Etikett: kvinnohistoria

Publicerat

Vetenskapens smaklökar

”Du tror visst inte på Gud av vetenskapliga skäl, Miss Zott? exploderade hon plötsligt. Själv tror jag inte på Gud av personliga skäl.”

 

”Lektioner i kemi” är Bonnie Garmus humoristiska debutroman som utspelar sig i Kalifornien under det tidiga 60-talet. Vi får följa Elizabeth Zott, en kvinnlig eldsjäl som brinner för kemi, kvinnors rättigheter och matlagning. Faktum är att all matlagning är kemi, vilket vi alla kommer i kontakt med dagligen.

Under 60-talet såg amerikanska kvinnors möjligheter annorlunda ut. På den tiden var kvinnans självklara plats i köket medan männen fokuserade på sina karriärer. Elizabeth har stora drömmar om att få samma erkännande som sina manliga kollegor. Hon träffar sin själsfrände i den manliga forskare Calvin Evans. Trots Elizabeths masterexamen och många talanger möts hon med agg av de manliga forskarna. Hennes forskning plagieras och stjäls, männen utsätter henne för grova sexskämt som till slut mynnar ut i försök till grov våldtäkt. Men Elizabeth vägrar att vara ett offer, en vässad penna blir ett vapen som hon hugger våldtäktsmannen i ändtarmen med. Pennan fortsätter ha en symbolisk roll genom berättelsen, då den alltid finns till hands i Elizabeths hår som är uppsatt i en knut.

Calvin går hastigt bort i en trafikolycka när han rastar Halv-Sju som är en ovanligt intelligent hund, kapabel att förstå människornas språk. Garmus undviker klyschan att döda hunden för chockvärde, istället blir Halv-Sju en av berättarrösterna som är ständigt närvarande. Elizabeth inser att hon är gravid med Calvins barn vilket får stora konsekvenser för hennes karriär då de inte var gifta, något som ansågs som synd av kristna i Amerika på 60-talet. Dottern föds och får namnet Mad Zott, hon visar sig vara ett underbarn som slukar allt i biblioteket, även de tjocka romanerna och facklitteratur för vuxna.

För att försörja sig själv och sin underliga familj börjar Elizabeth experimentera med matlagning och kemi vilket eventuellt leder till att hon blir stjärnkock i matlagningsprogrammet ”Middag klockan sex” som riktar sig till uttråkade hemmafruar. Elizabeths kamp blir därefter en nationell kamp då hemmafruar börjar identifiera sig med henne och följa sina drömmar istället för att acceptera de orättvisa normerna om vad en kvinna kan vara och inte. Dock har hemmafruarna lite svårt att hänga med hennes vetenskapliga termer – ta en halvliter H2O och en nypa natriumklorid – men snart börjar även de törsta efter kunskapen.

Boken har fått viss negativ kritik för att den använder feelgood-genren och humor för att diskutera svåra ämnen som våldtäkt och sexism men samtidigt också positiv kritik för att den framställer en stark kvinna som sätter ned foten direkt och går emot strömmen. Detta skulle även kunna relateras till nutida problem då medvetenheten om våld mot kvinnor uppmärksammats i kölvattnet av MeToo. Berättelsen visar på att mikro aggressioner kan övergå till övergrepp, därför är det viktigt att ha nolltolerans mot nedsättande skämt.

Boken finns tillgänglig på svenska på vårt bibliotek samt som e-bok via E-lib och talbok med text och punktskriftsbok via Legimus.

Läs även ”Tomorrow, and tomorrow and tomorrow” som berör MeToo och en kvinnas kamp i spelbranschen som också är en mansdominerad industri:

Publicerat

Den ensamma anorektikern

”Man går in i bastun och tänker: ”Gud, jag är så mager” och ser otroligt vackra kvinnor som har riktiga kroppar och tänker: ”Jag vill vara en del av er.”

Sara Meidell i podden ”Sch! författarsamtal med med Sara Meidell” från Umeå stadsbibliotek

 

”Ut ur min kropp” är Sara Meidells självbiografi om sin uppväxt med sjukdomen anorexi. Meidell berättar om sin första upplevelse som barn då hon satt på en brygga och märkte att hennes blöta lår lämnade avtryck. Detta blev början på hennes sjukdom som hon inte blev diagnosticerad med förrän flera år senare.

Uppväxten präglas av anorexin som hänger över berättarjaget som en mörk vålnad. Olika strategier utvecklas för att få jaget att försvinna och bli litet igen. Fina stenar placeras i underkläderna för att skapa en illusion om att jaget väger mer än vad hon gör. Hon dricker en ohälsosam mängd vatten för att fortsätta upprätthålla lögnen när hon inte får in fler stenar i byxorna.

Som tonåring dejtar hon män som sårar henne när förhållandet tar slut genom att säga att hennes armar har blivit feta trots att det nästan är inget kvar av henne. Som vuxen får hennes barn äta upp hennes mat och dricka upp hennes juice i sammanhang där man väntas vara normal och äta som alla andra. Jaget känner sig utanför och upplever sig som en dålig mamma en varm sommardag då barnen vill ha en svalkande glass. Detta utanförskap är ett återkommande tema.

Jaget försöker hitta ett systerskap i andra kvinnors lidelse. Suffragetterna får ett stycke tilldelat då de likt det anorektiska jaget tvångsmatades vilket liknas med ett övergrepp. Flera kända författare nämns som också led av svält men trots detta fortsatte att skriva (det finns tjocka kreativa personer också). Även Tornedalskvinnorna i älven som talar meänkieli nämns.

Boken har fått kritik från flera håll då den ansetts vara farlig för personer med ätstörningar. Den har också fått beröm för att vara en bra inblick i en anorektisk persons inre värld och ansetts som utmärkt för vårdare av anorektiska patienter. Om boken är skadlig eller ej, förblir ett mysterium men det kan vara bra att uppmärksamma att den innehåller flera grafiska beskrivningar av jagets magrande kropp och självsvält.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Den finns även tillgänglig som talbok med text via Legimus. Läs även Liv Strömquists serie ”Inne i spegelsalen” som berör kroppsideal med ett bredare samhällsperspektiv. För ett kontrasterande perspektiv kan ni även läsa ”Kriget mot kroppen” av Stina Wollter som diskuterar sin anorektiska systers död och tjocka kroppars rättigheter, boken som ironiskt nog också anklagats för att vara skadlig för tjocka personer (damned if you do, damned if you don’t).

Publicerat

Internationella kvinnodagen – 8 mars

Idag är det den internationella kvinnodagen. Dagen firades för första gången i Köpenhamn 1910 för att stödja dåtidens kamp för kvinnlig rösträtt. Kvinnornas kamp skedde i ledning av den tyska feministen och politikern Clara Zetkin (1857-1933). I Sverige har dagen firats sedan 1912. Under mellankrigs- och krigsåren försökte nazisterna och fascisterna tysta de modiga kvinnorna som stod upp för jämställdheten genom att förbjuda dagen. (Källa: NE)

Tips på bra länkar:

Svensk kvinnobiografiskt lexikon (Skbl) – Databas för kvinnohistoria i Sverige. Läs om 2 000 svenska kvinnor från medeltid till nutid.

KVINNSAM – Nordens största databas för genusforskning. Producerar ett antal databaser.

Queerlit – En av KVINNSAMs nyaste databaser som tillkom i år. I Queerlit kan man söka svensk regnbågslitteratur från 1300-talet fram till idag.

Publicerat

Ett feministiskt dockskåp

”Nu är Nora så arg att hon river busskortet. (…) Nora och hennes reskamrat blir avkastade. Nora för att hon saknar färdbevis och kvinnan för att hon är svart. Nora skulle bara komma försent till skolan men Rosa Parks, som hon presenterade sig som, skulle hamna i häktet.”

”Not Your Doll” är en berättelse om en ung feminist som reser i tiden och träffar historiska kvinnor som påverkat samhället på olika sätt.

Författaren Petra Löfmarck är dockmakare, konstnär och scenograf. Hon har skapat en berättelse med dockor som lever i en miniatyrvärld. Till exempel har hon använt ett kryddburkslock för att göra en golvbrunn och en hörsnäcka för att skapa ett duschhandtag.

I berättelsen får vi följa en 16-årig flicka som heter Nora som känner att hon inte passar in. I skolan får de bara lära sig om manliga vetenskapsmän och uppfinnare och när Nora vågar ifrågasätta detta blir hon förlöjligad eftersom ”bara fula tjejer är feminister”. På vägen hem sätter sig Nora på en bänk för att vila men blir då trakasserad av en äldre man som inte accepterar att hon inte är intresserad av att flörta.

Efter dessa två händelser börjar Nora föreställa sig sitt liv som en film. Hon reser i tiden och får träffa flera feministiska ikoner som Rosa Parks, Marie Curie, Simone de Beauvoir och Frida Kahlo. Nora reser också tillbaka till suffragett-tiden i Storbritannien då kvinnorna fick kämpa för sin rösträtt.

Löfmarck lär ut kvinnohistoria på ett kreativt och lekfullt sätt i sin berättelse med hjälp av dockorna. Både svenska och utländska kvinnor får ta plats och besöker Noras skola för att lära eleverna om deras ofta bortglömda kamp. Bland annat dyker Marie Curie upp som vikarie under en kemi-lektion.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska.

Publicerat

Rackarungen som blev suffragette

”Här jag kommer.

Djäflar anamma.

Här ska bli ett fint reportage.

Jag har blivit skickad hit.

I gondolen har jag sprit.

För att stimulera mig.

Artikeln den blir fin Tjohej.”

Ester Blenda Nordström var en svensk journalist och författare (f. 1891 – d. 1948) som trotsade normerna om hur flickor och kvinnor skulle vara. Hon levde under en tid då kvinnor inte hade rösträtt eller samma mänskliga rättigheter som män. Nordström körde motorcykel och bröt mot klädkoden genom att bära långbyxor, vilket var ovanligt för kvinnor på den tiden.

Det spekuleras också att hon var bisexuell och hade en hemlig kärleksaffär med Carin Frisell, trots att lesbiska förhållanden var förbjudna enligt svensk lag.

Nordström växte upp i en rik familj i Stockholm men vägrade vara en ”fin flicka”. Hon tyckte om att busa och var inte rädd för att smutsa ned sig. På den tiden var det vanligt att aga barn men Nordström lät sig inte vikas. När prästen agade Nordström och hennes kompis för att de brutit mot reglerna, hämnades hon genom att plantera tusen löss i hans säng.

Hon skrev senare barnboks-serien ”Rackarungen” baserad på sin uppväxt som senare inspirerade Astrid Lindgrens Pippi-böcker. I och med detta skedde en förändring inom barn- och ungdomslitteraturen då barnböcker började fokusera på att underhålla barn istället för att uppfostra dem.

Efter studentexamen på Wallinska skolan 1910 blev hon journalist på Stockholms Dagblad och Dagens Nyheter. Hon ingick i den så kallade Ligan och var nära vän med den feminisitiska journalisten och suffragetten Elin Wäger. Kvinnliga journalister togs inte på allvar förr i tiden, så Nordström fick använda olika signaturer som ”pojken” och ”Bansai”.

Nordström använde ofta en metod som numera kallas för ”wallraffa” som är en form av undersökande journalistik. 1914 skapade hon sig en falsk identitet som piga på en gård, för att senare skriva ett reportage om sina upplevelser. Pigorna var underbetalda, levde i ohygieniska förhållanden och var näst intill tvingade till slavarbete.

Nordström var med om mycket under sin livstid. Hon kämpade för den kvinnliga rösträtten som gick igenom 1921. Hon tågluffade i Amerika, var nomadlärare i Lappland för samiska barn i ett halvår, för att sprida kunskap om utsatta minoritetsgrupper i norra Sverige. Hon kämpade också mot svälten under finska inbördeskriget och räddade flera byar. Nordström reste världen över och upplevde bland annat jordbävningar i Japan och vulkaner i Hawaii.

Biografin finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som klassuppsättning. Boken finns även tillgänglig som e-bok via Bibblo.se och talbok via Legimus.

Om ni är intresserade av att läsa om fler svenska kvinnor som skrivit historia och förändrat samhället kan ni söka i databasen SKBL – Svenskt kvinnobiografiskt lexikon.

Publicerat

Personer som förändrat världen

Godnattsagor för rebell tjejer 2 är en uppföljare till den första boken och innehåller ytterligare 100 historier om kvinnor som förändrat världen genom att bryta mot normer och förväntningar. Innehåller lättläst text där varje person presenteras kortfattat på en sida tillsammans med vackra illustrationer. Några kvinnor som nämns är programledaren Oprah Winfrey, den romska flamencodansaren Carmen Amaya, den kinesiske revolutionären Qiu Jin och biofysikern Rosalind Franklin som upptäckte Dna-molekylens struktur.

Sagor för pojkar som vågar vara annorlunda är en bok skriven i samma anda som serien ”Godnattsagor för rebelltjejer”. I denna bok berättar författaren Ben Brooks utifrån ett genus- och jämställdhetsperspektiv om olika män som skrivit världshistoria. Allt från Barack Obama, den förste mörkhyade presidenten i Amerika till pojkarna från Isca Academy som bröt mot klädkoden i skolan under en varm sommardag till den japanske filmregissören Ishiro Honda som skapade Godzilla. Boken finns tillgänglig på lättläst svenska och engelska.