Ett krigsskadat arbetsbi

”Seger! svarade Pasjka lyckligt. ”Seger!”

”Vem vann?” frågade Sergejitj och stelnade till när han såg en fyrverkeripjäs komma farande rakt mot honom. Skräckslagen pressade han ryggen mot bibädden. Men den eldsprutande pjäsen slocknade innan den nådde marken.

”Jag vet inte,” svarade Pasjka, ”men det spelar ingen roll! Det viktiga är att någon vann! Att kriget äntligen är slut!” (sid 299)

”Grå bin” är en krigsskildring som för oss till kriget i Ukraina, dock inte år 2022 utan år 2016. Vi får följa förtidspensionären och biodlaren Sergejitj och hans kompanjoner som består av sex bisamhällen. När kriget knackar på dörren har hans fru och barn redan flytt, då han står ensam kvar med sina bikupor.

Vår protagonist befinner sig i den så kallade gråzonen i Donbass som varken är kontrollerad av den ukrainska armén eller de ryska separatisterna. Sergejitj uppehåller sig i en stuga som inte har haft rinnande vatten och el på länge. Matransonerna är knappa och han försöker bunkra upp sig med mat vid varje tillfälle. Vardagliga saker som de flesta tar för givet är lyx för en man som Sergejitj. Från sitt fönster ser han en beskjuten man vars identitet är oklar. Trots att han är beskjuten från båda sidorna vill han ge sig ut för att flytta liket. Det är ju ingen trevlig utsikt att ha en döing på bakgården. Grannarna tror att han är galen, och lever i en sorts förnekelse. Hur kan han vara så lugn trots kriget som rasar utanför hans fönster? Sergejitj hittar en avhuggen fot i jorden utanför sitt hus, som plockas upp och läggs i en soppåse.

De som inte är lugna är hans bin. De är hyperkänsliga för höga ljud och skingras då bomberna och missilerna från kriget exploderar. Eftersom bina är allt han har kvar från sitt gamla liv som ”arbetsbi” bestämmer sig Sergejitj för att ge sig ut på en roadtrip med sina kupor. Han träffar på vänliga själar som delar med sig av mat och sovrum (både för vila och sexuella behov), men också de psykiskt nedbrutna som ger sig på allt och alla, till och med hans bikupor vilket visar sig vara en dålig idé. Hans gamla pass är från Sovjetunionen, gränsvakterna undrar om Sergejitj kommit från det förflutna.

”Grå bin” är en tankeväckande roman om en pågående konflikt som fortfarande skakar hela världen. Berättelsen utspelar sig år 2016 vilket påminner oss om att konflikten pågått sedan 2014 då Ryssland annekterade Krim. Vi får följa en vanlig man som lever i ett samhälle som på många sätt liknar vårt förflutna, då han saknar förnödenheter som vi tar för givet och kläms mellan två militära styrkor som löser konflikter med våld. Vi får även se miljöpåverkan kriget har på djur och natur då Sergejitjs bin kommer tillbaka till sina kupor täckta av ett grått pollen. Kriget är som ett öppet infekterat sår som skadar alla, både den lilla människan och omvärlden han lever i.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska samt som talbok med text via Legimus. Läs även ”Dagbok från en invasion” från 2023 av samma författare som diskuterar det nuvarande kriget och sin hybrid identitet mellan det ryska och det ukrainska.

För ett kontrasterande perspektiv läs den kontroversiella biografin ”ZOV: en avhoppad rysk soldat om Putins krig mot Ukraina” som handlar om en rysk fallskärmsjägares upplevelser om kriget och den kognitiva dissonansen som uppstår:

Tusen och 1 art – om biologisk mångfald och mänsklig enfald

”Som forskare eller vetenskapsjournalist ska man akta sig för att beskriva djur som om de har känslor, tankar eller något slags uppsåt. Det kan se ut som att uttern leker när den åker kana i snön, men man får inte säga att den faktiskt gör det. För vad vet vi?

Det kanske bara är instinkter, (…) och så en ensam majestätisk art som har tankar, medvetande och komplexa känslor? Vem har beskrivit den mänskliga hjärnan som ett sådant under av intelligens? Vem är källan bakom detta. Det är den mänskliga hjärnan själv.” (sid 18)

”Tusen och 1 art – om biologisk mångfald och mänsklig enfald” är en bok om åtta djur i Sverige som blivit rödlistade eller hotade. Författaren Martin Emtenäs diskuterar hur människans framgångar påverkat den biologiska mångfalden och vad konsekvenserna av detta blir.

Vi får följa djuren i deras vardag. Hur påverkas tumlaren som konstant måste lyssna på sorlet av människorna bortom ytan? Om man sänker ned en mikrofon i vattnet, finns det ingenstans i havet som längre är tyst och lugnt. När våra fartyg svischar förbi blir tumlarna så rädda att de gömmer sig och glömmer att äta.

Även fiskenät fångar upp oönskad fångst som enligt lag ska släppas ut i havet igen. Oftast är denna fångst redan död när detta sker. Näten sticker också iväg och blir så kallade spöknät som fortsätter fånga in fisk trots att de inte längre har någon ägare.

Ett annat hotat djur är våra trädgårdsvänner igelkottarna. De hotas av trafiken och får ibland ett ben eller två avhuggna av de skrämmande robotgräsklipparna. Sedan finns det också brunlångörat, en fladdermusliknande varelse som blir störd av så kallade ljusföroreningar. Detta betyder att våra upplysta hus och ängar påverkar djurens dygnsrytm eftersom de inte förstår att det bara är lampor. De tror att det blivit dag igen trots att det fortfarande är natt.

Även fjällräven hotas, både av större rovdjur och människor som avundas den snövita pälsen. Fjällrävarna bygger små samhällen i jorden, deras lyor ärvs i generationer, ibland i tusentals år. När deras större kusin rödräven gör inbrott blir fjällräven chanslös eftersom den är liten och ett lätt byte. Lyorna stjäls och rödräven flyttar in.

Samtidigt fortsätter människan som vanligt. Vi köper jord och frön till våra balkonglådor istället för att byta med varandra, sliter och slänger kläder och andra materiella föremål. En dag kommer Jorden troligtvis att gå under då solen sväller och haven kokar men lilla människan är då redan borta. Människan struntar i problemen och den onda cirkeln fortsätter.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Se även filmen ”Call of Life” som handlar om massutdöende.