Etikett: genus

Publicerat

Bakom masken av glamour

”One morning I stopped into a neighborhood newsstand on Sunset Boulevard, a place where I went for coffee and magazines on a regular basis, and there was a huge display: ”YES! We have the Paris Hilton Sex Tape!” The owner seemed baffled when I ripped the poster down and threw it in his face. He couldn’t understand why I was crying.

”What’s wrong with you?” I screamed. ”You’re not a porn shop, you’re a family newsstand! My little brothers come in here to get ice cream!” (sid 241-242)

”Paris: The Memoir” är Paris Hiltons biografi om sitt liv. 1919 grundade hennes gammelmorfar Conrad Hilton hotellkedjan Hilton. Hilton växte upp som en rik privilegierad person men hennes liv har trots detta inte varit lätt.

Hennes kändisliv har kantats med skandaler om allt från rattfylleri som ledde till fängelsestraff och hämndporr som spreds över hela världen. Hon är främst känd för en porrfilm som filmades utan hennes samtycke 2003 då hon var 19 år. Hennes ex som då var 33 år spred filmen men trots detta var det Hilton som fick stå ut med ”slutshaming”.

Hon blev diagnostiserad med ADHD i 20-årsåldern, vilket påverkade hela hennes uppväxt. Som tonåring skolkade hon från skolan och festade varje dag. Hennes rika men också kalla föräldrar bestämde sig för att skicka henne till ”Provo Canyon School” för att bättras. Hilton blev kidnappad av två män medan hon sov och blev förvånad när hon fick veta att det var hennes egna familj som låg bakom kidnappningen.

2020 gjorde Hilton och flera andra överlevare en YouTube-dokumentär ”This is Paris” om den så kallade ”skolan”. Ungdomarna fick följa flera regler likt en sekt. Hilton blev först fråntagen sina skor och kläder sedan blev hon beordrad att gräva gropar och skura toaletter. De vuxna utsatte henne och de övriga tjejerna för sexuella trakasserier, svält och barnaga vilket slutade med att några av offren dog eller begick självmord. Hilton försökte fly flera gånger men tvingades alltid återvända till skolan. Allt detta pågick medan hennes rika föräldrar betalade dem stor summor pengar.

Hiltons problem slutade inte där. Efter hennes privata porrfilm spreds blev hon även ett offer för Harvey Weinstein, den kända filmproducenten som fick 23 års fängelse efter att ha våldtagit och trakasserat 107 olika kvinnor. I en otäck scen skildrar Hilton hur hon under en gala fick gömma sig på toaletten från en full Weinstein som till slut fick släpas ut av vakter medan han skrek att det var han som ägde stället och fick göra som han ville med kvinnorna.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på engelska.

Publicerat

Den ensamma anorektikern

”Man går in i bastun och tänker: ”Gud, jag är så mager” och ser otroligt vackra kvinnor som har riktiga kroppar och tänker: ”Jag vill vara en del av er.”

Sara Meidell i podden ”Sch! författarsamtal med med Sara Meidell” från Umeå stadsbibliotek

 

”Ut ur min kropp” är Sara Meidells självbiografi om sin uppväxt med sjukdomen anorexi. Meidell berättar om sin första upplevelse som barn då hon satt på en brygga och märkte att hennes blöta lår lämnade avtryck. Detta blev början på hennes sjukdom som hon inte blev diagnosticerad med förrän flera år senare.

Uppväxten präglas av anorexin som hänger över berättarjaget som en mörk vålnad. Olika strategier utvecklas för att få jaget att försvinna och bli litet igen. Fina stenar placeras i underkläderna för att skapa en illusion om att jaget väger mer än vad hon gör. Hon dricker en ohälsosam mängd vatten för att fortsätta upprätthålla lögnen när hon inte får in fler stenar i byxorna.

Som tonåring dejtar hon män som sårar henne när förhållandet tar slut genom att säga att hennes armar har blivit feta trots att det nästan är inget kvar av henne. Som vuxen får hennes barn äta upp hennes mat och dricka upp hennes juice i sammanhang där man väntas vara normal och äta som alla andra. Jaget känner sig utanför och upplever sig som en dålig mamma en varm sommardag då barnen vill ha en svalkande glass. Detta utanförskap är ett återkommande tema.

Jaget försöker hitta ett systerskap i andra kvinnors lidelse. Suffragetterna får ett stycke tilldelat då de likt det anorektiska jaget tvångsmatades vilket liknas med ett övergrepp. Flera kända författare nämns som också led av svält men trots detta fortsatte att skriva (det finns tjocka kreativa personer också). Även Tornedalskvinnorna i älven som talar meänkieli nämns.

Boken har fått kritik från flera håll då den ansetts vara farlig för personer med ätstörningar. Den har också fått beröm för att vara en bra inblick i en anorektisk persons inre värld och ansetts som utmärkt för vårdare av anorektiska patienter. Om boken är skadlig eller ej, förblir ett mysterium men det kan vara bra att uppmärksamma att den innehåller flera grafiska beskrivningar av jagets magrande kropp och självsvält.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska. Den finns även tillgänglig som talbok med text via Legimus. Läs även Liv Strömquists serie ”Inne i spegelsalen” som berör kroppsideal med ett bredare samhällsperspektiv. För ett kontrasterande perspektiv kan ni även läsa ”Kriget mot kroppen” av Stina Wollter som diskuterar sin anorektiska systers död och tjocka kroppars rättigheter, boken som ironiskt nog också anklagats för att vara skadlig för tjocka personer (damned if you do, damned if you don’t).

Publicerat

Att vara kvinna i krigets Ukraina

”Jo, tre stridsvagnskillar här har våldtagit en tjej.”

”Vem?”

”Tre soldater… Hon var 16 år.”

”Våra soldater?”

”Ja…”

”Fuck.” (sid 43)

”Slava Ukraini! Kvinnors motstånd under Rysslands krig” är en reportagebok direkt ur det pågående kriget i Ukraina. I denna bok riktar Lisa Bjurwald fokus på kvinnornas situation. I krigstider är de särskilt utsatta för bland annat våldtäkt och människohandel.

Bjurwald reste till kriget i Ukraina för att träffa de kvinnliga krigsoffren. När Putin tågade in sa han att han skulle våldta Ukraina som om landet vore den sovande Törnrosa. Machobilden av Putin sprids, där han är barbröstad och rider på vilda djur.

Soldaterna uppmanas att döda alla, även de civila. Våldtäkterna sker systematiskt, för att få folket att frukta dem. En rysk barnsoldat tränas upp till att blir en utmärkt våldtäktsman och uppmanas att våldta alla sina familjemedlemmar så att han lär sig att inte tveka när han är ute i kriget.

Samtidigt bortom fronten och männen i leriga diken, pågår kvinnornas kamp mot kriget. Kvinnor som flyr med barn och familj. Kvinnor som demonstrerar genom att hänga upp blodiga trosor, ett vittnesmål på det pågående sexuella våldet. Kvinnor som fått själsliga sår då de våldtagits framför sina barn eller i värsta fall sett sina barn bli våldtagna. Kvinnor som försöker fly men istället får sina pass stulna och blir indragna i människohandel som om de vore föremål eller bytesvaror.

Vi får ta del av ett transkriberat samtal mellan en grupp ryska soldater. En av dem är tveksam. Ska de verkligen döda alla i en by som mest består civila människor? En annan skriker att alla måste dö för det är en order. En tredje undrar vem som våldtagit ett barn, om det verkligen var deras egna soldater som gjort något så hemskt.

Bokens titel betyder ”ära åt Ukraina”. Om denna ära kan återfås återstår att se men de modiga kvinnorna har i alla fall inte gett upp kampen om en bättre framtid. En viktig reportagebok som viskar om en mörk framtid som även skulle kunna inträffa här i Sverige.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska.

Publicerat

Häxans straff

”Hon var liten, minst av dem alla. Ingen kunde tro att hon fyllt sju år. Men vad hjälpte det? Var man sju fick man inte längre bo hemma.” (sid 9)

 

”Straff” är en roman av den samiska och tornedalska författaren Ann-Helén Laestadius. I sin nya roman återkommer Laestadius återigen till samernas förtryck, denna gång i en historisk berättelse som växlar mellan 50-tal och 80-tal.

Vi får möta en grupp samiska barn med olika personligheter som tvingas gå i nomadskola för att assimileras och lära sig svenska. Alla som yttrar ett ord på sitt modersmål blir agade och anklagas för synd. De döper om den skrämmande husmodern till Häxan då hon utövar allt grymmare straff mot de stackars samiska barnen.

Boken har flera berättarröster. En av dem är Jon-Ante som är en liten och svag pojke. Den tuffa Nilsa och hans gäng mobbar honom på grund av ett missförstånd mellan deras fäder som är renägare. Jon-Ante krymper ihop och slutar tala möjligtvis för att han har selektiv mutism men också på grund av språkbarriären.

Samernas samhälle är väldigt patriarkalt med strikta könsroller, något som påverkar Nilsa både som barn och vuxen. Han har vuxit upp med en våldsam far som dricker och lärt sig att inte kuva sig. Detta blir ett problem då hans bror som egentligen bara vill bli vän med Jon-Ante inte längre klara av den hårda jargongen.

Även religion är ett viktigt ämne i boken. Else-Maj som också går på nomadskolan börjar be till Gud och blir kristen. Eventuellt börjar hon dras till laestadianernas möten där folk gråter högljutt och ber om förlåtelse. Jojken är syndig och Häxan som också visar sig vara laestadian fruktar den eftersom hon tror att barnen kommunicerar med djävulen.

Tiden går och barnen blir vuxna. Häxan som egentligen heter Rita Olsson blir gammal och faller ihop. Nilsa får redan på att hon finns på ett äldreboende och ruvar på hämnd. Han vill utöva ett straff likt det han själv fått genomlida men hämnden är inte alltid ljuv.

Laestadius tar upp flera viktiga ämnen i boken. Vi får lära känna samerna på djupet men likt den tornedalska förövaren som svär på meänkieli i hennes tidigare roman ”Stöld” finns det också en antydan på att Häxan Rita Olsson bär på en inre litenhet. Hon nedvärderar samernas språk men samtidigt talar hon själv finska, ett språk som också ansetts som mindre värt än svenskan. Hennes religiösa övertygelser skildras i en scen då ett av de samiska barnen låtsas åkalla en ande vilket skrämmer Häxan då hon inte kan skilja på fantasi och verklighet.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska och som talbok och punktskriftsbok via Legimus. Läs även Laestadius tidigare romaner ”Stöld” och ”Sms från Soppero”.

Publicerat

Internationella kvinnodagen – 8 mars

Idag är det den internationella kvinnodagen. Dagen firades för första gången i Köpenhamn 1910 för att stödja dåtidens kamp för kvinnlig rösträtt. Kvinnornas kamp skedde i ledning av den tyska feministen och politikern Clara Zetkin (1857-1933). I Sverige har dagen firats sedan 1912. Under mellankrigs- och krigsåren försökte nazisterna och fascisterna tysta de modiga kvinnorna som stod upp för jämställdheten genom att förbjuda dagen. (Källa: NE)

Tips på bra länkar:

Svensk kvinnobiografiskt lexikon (Skbl) – Databas för kvinnohistoria i Sverige. Läs om 2 000 svenska kvinnor från medeltid till nutid.

KVINNSAM – Nordens största databas för genusforskning. Producerar ett antal databaser.

Queerlit – En av KVINNSAMs nyaste databaser som tillkom i år. I Queerlit kan man söka svensk regnbågslitteratur från 1300-talet fram till idag.

Publicerat

Drömmen om Paris

”Jane är så otroligt vacker, säger jag till A.

Jane är inte vacker, avbryter Claude, she’s a piece of sex.”

 

”Flicka 1983” är en berättelse med biografiska inslag av kulturjournalisten, modellen och skådespelaren Linn Ullman. Hon medverkade bland annat i Jan Troells tolkning av ”Utvandrarna” och ”Nybyggarna”.

I denna bok får vi följa berättarjaget som är 55 år. Hon blickar tillbaka på sin tid som 14-åring som drömmer om att bli modell i den romantiska staden Paris. Denna dröm förverkligas precis som den gjorde i verkligheten i Ullmans liv men den hade ett högt pris.

Flickan blir infångad av den anonyma fotografen som endast benämns som A och hans medarbetare Claude. Dessa två män kommer sedan att anmälas för sexuellt våld mot minderåriga flickor men detta är något som sker långt i framtiden i kölvattnet av MeToo. Flickan är inte oskuld men utlovas en plats på förstasidan i Vogue i utbyte mot sexuella tjänster.

Berättarjaget är ett tacksamt offer eftersom hon är ensam i Paris utan vuxet sällskap och är i en beroendeställning till dessa två män som utnyttjar henne. Hon försöker hanka sig fram med sina språkkunskaper men franskan i skolan var aldrig något som lockade vilket leder till att hon har svårt att kommunicera med omgivningen. Flickan försöker hitta solidaritet bland tjejkompisarna men de övriga modellerna har samma attityd som männen. Om man inte tål att de tafsar har man inget där att göra, anser de.

Ullman berättar om huvudkaraktären från en psykologisk synvinkel. Hon har distanserat sig från det svåra genom att skapa en låtsaskompis som hon benämner som ”skuggsystern”. Det sker dock en del upprepningar då karaktären delvis ältar mycket men även onödiga detaljer upprepas som till exempel att hon har en röd mössa.

Vi återkommer till berättarjagets 55-åriga version som lever mitt i Corona-pandemin. En åldrande och delvis dement mor kväver uppmärksamhet och omsorg. Inköpslistor faxas för mat och andra nödvändigheter som ska beställas under lockdown. Man anar att modern lever i det förflutna. Även A som blivit pensionär förfaller, blir en skugga av sitt forna skräckinjagande jag. Bilden i Vogue som berättarjaget gett upp allt för har sedan länge försvunnit och blivit ”lost media”.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, som e-bok via E-lib och som talbok via Legimus.

Publicerat

Bully

”My son will be 11 years old forever.”

 

”Bully” är en dokumentärfilm från 2011 som handlar om mobbning på amerikanska skolor. I denna film får vi följa flera mobbningsoffer under deras vardag. Filmen inleds med en minnesstund för en pojke som har begått självmord efter att ha blivit mobbad i flera år.

Fokuset ligger på Alex som är 12 år och har Aspergers syndrom. Han föddes för tidigt och har på grund av detta ett särskilt utseende. Hans plågoandar har döpt honom till ”fiskfejset” och han får varje dag ta emot slag, sparkar och dödshot på skolbussen. Något som kan tyckas märkligt, då man skulle kunna tro att filmteamet som filmat dokumentären skulle skrämma bort mobbarna, men Alexs vardag pågår som vanligt.

Föräldrarna och lärarna visar lite förståelse för Alexs situation. De säger att han själv måste göra något åt mobbningen, vilket lägger över ansvaret på de utsatta barnen. Vi får även se en scen då en pojke blir mobbad av en klasskamrat och tvingas skaka hand med honom. När han vägrar blir han utskälld av läraren trots att det är han som är offret.

Filmen som utspelar sig 2011 på amerikanska södern tyder på att det fanns (och antagligen fortfarande finns) fördomar mot de som är annorlunda. Både barn och vuxna mobbar. Den 16-åriga Kelby som är en maskulin lesbisk tjej blir mobbad då hon bor i en liten stad med en stark religiös identitet. Hon mobbas av killarna i området som till och med försöker köra över henne och lärarna på skolan gör narr av henne på idrotten då killar och tjejer delas upp.

Vi får även se mobbningsoffrens mörka sidan.  14-åriga Ja’Meya Jackson som tidigare var mönsterelev med högsta betyg i alla ämnen och proffsbasketspelare bestämmer sig en dag för att rikta en pistol mot sina klasskamrater på skolbussen. Lyckligtvis blir ingen skadad men flickan döms till ungdomsvård.

”Bully” är en viktig film som fortfarande är aktuell 2022. Våldet som fortsätter och eskalerar trots filmteamets kameror kan liknas med dagens problem med cyberbullying då barn och ungdomar mobbas öppet på nätet där alla kan se det.

Filmen finns tillgänglig på vårt bibliotek med engelskt tal och svenska undertexter. Finns även som e-film via Cineasterna.

Publicerat

En kontroversiell nytolkning av Mulan

”And Hua Jun did die. For a lie can only live so long. But Mulan lived.”

 

”Mulan” är en nytolkning av den kända Disney-filmen från 1998 som i sin tur är baserad på en gammal kinesisk folkdikt ”Mulans Ballad”. I dikten tar Hua Mulan sin fars plats i armén eftersom han är för gammal och svag för att kriga. Efter många år av krigsföring blir hon befordrad av kejsaren men tackar nej eftersom hon vill återvända hem. När de kommer på besök i hennes by får de en chock när de inser att den stolta krigaren egentligen var en kvinna. Det är dock oklart om dikten är påhittad eller om Mulan egentligen bara var kejsarens konkubin.

Nytolkningen följer diktens budskap att kvinnor kan vara lika starka och modiga som män. Den nya filmatiseringen är mer mogen än sin Disney-föregångare och saknar både musikalerna och drakmaskoten som blivit ersatt med en symbolisk fenix som dyker upp när Mulan tvivlar på sig själv.

En ny karaktär introduceras, häxan Xianniang som strider på motsatta sidan med rouran armén. Precis som Mulan är hon en kvinna som lever i en patriarkal värld. Detta är något som Xianniang ifrågasätter eftersom hon precis som Mulan får dölja sitt rätta jag genom att förvandlas till en falk. Hon gör narr av Mulan som låtsas vara en man, vilket enligt Xianniang betyder att hon anpassat sig till det patriarkala samhället istället för att ifrågasätta det.

Filmen har fått kritik på flera håll. Valet av inspelningsplats är det som har främst kritiserats. Filmen utspelar sig på den omstridda kinesiska provinsen Xinjiang som främst är känt för omskolningslägren av den muslimska minoriteten uigurer. Detta anses som en kränkning mot mänskliga rättigheter enligt Amnesty eftersom uigurerna tvingas under fängelseliknande omständigheter att bli lojala till centralregeringen i Peking. Fyra kinesiska propaganda-avdelningar samt säkerhetsbyrån i Xinjiang blir även tackade i eftertexterna.

En annan kontrovers är skådespelaren Yifei Liu som spelar Mulan och har uttryckt sitt stöd för Hongkongpolisens brutalitet mot demokratiaktivister.

Ytterligare en kontrovers är att den kinesiska kulturen framställs felaktigt. Ett exempel är användningen av qi som behandlas som en magisk kraft vilket det egentligen inte är enligt kinesisk folktro. Detta innebär också att Mulan är född till krigare med magiska krafter istället för att utvecklas under sin resa.

Filmen finns tillgänglig på vårt bibliotek med engelskt tal och svenska undertexter.

Publicerat

TikTok favoriter – Det slutar med oss

”Vi har alla en gräns. För vad vi är beredda att stå ut med innan vi knäcks. När jag gifte mig med din pappa visste jag precis var min gräns gick. Men långsamt, för varje incident, tänjdes min gräns lite till. Första gången din pappa slog mig ångrade han det genast. Han svor att det aldrig skulle hända igen. Andra gången han slog mig ångrade han sig ännu mer. Tredje gången var det mer än ett slag.”

”Det slutar med oss” är en ungdomsroman som handlar om kvinnomisshandel som ärvs i generationer. Berättelsen är baserad på författarens Colleen Hoovers barndomstrauma då hon växte upp med en pappa som slog mamman så hårt att han knäckte sina knogar.

I denna bok får vi följa blomsterhandlaren Lily Bloom som just förlorat sin pappa. Hon känner sig däremot kluven då pappan misshandlat mamman under hela hennes uppväxt. Hon intalar sig själv att detta aldrig kommer att hända henne tills hon träffar den snygga och charmiga neurokirurgen Ryle och sexuell attraktion uppstår.

Men hon ser inte varningstecknen då han redan vid deras första möte på en terrass på taket, röker hasch, beter sig aggressivt, förstör utemöbler och objektifierar henne. Hans problematiska beteende blir bara värre då han förföljer henne, letar upp var hon bor och bönar om sex. Något som kan tyckas märkligt och kanske lite sexistiskt men berättelsen trycker också på vikten av att inte skuldbelägga kvinnor som misshandlas av sina män. Skulden bör enbart ligga på förövaren. Boken tar också upp de misshandlade kvinnornas situation när barn är med i bilden då Lily upptäcker att hon är gravid efter ha blivit misshandlad.

Boken har också ett sidospår då Lily blickar tillbaka på sin barndom vilket sker via hennes gamla dagboksanteckningar då hon låtsas prata med den amerikanska komikern och talkshowvärden Ellen DeGenes som blir en slags trygg moders gestalt som saknas i hennes liv (vilket kanske inte åldrats så bra med tanke på hur kontroversiell DeGenes blivit på senare år). Vi får även ta del av de hemlösas perspektiv då Lily som tonåring blir vän med en hemlös pojke, Atlas som delar hennes erfarenheter och därmed blir en slags själsfrände.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på både svenska och engelska samt som klassuppsättning. Boken finns även tillgänglig som talbok på både svenska och engelska samt som e-bok via E-lib.