Böcker om våld i skolmiljö

Efter den sorgliga tragedin angående skolskjutningen i Örebro på Risbergska komvux, har tyvärr våld i skolmiljö återigen blivit en riksnyhet. Här är några tips på böcker och filmer som handlar om tidigare skolskjutningar som vi kan lära oss från, samt några facklitterära titlar om vad man kan tänka på om man befinner sig i en farlig och utsatt situation.

Hur jämställda är vi i Sverige?

”Den första muminboken kom 1945 och Tove använde viktiga personer runt sig som inspiration. Den lugna och trygga Too-ticki har sin förebild i livskamraten Tuulikki Pietilä. Samkönade relationer avkriminaliserades så sent som 1971 i Finland. Romansen med teaterregissören Vivica Bandler inleddes 1946, när samkönade relationer inte var accepterade i Finland. Tove lät därför muminfigurerna Tofslan och Vifslan vara kodord för Tove och Vivica. Den skrämmande figuren Mårran var en symbol för hotet mot deras kärlek.” (sid. 189 – 190)

”Queera tider” av Edward Summanen är en facklitterär bok om HBTQ+ från ett historiskt perspektiv. HBTQ är en förkortning för homosexuella, bisexuella, transpersoner och det någorlunda kontroversiella paraply begreppet queer. Ibland är även ett A inkluderat vilket står för ”asexuella” (personer med lågt eller inget intresse för sex).

I denna bok förklarar Summanen olika termer och flaggor som finns för att förklara HBTQ+ identiteter ytterligare som icke-binär transperson (person som identifierar sig som könsneutral eller båda/några av könen samtidigt) och intersexperson (född med två biologiska kön).

Summanen har intervjuat flera personer i boken för att få olika perspektiv. Han berör även flera historiska och berömda personer som identifierade sig som HBTQ+ som till exempel Mumins författare Tove Jansson och Karin Boye som var bisexuella.

Den samiska aktivisten och konstnären Timimie Märak intervjuas för att även få med minoritetsbefolkningens perspektiv.  Steve Sjöquist som överlevde HIV och AIDS-pandemin på 80-talet och idag mår bra tack vare de förbättrade bromsmedicinerna berättar också om sina upplevelser.

Summanen går igenom historiska händelser kopplat till HBTQ+. Här är en tidslinje över några händelser som tas upp i boken:

  • 600 f.Kr. – Sapfo, den första kända kvinnliga poeten, skriver kärleksbrev till andra kvinnor, vilket ger upphov till ordet ”lesbisk” efter ön Lesbos.
  • 1713 – Ulrika Eleonora Stålhammar tros vara den första svenska icke-binära transpersonen i Sverige då hen lever som både man och kvinna. Hen blir arresterad och hamnar i fängelse.
  • 1882 – Danska konstnären Lili Elbe är den första transpersonen i världen som genomgår könsbekräftande kirurgi.
  • 1932 – Eva-Lisa Bengtsson startar den första klubben för transpersoner.
  • 1943 – Sista gången som någon straffas för att vara lesbisk i Sverige. Händelsen är också känd som ”Lesbiska ligan”.
  • 1944  – Samkönat sex avkriminaliseras men HBTQ-personer blir inte byxmyndiga förrän vid 18 års ålder.
  • 1950 – RSFL, som är Sveriges äldsta organisation för HBTQ-personer, grundas.
  • 1966 –  Rolf Dunås föreslår i Uppsala Nya Tidning att ordet ”hen” som är inspirerad av finskans könsneutrala ”hän” ska läggas till i ordlistan.
  • 1972 – Transpersoner får byta kön juridiskt och få könsbekräftande vård.
  • 1978 – Samkönat sex får samma byxmyndiga ålder som heterosexuellt sex (15 år).
  • 1979 – Demonstration i trappan på Socialstyrelsen, vilket medför att vara transperson inte längre räknas  som en psykisk sjukdom.
  • 1980 – HIV och AIDS-pandemin i Sverige. Flera homosexuella män smittas men blir dåligt bemötta av sjukvården.
  • 1995 – Samkönade par får gifta sig i Sverige men får bara kalla sig för ”partners” officiellt.
  • 1996 – En homosexuell kyss mellan två män visas på TV för första gången i programmet ”Rederiet”. En krislinje öppnades för de som ”blivit illa berörda av kyssen”.
  • 1998 – Första Prideparaden i Stockholm.
  • 2005 – Samkönade par får rätt till insemination.
  • 2009 – Samkönade par får gifta sig och får kalla äktenskapet för vad de vill. Anti-diskrimineringslag för HBTQ-personer upprättas.
  • 2013 – Steriliseringskravet för transpersoner som vill genomgå könbekräftande behandling tas bort.
  • 2014 – Första Prideparaden i Sápmi för samer.
  • 2015 – Könsneutrala pronomen ”hen” läggs officiellt till i Svenska Akademins ordlista.
  • 2016 – Ensamstående får rätt till insemination.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska, som e-bok via Bibblo.se och som talbok via Legimus. Se även Umeå stadsbiblioteks intervju med författaren på YouTube!

Edward Summanen medverkade även i Bokmässan 2021 i programmet ”Transpersoner i huvudrollen”.

Rädda maten och klimatet

”Att rota i sopor förknippar de flesta med fattigdom och misär. Men i och med det västerländska samhällets absurda slöseri så är sanningen snarare det motsatta. Har du tillgång till en medelstor livsmedelsaffärs sopor behöver du knappt handla någon mat längre.  Att dumpstra är att leva i lyx och bota sin klimatångest på samma gång.”

Andreas Jakobsson är en frilansjournalist och skriver för Aftonbladet, Magasinet Filter och Magasinet Hunger. Han driver även bloggen ”Dumpstringslyx” där han berättar om hur han minskat sin konsumtion genom att ta vara på mat som slängs av livsmedelsaffärerna.

Flera ton mat slängs varje år i onödan, vilket påverkar både miljön och de lägre samhällsklasserna. Jakobsson menar att det inte är de enskilda hushållen som är de största bovarna. Matsvinnet är ett problem på nationell nivå och är en politisk fråga.

Jakobsson berättar att det finns olika anledningar till att maten slängs av de anställda. Till exempel kan en förpackning ha blivit lite kantstött eller en frukt i en förpackning har ruttnat vilket leder till att de övriga frukterna slängs.

Författaren har utgått från Livsmedelsverkets rekommendationer, smak och lukt när han valt ut vilka sopor som fortfarande är ätbara. Ibland kan produkter som gått ut sköljas av eller skrubbas och stekas i ugnen där bakterierna dör.

Jaboksson intervjuar även butiksägare, forskare, mikrobiologer, politiker med flera för att undersöka varför maten slängs och statistiken är missvisande.

Vid flera tillfällen har Jakobsson stött på polisen som menar att dumpstring är olagligt. Det finns däremot ingen lag som säger att det inte går att återvinna maten som slängs eftersom slängd mat inte längre får säljas och därför inte har något ekonomiskt värde. Trots detta har Jakobsson blivit ombedd att lägga tillbaka sina fynd i soporna.

Däremot ser polisen ofta genom fingrarna då de inte kontrollerar om fynden läggs tillbaka. Det finns mycket okunskap bland polisen om vad dumpstring är och vilka lagar som gäller, vilket gör det hela godtyckligt.

Boken finns tillgänglig på vårt bibliotek på svenska.