motsägelsefull figur som både försatt sig i en situation då hon blir matte till hundpojkvännen istället för en jämställd partner men samtidigt kan inte tänka sig att lämna förhållandet. Även Haralds mor är motsägelsefull då hon beskrivs som gammalmodig och elak men samtidigt är liberal, feministisk, bisexuell och sexuellt frigjord, något som väcker ytterligare avundsjuka i berättarjaget.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska.

Sanningsbärarna

”Två dagar senare skickar mamma ett sms: ”Hoppas du kan få de svar du söker så du kan läka känslomässigt. Förlåt för att jag inte funnits där för dig.”

Jag suckar och tänker att min mamma inte känner mig alls. Det handlar inte om mig. Det har det aldrig gjort. Det handlar om barnen som är kvar.” (sid 308)

”Sanningsbärarna” är en självbiografi av journalisten Jenny Küttim och en djupdykning i vad som pågår bakom Jehova vittnens stängda dörrar. Küttim är själv en avhoppare som vuxit upp med religionen.

För fem år sedan fick hon plötsligt en mystisk låda från en anonym avsändare med posten. Den innehöll de så kallade äldstebreven som är styrdokument för hur församlingen ska styras, samt väldigt intima och privata uppgifter om de troende. Endast de så kallade äldstebröderna som är de högst uppsatta inom församlingen får ta del av dem men nu var lådan på Küttims bord.

Hon hade lovat sig själv att inte undersöka sin gamla sekt men nu kunde hon som journalist inte neka. Dessutom visade det ju sig att det var barn som for illa och blev utnyttjade av pedofiler, precis som Küttim själv fick erfara som barn. Hon växte upp med en våldsam pappa som utnyttjade henne sexuellt och slog hennes syskon när han ansett att de vanärat Jehova.

Mamman finns i bakgrunden men är passiv, precis som kvinnor förväntas vara i deras patriarkala samhälle. I sekten är det männen som styr, det finns ingen plats för kvinnor och barn. Küttim gör misstaget som barn att prata för mycket i församlingen och försöka hålla föredrag, en uppgift som är reserverad för männen och pojkarna.

Küttim intervjuar flera personer, allt från avhoppare, de som fortfarande är verksamma inom sekten och till och med en pedofil som sekten har beskyddat. Detta berodde mindre på att de stödde hans övergrepp utan snarare att de var rädda att dra skam över församlingen, en logik som kan tyckas märklig för en utomstående. Jehovas vittnen har sina egna lagar och regler som inte alltid stämmer överens med svensk lag. Om ett brott sker kontaktas äldstebröderna som sällan gör något åt problemen, istället för polisen.

Küttim berör också psykologi då hon även kommer in på Thomas Quick-fallet då falska minnen skapades i terapin, vilket ledde till att han blev en påhittad seriemördare. Hon kommer också in på den kontroversiella diagnosen dissociativ identitetsstörning då flera barn som blivit utsatta i sekten troligtvis har blivit feldiagnostiserade eftersom de ofta uppfyller kriterierna för att få diagnosen.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och utkommer som talbok 25 oktober.

Män som hatar kvinnor

”Jag börjar fantisera om en värld där kvinnor är rädda för mig.”

 

”Incel” är skriven av överläkaren och psykiatrikern Stefan Krakowski.  Han har wallraffat (använt en falsk identitet) för att undersöka incel-rörelsen. En incel (engelska: involuntary celibate) är en vuxen man som aldrig haft en sexuell relation och därmed blivit bitter och hatisk mot alla kvinnor. De flesta incel-män tenderar också att ha högerextrema åsikter (rasism, homofobi, transfobi etc.).

Ironiskt nog myntades begreppet ”incel” år 1997 av en kvinna som gick under namnet ”Alana”. I början hade inte termen samma laddade betydelse som idag utan användes bara av de som hade svårt med kärleksrelationer. ”Alana” lämnade forumet när hon insåg att hennes problem bottnade i att hon egentligen var lesbisk, vilket ledde till att termen hamnade på villovägar. Ett fåtal incel-män motsätter sig den nya incel-rörelsen och menar att de inte hatar någon utan bara är ensamma och mår psykiskt dåligt.

Krakowski har undersökt olika forum på nätet både svenska och amerikanska, där incel-männen träffas och interagerar med varandra. De har en unik subkultur med sina egna slang och konspirationsteorier. Grupptrycket är starkt och endast ett fåtal utvalda får tillgång till dessa forum, efter ha genomgått ett test som visar att de uppfyller vissa kriterier. Incel-männen är väldigt kritiska mot svenska medier som de anser är vinklade.

Även våld och mord har förekommit t.ex. identifierade sig massmördaren Elliot Rodger (2014 Isla Vista killings) som en incel. Ofta är det ensamma gärningsmän som begår dessa attacker, det finns ingen organiserad ledning vilket gör det svårt för polisen att övervaka dem. Majoriteten av alla incel som begår terrorattacker har däremot skrytigt om sina planer på sociala medier innan brottet ägde rum.

Krakowski intervjuar flera incel-män, en kvinnlig incel (femcel) samt en kvinnlig sexarbetare som har incel-kunder. Han drar kopplingar till olika diagnoser och funktionsvariationer. Många incel-män befinner sig inom autismspektrumet, är deprimerade och diskuterar online hur de bäst ska ta sina liv.

Det finns ett utpräglat självhat bland dessa män, som ofta värdesätter det fysiska utseendet allra högst. En grupphierarki existerar där de ”snygga” männen står högst upp i samhället (chad) medan de ”fula” männen står längst ned (incel).

Detta vi-och-dom tänk leder till osannolika konspirationsteorier som sprids på nätet för att rättfärdiga kvinnohatet och rasismen. Incel-männen riktar ofta sitt hat mot par där kvinnan är ljus och mannen är mörkhyad eftersom de anser att dessa män felaktigt har överträffat dem.

Boken finns att låna på vårt bibliotek på svenska. Läs även ”Thailandssvenskarna” med liknande teman, där författaren också har wallraffat.

Stefan Krakowski medverkade även i Bokmässan 2021 i programmet ”Incel, kris och konspiration”.

Monster i terapi

Visa källbilden”Det värsta var att det kändes bekant. Påminde om pappas otäcka personlighetsförändring när ha dricker. (…) Inom mig finns den där lilla flickan som är så lättväckt, som fortfarande är rädd, även om hon växte upp och insåg hur patetisk hennes pappa är. (…) Mammas sätt att deala med mitt förhållande påminner om människorna i Jekylls värld. Det de inte förstår är skrämmande, och det är bäst att inte låtsas om. Så både Jekyll och Hyde påminner om mina föräldrar. Hurra.” (sid 47-48)

”Monster i terapi” är en svårdefinierad bok. Boken handlar om en namnlös lesbisk psykolog som erbjuder skräcklitteraturens ikoner psykodynamisk samtalsterapi.

Hennes patienter är Dr Jekyll som lider av dissociativ identitetsstörning, vampyren Carmilla som är psykopat, narcissisten Dorian Gray och Frankensteins monster som vill gå i familjeterapi.

Boken är skriven av Jenny Jägerfeld som arbetar som psykolog och författare. Hennes medförfattare är Mats Strandberg som skriver fantasy och skräck för ungdomar. De kom på idén med boken när de läste Frankenstein.

”Det går ju väldigt illa. Många av Victor Frankensteins nära och kära dör. Vi tänkte ”Åh vad tråkigt, om de bara hade pratat med varandra hade det inte behövt bli så här”, säger Jenny Jägerfeld, varpå Mats Strandberg fyllde i: ”De hade behövt terapi, de hade behövt dig Jenny.” – Källa: ”Monster, avskum och as – nu går de i terapi” Aftonbladet

Boken är populärvetenskaplig och går igenom grundläggande psykologi som bland annat Freuds teorier med humor och glimten i ögat. Skräckikonerna har rest i tiden och fokus ligger delvis på vad som har förändrats i samhället sedan den viktorianska tiden. Bland annat återkommer skuldkänslor gentemot sexualitet, könsnormer och utseende.

Dr Jekyll har svårt att leva upp till samhällets förväntningar om maskulinitet och använder Mr Hyde som ventil. Vampyren Camillas flickvän Laura har fastnat i ett farligt förhållande men ursäktar sin plågoande och skuldbelägger sig själv. Victor Frankenstein är utbränd och hamnar i konflikt med sin fru.

Trots detta kan vår protagonist känna igen sig själv och sina närstående i de klassiska karaktärerna. Hennes far hade, likt Dr Jekyll, en mörkare sida som kom fram när han var full och våldsam.

Den lesbiska psykologen kämpar själv med att leva upp till samhällets normer och förväntningar. Hon är också gravid och känner ångest eftersom hon är osäker på om hon kommer att bli en bra förälder. Till och med Dorian Grays narcissism och materialism kan jämföras med dagens sociala medier. Detta får psykologen att ifrågasätta vad ett monster egentligen är.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Utkommer som talbok 16 april.

Slutet

”I ett oändligt universum, med oändliga möjligheter, är allt som händer osannolikt.

(…) Det var väl lättare att skjuta upp det till framtiden. Fast nu går ju inte det längre.”

 

Mats Strandberg är främst känd för Engelsforstrilogin (Cirkeln, Eld, Nyckeln) som han skrev i samarbete med Sara Bergmark Elfgren. Strandberg har nominerats till Augustpriset och fått god kritik för sina böcker som riktar sig till både vuxna och ungdomar.

Slutet är en preapokalyptisk berättelse där en komet dömt mänskligheten till sin undergång. Huvudkaraktären Simon är 17 år och har bara en sommar kvar att leva. Strandberg valde att fokusera på ungdomar eftersom det är i denna ålder som man står inför viktiga val inför vuxenlivet.

Strandberg uttrycker detta om sin historia:

”Jag förstod direkt att den här berättelsen måste handla om tonåringar. För dem ställs allt extra mycket på sin spets. Hur hinner man leva ett helt liv på bara några månader? Vilka vill de vara med när världen går under, sina föräldrar eller sina vänner? Vilka val gör de när sex och droger inte längre kan få långtgående konsekvenser?”

Det dröjer inte länge förrän samhället försöker anpassa sig efter den förebådande katastrofen. Kometen namngivs, fotbolls-VM arrangeras i förtid och en app för att dokumentera mänsklighetens historia för utomjordiskt liv utvecklas.

Karaktärerna finner olika strategier för att hantera ångesten inför döden. Vissa förnekar katastrofen likt de som förnekar klimatförändringarna. Andra anförtror sig åt religioner och sekter eller festar vilt och begår brott eftersom rättsystemet har kollapsat. Simon blir snart indragen i ett mordmysterium där han blir oskyldigt anklagad för mord på sin kompis. Var finns rättvisan när allt hopp är förlorat?

Persongalleriet är varierat med karaktärer som trots allt inte vill ge upp hoppet och fortsätter leva i nuet. Vi får träffa Lucinda som var döende i cancer innan kometen kom, som finner tröst i att hon inte längre är ensam med sin ångest och den gravida Emma som planerar sitt ofödda barns framtid.

Trots bokens tunga ämne, ligger fokus på psykologin bakom karaktärerna och hur de hanterar sina känslor. Simon sluter sig först invändigt och vill undvika kontakt med nära och kära eftersom det gör för ont men inser att hans liv är för kort för detta. Berättelsen trycker på vikten att fortsätta orka varje morgon och fånga dagen, vilket drar paralleller till verkliga problem som depression, självmord och krig.

Boken finns tillgänglig på svenska och som gruppuppsättning på vårt bibliotek. Finns även som e-bok via Bibblo.se och talbok via Legimus.