Ordens makt

”Det kändes absurt. Det var som om han var fången i en dröm. Inte heller såg professor Lovell ut som någon mitt uppe i ett stormande raserianfall. Han skrek inte, han var inte vild i blicken; han var inte ens röd om kinderna. Han verkade helt enkelt, med varje hårt och avsiktligt slag, försöka åsamka maximal smärta med minimal risk för bestående skador.” (sid 44)

”Babel” är en roman av R.F. Kuang som utspelar sig år 1830 i Oxford. Berättelsen inspireras av verkliga historiska händelser som Opiumkriget blandat med inslag av fantasy.

Vi får följa en kinesisk liten pojke som bor i Kanton och är den enda överlevaren av ett kolera utbrott. Han har mist sin mor, och hans far har för länge sedan övergett dem. När allt verkar hopplöst anländer en vit rik man Professor Lovell som tros vara hans far och erbjuder honom en utbildning på Oxford. Den kinesiska pojken döps om till Robin Swift och får ta del av dåtidens lyx på akademin där han lär sig grekiska, latin och engelska med syftet att han ska bli en översättare på sitt modersmål kinesiska.

Men skenet bedrar, Professor Lovell är ett barn av sin tid med strikta föreställningar om ras och kön. Han börjar aga Robin för att härda honom. Robin krymper ihop och blir passiv och konflikträdd. Professorn antas ha dolda motiv med hans utbildning.

Robin börjar på akademin efter att ha lärt sig de tre nya språken. Där träffar han andra ungdomar som också är utsatta på grund av sin etnicitet och kön. Ramy, en mörkhyad indisk pojke som är ett geni med fotografiskt minne blir snabbt hans trogna vän. De möter de andra översättarna Victorie en svart tjej från Haiti och Letty, en vit privilegierad flicka som brinner för feminism och utbildning men hålls tillbaka av sitt kön. Dramatiken tätnar då de introduceras till de magiska silverplattorna som kan uppfylla alla önskningar om man ristar in två ord på två språk på dem.

Robin träffar sin försvunna bror Griffin som utger sig för att vara en kämpe för social rättvisa, en Robin Hood figur som stjäl från de rika och ger till de fattiga. Han har blivit utstött av deras gemensamma far och saknar numera tillgång till plattorna, som han försöker övertyga Robin om att stjäla. Robin slits mellan sitt bekväma liv med utbildning, viner och fester och skulden över de fattiga kineserna som fortfarande lider i Kanton. En liten kinesisk flicka visas upp, med hårt inlindade fötter medan de vuxna tittar på som om hon vore ett cirkusdjur.

Kuang som även skrivit ”Yellowface” lägger stort fokus på den sociala orättvisan mot svarta mörkhyade personer, kineser och kvinnor. Texten kantas av flera fotnoter både om verkliga historiska händelser men också för att utveckla olika tankebanor gällande den fiktiva världen som hon målar upp. Lingvistiken tar stor plats, då ordens ursprung förklaras, vilket är roligt för oss språknördar som kan flera språk.

Kuang har fått både ris och ros från läsare som anser att hon skriver dem på näsan och att fotnoterna stör läsningen men det kan också påpekas att förtrycket och kolonialismen är verklig även om miljön där berättelsen utspelar sig är fiktiv med fantasy-inslag. Lettys karaktär har fått viss kritik då hon anses vara en negativ framställning av en (någorlunda) förtryckt vit kvinna men samtidigt kan det vara värt att se berättelsen i sin historiska kontext. Många ljushyade feminister som förespråkat för utbildning och jämställdhet var samtidigt påverkade av dåtidens idéer om rasbiologi t.ex. vår svenska Ellen Key till skillnad från nutidens feminism som ofta förknippas med både jämställdhet och anti-rasism.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som talbok med text via Legimus. Läs även ”Yellowface” som är skriven av samma författare och handlar om vita personers förtryck av asiater:

En dagbok från fjällen

”Men sprickan var inte tom, något hade fötts ur berget och låg nu blottat i nattens skuggljus. Fálfforijddas svalor dök längs branten för att se vad som kommit i dagen. Vem som äntligen kommit fram.” (sid 330)

 

”Mödramärg” är en roman av den samiska författaren Tina Harnesk och utspelar sig över två tidsepoker, i nutid och på 1600-talet. Precis som titeln antyder är moderskapet ett återkommande tema, både mänskliga mödrar och moder natur som exploateras i samband med kolonialiseringen av Sápmi. Boken är en fristående uppföljare till ”Folk som sår i snö”.

Vi får följa två berättarröster samen Majalis Eivor Pihl som är i 40-årsåldern och just återvänt hem till Sverige, till Vuojat, som ligger sex mil väster om Jokkmokk efter att hon bott i Dublin i 22 år. Hennes mage växer, och barnet därinne påminner henne om sin egen mor Maud som hon har svårt att försonas med.

Boken växlar till 1600-talet då vi får följa nomaden Nienna Mársso som är en stark kvinna trots den hårda tid hon lever i. Hennes man Antur har visat kolonialherrarna var silvret finns, och därmed dömt ut samernas heliga jaktmarker och fjäll. Detta kopplas även till nutid då Majalis och hennes två vänner skåningen Torsten och hunden Stigga genomlever en liknande kamp emot gruvan som ännu en gång hotar bevaringen av urfolkets kultur. Nienna inser dock vikten av att kunna kommunicera för att göra sin röst hörd vilket medför att hon blir så bra på svenska att hon kan fungera som en tolk mellan kolonialherrarna som bara klampar på och samerna som lider i det tysta. Psykisk ohälsa och självmord bland samiska män är ett starkt tema vilket skildras i en otäck scen, något som ofta återfinns i samisk litteratur.

Trots det tunga ämnet kan vi precis som i Harnesk tidigare bok ana att det finns en glimt av hopp och till och med inslag av feelgood-genren. Detta känns viktigt då vårt urfolks kultur inte bara skildras melankoliskt och som hjälplösa offer utan även de roliga och lättsamma stunderna får ta plats. En annan rolig anekdot är att Majalis beskriver väder och temperatur i början av varje kapitel vilket inger känslan av att kika på någons hemliga dagbok.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, som e-bok via E-lib och talbok via Legimus.

Läs även ”Stöld” av Ann-Helén Laestadius som också berör bland annat psykisk ohälsa bland samer:

Grönlands sorg

”De stora fjällen skyddade oss mot vinden, mot världen. Jag satt på en stor sten på stranden en dag i viken och tänkte på min farbror. Hans jolle hittades här i närheten. Min farbror fanns inte i jollen men där fanns tomma ölflaskor, ett par svarta gummistövlar med foder och ett brev till aanaa. Vid hans minnesgudstjänst sa de att det var en olycka. (…) Jag skulle lära mig att flyga helikopter och flyga in i mina föräldrars hus medan de var på jobbet. Så skulle de inte kunna ljuga om min död.” (sid 264-265)

”Blomsterdalen” utspelar sig i det postkoloniala Grönland och handlar om landet som har den högsta självmordsstatistiken i världen, med ett självmord per tusen invånare vilket är sex gånger högre än Sverige. Boken är skriven av den lesbiska författaren Niviaq Korneliussen som själv är grönländare.

Denna berättelse utspelar sig i Nuuk som är Grönlands största stad. Vi får följa jaget som är en lesbisk inuit-kvinna som likt många grönländare lider av självmordstankar. Jaget har sedan hon var liten varit fascinerad av döden. Hon hoppar ut genom fönster och gör kullerbyttor i bassängen för att få uppmärksamhet men blir alltid bortglömd, en känsla som är ett återkommande tema.

I blomsterdalen smyckas gravarna med fula plastblommor. Jaget är övertygad om att en dag kommer hon också att ligga där. Hon åker till Danmark för att studera på universitet men saknar läshuvud. Hennes relation med flickvännen Maliina blir alltmer avlägsen då hon är otrogen med en döv kvinna. Under berättelsens gång får vi ta del av små notiser om personer som begått självmord och blivit anonyma delar av statistiken. Vi får även se HBTQ-personernas problem då jagets homosexuella vän till slut begår självmord på grund av en kombination av homofobin i det lilla samhället och postkolonial sorg.

”Blomsterdalen” är en prisbelönt bok som vunnit Nordiska rådets litteraturpris 2021 och berör flera allvarliga samhällsproblem i Grönland. Både den mentala ohälsan då jaget eventuellt förlorar allt förnuft medan hon sakta sjunker in i depressionens svarta avgrund och den pågående rasismen både mot grönländare generellt sett men också inuiter som har svårt att få jobb om de har traditionella tatueringar. När jaget kommer till Danmark ses hon genast som ett misslyckade vilket blir en självuppfyllande profetia.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Observerar att boken innehåller väldigt många grafiska beskrivningar av sex och självmord.