Etikett: misshandel

Publicerat

Tik Tok favoriter – Hon som blev kvar

”Det här är inte Lenora från den otäcka ramsan. Det är inte ens Lenora från porträttet på bottenvåningen – ung och samtidigt mogen och möjligen i just den stunden med tankar att mörda sin familj. Den här Lenora är gammal, skröplig, en skugga. Jag tänker på när jag läste Dorian Grays porträtt i high school. Det här är motsatsen till den boken – porträttet i korridoren blir fräschare för varje dag medan Lenoras nedbrutna kropp sonar hennes synder.” (sid 33)

”Hon som blev kvar” av Riley Sager har beskrivits som en ”popcornthriller” som får läsaren att vända blad snabbt då spänningen tätnar. Boken vann läsarna på Goodreads hjärtan då den nominerades till en av de bästa deckarna 2023 men förlorade i omröstningen mot Freida McFaddens bok ”Hembiträdets hemlighet”. De två böckerna har dock stora likheter, om man tycker om den ena är det troligt att man även gillar den andra!

Berättelsen utspelar sig i New England, som ligger i nordöstra Amerika och skiftar mellan dåtid och nutid. År 1929 sker en hemsk tragedi på den ståtliga herrgården då en rik familj mördas brutalt. Endast dottern Lenora överlever, och blir genast den huvudmisstänkta. Skvallret sprider sig som en löpeld, snart sjunger barnen otäcka ramsor om flickan som dödade dem alla.

Vi hoppar till nutid, år 1983 då vårdbiträdet Kit McDeere tar ett jobb på herrgården för att vårda den gamla och skröpliga Lenora. Hon flyttar in i huset, tacksam över att inte längre behöva bo hos sin far som verkar dölja något. Precis som Lenora har hon blivit anklagad för mord på sin mor som var mycket sjuk och svalt för många tabletter, vilket polisen spekulerar är ett assisterat självmord. Kit märker snart att det tidigare vårdbiträdet lämnat i all hast, hennes böcker och dyra märkeskläder ligger kvar i lådorna, fortfarande orörda med prislapparna på.

Lenora som har selektiv mutism och inte talat på länge har inte gått ut på många, många år. Hon har dock en gammal skrivmaskin som hon kan kommunicera med. En dag skriver hon att hon måste berätta allt som verkligen skedde år 1929. Hon berättar ömsom Kit, vi hoppar mellan de två berättarrösterna i varje kapitel.

Spänningen tätnar då Kit inser att hon inte kan lita på någon, då inte bara Lenora visar sig vara en opålitlig berättare, utan även alla omkring henne, personalen, hennes far, kanske till och med hon själv då hon blir allt mer paranoid och börjar misstänka alla. Identitet är ett tema som löper genom boken då nästan alla karaktärer går under fingerade namn, då de ljuger om vem de egentligen är. Sexualitet och otrohet är också ett återkommande tema då Lenora blir gravid som tonåring vilket gör hennes kontrollerande far ursinnig trots att han själv är notoriskt otrogen mot sin fru, och det sker även en homosexuell kärleksaffär i bakgrunden, något som var tabubelagt på 20-talet.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som talbok med text via Legimus och som e-bok via Biblio-appen.

Läs även Katarina Widholms tetralogi ”Räkna hjärtslag” som handlar om ett liknande tema, med förbjuden kärlek mellan män och en huvudkaraktär som också är hembiträde och börjar nysta i de mörka hemligheterna hos familjen hon jobbar för:

Ett annat tips är ”Hembiträdet” som tidigare nämnt har stora likheter med Sagers bok, då de båda handlar om en desperat kvinna som blivit anklagad för mord och flyttar in hos en mystisk familj med våldsamma och mörka hemligheter:

 

Publicerat

Skammen som går i arv

”Utanför kyrkan dök Ingela upp med discomakeup och fnitter i kroppen. Lurade Gud för presenternas skull. Hennes pappa var darrhänt och svettig i en för trång kostym och mamman kedjerökte bredvid Ingelas syskon, innan de gick in.” (sid 92)

 

”Skam” är den sista delen av Sápmi-trilogin och en uppföljare till Laestadius två tidigare böcker ”Stöld” och ”Straff”. Precis som sina föregångare handlar denna roman om hur det är att leva med en marginaliserad identitet, med inspiration från Laestadius eget arv: samiskt från mammans sida och tornedalskt från pappans sida.

Berättelsen utspelar sig över ett tidsspann som sträcker sig över 70-talet fram till slutet av 90-talet. Vi får följa Marina som flyttat tillbaka till Kiruna efter att ha flytt ett år till Stockholm, på grund av en skandal. Hon växte upp i en djupt religiös miljö, konstant präglad av læstadianismens stränga villkor.

Skammen är inte bara religiös utan också rotad i rasismen som samerna har genomlevt i århundraden. Marinas föräldrar är inte troende men farbror Sture som blivit indragen i religionen börjar predika konstant om synd och straff. Till och med en oskyldig skoldans och en barnfilm blir skamliga.

Marina har förlorat sitt arv och språket hon talade som barn på grund av denna skam, som är en röd tråd som löper genom berättelsen. Små vardagliga ögonblick som en praktik på en skoaffär kan blossa upp då mikroaggressionerna är ständigt närvarande. Små kommentarer från butiksbiträdet som läser om samerna i morgontidningen, mamman som lider i tystnad och nickar med samtidigt som en glad tant kommer in och hälsar högt på samiska, det förbjudna språket.

Vardagsdramatiken tätnar då små val lämnar stora avtryck. När allt är klart har den gamla damen besviket lämnat skoaffären utan att köpa något och Marina står kvar, ung och osäker med skammen som bränner inuti henne. Hon blir vän med Ingela som fungerar som en kontrast figur som utmanar alla normer men samtidigt saknar skam och moral, vilket leder till att hon blir kleptoman och börjar begå mindre brott.

Dock är det inte bara det samiska som ligger och skaver. Den snygga samiska killen Daniel som alla tjejerna är kära i är intresserad av just Marina. Ingen vet att han är same utom hon. Trots passionen mellan dem han väljer hennes kusin Eva, någon som präglas lika hårt av læstadianismen som han själv.

Dock stöter även de på problem då de måste gifta sig tidigt för att få ha sex och preventivmedel är synd, likaså allt som är roligt som film, sång och dans. Eva blir också utskämd som kvinna då det visar sig att hon inte kan få barn, en ångest som Marina eventuellt blir måltavla för i en stark och otäck scen som slutar med ett missfall.

Daniel slutar jojka i kyrkan, i kontrast till Marinas bull- och gahkku bakande mormor som är glad och sprallig, och tror visst att kvinnor ska få vara präster i kyrkan. Dock blir det för utmanande när det blir författarbesök i biblioteket och moderna författare kommer och presenterar böcker om homosexuella samiska pojkar som ifrågasätter dammiga gamla normer.

En namnlista samlas in av de vuxna, de är bestörta över att de kristna eleverna ska utsättas för de oliktänkandes idéer. Det är ju meningen att alla ska tycka likadant! Boken handlar delvis om censur, inte bara av böcker utan också självcensuren då de sanna känslorna blir liggande och ruttnar.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, och som talbok med text och punktskriftsbok via Legimus. I slutet av boken finns även en ordlista på orden på samiska och meänkieli som kontinuerligt dyker upp i boken, sammanställd av Laedstadius morbror Kjell Marainen. Mycket slang från söder dyker också upp som ”bamba” vilket betyder skolmatsal i Göteborg, vilket skapar en kontrast till det norrländska.

Läs även Laestadius tidigare böcker ”Stöld” som handlar om tjuvjakt (finns även tillgänglig på samiska!) och ”Skam” som handlar om nomadskolorna:

Publicerat

Lärarnas favoritbok!

”Tillbaka i sin svit betraktade hon Wilhelmina med rödgråtna ögon. ”Jag är så glad att vara här. Hade jag stannat en minut till på Slottet hade jag skrikit.” Hon såg sig om. ”Måtte jag få bo kvar här i min enkla tjäll.” Wilhelmina satte nästan sherryn i halsen men sa inget.” (sid 248)

 

”De fenomenala fruntimren på Grand Hotel” är en historisk feelgood roman som utspelar sig mellan åren 1902 – 1909 i Stockholm på hotellet Grand Hotel som funnits sedan 1874. Vi får följa hotellchefen Wilhelmina Skogh (f. 1850 – d. 1926) som får ansvaret att rädda hotellets ekonomi. Precis som själva hotellet (som fortfarande finns kvar och går att bo i!) är Wilhelmina baserad på en verklig person.

Wilhelmina möter många utmaningar i en tid då könsrollerna var snäva men trots detta fortsätter att kämpa i motvind. När de anställda får nys om att den nya hotellchefen är av kvinnligt kön bestämmer sig många manliga anställda för att strejka från sitt arbete. En liten grupp kvinnliga anställda bestämmer sig för att de inte behöver männen, de tar över arbetsuppgifterna som traditionellt varit deras som att servera besökarna.

Våld i hemmet är också ett återkommande tema då en av de kvinnliga anställda blir misshandlad så svårt av sin man att hon nästan mister livet men trots detta inte kan skilja sig från honom. Wilhelmina sträcker ut en arm till de utsatta kvinnorna, och blir en klippa att luta sig mot. Vi får även möta kvinnliga förebilder som Selma Lagerlöf. Hon dyker upp på en Nobel bankett som hotellet anordnar som den första kvinnliga Nobelpristagaren i litteratur då hon vann 1909.

Den kvinnliga rösträtten kom 24 maj 1919 i Sverige. Detta är viktigt att ha i åtanke under läsningen för att förstå den historiska kontexten i romanen. Kvinnornas autonomi ifrågasätts konstant av männen i deras omgivning trots att de har kunskap och kompetens som matchar eller till och med överträffar deras manliga kollegor.  1718–1772 var egentligen den första kvinnliga rösträtten men den var starkt begränsad till borgmästarval och prästval innan den togs bort. 1862 fick ogifta och myndiga kvinnor med tillräcklig inkomst rösträtt i kommunala val. Anledningen till att det fanns så stora skillnader mellan ogifta och gifta kvinnor berodde på att kvinnor som gifte sig blev omyndiga eftersom hon hade sin man som förmyndare.

Många bäckar små, alla de kvinnliga karaktärerna på Grand Hotel som delvis är förankrade i verkliga människor, gjorde alla en insats vilket främjat dagens jämställdhet. Det är viktigt att minnas kvinnornas kamp då rättigheter kommer till men också kan ändras eller tas bort i framtiden, vilket vi sett i USA på sista tiden efter Trumps borttagning av flera rättigheter i syfte att motverka mångfald och jämställdhet. Kampen för jämställdhet pågår fortfarande, en strid som man inte får glömma bort!

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, som talbok med text och punktskriftsbok via Legimus och som e-bok i den nya Biblio-appen.

Läs även den historiska deckaren ”Döda kvinnor förlåter inte” av Katarina Wennstam som också utspelar sig i Stockholm, och handlar om fyra kvinnor från olika samhällsklasser som bor i samma fastighet och blir sammanförda av ett tragiskt dödsfall på gården under nyårsnatten 1895-1896:

Publicerat

TikTok favoriter – Det slutar med oss

”Vi har alla en gräns. För vad vi är beredda att stå ut med innan vi knäcks. När jag gifte mig med din pappa visste jag precis var min gräns gick. Men långsamt, för varje incident, tänjdes min gräns lite till. Första gången din pappa slog mig ångrade han det genast. Han svor att det aldrig skulle hända igen. Andra gången han slog mig ångrade han sig ännu mer. Tredje gången var det mer än ett slag.”

”Det slutar med oss” är en ungdomsroman som handlar om kvinnomisshandel som ärvs i generationer. Berättelsen är baserad på författarens Colleen Hoovers barndomstrauma då hon växte upp med en pappa som slog mamman så hårt att han knäckte sina knogar.

I denna bok får vi följa blomsterhandlaren Lily Bloom som just förlorat sin pappa. Hon känner sig däremot kluven då pappan misshandlat mamman under hela hennes uppväxt. Hon intalar sig själv att detta aldrig kommer att hända henne tills hon träffar den snygga och charmiga neurokirurgen Ryle och sexuell attraktion uppstår.

Men hon ser inte varningstecknen då han redan vid deras första möte på en terrass på taket, röker hasch, beter sig aggressivt, förstör utemöbler och objektifierar henne. Hans problematiska beteende blir bara värre då han förföljer henne, letar upp var hon bor och bönar om sex. Något som kan tyckas märkligt och kanske lite sexistiskt men berättelsen trycker också på vikten av att inte skuldbelägga kvinnor som misshandlas av sina män. Skulden bör enbart ligga på förövaren. Boken tar också upp de misshandlade kvinnornas situation när barn är med i bilden då Lily upptäcker att hon är gravid efter ha blivit misshandlad.

Boken har också ett sidospår då Lily blickar tillbaka på sin barndom vilket sker via hennes gamla dagboksanteckningar då hon låtsas prata med den amerikanska komikern och talkshowvärden Ellen DeGenes som blir en slags trygg moders gestalt som saknas i hennes liv (vilket kanske inte åldrats så bra med tanke på hur kontroversiell DeGenes blivit på senare år). Vi får även ta del av de hemlösas perspektiv då Lily som tonåring blir vän med en hemlös pojke, Atlas som delar hennes erfarenheter och därmed blir en slags själsfrände.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på både svenska och engelska samt som klassuppsättning. Boken finns även tillgänglig som talbok på både svenska och engelska samt som e-bok via E-lib.

Publicerat

Sameblod

”Du är bara en lappunge som ingen vill ha.”

”Era hjärnor är inte tillräckligt utvecklade.”

 

”Sameblod” är en film från 2016 som berör samernas situation under 30-talet. I denna film får vi följa Elle Marja, en samisk tjej som går i nomadskola för samer och utsätts för dåtidens rasbiologiska mätningar.

I början av filmen får vi möta Elle Marja som gammal då hon går på sin samiska systers begravning. Denna tillställning blir alltför känslosam när Elle Marjas barnbarn, som är intresserad av sitt samiska arv dyker upp i kolt. Elle Marja har länge försökt förneka sin kultur och under hela sitt liv försökt att bli ”en riktig svensk”.

Elle Marja blickar sedan tillbaka till sin barndom då hon levde som en renskötande same. Till en början är hon inte alltför förtjust i att gå i nomadskolan och tvingas lära sig svenska. När hon inte pratar svenska utan sitt samiska modersmål blir hon och de andra barnen agade av läraren.

När Elle Marja blir utsatt för både rasism från svenskarna i hennes omgivning och rasbiologiska mätningar får hon till slut nog. Hon bestämmer sig för att hon inte vill vara same längre och klär ut sig till ”svensk” genom att stjäla en klänning och gömma sin kolt. Elle Marja går på en fest där hon träffar en snygg svensk kille från Uppsala som hon blir handlöst förälskad i, troligtvis för att han symboliserar det privilegierade svenska liv som hon önskar att hon hade. Elle Marja drömmer om att utbilda sig men får inte eftersom samer inte får vidareutbilda sig.

 

Recension: Sameblod är en gripande historia för alla

Efter en konflikt med sin syster och ytterligare misshandel från läraren bestämmer sig Elle Marja för att bränna upp sin kolt och byta namn till det svenskklingande ”Kristina”. Hon rymmer hemifrån och beger sig mot Uppsala för att träffa killen från festen.

Men hennes resa mot svenskheten blir inte lätt eftersom kulturkrockar sker och Elle Marja har varken pengar, bostad eller arbete. Hennes svenska vänner som insett att hon är same ser henne som exotisk och vill att hon ska jojka på fester trots att hon skäms. Hon lyckas dock komma in på en skola för svenskar men stöter på problem då det är dags att betala skolavgiften. Hon beger sig därför tillbaka norrut mot Lappland för att sälja sina renar.

”Sameblod” är en viktig film om Sveriges urfolk vars historia ofta har glömts bort. Även om de rasbiologiska mätningarna skedde på 30-talet sitter såren fortfarande kvar djupt inne i Elle Marja, precis som för många samer idag.

Filmen har belönats med ett flertal priser som priset för ”Bästa unga regissör” (Amanda Kernell) och ”Bästa europeiska film” på filmfestivalen i Venedig 2017, Guldbaggen, Juryns stora pris på Seattles filmfestival 2017 och ”Dragon award best nordic film” på Göteborgs filmfestival 2017.

Filmen finns att låna på svenska (och samiska) på vårt bibliotek.

Publicerat

Toffee

Visa källbilden”Toffee? she repeats for the third time, an invitation, probably, to come inside and eat something sweet.

Desperation spikes her tone. And I know that feeling – pleading with someone not to flee.” (sid 27)

 

”Toffee” är en bok skriven i fri vers av Sarah Crossan. Boken är en poetisk skildring av sökandet efter sin identitet och ensamheten som drabbar oss alla, både som ung och gammal.

Berättelsen handlar om tonårstjejen Allison som rymt hemifrån efter att ha blivit misshandlad fysiskt och psykiskt under en längre tid av sin far. Hennes mor är död och hon hade en positiv relation med pappans nya kvinna, Kelly-Anne men när hon lämnade pappan blev Allison (frivilligt) kvarlämnad med sin bittra och arga far.

Utan mat eller någonstans att gå, beger sig Allison ut utan att veta vart hon ska ta vägen. När det börjar regna, söker hon skydd i ett litet skjul som ser övergivet ut. Det visar sig dock att det är någon som bor i huset; en dement gammal dam, Marla som misstar Allison för sin ungdomsvän Toffee.

Allison utvecklar så småningom en ganska udda vänskap med den ensamma och förvirrade gamla damen. Marla och Allison har båda blivit lämnade i sticket av sina familjer och samhället. Marlas identitet är dold i glömskans slöjor medan Allison inte längre vet vem som är hennes sanna jag.

Huvudpersonerna tillhör båda grupper som ofta osynliggörs i samhället. Crossan berör både de demenssjukas hälsoproblem och den ofta bristande äldrevården då äldre människor blir lämnade ensamma under den sista tiden i livet.

Detsamma gäller Allison som blivit så misshandlad och kränkt att hon till slut har börjat tro på glåporden som kastas mot henne, vilket medför att hon beskyller sig själv istället för att söka hjälp från de vuxna i hennes närhet. Hon har med tiden lärt sig att bli ett tyst offer som inte har något att säga till om någonting.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska. Om ni är intresserade av att läsa böcker om liknande ämnen kan ni också läsa ”Ensamheten värst” (finns som e-bok på Bibblo.se) och ”Elizabeth is missing”.