Etikett: genus

Publicerat

Från körsbärsblom till kärlek

”Det känns som om gifta par med sådana problem borde gå i par terapi och lära sig kommunicera med varandra innan det går så långt att frun börjar krossa porslin.” (sid 73)

 

”Kär i Japan” av den svenska serietecknaren Åsa Ekström tar oss återigen till Japan där Ekström bott sedan 2011. Detta självbiografiska seriealbum handlar om kärlek och dejting i Japan. Hur skiljer sig deras kultur och normer från våra svenska? Ganska mycket visar det sig!

I soluppgångens land är det viktigt med äktenskap. Att vara ogift och i 30-årsåldern får Ekström att sticka ut. Majoriteten av alla kvinnor som skaffar barn är redan gifta, att vara sambo är ett någorlunda exotiskt koncept. Delad vårdnad är också ett kontroversiellt ämne då ena föräldern (oftast mamman) får ensam bestämma över om barnet ska få träffa den andra föräldern eller inte, oavsett vad barnet själv vill.

Kärlek och sex är svåra ämnen att prata om, det finns en viss skam. Ekström skaffar sig ett Tinder-konto för att undersöka hur japanerna dejtar på nätet. Nästan ingen har med sitt ansikte, flera visar bara bilder på sina husdjur eller favoritmaträtter. Om man har tur får man se någons hår bakifrån, eller med en ansiktsmask som täcker nästan hela ansiktet.

Det finns andra sociala koder och regler som Ekström kämpar med att bemästra. ”Ska vi äta lunch?” handlar nästan alltid om en romantisk dejt, vilket Ekström missförstår som en konkret fråga, vilket i sin tur leder till lustiga fadäser då hon hamnar på dejt med en kille som hon trodde bara ville ha en ”nördkompis”.

Under en tjejkväll när de druckit några glas, börjar det japanska tjejgänget diskutera vem som är sadist eller masochist, till Ekströms stora chock! Men det visar sig att samtalsämnet har ingenting med sex att göra, utan vem som tar för sig mer på dejter, och bestämmer var de ska gå. Männen blir indelade i kategorierna ”köttätare” och ”växtätare” efter hur dominanta eller passiva de är.

Ekström får närvara vid en japansk väns bröllop, då vännen ska gifta sig med en engelsman. Under bröllopets gång byter vännen om tre gånger, först i traditionell kimono, och sedan till festligare cocktail klänningar. Bröllopsgåvorna är också en kulturchock, då gästerna förväntas ge brudparet stora summor pengar, och inte bara det, eftersom sedlarna måste vara både nytryckta och inlagda i speciellt utformade kuvert. Ekström ger upp att förstå, och ritar istället en rolig manga-teckning till brudparet.

Däremot finns det en mörkare sida av Japan, som Ekström ville beröra trots det lättsamma serie formatet. På ett tåg somnar hon en dag och blir antastad av en äldre man i sömnen. När hon vill skriva om detta blir hon censurerad av förlaget. Detsamma gäller serie-stripparna som handlar om HBTQ, då sexuella minoriteter fortfarande kämpar för sina rättigheter i Japan. Patriarkatet präglar även språket då kanji-tecknet för fru betyder hus och hålla sig inomhus, medan mannens tecken betyder ägare och överhuvud!

I slutet av serien skaffar Ekström barn med en japansk man som har en väldigt annorlunda syn på förhållanden än svenska män. Stora summor pengar ska spenderas på tjejens märkeskläder för att visa sin kärlek, något som Ekström har svårt för. Det tar slut mellan dem och hon bestämmer sig för att inte inkludera den nyfödda sonen i serien. Alla måste ju få bestämma själva om de vill vara med!

Serien finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska.

Läs även den första delen i serien ”Mitt liv i Japan – en serietecknares bekännelser” som handlar om Ekströms första år på ett kollektiv i Japan, och vilka kulturkrockar som uppstod:

Publicerat

När halva världen glöms bort

”En kvinnlig forskare som studerade klimatförändringar i Alaska plågades också av overaller som var utformade för den manliga kroppen. (…) Kvinnan i fråga köpte en penisliknande tratt i gummi för att råda bot på problemet – det slutade med att hon kissade ner sig totalt. Varför kan inte en kvinna vara mer lik en man?” (sid 152)

”Osynliga kvinnor” av Caroline Criado Perez är en tankeväckande bok som handlar om genus och bristen på jämställdheten mellan könen i dagens samhälle. Vår värld bygger i stor del på insamlad data som främst är baserad på männen, trots att kvinnor utgör halva befolkningen. Criado Perez diskuterar hur detta leder till att kvinnor osynliggörs globalt.

Problemet diskuteras från flera vinklar. Kan snöröjning vara sexistisk? Vi tar oss till den svenska staden Karlskoga. Snöröjarna skrattar åt frågan och menar att ”genusfolket” har fått fnatt igen. Dock visar det sig att det inte alls är tokerier utan kvinnor, särskilt mödrar är extra utsatta av snön, då de inte kan ta sig fram med barnvagnar. Kvinnor sköter fortfarande större delen av barnomsorgen, men även vård av äldre.

Män äger fler bilar, medan kvinnor som har sämre ekonomi oftare färdas via fots, cykel eller buss. Inte bara det, utan det visar sig att fler kvinnor dör i bilolyckor eftersom bilarna är utformade efter manliga kroppar. Kvinnor sitter längre fram, eftersom de generellt sett är kortare. Till och med mens påverkar, då kvinnor blir lättare åksjuka.

Vidare diskuterar Criado Perez hur kvinnor i fattigare länder förtrycks. I Indien åker kvinnor ofta privata bussar vilket 2012 resulterade i en hemsk våldtäkt i Delhi på en 23-årig kvinna som dog av sina skador.

Även sådant som vi tar för givet som ett enkelt toalettbesök, kan göra kvinnor och tjejer i u-länder utsatta. I Afrika och Indien saknar många tjejer en toalett, och måste uppsöka en publik toalett där pedofiler ligger och lurpassar vilket leder till både våldtäkt och mord. Tjejerna bildar grupper, eller uträttar sina behov utomhus, vilket leder till dålig hygien och sämre miljö. Bindor kostar mycket pengar, och anses som en lyxprodukt trots att det är en nödvändighet. Flickorna får infektioner då de använder mossa, bomullstussar och bark istället, i brist på annat.

Även i i-länder kan den felaktiga datan påverka. Kvinnor utför till stor del flera timmars obetald arbetstid både i hemmet och på jobbet trots lägre löner. Barnpassning, hämtning på dagis och skola, städning, inhandla matvaror och matlagning är ett ansvar som läggs över på kvinnor i stor del, medan mannen får beröm om han ”hjälper till hemma”, trots att det krävs två för att bilda en familj.

Männen har generellt sett tre timmar mer fritid som ägnas åt bland annat film och spel, om också påverkas av stereotyper om manligt och kvinnligt. De flesta huvudrollerna spelas av män, spel utrustning är ofta utformade efter mäns kroppar som VR-glasögon och hätska debatter sker på nätet när diskussioner om genus i spel kommer på tal, vilket i vissa fall slutat så illa att det lett till bombhot och cyber attacker. Även när kvinnor ska ha roligt på den lilla fritiden de har, sker ett osynliggörande.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, samt som talbok med text via Legimus. Observera att boken diskuterar svåra ämnen som bland annat våldtäkt, pedofiler och är någorlunda vinklad efter tvåkönsnormen, även om HBTQ och minoriteter nämns till viss del.

Om ni är intresserade av att läsa en liknande bok om kvinnors osynliggörande läs även ”Allt vi inte ser : så påverkas du av det osynliga arbetet – hemma och på jobbet”:

Om ni är intresserade av att undersöka problematiken med genus från en annan vinkel läs ”Trans : fakta, forskning och erfarenheter” som diskuterar HBTQ-personers hälsa, livsvillkor och samhällsinkludering som är förankrad i nutida forskning:

Publicerat

Det finns inga häxor

”We never thought of ourselves as witches, my mother and I. For this was a word invented by men, a word that brings power to those that speak it, not those that it describes. A word that builds gallows and pyres, turns breathing women into corpses.”

 

”Kvinnorna på Weyward cottage” är en historisk fantasy roman med flera berättarperspektiv. Vi får följa släkten Weyward genom århundradena, tre kvinnor som kallas häxor med magiska krafter som gör att de kan kommunicera med fåglar och insekter.

De tre berättarrösterna är Altha som lever på 1600-talet och just blivit anklagad för häxeri, Violet från 40-talet som är en dotter till en fin herre som håller henne instängd på herrgården och Kate som 2019 flyr undan sin man Simon som misshandlar henne. Kate som är huvud fokuset i berättelsen tar sig till Weyward Cottage, som hennes faster testamenterat till henne för att söka skydd. I en kista hittar hon sin släktsaga, generationer av kvinnor som anklagats för häxeri och misshandlats av männen omkring dem.

Vi kan ana att det är här berättelsens tema ligger. Altha som bor ensam med sin mor, blir misstänkt av omgivningen. Hur kan kvinnor klara sig utan män om de inte är i kontakt med djävulen själv? De får etiketten häxor men det är något som männen har bestämt. Violet likaså, lider i tysthet av männens förtryck då hon blir våldtagen av sin kusin och gravid, något som hon blir utskämd för trots att det är hon som är offret. Trots att döden och flera generationer skiljer dem åt, hittar Kate stöd i sina föregångare, och upptäcker att hon kanske har magiska krafter också. Kanske är det just vad hon behöver när Simon är henne på spåren…

Boken är prisbelönt och har vunnit bland annat Goodreads Choice Award för bästa historiska roman 2023. En någorlunda mörk berättelse om kvinnornas kamp för rättvisa och upprättelse. Perfekt för Halloween om man vill ha en dos magisk realism istället för en ren skräck berättelse, där de sanna monstren är människan själv.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, som e-bok via Biblio-appen och som talbok med text via Legimus. Observera att boken innehåller grafiska beskrivningar av våldtäkt, incest, victim blaming, kvinnomisshandel och missfall.

Om ni vill läsa en bok där häxeri anklagelserna slutar mindre lyckligt, läs ”Brinn!” av Sisela Lindblom som handlar om Lisbet Carlsdotter (d. 1676), en ung mytoman i Stockholm som inte kan sluta anklaga andra kvinnor för häxeri, en berättelse som tråkigt nog är förankrad i verkligheten:

Publicerat

Årets bok 2025

”Vad blir kvar av en människa? Av en sådan berömdhet som Ellen Key ganska mycket. Böcker och idéer. Av en sådan som Malin Blomsterberg ofta mindre, åtminstone om man ser till det yttre. Några foton, anteckningar, ett tumavtryck i en kokbok. Men också: ett levt liv, en historia.” (sid 191)

”Den som följer en stjärna vänder inte om” är en roman av Malin Haawind som handlar om den berömda pedagogen Ellen Key (f. 1849 – d. 1926) och hennes mindre berömda hushållerska Malin Blomsterberg. Boken blev utvald till årets bok 2025.

I början av 1900-talet förespråkade Ellen Key för kvinnors rösträtt som trädde i kraft 1919 och 1921 då det första valet till den andra kammaren hölls. Demokratin och genus formade de nya visionerna för utbildning. Två pararella skolsystem uppkom: folkskolan som hade en fostrande roll och läroverken vars syfte var att skapa goda ämbetsmän. Keys pedagogik benämns ofta som ”barn centrerad pedagogik” och utgick från att barnet är en självständig individ som har autonomi att själv göra egna val och bör bemötas med kärlek och respekt. Hennes idéer diskuteras än idag inom pedagogiken och skolans värld.

Haawind har baserat denna bok på de historiska personerna men uttrycker i efterordet att den inte är biografisk. Författaren har bland annat sammanställt brev från de verkliga människorna i boken men samtidigt tagit sig friheter, vilket skulle kunna beskrivas som alterfiktion.

Fokuset ligger dock inte bara på Key utan ger oss även en inblick i den lilla människans vardag då allt skildras genom Malins ögon. Hon är hushållerskan som gör en stor instats och besitter tyst kunskap men på grund av klasskillnaderna kan hon inte blomstra som de mer privilegierade kvinnorna i berättelsen. Trots detta brinner Malin för litteratur och filosofi, även när de tunga arbetsuppgifterna tröttar ut henne i både kropp och själ. Hennes frustrationer och sorg uttrycks inte utåt, istället benämns de som ”rummet inuti” och ”fågeln” som inte kan sluta picka.

Vi anar snabbt att berättelsen handlar till stor del om psykisk ohälsa. Malin begår självmord genom att vada ut naken i Vättern en kall novemberdag. Böckerna förblir olästa i högar, även hushållerskan lämnar ett tomrum efter sig. Detta kanske låter som en spoiler, men det sker på de första sidorna av boken, resten av berättelsen hoppar tillbaka i tiden då vi får följa Malin tyst genom hennes vardag och sysslor mellan 10-talet och 20-talet. Även de små ögonblicken får plats, som när hon tappar en lingonburk på linoleumgolvet och blir förskräckt eftersom hon bara städat trägolv eller när Keys hundar hittar på olika bus.

En varm och sorglig berättelse om kvinnorna som format vår samtid och kvinnorna som var mindre berömda men inte för det mindre värda. Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som e-bok via Biblio-appen samt som talbok med text och punktskriftsbok via Legimus.

Läs även biografin ”Ett jävla solsken” som handlar om Ester Blenda Norström (f. 1891 – d. 1948) som precis som Key var en förespråkare för kvinnors rösträtt och utmanade normerna men också brydde sig om pigornas perspektiv vilket hon undersökte genom att ”wallraffa” med en falsk identitet:

Läs också ”De fenomenala fruntimren på Grand Hotel” som även den handlar om kvinnohistoria och den lilla människans kamp precis som Malin, med fokus på hotellchefen Wilhelmina Skogh (f. 1850 – d. 1926):

Publicerat

Sveriges läsambassadör 2024-2026

”Because it gets worse

before it gets better

because we treat victims

as if they are on trial

and perpetrators

as if they are victims of their own actions.” (p 159)

Agnes Török blev utvald till Sveriges läsambassadör 2024-2026. Hen som identifierar sig som en icke-binär transperson, fokuserar ofta på de utsattas perspektiv som HBTQ-personer, personer med funktionsvariationer och kvinnor som utsätts för våld i hemmet och andra plaster.

Denna diktsamling lägger fokuset på Töröks egna erfarenheter av våld i hemmet då hens tidigare pojkvän våldtog och misshandlade hen. Omgivningens svar var dock kallt. Vänner och familj vände sig emot Török och skuldbelagde hen istället för att kritisera mannen som misshandlade. Flera tog till och med förövaren i försvar och menade att detta bara var ett missförstånd och att han var en snäll kille trots misshandeln. Török ställer sig emot detta med sina slagkraftiga dikter om våldet som kvinnor, barn och HBTQ-personer utsätts för.

Även trakasserier på internet är ett tema som löper genom diktsamlingen då Török fått utstå hat och dödshot för sina dikter, av personer som vill tysta hen. Török står på sig och försöker först inte ta det främlingar på nätet skriver personligt men efter flera hotfulla hatmejl kände hen att detta inte kunde fortgå, de måste hållas ansvariga även de som endast hotar i den digitala världen.

Livelitteratur och poetry slam är ämnen som Török har stort intresse för vilket märks tydligt i denna diktsamling. Flera av dikterna är uppenbarligen menade att läsas högt i samspel med andra. Boken har även flera biblioterapeutiska inslag vilket går ut på att använda litteratur för att skapa diskussioner om psykisk ohälsa och bearbeta känslor. Fler skrivövningar är inkluderade i slutet av boken med olika teman bland annat black-out poetry och att skriva om tidningsartiklar om våld i hemmet med syfte att problematisera hur ämnet framställs i media.

Boken finns endast tillgänglig på engelska som fysisk bok. Observera att boken innehåller beskrivningar av våld i hemmet, våldtäkt och ”victim blaming”. Török har dock markerat i inledningen vilka sidor som kan uppröra en känslig läsare.

Läs även ”Speak” av Alma-pristagaren Laurie Halse Anderson som också skriver om sina upplevelser om våldtäkt som hon utsattes för vid 13 års ålder och inte blev trodd (detta är även en bok som blivit bannlyst!):

För fler biblio- och skrivterapeutiska övningar läs ”Skriva sig fri” som handlar om att bearbeta känslor med hjälp av böcker och skrivande:

 

Publicerat

Skammen som går i arv

”Utanför kyrkan dök Ingela upp med discomakeup och fnitter i kroppen. Lurade Gud för presenternas skull. Hennes pappa var darrhänt och svettig i en för trång kostym och mamman kedjerökte bredvid Ingelas syskon, innan de gick in.” (sid 92)

 

”Skam” är den sista delen av Sápmi-trilogin och en uppföljare till Laestadius två tidigare böcker ”Stöld” och ”Straff”. Precis som sina föregångare handlar denna roman om hur det är att leva med en marginaliserad identitet, med inspiration från Laestadius eget arv: samiskt från mammans sida och tornedalskt från pappans sida.

Berättelsen utspelar sig över ett tidsspann som sträcker sig över 70-talet fram till slutet av 90-talet. Vi får följa Marina som flyttat tillbaka till Kiruna efter att ha flytt ett år till Stockholm, på grund av en skandal. Hon växte upp i en djupt religiös miljö, konstant präglad av læstadianismens stränga villkor.

Skammen är inte bara religiös utan också rotad i rasismen som samerna har genomlevt i århundraden. Marinas föräldrar är inte troende men farbror Sture som blivit indragen i religionen börjar predika konstant om synd och straff. Till och med en oskyldig skoldans och en barnfilm blir skamliga.

Marina har förlorat sitt arv och språket hon talade som barn på grund av denna skam, som är en röd tråd som löper genom berättelsen. Små vardagliga ögonblick som en praktik på en skoaffär kan blossa upp då mikroaggressionerna är ständigt närvarande. Små kommentarer från butiksbiträdet som läser om samerna i morgontidningen, mamman som lider i tystnad och nickar med samtidigt som en glad tant kommer in och hälsar högt på samiska, det förbjudna språket.

Vardagsdramatiken tätnar då små val lämnar stora avtryck. När allt är klart har den gamla damen besviket lämnat skoaffären utan att köpa något och Marina står kvar, ung och osäker med skammen som bränner inuti henne. Hon blir vän med Ingela som fungerar som en kontrast figur som utmanar alla normer men samtidigt saknar skam och moral, vilket leder till att hon blir kleptoman och börjar begå mindre brott.

Dock är det inte bara det samiska som ligger och skaver. Den snygga samiska killen Daniel som alla tjejerna är kära i är intresserad av just Marina. Ingen vet att han är same utom hon. Trots passionen mellan dem han väljer hennes kusin Eva, någon som präglas lika hårt av læstadianismen som han själv.

Dock stöter även de på problem då de måste gifta sig tidigt för att få ha sex och preventivmedel är synd, likaså allt som är roligt som film, sång och dans. Eva blir också utskämd som kvinna då det visar sig att hon inte kan få barn, en ångest som Marina eventuellt blir måltavla för i en stark och otäck scen som slutar med ett missfall.

Daniel slutar jojka i kyrkan, i kontrast till Marinas bull- och gahkku bakande mormor som är glad och sprallig, och tror visst att kvinnor ska få vara präster i kyrkan. Dock blir det för utmanande när det blir författarbesök i biblioteket och moderna författare kommer och presenterar böcker om homosexuella samiska pojkar som ifrågasätter dammiga gamla normer.

En namnlista samlas in av de vuxna, de är bestörta över att de kristna eleverna ska utsättas för de oliktänkandes idéer. Det är ju meningen att alla ska tycka likadant! Boken handlar delvis om censur, inte bara av böcker utan också självcensuren då de sanna känslorna blir liggande och ruttnar.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, och som talbok med text och punktskriftsbok via Legimus. I slutet av boken finns även en ordlista på orden på samiska och meänkieli som kontinuerligt dyker upp i boken, sammanställd av Laedstadius morbror Kjell Marainen. Mycket slang från söder dyker också upp som ”bamba” vilket betyder skolmatsal i Göteborg, vilket skapar en kontrast till det norrländska.

Läs även Laestadius tidigare böcker ”Stöld” som handlar om tjuvjakt (finns även tillgänglig på samiska!) och ”Skam” som handlar om nomadskolorna:

Publicerat

Den nya kulturkanon 2025

Den 2 september 2025 överlämnades Sveriges första officiella kulturkanon till kulturminister Parisa Liljestrand och historikern Lars Trägårdh. De har valt ut 100 verk som format den svenska kulturen och innefattar inte bara litteratur utan även musik, film, och till och med svenska tv-spel och rollspel.  De senare är dock inte med på den officiella listan eftersom endast verk som är över 50 år gamla får vara med. Även svenska ”uppfinningar” som pappaledigheten har fått vara med!

Nedan har vi en lista på ett urval av titlar som de valt ut, samt deras motiveringar:

”Det går an” av Carl Jonas Love Almqvist:

”Spirande kärlek skildras finstämt engagerande. Stor potential för framtiden har den kvinnliga partens frimodiga omsorg om en jämställd relation.”

”Kallocain” av Karin Boye:

”I en framtid som i mycket blivit nutid visas med stor kraft hur individens frihetsvilja kan krocka med Statens maktutövning för det gemensamma bästa.”

”Pippi Långstrump” av Astrid Lindgren:

”Den klassiska svenska barnbokens mest ikoniska verk, debuten för ett uppburet författarskap och början på en högkonjunktur för svensk barnkultur.”

”Utvandrarna” av Vilhelm Moberg:

”Med nyanserad och engagerande inlevelse skildras en grupp människor som år 1850 utvandrar till Amerika, bort från fattigdom och överhetsförtryck.”

”Katitzi” av Katarina Taikon:

”Verket inleder en banbrytande barnboksserie om en ung romsk flickas kamp mot diskriminering och socialt tryck i 1930- och 1940-talets Sverige.”

”Svenska Akademiens ordbok” av Gustav III:

”Offentlighet Ordboken dokumenterar utförligt det svenska språket och gör denna del av kulturarvet brett tillgängligt.”

Annat kul som också nämns:

Nordiska väsen (Fria Ligan, 2020):

”Nordiska väsen är det mest uppmärksammade moderna svenska rollspelet, som också utspelar sig i den svenska folktron. Ett vackert undantag i svensk speldesign som ofta saknar koppling till svenskt kulturarv. Spelsystemet är uppdaterat och mer nedbantat i regel detaljer med ett ökat fokus på upplevelsen och det gemensamma berättandet, i linje med vad som är brukligt numera i rollspelssammanhang.”

Drakar och Demoner (Äventyrsspel/Target Games, 1982):

”Spelet som ofta presenteras som synonymt med rollspel i Sverige. Det formade en generation och kom att göra rollspel till något som alla i Sverige under 1980-talet visste vad det var, antingen som spelare eller som oroliga tvivlare. Både regler och världsbeskrivning formades till något som har hjälpt många, framför allt ungdomar, att bygga sina fantasivärldar. Och i stort sett alla seniora entreprenörer som har byggt det svenska digitala spelundret spelade Drakar och Demoner under sin ungdom.”

Minecraft, Utvecklat av: Mojang, 2011:

”Ursprungligen utvecklat av en enda spelutvecklare, Markus
Persson, och revolutionerade spelvärlden med sitt öppna sandlådespel, fokuserat på kreativitet och samarbetsbyggande i stor skala. I dag vittnar spelet om hur stort avtryck Sverige gjort i spelbranschen, och är en föregångare i svenska innovativa och globalt betydelsefulla spel.”

Goat Simulator, Utvecklat av: Coffee Stain Studios, 2014:

”Ett humoristiskt spel som blev ett framgångskvitto för spelindustrin i Skövde och gjorde avtryck i världen. Goat Simulator utmanar spelnormer, underhåller spelaren och tog tidigt fasta på att det också kan vara roligt att titta på när andra spelar knasiga spel.”

Publicerat

Vem äger den blodstänkta gatan?

”Jag blev ansiktet för gängkriminaliteten. Men jag är en berättare och vill stanna där. Jag vill bara vara Faysa, poeten.”

– Faysa Idle i intervju med Dagens Nyheter

 

”Ett ord för blod” är Faysa Idles självbiografi som berör gängvåldet i Tensta och Rinkeby. Hon växte upp i en stor stökig somalisk familj, vardagen kantades av religiöst förtryck och kriminalitet. Faysas bror Bilal blir känd som en gangsterkonung, vilket väcker hämndbegäret i hans rivaler. Samtidigt finns Faysa och kvinnorna där, de som lever med männen men saknar en röst.

Faysas uppväxt kantas av ”bus” som att stjäla godis och sälja det till ockerpriser på skolan, vilket till slut mynnar ut i värre brott som inbrott i en sommarstuga. Hon och hennes gäng krossar en ruta och smyger in under natten, där de stjäl all elektronik förutom den jättestora teven som är för tung för att bära ut genom fönstret.

Eventuellt får hennes far som är en politiker i Somalia nys om detta och ljuger ihop en historia att de ska åka till Nederländerna. Istället hamnar Faysa på en strikt koranskola i Somalia där hon tvingas täcka hela kroppen med slöjor och sitta på ett jordgolv utan pennor och böcker. Hon får träffa andra flickor som precis som henne också kommit från andra länder för att härdas, flera av dem är offer för våldtäkt och hedersvåld. Detta är ett tema som löper genom berättelsen, kvinnor som beskylls för männens brott och tystas ned. Till sist kommer hon hem till Sverige, lättnaden lägger sig tillfälligt men gängvåldet fortsätter.

Faysa blir vän med gatubarnen som är utåtagerande och våldsamma men innerst inne egentligen vill gå i skolan och få kompisar som alla andra. En av hennes vänner blir kär i gatukompisen som lovar att han ska lära sig läsa och skriva, allt är möjligt för kärlekens skull. Faysa som drömmer om att bli författare och poet, blir analfabetens lärare. Lyckan är dock kortvarig då gatubarnet skjuts, snart blir även hennes familj en måltavla för våldet. Faysa komponerar en dikt för att hedra dem, ord för blod som hon postar på sociala medier där hon blir viral. Bilal vill tysta henne, hur kan hon som kvinna försöka ”claima” gatan? Men Faysa står på sig och snart skriver hon så pennan glöder, allt från låt texter, lyrik och böcker om livet på förorten.

Eventuellt leder Bilals kriminella livsstil till allt värre brott, trycket mellan gängen ökar. Faysa går på hans bröllop där han ska gifta sig med en gangster tjej, och gästerna är gangsterinfluencers som tar selfies och blir bemötta som rockstjärnor. Men våldet har sitt pris, beväpnade män försöker storma bröllopet och hotar med ett blodbad. Bilals huvud har ett pris på flera miljoner kronor men även hans systrar ger extra bonus. Vi kan ana att en avhumanisering sker, då människovärdet försvunnit och istället förvandlats till prislappar. Gästerna flyr i panik. Faysa börjar gå till en psykolog, hon får diagnosen PTSD. Hon börjar skriva för att läka, men vill inte försköna eller ursäkta, varken sig själv eller männen som påstår att de äger gatan.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Den finns även tillgänglig som lättläst, e-bok, punktskriftsbok och talbok med text. Boken är skriven med mycket förorts slang och talspråk, till exempel betyder ”kattig” en snygg tjej, inte en som bråkar.

Läs även ”Blir du ledsen om jag dör?” som också handlar om gängvåld och ger de utsatta en röst:

Publicerat

Sommar, tidlösa klassiker och Asien!

Målgrupp: alla över 13 år som har ett Goodreads-konto

Pris: Äran och sju roliga digitala bokmärken

Slutdatum: 30 juni

En ny utmaning är igång på Goodreads! Vårens och sommarens tema är läsmaraton. Läs fyra böcker och få bemärkelsen ”Book Boss”. Läs även dåtida eller nutida klassiker från 1925 – 2024 och en bok av en asiatisk författare för att fira Asian and Pacific Islander Heritage Month som hålls årligen varje maj.

Ni vinner inget fysiskt pris men dock flera goda läsupplevelser!

Tips på böcker som passar till tävlingen:

Vanishing World är en ny bok av den japanska författaren Sayaka Murata som fokuserar på krisen i Japan där allt färre barn föds. I denna berättelse som utspelar sig i en alternativ verklighet har alla bebisar börjat födas via artificiell befruktning i konstgjorda livmödrar. Huvudpersonen Amane Sakaguchi får sitt livs shock då hon får veta att hon fötts på vanlig väg eftersom sex har blivit förbjudet.

Water Moon av Samantha Sotto Yambao blandar magisk realism med filosofi. Berättelsen utspelar sig i en värld där människor kan lämna sina livsval i en pantbank, och få en vägledande tatuering som endast är synlig när det regnar. Vi får följa Hana, som ärver en pantbank i Tokyo, och utforska hennes medvetna och omedvetna val.

You Will Never Be Me är en psykologisk thriller av den kinesisk-indonesiska författaren Jesse Q. Sutanto som handlar om sociala medier och makt. Två kvinnor som tidigare varit bästa vänner hamnar i konflikt med varandra eftersom de båda är influencers. Meredith hjälpte Aspen att bli berömd på internet men svartsjukan börjar slå rot när hon blir mer populär än henne. Meredith börjar infiltrera Aspens barns iPad och kapar hennes kalender och konton på sociala medier. Ett farlig spel börjar, en strid om identitet, digital sårbarhet och kontrollbehov.

På västfronten intet nytt är en roman från 1928 av Erich Maria Remarque som skildrar det första världskriget från Paul Bäumer, en ung tysk soldats perspektiv. Han går på gymnasiet och har frivilligt anmält sig till kriget men hans naiva idealism krossas av krigets våld och långsamt förvandlar honom till en skugga av sitt forna jag. Boken kan läsas gratis som e-bok på Projekt Gutenbergs hemsida.

Publicerat

Rastafari och patriarkatets skugga

”Bådas dreads hade lossnat ur hästsvansarna och ringlade vilt kring axlarna på dem som giftrankor. (…)

”Vad är du för karl som spöar kvinnor? Va?” sa Lij. ”Dina egna döttrar?” (sid 396)

 

”Det här är Babylon” av Safiya Sinclair är en berättelse med självbiografiska inslag som utspelar sig under 80-talet och 90-talet på Jamaica. Vi får följa en rastafari familj som lever enligt religionens strikta regler och patriarkala förtryck. Sinclairs far som ser sig själv som ”jag-mannen” är den som styr över kvinnorna i familjen. Hans förakt mot de vita växer och familjen är fattig.

Fadern börjar försörja sig som reggae-musiker och reser till Japan för att få ett skivkontrakt. Till en början ser allt bra ut då han hittar framgång i Asien och skickar bilder på sig själv i solglasögon i en grön bil och roliga presenter i form av japanska tv-spel och vackra anteckningsböcker. Men lyckan är kortvarig då han förlorar sitt kontrakt och reser hem besviken utan sin nya bil. Familjen börjar röka harsh, till och med lillasystern som bara är 3 år. Fadern tar ut sin ilska på barnen genom att aga dem.

De ska fostras till att bli fruar till rastamän som enligt tradition har många fruar och får inte bära smink och smycken. Sinclairs hår tvinnas till dreadlocks av olika religiösa skäl både för att likna Haile Selassies lejon och göra motstånd mot västerländska skönhetsideal. Men Sinclair är olycklig över hur hon ser ut och mobbas i skolan för sitt utseende. Trots detta anser vissa i hennes omgivning att hon är vacker. Sinclair drömmer om att bli modell i USA men drömmen krossas då hennes agentur anser att hennes dreads inte är mångsidiga nog. Hon försöker utmana normerna genom att säga att det gör henne unik eftersom det inte finns några andra modeller med dreads men reser hem besviken.

I Jamaica är majoriteten kristna medan rastafari är en utsatt minoritet. Hon isoleras av både pappan och vänner men hittar ett utlopp för sina känslor i skrivandet och lyriken. Olyckligt nog leder även detta till ytterligare objektifiering då hennes mentor som endast benämns som ”den gamla poeten” visar sig vara pedofil och börjar utnyttja henne sexuellt.

Trots att hennes barndom kantades av misshandel och övergrepp, bryter sig till sist Sinclair fri. Hon lämnar fadern för gott efter att han hotat med att döda henne och hennes syster. Men Sinclair längtar hem till Jamaica. Överallt i USA ser hon spår av det koloniala förtrycket av både indianer och svarta. De vita grannarna vinkar inte tillbaka när hon passerar dem, utan reagerar med kyla och går in igen till sina fina hus med välskötta gräsmattor. Barnfamiljer äter picknick i skuggan av statyer som föreställer kolonialherrarna. Sinclair börjar känna sympati mot fadern som trots att han var en elak man, ändå hade rätt i att det finns social orättvisa i världen. Sinclair återvänder till Jamaica för att försonas med fadern. Hennes brorsdotter föds, och hennes bror Lij säger att han vill att nästa generation ska få friheten att välja sin religion, vilket inger hopp för framtiden.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som talbok med text på Legimus.

Läs även ”Allt jag fått lära mig” som handlar om en mormons kamp, med liknande religiöst och patriarkalt förtryck: