Rädda eller fly planeten?

”Each morning comes along and you assume it will be similar enough to the previous one – that you will be safe, that your family will be alive, that you will be together, that life will remain mostly as it was. Then a moment arrives and everything changes.”

 

”En bättre värld” av Pulitzerprisvinnaren Anthony Doerr är en lång roman på 528 sidor som blandar historiska berättelser, science fiction, klimatdystopi och fantasy. Berättelsen sträcker sig över flera århundranden från 1400-talet till framtiden då planeten är förstörd och människorna flytt till rymden och bor i rymdskepp.

Boken har många berättarröster som är väldigt olika varandra och lever i olika tidsepoker. Boken ”Molnfågelland” är vad som knyter samman alla dessa karaktärer. Doerr lånar titeln från Aristofanes ”Fåglar” där två dårar vill bygga en stad i himlen med hjälp av fåglar. Doerr blandar dessa utopiska element med dystopin.

En av våra berättare, Anna som lever på 1400-talet i Konstantinopel (dåtidens Istanbul) tillåts inte lära sig läsa och skriva på grund av sitt kön. Trots detta är hon den som vill bevara boken. Hon försöker övertala en lärare att lära henne läsa men förnekas tillgången till berättelser. De som får ta del av det skrivna ordet blir de som har makten.

Vikten av att lära sig läsa och bibliotek är ett återkommande tema i berättelsen. Vi får även följa Seymour en autistisk pojke som föredrar djurens sällskap framför människor. När träden huggs ned utanför hans hus blir hans trogna vän, en uggla som bor i skogen, hemlös. Detta knyts sedan ihop med bokens klimattema då Seymour blir klimataktivist men inte tas på allvar på grund av sin funktionsvariation, vilket kan liknas med dagens Greta Thunberg. Olyckligt nog blir Seymour alltmer radikaliserad och 2020 utför han ett terrorattentat i ett bibliotek.

På biblioteket befinner sig en grupp barn och Koreaveteranen Zeno som är homosexuell och övar inför en pjäs baserad på boken ”Molnfågelland” som han har kämpat i flera decennier med att översätta.

Sedan får vi även ta del av den utopiska framtiden på rymdskeppet Beta Oph2 där Konstance, vår sista berättarröst befinner sig. Doerr framställer framtiden på rymdskeppet som någorlunda absurd med robotar som ersatt mänsklig kontakt. Denna utopi blir en kontrast mellan klimatdystopin. Ska vi fokusera på att skapa en bättre värld genom att ta hand om planeten och miljön eller ska vi ge upp och överge Jorden för att skapa en konstgjord artificiell värld?

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som talbok via Legimus.

När en pandemi blir en endemi

Nattavaara : roman i katastrofernas tid”Rubrikerna? Samma som vanligt. Regnskogarna brann. Tundran brann. Afrika brann. (…) Vattenbrist överallt.

Hon undrade vad det skulle tjäna till, både rapporteringen och hennes slaviska bevakning. Det var som att det inte gick att göra något längre. (…)

Hela stommen var rutten, hela världen var… utgången. Alla visste det , även om ingen kunde enas om vad som var bäst-före-datumet. 2020? (…) Och det var väl femton år sedan nu.”

”Nattavaara” är en dystopi och första delen av en serie som utspelar sig i framtiden då världen har gått under efter ett flertal pandemier och klimatförändringar.  I denna pessimistiska berättelse har Sverige splittrats och Norrbotten har blivit en självständig stat vid namn Nordmark. Huvudstaden är Kiruna där jarlen Sebastian Hall styr med en järnhand.

Vi får följa ett antal karaktärer som försöker överleva trots katastroferna som ständigt inträffar. Den moderna och digitaliserade världen är nu ett minne blott och den 16-åriga huvudpersonen Erik och hans lillasyster Sofia vet inget om det förflutna. Det finns ingen elektricitet för de fattiga och mat bristen är påtaglig då skördarna inte längre klarar av klimatförändringarna.

Efter att Eriks och Sofias föräldrar begått självmord i bastun, blir de anklagade för att vara smittade av viruset som muterats från COVID-19. I framtiden har pandemin blivit en endemi.

Byborna påstår att syskonen nu är en fara för allmänheten och att en ny sjukdom kommer att spridas i byn, vilket medför att byrådet beslutar att de måste frysa ut syskonen. Erik som redan bedövar sig med droger, blir tvungen att ensam vallfärda till Kiruna med sin syster för att överklaga domen.

Eriks och Sofias moral är inte de bästa men det är inte omgivningens heller. De lär sig att byteshandla med droger, vapen, mat och till och med människor som de tillfångatagit och säljer som trälar.

Trots att hon bara är 9 år är Sofia en skicklig ficktjuv och lillgammal för sin ålder. Till och med Erik som har stora planer på att bli slavhandlare, blir förvånad över hur pragmatisk hans lillasyster är då hon i början visar nåd till de som har det sämre ställt men blir i takt med resan alltmer kallhjärtat precis som de vuxna i hennes omgivning.

Bokens intrig kan till en början kännas nästan lite galen med allt från samiska gerillor, uppgörelser i Kirunas ishotell och en norrbottnisk diktatur men är tyvärr en möjlig framtid för oss.  Klimatkriser, pandemier och ekonomiska kollapser är inte längre fiktion för oss utan verkligheten som vi lever i som redan har börjat bli en del av vår vardag. Den norrländska miljön förhöjer ytterligare igenkänningsfaktorn.

Boken finns på vårt bibliotek, som e-bok på Bibblo.se och som talbok på Legimus.

Thomas Engström och Margit Richerts medverkade i Bokmässan 2021 i programmen ”Skrämmande framtidsskildringar” och ”Världens undergång är närmare än vi tror”.

Mezzosopranens svanesång för jorden

”Vad händer med dem som bara råkar vara lite blyga? Vad händer med dem som mår fysiskt dåligt av att prata inför andra? Vad händer med den stora del av befolkningen som saknar den där sociala kompetensen vi idag värderar högre än allting annat?”
(Sid 196-197)

 

Malena Ernman är operasångare, Schlager-vinnare och mamma till den kända klimataktivisten Greta Thunberg. Ernman berättar om den personliga krisen som familjen gick igenom när Greta började må psykiskt dåligt i tioårsåldern.

Mobbning och utanförskap var något som präglade Gretas barndom. Hon hade inga kompisar i skolan och grät ensam i skolmatsalen efter en lektion då de visade en film om hur plast förorenar världshaven.

Greta klarade inte av en vanlig skolgång men fick hjälp av några duktiga pedagoger som undervisade henne i biblioteket. Mamma Ernman uttrycker att det är förfärligt att barn med funktionsvariationer endast får hjälp av frivilliga pedagoger och att detta borde integreras i undervisningen. Pedagogen som hjälpte Greta fick bryta mot reglerna men hon kände att det var viktigt att inte låta Gretas skolgång gå förlorad. Ernman berättar att Greta egentligen är mycket intelligent och har fotografiskt minne.

Greta har fått diagnoserna Aspergers syndrom och OCD vilket påverkade hela familjen. De fick göra upp ett schema för att klara vardagen. När Greta började utveckla ätstörningar började de använda schemat som en strategi för att hålla koll på Gretas kost. Även Gretas lillasyster har lidit av psykiska problem som tvångstankar, vilket medfört att hon varit tvungen att utföra vissa ritualer som att bara gå på varannan gatsten.

Ernman har själv lidit av psykisk ohälsa och har fått diagnosen ADHD, depression och panikångest. Hon skriver att hon ibland känner sig otillräcklig och har haft svårighet att stötta barnen. Ibland är hon själv barnet.

Ernman har fått kritik för att hon skrivit om döttrarnas diagnoser eftersom vissa kritiker anser att de är för unga för att ge sitt samtycke. Ernman och hennes döttrar argumenterar emot detta eftersom de anser att det är viktigt att våga diskutera psykisk ohälsa öppet och sprida kunskap.

Ernman diskuterar också klimatfrågan som är väldigt viktig för hela familjen. Förr reste familjen mycket med flyg då Ernman hade turné över hela världen men färdas numera endast i en miljövänlig elbil. Hon diskuterar också vikten av att ändra sina vanor eftersom maxgränsen för koldioxidutsläpp nåddes redan på 80-talet.

”Alla är så vana vid att allt ska anpassas efter deras egna behov. Människor är som små bortskämda barn. Och sen gnäller de på oss barn för att vi är lata och bortskämda. Jag vet att vi som har Aspergers inte har förmågan att uppfatta ironi för så står det ju i manualen som alla gubbar har skrivit om såna som jag – men jag tror inte att ironi kan beskrivas så värst mycket bättre än såhär.” – Greta Thunberg (sid 122)

Ernman trycker på vikten att låta unga tjejer som Greta ta plats. Greta har tyvärr fått erfara mycket kritik som gränsar till personangrepp då hennes kön, ålder och funktionsvariation sätts i fokus istället för att ge henne konstruktiv kritik. Ernman anser att detta förminskar hennes dotter och andra engagerade ungdomar som trots allt ska leva på vårt förorenade jordklot i framtiden.

Ernmans självbiografi ”Scener ur hjärtat” finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som talbok via Legimus.