Rastafari och patriarkatets skugga

”Bådas dreads hade lossnat ur hästsvansarna och ringlade vilt kring axlarna på dem som giftrankor. (…)

”Vad är du för karl som spöar kvinnor? Va?” sa Lij. ”Dina egna döttrar?” (sid 396)

 

”Det här är Babylon” av Safiya Sinclair är en berättelse med självbiografiska inslag som utspelar sig under 80-talet och 90-talet på Jamaica. Vi får följa en rastafari familj som lever enligt religionens strikta regler och patriarkala förtryck. Sinclairs far som ser sig själv som ”jag-mannen” är den som styr över kvinnorna i familjen. Hans förakt mot de vita växer och familjen är fattig.

Fadern börjar försörja sig som reggae-musiker och reser till Japan för att få ett skivkontrakt. Till en början ser allt bra ut då han hittar framgång i Asien och skickar bilder på sig själv i solglasögon i en grön bil och roliga presenter i form av japanska tv-spel och vackra anteckningsböcker. Men lyckan är kortvarig då han förlorar sitt kontrakt och reser hem besviken utan sin nya bil. Familjen börjar röka harsh, till och med lillasystern som bara är 3 år. Fadern tar ut sin ilska på barnen genom att aga dem.

De ska fostras till att bli fruar till rastamän som enligt tradition har många fruar och får inte bära smink och smycken. Sinclairs hår tvinnas till dreadlocks av olika religiösa skäl både för att likna Haile Selassies lejon och göra motstånd mot västerländska skönhetsideal. Men Sinclair är olycklig över hur hon ser ut och mobbas i skolan för sitt utseende. Trots detta anser vissa i hennes omgivning att hon är vacker. Sinclair drömmer om att bli modell i USA men drömmen krossas då hennes agentur anser att hennes dreads inte är mångsidiga nog. Hon försöker utmana normerna genom att säga att det gör henne unik eftersom det inte finns några andra modeller med dreads men reser hem besviken.

I Jamaica är majoriteten kristna medan rastafari är en utsatt minoritet. Hon isoleras av både pappan och vänner men hittar ett utlopp för sina känslor i skrivandet och lyriken. Olyckligt nog leder även detta till ytterligare objektifiering då hennes mentor som endast benämns som ”den gamla poeten” visar sig vara pedofil och börjar utnyttja henne sexuellt.

Trots att hennes barndom kantades av misshandel och övergrepp, bryter sig till sist Sinclair fri. Hon lämnar fadern för gott efter att han hotat med att döda henne och hennes syster. Men Sinclair längtar hem till Jamaica. Överallt i USA ser hon spår av det koloniala förtrycket av både indianer och svarta. De vita grannarna vinkar inte tillbaka när hon passerar dem, utan reagerar med kyla och går in igen till sina fina hus med välskötta gräsmattor. Barnfamiljer äter picknick i skuggan av statyer som föreställer kolonialherrarna. Sinclair börjar känna sympati mot fadern som trots att han var en elak man, ändå hade rätt i att det finns social orättvisa i världen. Sinclair återvänder till Jamaica för att försonas med fadern. Hennes brorsdotter föds, och hennes bror Lij säger att han vill att nästa generation ska få friheten att välja sin religion, vilket inger hopp för framtiden.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som talbok med text på Legimus.

Läs även ”Allt jag fått lära mig” som handlar om en mormons kamp, med liknande religiöst och patriarkalt förtryck:

Karibisk folktro och magisk realism

”I think we must be closer to being alive than adults. They’ve been alive too long to remember the passion of life. Maybe the only animals on this Earth that really understand life are the insects that are born and mate and die within seconds. They’re really the ones that understand it all.”

 

”Hurricane Child” är en berättelse om utanförskap, första kärleken och magisk realism. I berättelsen får vi följa den 12-åriga Caroline från den karibiska ön, Water Island. Berättelsen är baserad på karibisk folktro; kontakten mellan den verkliga världen och andevärlden. Caroline föddes under en orkan och har en övernaturlig förmåga att  kommunicera med andar och se spöken.

Caroline som är väldigt ensam, börjar bli förföljd av en gammal kvinna i svart som visar sig vara en ande som kommit för att meddela ett hemligt budskap till henne. Caroline är mobbad i skolan av både eleverna och lärarna. Hon saknar vuxna att anförtro sig åt och hennes pappa är ofta frånvarande. Hennes mor försvann spårlöst och tros vara död men Caroline är övertygad om att anden har kommit för att återförena dem.

En dag börjar en ny elev på Carolines skola, Kalinda från Barbados som är hennes raka motsats. Kalinda är självsäker och för sig som en afrikansk drottning. Hon stolt över sin härkomst och sitt utseende, vilket gör att hon blir snabbt populär även bland de rasistiska mobbarna som tidigare trakasserat Caroline. Till Carolines stora förvåning verkar hon dessutom vara intresserad av henne och är den enda i klassen som inte ignorerar henne.

Det visar sig så småningom att Kalinda också har en förmåga att se andar. För Caroline känns det som en tyngd lyfts från hennes axlar, då hon ensam burit på sin hemlighet och äntligen har en kompis som förstår henne. Kalinda lovar att hjälpa henne hitta sin försvunna mor.

När de kommer allt närmare varandra, börjar starkare känslor blossa upp mellan dem och Caroline inser att hon är förälskad i Kalinda. Känslorna verkar vara besvarade men Kalinda kommer från en religiös familj och Caroline är rädd för att mista sin första och enda vän.

”Hurricane Child” är en poetisk skildring av en karibisk flickas uppväxt. Författaren Kheryn Callender (numera känd som Kacen Callender efter namnbytet) har baserat karaktärerna och miljön från sina egna erfarenheter då hen identifierar sig som en icke-binär transperson och är uppvuxen på den karibiska ön Water Island.  Öns kultur skildras utifrån en inhemsk persons synvinklen; Caroline åker båt till skolan, äter karibisk mat och läser litteratur skriven av karibiska författare.

Turism är också ett ämne som diskuteras, både positivt och negativt. Det uppstår en tydlig segregation då turisterna och den inhemska befolkningen kommer i kontakt med varandra, till exempel den sura fiskargubben som är emot all sorts turism och turisterna själva som endast ser ön som en semesterort. Berättelsen visar också på hur turism och integration kan vara positivt, då Caroline och Kalinda för första gången kommer i kontakt med andra HBTQ-personer då de ser ett lesbiskt äldre par som semestrar på ön.

Berättelsen handlar om att hitta sig själv men också acceptera sin identitet, då Caroline till sist lär sig att stå upp för sig själv och säga ifrån när hon blir illa behandlad.

Boken finns i nuläget endast tillgänglig på engelska.